NordenBladet — Statsrådet beslutade den 7 januari att inreserestriktionerna fortsätter fram till den 9 februari 2021. Coronaepidemin fortsätter att tillta tydligt världen över, och i de flesta länder ökar antalet smittfall kraftigare än i Finland. Det är således inte motiverat att lätta på begränsningarna innan de kompenserande åtgärder som är under beredning finns att tillgå i tillräcklig utsträckning.

I beslutet tillämpas gränsvärdet 25 nya sjukdomsfall per 100 000 personer under de föregående 14 dagarna. Detta gäller Schengenländerna, de EU-länder som inte hör till Schengenområdet och Förenade kungariket.

Begränsningarna i trafiken över de inre gränserna ändras inteMed trafik över de inre gränserna avses trafik mellan Finland och Schengenländer. Inreserestriktionerna i trafiken över de inre gränserna gäller i trafiken mellan Finland och Belgien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike, med undantag för fritidsbåttrafiken.

Den dagliga trafiken mellan gränsorterna vid landgränserna mellan Finland och Sverige är dock möjlig,  likaså pendlingstrafik eller trafik på grund av andra nödvändiga skäl mellan gränsorterna vid Finlands och Norges landgräns. Från Sverige och Estland kan man dessutom pendla till arbete i Finland utan att det krävs karantän i 10 dygn på eget initiativ.

Det är tillåtet att även längs isen passera den inre gränsen på gränsälvarna mellan Finland och Sverige samt mellan Finland och Norge utan att ta i land på en annan stats territorium. Dessutom kan invånare i gränsorterna och samer passera landgränsen (inklusive sjöar) mellan Finland och Sverige samt mellan Finland och Norge och gränsälvarna också annanstans än vid gränsövergångsställena. Den ovannämnda rätten ger dock inte rätt att passera gränsen med motordrivna fordon, med undantag för terrängfordon.

Vid de inre gränserna möjliggör inreserestriktionerna, bortsett från de undantag som nämns ovan, endast återresor till Finland, transittrafik, arbetsresor och resor på grund av andra nödvändiga skäl. De som anländer till landet rekommenderas att hålla sig i karantän i 10 dygn på eget initiativ. Den som så önskar kan förkorta den frivilliga karantänen genom två frivilliga coronatester.Små ändringar i begränsningarna i trafiken över de yttre gränsernaMed trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och länder som inte hör till Schengenområdet. Inreserestriktionerna återinförs för invånare i Japan och Sydkorea i trafiken från dessa länder till Finland. Ändringen träder i kraft den 11 januari 2021. I övrigt förblir begränsningarna i trafiken över de yttre gränserna oförändrade, och de fortsätter fram till den 9 februari 2021. Inreserestriktionerna har redan tidigare avvecklats i trafiken från Vatikanstaten till Finland samt i trafiken mellan Finland och Australien, Nya Zeeland, Rwanda, Singapore och Thailand i fråga om invånarna i dessa länder.Inga ändringar sker heller i fråga om att inreserestriktionerna för invånare i Kina och i de särskilda administrativa regionerna Hongkong och Macao som reser från dessa områden till Finland avvecklas först när Europeiska unionens råd konstaterar att ömsesidigheten tillgodoses tillräckligt.

Från följande europeiska länder kan man fortfarande komma till Finland på arbetsresa eller av någon annan nödvändig orsak: Andorra, Bulgarien, Cypern, Förenade kungariket, Irland, Kroatien, Monaco, Rumänien och San Marino. Dessa länders inreserestriktioner motsvarar begränsningarna i trafiken över de inre gränserna. De som reser in i landet rekommenderas att på eget initiativ hålla sig i karantän i 10 dygn.

När det gäller övriga länder som inte hör till Schengenområdet möjliggör inreserestriktionerna endast återresor till Finland och andra EU- och Schengenländer, transittrafik på Helsingfors-Vanda flygplats och annan nödvändig trafik. Dessutom rekommenderas det att de som anländer till landet håller sig i karantän i 10 dygn på eget initiativ. Den som så önskar kan förkorta den frivilliga karantänen genom två frivilliga coronatester.

Förenade kungariket lämnade EU den 1 februari 2020. Övergångsperioden upphörde den 31 december 2020. Efter övergångsperioden, dvs. från och med den 1 januari 2021, tillämpas på Förenade kungarikets medborgare bestämmelserna om tredjelandsmedborgare vid gränskontroller.

Regeringen rekommenderar fortsättningsvis att man undviker onödiga resor till riskländerEnligt grundlagen har finska medborgare och de som bor i Finland alltid rätt att återvända till Finland, och var och en har rätt att lämna landet, förutsatt att rätten inte har begränsats med stöd av lag. Regeringen rekommenderar dock fortfarande att man undviker utlandsresor som inte är nödvändiga till andra länder än de som inte längre omfattas av inreserestriktioner.

Den som åker på resa ska själv ta reda på vilka inrese- och karantänbestämmelser som gäller i destinationslandet vid tidpunkten för resan och beakta de karantän- och testningsrekommendationer som gäller vid återkomsten till Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I en utredning som Institutet för hälsa och välfärd gjort framgår ett varierande stödbehov, som varierar enligt kommunernas storlek, för multidisciplinära grupper som utreder inomhusluften i kommunerna.Institutet för hälsa och välfärd, Finlands Kommunförbund och FCG har genomfört utredningen SisäPri som utreder stödbehovet och beslutsfattandet i kommunernas arbetsgrupper som utreder inomhusluften. Resultaten från utredningen nyttjas vid verkställandet av programmet Friska lokaler 2028.

Enligt utredningen behöver grupperna som utreder inomhusluften stöd för att definiera exponeringsförhållanden och hälsoaspekter samt sakkunniga utomstående experter för utredningar och renoveringsplaner som gäller byggnader. Arbetsgrupperna som utreder inomhusluften behöver även riktlinjer för bedömning av när en byggnad undersökts och åtgärdats tillräckligt samt överlag anvisningar och policies för hur problemen med inomhusluften ska behandlas. Tidsresurser för arbetsgruppen och utbildning för arbetet med inomhusluften önskas även i kommuner av flera storleksklasser.

Varierande stödbehov i kommuner av olika storleksklasserEnligt en enkät som sänts till kommunernas arbetsgrupper som utreder inomhusluften varierar stödbehovet enligt kommunens storleksklass. Till exempel önskar närmast kommuner med mindre än 100 000 invånare stöd för bestämningen av inomhusluftens hälsoaspekter.

Större kommuner med över 50 000 invånare har främst behov av kompetenta renoveringsplanerare. Kommuner med mindre än 50 000 invånare önskar stöd för bedömning av när en byggnad undersökts och åtgärdats tillräckligt.Arbetet med inomhusluften upplevs som betydelsefulltEnligt utredningen har arbetsgruppen betydelsen för bedömningen av exponeringsförhållanden, hälsoaspekter och hur brådskande åtgärderna är. De utredningar som gjorts för de som tar beslut i arbetsgrupperna är verktyg för prioritering av inomhusluftsrelaterade renoveringar eller investeringar.Slutrapporten för projektet SisäPri publiceras sommaren 2021.

Mera information:
forskare Kaisa Jalkanen, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 029 524 7985,
specialforskare Anniina Salmela, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 029 524 7712,
tjänsteman Vesa Pekkola, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 029 516 3282,

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Epidemiläget i hela landet försämrades i snabb takt efter mitten av november, men i slutet av december minskade antalet rapporterade nya smittfall. Under tiden 30.11 – 20.12.2020 (veckorna 49-51) rapporterades det cirka 2 300 – 3 000 fall per vecka, medan antalet smittfall under de följande två veckorna uppgick till cirka 1650 per vecka.  Minskningen av de nya fallen under veckorna 52-53 kan förklaras av flera faktorer. Antalet fall per vecka har gått neråt från och med början av december, och den positiva utvecklingen är möjligtvis ett resultat av rekommendationerna och begränsningarna.

En annan förklarande faktor kan vara att färre människor har gått och testat sig. Det togs betydligt färre tester under veckorna 52-53 än i början av december. Vecka 52 togs det över 90 000 tester, och under vecka 53 över 68 000 tester, vilket är bara cirka hälften av antalet tester som togs vecka 51. Vecka 51 togs det över 123 000 tester.  För att kunna bromsa smittspridningen krävs det att alla går och testar sig med låg tröskel vid minsta symtom på coronavirussmitta.

Det konstateras fortfarande ett stort antal coronavirusfall på alla håll i Finland. Hur stort antal coronafall som inte har upptäckts under helgerna och hur stort det egentliga antalet coronafall är kommer sannolikt att  kunna fastställas först efter en tid. Någral sjukvårdsdistrikt har redan nu, efter den lägesrapport om vecka 53 som publicerades i dag, rapporterat att smittfallen ökar.

Den 5 januari 2021 vårdades sammanlagt 90 patienter inom den specialiserade sjukvården, 73 patienter inom avdelningsvården i primärvården och 25 patienter inom intensivvården. Antalet patienter som vårdas på bäddavdelningar har minskat jämfört med de två föregående veckorna. När det gäller antalet patienter på intensivvårdsavdelningarna har variationen varit liten under de senaste tre veckorna.  För att kunna bedöma hur semestrarna under årsskiftet har inverkat på antalet smittfall och för att kunna bekämpa nya muterade coronavirus krävs det att man följer upp epidemiläget mycket noggrant och iakttar rekommendationerna och begränsningarna ytterst noga under de kommande veckorna och månaderna.

Dagens uppföljningsrapport och de tidigare veckorapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats:
Uppföljning av coronavirusläget (THL)

Se också:Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (THL) Social- och hälsovårdsministeriets har sänt ett styrningsbrev om handlingsplanen för corona hybridstrategin (Pressmeddelande 29.12.2020)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen träder i kraft den 1 januari 2021. Det handels- och samarbetsavtal som Storbritannien och Europeiska kommissionen slöt den 24 december 2020, och de kompletterande separata avtalen om datasäkerhet och samarbete inom kärnenergibranschen, tillämpas temporärt från början av året. Avtalen ska ännu sättas i kraft slutgiltigt men genom den temporära tillämpningen undviker man ett avtalslöst läge. Storbritanniens utträde ur EU, dvs brexit, har många följder för arbets- och näringslivet.

Brexits konsekvenser för företagAvtalet innehåller ämneshelheter som är typiska för frihandelsavtal, till exempel bestämmelser om handel med varor, handel med tjänster och investeringar, digital handel, kapitalöverföringar och betalningar, skydd av immateriella rättigheter, offentliga upphandlingar, små och medelstora företag, energi, transparens, god regleringspraxis och samarbete inom reglering samt jämlika konkurrensförutsättningar och hållbar utveckling.

Syftet med avtalet är att skapa förutsättningar för handel mellan företag i EU och Storbritannien. Avtalet ersätter inte den inre marknaden. Bestämmelserna i avtalet är till sin natur betydligt allmännare än de noggranna skyldigheter som finns i lagstiftningen om den inre marknaden. Genom avtalet skapas sålunda en betydligt avlägsnare relation mellan de två suveräna parterna än i nuläget. Detta innebär oundvikligen nya handelshinder jämfört med nuläget. Den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital upphör.

Som handelsavtal är avtalet emellertid täckande och går till viss del längre än EU:s tidigare avtal. Till exempel beviljar avtalet fullständig (100 procentig) tullfri och kvotfri behandling av parternas produkter om dessa produkter uppfyller de ursprungliga reglerna i avtalet. Avtalet innehåller också bland annat bestämmelser om jämlika konkurrensförutsättningar vad gäller statligt stöd, arbetsliv och miljölagstiftning, kampen mot klimatförändringen, prissättningen av kol samt transparens inom beskattning, samt en bindande tvistlösningsmekanism och möjligheter till motåtgärder för att säkerställa ett effektivt verkställande av avtalet. Vad gäller energi är innehållet mera detaljerat än i EU:s vanliga handelsavtal.Avtalet innehåller dessutom bestämmelser om Storbritanniens deltagande i EU:s forskningsprogram. De är i stor utsträckning identiska med de nuvarande associeringsavtalen i ramprogrammet Horisont 2020.

Brexits konsekvenser för medborgarnaUtträdesavtalet, som säkrade ett kontrollerat brittiskt utträde ur EU, ingicks i början av februari 2020 och i avtalet togs det ställning till vilken ställning EU-medborgare och brittiska medborgare bosatta i EU-länder ska ha. Genom utträdesavtalet säkerställs att EU-medborgare bosatta i Storbritannien och brittiska medborgare bosatta i EU-länder har uppehållsrätt, rätt att arbeta och rätt till social trygghet, i enlighet med EU-rätten, under hela sitt liv, om de har bosatt sig i Storbritannien/EU innan övergångsperioden är till ända. Deras ställning och rättigheter tryggas sådana som de är enligt den centrala EU-lagstiftningen den 31 december 2020. För de personer som flyttar efter den 31 december 2020 upphör den fria rörligheten, vilket innebär att EU-medborgares och brittiska medborgares inresa och rättigheter begränsas.

Temporär tillämpning av avtaletStorbritanniens utträde ur Europeiska unionen trädde i kraft den 1 februari 2020. I och med utträdesavtalet inleddes en övergångsperiod som sträckte sig till utgången av 2020. Under övergångsperioden tillämpades EU:s nuvarande bestämmelser medan det fördes förhandlingar om den framtida relationen.

Europeiska kommissionen och Storbritannien slutförde den 24 december 2020 de långa förhandlingarna om handels- och samarbetsavtalet och de kompletterande separata avtalen om datasäkerhet och samarbete inom kärnenergibranschen.Den 29 december 2020 beslöt EU-länderna att de tre avtalen som blev klara till julen kan tillämpas temporärt från och med den 1 januari 2021. Beslutet fattades av Europeiska unionens råd genom skriftligt förfarande den 29 december 2020. På detta sätt undviks ett avtalslöst tillstånd mellan EU och Storbritannien när övergångsperioden för Storbritanniens utträde ur EU går ut den 31 december 2020.

Den temporära tillämpningen är avsedd att fortsätta som längst till den 28 februari. Syftet är att Europaparlamentet ska hinna godkänna avtalen tills dess. Efter detta ska rådet, dvs. medlemsstaterna, godkänna avtalen formellt och avtalen träda slutgiltigt i kraft.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet inleder en utredning om högskoleutbildningens växelverkan med regionstäder och arbetsgivare i dessa. I utredningen granskas med vilka mekanismer regionstädernas livskraft och förnyelsen av näringarna upprätthålls. Riksdagsledamot Hanna Kosonen har utnämnts till utredare.

Utredningen ska beskriva nuläget i fråga om konsekvenserna av yrkeshögskolornas och universitetens verksamhet i regionstäderna samt lägga fram förslag för att effektivisera växelverkan. Utredaren ska höra intressentgrupper som är centrala med tanke på utredningens teman. Utredaren stöds av en styrgrupp. Utredaren överlämnar sin rapport till undervisnings- och kulturministeriet senast den 31 mars 2021.

Utredningen stöder genomförandet av regeringsprogrammet som syftar till att stöda regionstädernas livskraft samt möjligheterna till liv och företagande på ett mångsidigt sätt i hela Finland. Det finns 56 regionstäder i Finland. I dem finns närmare en miljon finländare och över 70 000 företag.

Regionstadsutredningen stöder också genomförandet av den nationella färdplanen för forskning, utveckling och innovationer. Färdplanen har som mål att utveckla yrkesutbildningens, högskolornas och forskningsinstitutens utbud av gemensamma FUI-tjänster för företag samt att öka dialogen mellan ministerierna och de regionala aktörerna i syfte att dra upp riktlinjer för FUI-åtgärderna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet beviljar specialunderstöd för projekt som främjar fiskerihushållningen. Ansökningstiden för 2021 års anslag börjar den 4 januari 2021 och slutar den 31 januari 2021 kl. 16.15. Specialunderstöd beviljas för projekt som förbättrar planering, genomförande, styrning och utveckling av ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskevattnen samt kostnader för fiskeövervakning.

Vid val av projekt prioriteras de projekt som i vid bemärkelse gagnar dem som betalar fiskevårdsavgift samt projekt som förverkligar målen i den nationella fiskvägsstrategin, i de artspecifika förvaltningsprogrammen och strategierna eller i strategin för utveckling av fritidsfiske.

De specifika insatsområdena som gäller för ansökan år 2021:åtgärder som tryggar den biologiska mångfalden hos vilda fisk- och kräftbestånd (t.ex. uppföljningen och regleringen av fisket, åtgärder som tryggar fiskarnas naturliga livscykel)främjande av intresset för fritidsfiskefiskeövervakningen.

Specialunderstöd beviljas allmännyttiga samfund med rättshandlingsförmåga. Specialunderstöd beviljas för landsomfattande eller övergripande projekt, som ska omfatta verksamhetsområdet för flera än en närings-, trafik- och miljöcentrals enhet för fiskerihushållning. Projekten kan löpa över ett eller flera år. Jord- och skogsbruksministeriet förbinder sig dock inte till fortsatt finansiering utan beslutet om stödet fattas årligen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet ber om kommentarer om de mål och åtgärder som planeras för livsmiljöprogrammet Helmi fram till år 2030. Programutkastet är öppet för kommentarer från allmänheten i tjänsten dinasikt.fi till och med den 31 januari 2021. Målet är att programmet godkänns i styrgruppen i slutet av mars, varefter det vid miljöministeriet bereds ett beslut om programmet som sedan överlämnas till statsrådet.

Livsmiljöprogrammet Helmi är ett svar på den största direkta orsaken till förlusten av biologisk mångfald i Finland: att livsmiljöerna minskar och försämras kvalitetsmässigt. I programmet fastställs kvalitativa och kvantitativa mål fram till 2030 för fem livsmiljöer: myrar, fågelvatten och våtmarker, vårdbiotoper, skogar samt småvatten och strandmiljöer. Mål ställs upp både för naturskyddsområden och för områden utanför dem.Som tvärgående teman i programutkastet anges dessutom utredningar, inventeringar, forskning och informationssystem, kommunikation, samarbete med intressentgrupper och organiseringen av livsmiljöprogrammet Helmi.

Programmet har utarbetats i en arbetsgrupp som består av representanter för miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområden. Arbetsgruppens arbete har styrts av en övergripande styrgrupp som består av representanter för intressentgrupper.

Öppna kommentarer ger mer synvinklar för beredningen
Möjligheten att kommentera programutkastet syftar till att klarlägga vad olika intressentgrupper anser om programmet och de mål och åtgärder som ingår i det. Dessutom vill man hitta synpunkter som ännu inte har beaktats i beredningen av programmet.

I början av 2021 preciseras bland annat uppföljningen av programmet samt dess tidtabell och kostnadskalkyler. Kostnadskalkylerna påverkar programmets numeriska mål. I utkastet som är öppet för kommentarer presenterats dessa mål ännu i form av minimi- och maximiintervall. Styrgruppen fastställer en målsiffra för varje tema. Målen kommer sannolikt att ligga inom de intervall som anges i programutkastet.

Kommentarerna om utkastet används som stöd för den fortsatta beredningen. Efter kommentarerna färdigställer arbetsgruppen programutkastet för behandling i styrgruppen. Styrgruppen godkänner programmet i mars 2021. Därefter bereder miljöministeriet ett förslag till statsrådsbeslut om programmet. Programmet sänds sedan på remiss. Målet är att statsrådet ska fatta beslut om programmet i maj 2021.

Livsmiljöprogrammet Helmi
Livsmiljöprogrammet Helmi stärker den biologiska mångfalden i Finland och förbättrar livsmiljöernas tillstånd, bland annat genom att skydda och restaurera myrar, återställa och vårda fågelvatten, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer samt iståndsätta småvatten- och strandmiljöer. Förutom att förbättra naturens biologiska mångfald är målet också att främja ekosystemtjänster, vattenskydd och kolupptaget samt andra åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringen. Åtgärderna i programmet ska förbättra tillståndet för hundratals hotade arter och en stor del av de hotade naturtyperna i vårt land. Genomförandet av programmet baserar sig på frivillighet bland markägarna.

Dinasikt.fi: Helmi-elinympäristöohjelma 2030, ohjelmaluonnoksen kommentointi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 30 december en förordning om närings-, trafik – och miljöcentralernas, arbets- och näringsbyråernas och utvecklings- och förvaltningscentrets avgiftsbelagda prestationer för 2021. I förordningen fastställs vilka prestationer som är avgiftsbelagda samt för vilka prestationer avgift tas ut enligt självkostnadsvärdet eller till ett lägre belopp än självkostnadsvärdet och vilka prestationer som prissätts på företagsekonomiska grunder.

Till sitt innehåll motsvarar förordningen i huvudsak den gällande avgiftsförordningen för 2019–2020. Till förordningen fogades med stöd av en ändring i lagen om skyddande av byggnadsarvet, som träder i kraft den 1 januari 2021, en ny avgiftsbelagd prestation. Enligt 10 a § i den nämnda lagen får närings-, trafik- och miljöcentralen på ansökan av byggnadens eller fastighetens ägare eller innehavare och på villkor som den fastställt bevilja tillstånd att avvika från skyddsbeslutet. Både ett positivt och ett negativt beslut om avvikelse är avgiftsbelagt. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2021 och gäller till den 31 december 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Webbtjänsten Partiregistret.fi, som är avsedd för registrering av partier och insamling av stödförklaringar, öppnas den 1 januari 2021

I webbtjänsten, som är avgiftsfri för användarna, kan man göra en ansökan om registrering av en förening i partiregistret. Också de stödförklaringar som behövs för registreringen kan samlas in elektroniskt med hjälp av stark autentisering. Hittills har man varit tvungen att samla in anhängarkort i pappersform när man önskat få en förening registrerad i partiregistret. Denna möjlighet kommer även i fortsättningen att finnas kvar vid sidan av den elektroniska insamlingen. Coronaviruspandemin och begränsningarna till följd av den har avsevärt försvårat insamlingen av anhängarkort på papper och därigenom bildandet av ett nytt parti.Syftet med ändringen är att förbättra tillförlitligheten vid bildandet av partier och att underlätta det politiska deltagandet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den ändrade klientavgiftslagen har stadfästs. Genom ändringarna blir fler tjänster avgiftsfria och avgifterna skäligare. Lagen innehåller även de bestämmelser om serviceboendeavgifterna som man länge väntat på. I och med reformen sjunker klientavgifterna för nästan en miljon finländare. 

De tjänster som blir avgiftsfria är till exempel sjukskötarmottagningarna inom primärvården, poliklinikbesöken för personer under 18 år, vissa ärenden gällande behandling av smittsamma sjukdomar så som till exempel den preventiva medicineringen mot HIV samt den vård vid mödravårdspolikliniker som är avsedd för gravida kvinnor med missbruksproblem. Fler tjänster än tidigare räknas in i avgiftstaketAvgiftstaket utvidgas till att omfatta klientavgifter som tas ut för mun- och tandvård, terapi, tillfällig sjukvård och sjukhusvård i hemmet samt vissa distanstjänster. I fortsättningen ska också klientavgifter för vilka utkomststöd har beviljats bidra till avgiftstaket.

Också bestämmelserna om avgifterna för långvarigt boende finns i fortsättningen i lagenTill klientavgiftslagen har också fogats bestämmelser om klientavgifterna för långvarig boendeservice. Klienternas rättsskydd stärksLagen betonar företräde för nedsättning och efterskänkande av klientavgifter i förhållande till utkomstskyddet. I lagen föreskrivs också att kommunen är skyldig att informera klienten om vad som föreskrivs om nedsättning och efterskänkande av avgift. Målet är att klienterna inte ska bli tvungna att ty sig till utkomststöd för att klara av klientavgifterna.

Källa: Valtioneuvosto.fi