NordenBladet — Regeringen föreslår att lagen om Rundradion ska ändras så att det webbinnehåll i textform som Rundradion publicerar i högre grad ska hänföra sig till bolagets publikationer som innehåller ljud eller rörlig bild.Regeringen överlämnade en proposition till riksdagen den 17 december 2020.Syftet med propositionen är att precisera Rundradions roll som mediehus i fråga om allmännyttig verksamhet och att ändra bestämmelserna om bolaget så att de överensstämmer med EU:s regler om statligt stöd. De föreslagna bestämmelserna kommer att begränsa det innehåll Rundradion publicerar i textform för att i huvudsak stöda publikation av innehåll med rörliga bilder eller ljud. Förslaget har beretts parlamentariskt, såsom man enligt vedertagen praxis gör i fråga om ärenden som gäller Rundradion.De föreslagna bestämmelserna förtydligar den nuvarande regleringen med tanke på verksamhetsmiljön för de kommersiella medierna. Samtidigt är avsikten att göra det möjligt för Rundradion att även i fortsättningen tillhandahålla innehåll i textform som en del av den allmännyttiga rundradioverksamheten.Rundradion ska inte kunna publicera innehåll i textform utan att innehållet hänför sig till någon publikation med rörlig bild eller ljud. Undantag från detta kommer att vara:– korta innehåll i textform som Rundradion publicerar på basis av samarbete med Finska Notisbyrån (FNB) eller någon annan nationell nyhetsbyrå,– korta nyhetsinnehåll i samband med snabba nyhetshändelser,– myndighetsinformation som förmedlats enligt lag,– innehåll i textform i fråga om nyheter på samiska och romani. Det samma gäller nyhetsinnehåll i textform för andra minoritetsspråkiga grupper i Finland,– innehåll i textform som hänför sig till kultur och lärande.Vad händer härnäst?Den proposition som regeringen nu har överlämnat till riksdagen blir föremål för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (Kommande plenum).Efter remissdebatten skickas propositionen vidare till kommunikationsutskottet. När utskottets betänkande är klart fortsätter behandlingen av ärendet i plenum.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ändringar i lagen om skyddande av byggnadsarvet träder i kraft i början av 2021. Allt fler kan föreslå att en byggnad ska skyddas, och grannarna hörs i allt större utsträckning när skyddsbesluten fattas. I fortsättningen kan beslut om byggnadsskydd överklagas hos förvaltningsdomstolen.Enligt lagändringen ska miljöministeriet inte längre fastställa beslut om skyddande av byggnader. Skyddsbeslut som fattats av närings-, trafik- och miljöcentralen träder i kraft som sådana, såvida inga ändringar söks. Ändring söks inte genom besvär hos ministeriet, utan besvären anförs hos den regionala förvaltningsdomstolen. De fastställelseärenden och besvärsärenden som redan har inletts vid miljöministeriet slutbehandlas dock vid ministeriet.Lagändringen breddar möjligheterna att lägga fram förslag om skydd. En byggnad kan föreslås bli skyddad hos närings-, trafik- och miljöcentralen av byggnadens ägare, en statlig myndighet, ett landskapsförbund, ett museum med regionalt ansvar eller den kommun inom vars område byggnaden är belägen. Förslag kan också läggas fram av en sådan registrerad sammanslutning vars uppgift är att värna om kulturarvet eller påverka den byggda miljöns kvalitet. En sådan sammanslutning kan vara till exempel en by- eller stadsdelsförening eller ett museum med riksansvar. Sametinget kan lägga fram förslag om att skydda det samiska byggnadsarvet och skolternas byastämma kan lägga fram förslag om att skydda det skoltsamiska byggnadsarvet. Vid behandlingen av en framställning om skydd hörs också grannar i större utsträckning än tidigare. Den mer omfattande rätten att göra framställningar och det mer omfattande hörandet gäller de framställningar om skydd som inleds efter årsskiftet.Efter lagändringen kan ägaren eller innehavaren av skyddsobjektet ansöka om tillstånd att avvika från det gällande skyddsbeslutet hos närings-, trafik- och miljöcentralen. Tillståndet kan beviljas om det finns en särskilt tungt vägande grund som främjar användningen eller vården av byggnadsarvet. Detta kan vara fallet till exempel om en del av byggnaden är skadad eller om användningen av byggnaden förutsätter förbättringar i tillgängligheten eller räddningssäkerheten. Undantag från skyddsbeslutet ska planeras så att byggnadens viktigaste kulturhistoriska värden bevaras, eftersom byggnaden även efter undantaget förblir skyddad. Ändring i ett beslut om undantag får också sökas genom besvär hos den regionala förvaltningsdomstolen. Museiverket är fortfarande en riksomfattande expert som ger råd och utlåtanden vid renovering av skyddade byggnader.Samtidigt reviderades definitionen av byggnadsskyddsbrott i 48 kap. 6 § i strafflagen så att den omfattar gärningar som strider mot undantagslov och andra bestämmelser om skydd. Närings-, trafik- och miljöcentralerna och Museiverket övervakar att lagen om skyddande av byggnadsarvet följs. Närings-, trafik- och miljöcentralen är skyldig att göra en anmälan till polisen om gärningar som strider mot lagen om skyddande av byggnadsarvet, och centralen ska också ges tillfälle att bli hörd vid behandlingen av brottsmisstankar.För närvarande finns det i hela landet 331 skyddsbeslut enligt lagen om skyddande av byggnadsarvet. Ett beslut kan omfatta flera byggnader, så det finns sammanlagt över tusen skyddade byggnader. Lagen används som en skyddsmetod huvudsakligen utanför detaljplaneområden och då man utöver byggnadens exteriör även skyddar värdefulla interiörer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president utnämnde datanomen, riksdagsledamoten Jussi Saramo till medlem av statsrådet och till undervisningsminister torsdagen den 17 december. Samtidigt befriade presidenten politices kandidaten, riksdagsledamoten Li Andersson från medlemskap i statsrådet och från uppdraget som undervisningsminister.Vid sitt allmänna sammanträde efter presidentföredragningen beslutade statsrådet om ändringar i fråga om ministrarnas arbetsfördelning, ministrarnas ställföreträdare och sammansättningen i ministerutskott och ministerarbetsgrupper. Dessutom avgav Saramo tjänsteförsäkran och domarförsäkran.Saramo kommer att arbeta i utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet, EU-ministerutskottet, finanspolitiska ministerutskottet och finansutskottet. Dessutom ska Saramo vara ordförande för ministerarbetsgruppen för kunnande, bildning och innovationer samt medlem i ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik och i ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen.Statsrådet utnämnde Minna Kelhä att fortsätta som statssekreterare. Undervisningsminister Saramos personalia
Ministrarnas arbetsfördelning och ställföreträdare
Ministerutskotten
Ministerarbetsgrupperna

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet genomför ett försök med tvåårig förskoleundervisning från ingången av augusti 2021 till utgången av maj 2024. Republikens president stadfäste lagarna om detta torsdagen den 17 december.Ministeriet väljer genom stratifierad randomisering ut de kommuner eller samkommuner som deltar i försöket (försökskommuner). Dessa kommuner ska ordna tvåårig förskoleundervisning vid de verksamhetsställen som valts ut enligt 5 §. Till urvalet tas sådana kommuner eller områden som består av kommuner där det bor minst 100 barn som är födda år 2016 och där det finns minst fyra sådana verksamhetsställen för förskoleundervisning som uppfyller villkoren enligt 8 § 3 mom. Försöket baserar sig på en äkta försöksuppställning och man kan inte själv söka sig till försöket.  Ministeriet informerar om vilka kommuner som valts till försöket i början av 2021.Till målgruppen för försöket som inleds 2021 hör år 2016 födda barn som bor inom området för försökskommunerna.
 
Syftet med försöket är att stärka jämlikheten i utbildningen, utveckla förskoleundervisningens kvalitet och genomslag, utreda kontinuiteten mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen och  utreda familjernas serviceval samt att få information om hur tvåårig förskoleundervisning påverkar barns förutsättningar för utveckling och lärande, sociala färdigheter och utvecklingen av en sund självkänsla.
 
Lagen om försök med tvåårig förskoleundervisning och lagen om ändring av lagen om småbarnspedagogik träder i kraft den 23 december 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i dag tillsatt delegationen för etniska relationer (ETNO) för fyraårsperioden 2020–2024.Delegationen, som finns i anslutning till justitieministeriet, är ett forum för dialog och samarbete mellan invandrarna, de etniska minoriteter, myndigheterna, de politiska partierna och frivilligorganisationerna.Delegationen fungerar som ett sakkunnignätverk i frågor som gäller invandring, integration, likabehandling och dialogen mellan olika befolkningsgrupper.Delegationen för etniska relationer har en rådgivande roll. Den kan lägga fram förslag, ta initiativ och avge utlåtanden till exempel för att förbättra invandrarnas och de etniska minoriteternas möjligheter att delta och påverka samt för att utveckla ett positivt attitydklimat mellan olika befolkningsgrupper.Delegationen påverkar samhället genom att föra regelbunden diskussion, öka förståelsen för och kunskapen om ett mångfasetterat Finland. Delegationen kan lägga fram förslag eller vara partner i utrednings- och utvecklingsprojekt.Ordförande för delegationen är justitieministeriets kanslichef Pekka Timonen. Delegationen har tre vice ordförande: avdelningschefen för inrikesministeriets migrationsavdelning Minna Hulkkonen, riksdagsledamot Aki Lindén som företrädare för riksdagsgrupperna och Kriscentret Monikas direktör Natalie Gerbert från Monika-Naiset liitto ry som företrädare för invandrare och etniska minoriteter.Delegationen har sammanlagt 35 medlemsorganisationer och tre permanenta sakkunniga.Utöver den riksomfattande delegationen tillsattes det hösten 2020 sju regionala delegationer för etniska relationer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att kommunerna kompenserar de privata tjänsteproducenterna för extra utgifter för rengöringsmedel och skyddsutrustning som coronavirusepidemin orsakat.Ministeriet har skickat ut ett nytt nummer av Kommuninfo där kommunerna uppmanas att förhandla med de privata tjänsteproducenterna om ersättningspraxis, om de ännu inte nått en överenskommelse om detta eller om det inte uttryckligen fastställts i deras avtal. Ersättning för kostnader baserar sig i första hand på avtal mellan tjänsteanordnaren och tjänsteproducenten. Om avtalen är bristfälliga är det i sista hand kommunen eller samkommunen som ansvarar för tillräcklig tillgång till skyddsutrustning, som hör till den behövliga vården. Klienterna har rätt till service på ett sätt som inte riskerar deras hälsa eller säkerhet, till exempel för att det finns brister i personalens skyddsutrustning eller enhetens hygien.Regeringen har också beslutat att kommunerna och sjukvårdsdistrikten som en del av budgetförfarandet ersätts till fullt belopp för de direkta kostnader som hänför sig till coronaviruspandemin så länge epidemiläget och genomförandet av hybridstrategin kräver det. I budgetpropositionen för 2021 föreslås 1,6 miljarder euro för dessa åtgärder. Kommuninfo 19/2020: Ersättning för privata aktörers extra utrustning i samband med covid-19-epidemin

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Räddningslagen uppdateras i fråga om bestämmelserna om myndighetsnätets tillgänglighet. Syftet med propositionen är att i säkerhetskritiska objekt säkerställa tillgängligheten i fråga om en bredbandig tjänst för myndighetskommunikation. Den 17 december lämnade statsrådet en regeringsproposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av räddningslagen.Enligt räddningslagen kan räddningsmyndigheten bestämma att fastighetens ägare ska skaffa nödvändiga anordningar som säkerställer myndighetsnätets tillgänglighet och underhålla dem. Att skyldigheten följs kan vid behov säkerställas genom vite och hot om tvångsutförande.Den gällande bestämmelsen i räddningslagen gäller det nuvarande myndighetsradionätet (Virve). Enligt den nya bestämmelsen kan räddningsmyndigheten bestämma att ägaren till en byggnad eller konstruktion ska skaffa nödvändiga anordningar som säkerställer tillgängligheten även i fråga om den bredbandiga tjänsten för myndighetskommunikation (Virve 2.0) och se till att de är i funktionsdugligt skick.Räddningsmyndighetens förelägganden gäller samma byggnader och konstruktioner som för närvarande. Kostnadsansvaret för anordningarna och för underhållet av dem kvarstår hos ägaren till en byggnad eller konstruktion.Med hjälp av anordningar för myndighetskommunikation säkerställs i synnerhet räddningsväsendets kommunikation i uppgifter inom räddningsverksamheten. Exempelvis i stora köpcentrum och sjukhus försämras radiotelefoners räckvidd av byggnadernas konstruktioner samt av att lokalerna eventuellt är placerade djupt under marken.Lagändringarna avses träda i kraft den 1 maj 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Underhållsstödets fulla belopp för ett barn är 167,35 euro per kalendermånad från och med 1.1.2021. Stöden stiger med 0,20 procent.Underhållsbidragen stiger också med 0,20 procent. I kommuninfot uppdaterar social- och hälsovårdsministeriet de belopp som angivits i social- och hälsovårdsministeriets och justitieministeriets anvisning för bedömning av storleken på underhållsbidrag till barn.Anvisning för bedömning av storleken på underhållsbidrag till barn (Justitieministeriets publikationer 2007:3)I enskilda ärenden som gäller underhållsbidrag kan

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens redogörelse om reformbehoven i fråga om främjandet av integration lämnas till riksdagen under våren nästa år. Det ursprungliga målet var före slutet av 2020. Remissbehandlingen av redogörelsen inleds i slutet av januari.I regeringsprogrammet sägs att regeringen kommer att utarbeta ett övergripande åtgärdsprogram om behovet av att se över de integrationsfrämjande åtgärderna. Åtgärdsprogrammet ska överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse. I redogörelsen föreslås en reform av integrationspolitiken för att svara på förändringarna i verksamhetsmiljön för invandring och integration. Den svarar på de ställningstaganden som framförts i riksdagens revisionsutskotts betänkande. Redogörelsen har beretts tillsammans med centrala intressentgrupper. Beredningen samordnas av arbets- och näringsministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänstetecknen och identitetskorten för säkerhetsmyndigheterna inom inrikesministeriets och finansministeriets förvaltningsområden uppdateras från och med den 1 januari 2021. I polisens, Gränsbevakningsväsendets, räddningsmyndigheternas och Tullens nya kort beaktas den jämlika behandling av nationalspråken som tryggas i grundlagen och språklagen.De tjänstetecken och identitetskort som används av säkerhetsmyndigheterna inom inrikesministeriets och finansministeriets förvaltningsområden reviderades 2018. Då fick korten en ny enhetlig utformning och nya enhetliga säkerhetsdetaljer. Enligt riksdagens justitieombudsmans riktlinje (EOAK/6446/2018) uppfyller de tjänstetecken och identitetskort som 2018 togs i bruk av personalen inom polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och räddningsmyndigheterna inte de språkkrav som gäller för myndigheterna. Den svenska texten med myndighetens och kortets namn i rubrikfältet är skriven med en fontstorlek som är betydligt mindre än den finska.Genom den uppdatering som nu görs korrigeras de brister som konstaterats. De nya tjänstetecknen och identitetskorten är likadana som de tidigare korten, med undantag för texterna i rubrikfältet. Texterna ändrades så att fontstorleken är samma på tre språk (finska, svenska och engelska). Inrikesministeriet har gett anvisningar om att bytet av tjänstetecken och identitetskort ska inledas genast vid ingången av 2021. Övergångsperioden pågår till utgången av 2023. Inrikesministeriet förutsätter att alla säkerhetsmyndigheter byter tjänstetecknen och identitetskorten mot nya kort genom att prioritera svenskspråkiga områden och personer som har kundkontakter. 

Källa: Valtioneuvosto.fi