NordenBladet — Statsminister Sanna Marin talade i telefon med Estlands premiärminister Jüri Ratas den 11 januari. Ministrarna diskuterade de bilaterala relationerna mellan Finland och Estland, bekämpningen av covid-19-pandemin och vaccinationstäckningen i EU samt andra aktuella EU-frågor och internationella ärenden.

Statsminister Marin tackade Estland för ett välskött ordförandeskap i de nordiska och baltiska ländernas NB8-samarbetsforum 2020. I år är det Finlands tur att vara ordförande för NB8-samarbetet. Prioriteringarna för det finska ordförandeskapet 2021 är digitalisering, innovationer och klimatpolitik.

Statsminister Marin och premiärminister Ratas diskuterar regelbundet hanteringen av coronapandemin och andra aktuella frågor.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet beviljar samfund årligen statsunderstöd för lokalt brottsförebyggande arbete.År 2021 önskas ansökningar i synnerhet för projekt som syftar till att förebygga nätbrott som riktar sig mot utsatta grupper. Utsatta grupper är till exempel de äldre, personer med funktionsnedsättning och barn.

Det totala understödsbeloppet uppgår till 70 000 euro. Ansökningstiden går ut den 31 mars.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin och Litauens premiärminister Ingrida Šimonytė diskuterade de bilaterala relationerna mellan Finland och Litauen, EU-ärenden och internationella frågor den 8 januari. Statsminister Marin gratulerade Šimonytė med anledning av utnämningen till premiärminister. Ministrarna har inte träffats än, och dagens samtal fördes över video.

Statsminister Marin och premiärminister Šimonytė framhöll betydelsen av EU-samarbete vid bekämpningen av coronapandemin, i synnerhet när det gäller att säkra vaccinupphandlingen. Ministrarna utbytte synpunkter på det nationella genomförandet av EU:s återhämtningsåtgärder, på den gröna omställningen inom jordbruks-, energi- och transportsektorerna samt på utbildning och digitalisering.

Marin och Šimonytė utbytte också åsikter om möjligheterna till fördjupat samarbete mellan de nordiska och baltiska länderna. Finland är i år ordförande för de nordiska och baltiska ländernas regionala NB8-samarbetsforum. Prioriteringarna för det finska ordförandeskapet 2021 är digitalisering, innovationer och klimatpolitik.

Statsminister Marin och premiärminister Šimonytė diskuterade också ingående förbindelserna med Ryssland och situationen i Belarus.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU måste pressa vaccintillverkarna hårt så att de levererar vaccin snabbt till EU-länderna, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.I sitt brev till hälsokommissionär Stella Kyriakides i dag betonar minister Kiuru att hon inte accepterar läget som det är nu, nämligen att man har klarat av att leverera vaccin till länder utanför EU medan leveranserna till EU-länderna har fördröjts. I sitt brev poängterar Kiuru att inga omständigheter får äventyra vaccinsäkerheten. 
 
Kiuru tackar samtidigt för det stöd som betalas ur EU:s offentliga medel i syfte att försnabba vaccintillverkningen. Hon kräver dock att stödet också ska ses konkret genom snabbare leveranser av vaccin.

tterligare information: Sampo Varjonen, minister Kiurus specialmedarbetare
Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Temaåret för forskningsbaserad kunskap 2021 samlar evenemang och aktiviteter som främjar kännedomen om forskningsbaserad kunskap och ökar deras synlighet. Målet under temaåret är att alla finländare ska få tillgång till forskningsbaserad kunskap och tillförlitliga informationskällor. Temaåret ordnas av Undervisnings- och kulturministeriet, Finlands Akademi och Vetenskapliga samfundens delegation.

”Temaåret behövs för att vi ska vakna till att inse att kunskap måste försvaras och att den måste försvaras på ett kompetent sätt. Det räcker inte att kunskapen finns inom forskarsamhället. Kunskapen har genomslag först när den leder till ett visst beteende eller beslut”, säger överdirektör Atte Jääskeläinen från Undervisnings- och kulturministeriet.

Målet för temaåret är att finländare i alla åldrar ska få tillgång till forskningsbaserad kunskap. Ett stort antal aktörer som producerar, förmedlar och utnyttjar kunskap samarbetar för att uppnå detta mål. Temaårets program består av aktörernas evenemang och aktiviteter som främjar kännedomen om och nyttiggörandet av forskningsbaserad kunskap. I temaårets kalender finns redan drygt 70 sådana evenemang.

”Temaåret är en helhet som för första gången på nationell nivå förmedlar information om evenemang och aktiviteter som presenterar forskningsbaserad kunskap. Mottagningen har varit positiv och vi har fått med engagerade aktörer från olika branscher”, berättar ordföranden för temaårets styrgrupp, överdirektör Riitta Maijala från Finlands Akademi. För sina samarbetspartner erbjuder temaåret ökad synlighet och nya samarbetsmöjligheter som förhoppningsvis ger avkastning även efter temaåret.

Det finns ett brett urval av evenemang under temaåret för forskningsbaserad kunskap: allt från offentliga föreläsningar till utställningar som för samman vetenskap och konst och från podcasts till virtuella vetenskapsklubbar för barn.

Ett mångsidigt program bidrar till att bilda en heltäckande bild av den forskningsbaserade kunskapen och dess roll med tanke på individens välbefinnande och samhällets funktion. Målet är dels att tillgängliggöra den forskningsbaserade kunskapen och synliggöra dess betydelse i vardagen och för beslutsfattare, dels att öka förståelsen om kunskapens karaktär, som också innebär att kunskapen uppdateras i och med nya forskningsrön.En särskild målgrupp är barn och unga, för vilka temaåret förhoppningsvis bidrar till att skapa kreativitet, entusiasm och tro på framtiden.

På grund av coronapandemin genomförs merparten av temaårets evenemang på webben. Temaåret öppnas av Vetenskapsdagarna, det mest omfattande vetenskapsevenemanget i Finland. Vetenskapsdagarna ordnas 13–17.1.2021 på webben. Årets tema är Kunskap på gott och ont.
Ansökan om att komma med i temaårets officiella program kan göras fortlöpande under året. Arrangörerna siktar på att få med hundratals aktörer från olika delar av landet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Händelserna i Förenta staterna, en av världens äldsta demokratier, har skakat världen och även oss i Finland. Det våldsamma intrånget i kongressen och försöket att hindra stadfästandet av valresultatet är allvarliga handlingar som bör fördömas. Gårdagens händelser har även krävt dödsoffer.

Europa och Förenta staterna delar en historisk värdegrund som nu utsatts för ett angrepp. Vi accepterar inte att den demokratiska processen angrips eller att resultatet av fria val ifrågasätts.Det är viktigt att kongressen trots våldsamheterna har stadfäst valresultatet. Det visar att demokratin och institutionerna fungerar också under exceptionella förhållanden. Händelserna har fördömts på bred front i hela landet.

President Joe Biden och hans regering tillträder den 20 januari. Vi vill bygga upp ett nära samarbete med den nya förvaltningen. President Biden och vice president Kamala Harris har ett stort och svårt jobb framför sig, inte minst med att stärka sammanhållningen inom landet.

Finlands förbindelser till Förenta staterna har alltid varit goda, intensiva och omfattande. Vi har höga förväntningar gällande samarbetet, såväl det bilaterala som inom Europeiska unionen, på flera områden där det inte varit alldeles lätt under de senaste åren. Ett exempel är arbetet mot klimatförändringen.

De multilaterala institutionerna behöver Förenta staternas ledarskap och engagemang. Vi behöver ett starkt samarbete mot klimatförändringen och för de mänskliga rättigheterna, demokratin och jämlikheten. Även den pågående globala pandemin visar hur viktigt det multilaterala samarbetet är och hur sårbara vi är utan fungerande samarbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 7 januari 2021 en förordning om stöd och anslag för markanvändningssektorns klimatåtgärder. Förordningen gör det möjligt att i allt högre grad bidra till klimatåtgärder som gäller jord- och skogsbruket samt ändringar i markanvändningen genom olika projekt. Förordningen träder i kraft den 13 januari 2021 och gäller fram till den 31 december 2025.

För att regeringsprogrammets mål om ett klimatneutralt Finland 2035 ska nås krävs det förutom att de fossila utsläppen minskas också att utsläppen från markanvändningssektorn minskas samt att kolsänkorna och kollagren bevaras och stärks. Därför inledde jord- och skogsbruksministeriet i början av 2020 arbetet med ett omfattande åtgärdspaket som kommer att pågå under hela regeringsperioden. Förordningen hjälper att genomföra detta åtgärdspaket.

Aktörerna inom markanvändningssektorn kan nu beviljas understöd också för ekonomisk verksamhet. Finansiering kan nu på ett mångsidigare sätt än tidigare anvisas bland annat för att utveckla klimatsmarta verksamhetssätt och förbättra kunskapsunderlaget samt för att ge råd och utbildning.

– Jord- och skogsbruk är ett viktigt område när det gäller att uppnå Finlands klimatmål. Vi kan ytterligare stärka skogarnas och markens upptag av kol och minska utsläppen. För att lyckas behöver vi i praktiken fungerande metoder som jordbrukare, skogsägare och andra instanser som beslutar om markanvändningen kan tillämpa. Den nya förordningen ger oss en grund för att vi ska kunna utveckla, testa och införa klimatsäkra verksamhetssätt, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

En utlysning av utvecklingsprojekt öppnas ännu i januariI den kommande projektutlysningen Fånga kolet söks genomförare för projekt som omsätter forskningsresultat till praktiska åtgärder och som bidrar till ett klimatsäkert jord- och skogsbruk, anläggande av våtmarker samt jord- och skogsbrukets anpassning till klimatförändringen.

Finansiering kan också beviljas för projekt som hänför sig till åtgärdspaketets informationsprogram och som utvecklar informationssystem eller stärker informationsunderlaget till exempel om marken. Projekten kan också gälla rådgivning, dataöverföring eller kommunikation.

Projektfinansiering kan sökas av både organisationer som allmänt utvecklar branschen samt av praktiska aktörer.Jord- och skogsbruksministeriet ordnar fredagen den 29 januari 2020 kl. 9 -11 ett webbinarium som gäller Fånga kolet-utvecklingsprojekt. Då har deltagarna möjlighet att få information och fråga mer om ansökan om finansiering och projektens temaområden samt knyta nya kontakter med branschexperter. Webbinariets syfte är att hjälpa aktörerna att ansöka om projektfinansiering och bilda nätverk inom markanvändningssektorn.

Syftet med klimatåtgärderna är att hjälpa lantbruksproducenter, skogsägare och andra instanser som beslutar om markanvändningen att utveckla och införa nya klimatsäkra verksamhetssätt. Att sprida information och omsätta de bästa verksamhetssätten i praktisk handling spelar här en viktig roll. Till paketet hör ett omfattande tvärvetenskapligt forsknings- och innovationsprogram, ett separat informationsprogram samt en uppsättning utvecklingsprojekt som producerar ny information bland annat med hjälp av olika slags försök.

Läs mer om markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har beviljat statsunderstöd för genomförande av programmet för bekämpning av våld mot kvinnor som pågår 2020–2023.

Finansiering beviljades följande sammanslutningar och projekt:
•    MIELI Psykisk hälsa Finland rf / Brottsofferjouren får 300 000 euro för specialutbildning av poliser, åklagare, domare och rättsbiträden om olika fenomen som förekommer i samband med våld mot kvinnor
•    Kvinnoorganisationernas Centralförbund får 50 000 euro för ett projekt som uppmuntrar finländska spelstudior att göra könsrollerna och den världsbild som framförs i spelen mångsidigare
•    Irakin naisten yhdistys ry får ca 40 000 euro för arbete mot våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld
•    Tammerfors universitet får 10 000 euro för ett projekt som ökar kompetensen bland lärare och dem som skaffar sig lärarbehörighet om hur våld identifieras och förs på tal genom att sprida material som behandlar ämnet.

Programmet för bekämpning av våld mot kvinnor offentliggjordes i oktober. Under den första ansökningsomgången delades sammanlagt 400 000 euro ut i understöd för fyra olika syften. Totalt 19 ansökningar kom in.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 7 januari utnämnde statsrådet politices magister Anna-Mari Vimpari till statssekreterare för ministrarna Annika Saarikko, Matti Vanhanen, Jari Leppä, Mika Lintilä och Antti Kaikkonen med tillträde den 7 januari 2021. En statssekreterare utnämns för ministerns mandatperiod.

Statssekreterare Vimpari avlade även tjänsteeden vid statsrådets allmänna sammanträde i dag.Anna-Mari Vimpari har tidigare varit generalsekreterare för Centerns riksdagsgrupp och före det bland annat operativ direktör för Miltton Networks Ab. Vimpari har också varit statsministrarna Mari Kiviniemis och Matti Vanhanens rådgivare i EU-ärenden, förvaltnings- och kommunminister Kiviniemis specialmedarbetare och statsminister Vanhanens specialmedarbetare med ansvar för riksdagsärenden.Statsrådet utnämnde också agronomie- och forstmagister Kimmo Tiilikainen till statssekreterare för ministrarna Jari Leppä, Mika Lintilä och Matti Vanhanen från och med den 7 januari 2021. Tiilikainen har varit statssekreterare för ministrarna Leppä och Lintilä sedan den 12 december 2019.

Statssekreteraren bistår ministern i uppgifter som anknyter till den politiska styrningen och beredningen av ärenden. Statssekreteraren biträder och representerar ministern när det gäller utarbetandet av politiska riktlinjer, samordningen av uppgifter och ståndpunkter mellan ministerierna, genomförandet av regeringsprogrammet inom ministerns ansvarsområde samt skötseln av EU-ärenden och internationella uppdrag.

NordenBladet — Den 7 januari 2021 sände inrikesministeriet ett förslag till revidering av lotterilagen på remiss. Lotterilagen innehåller bestämmelser om penningspel. De viktigaste förslagen gäller effektiv bekämpning av skadeverkningarna av penningspel, ingripande i marknadsföring som strider mot lotterilagen och tryggande av Veikkaus Ab:s kanaliseringsförmåga. Utgångspunkten för lagreformen är att Finlands penningspelssystem också i fortsättningen ska grunda sig på ett system med ensamrätt i enlighet med regeringsprogrammet. Förslaget baserar sig på regeringsprogrammet för statsminister Marins regering enligt vilket regeringen kommer att genomföra den andra fasen av revideringen av lotterilagen.

– Förslaget innehåller flera olika metoder för att bekämpa skadeverkningarna av penningspel och sådant utbud av penningspel som strider mot lotterilagen. En av metoderna är att placera spelautomater så att vi försöker minska skadeverkningarna i synnerhet hos utsatta personer. Förslaget är ett led i genomförandet av regeringsprogrammets riktlinje om att i Finland trygga systemet med ensamrätt när det gäller penningspel. Det är fråga om en helhet där delarna kompletterar varandra, säger inrikesminister Maria Ohisalo.

Obligatorisk identifiering tas in i lagenVeikkaus har meddelat att bolaget tar i bruk obligatorisk identifiering i allt penningspelande. Detta skrivs också in i lagen. Den obligatoriska identifieringen vid penningautomatspelande togs i bruk vid ingången av 2021. När det gäller annat spelande inleds identifieringen senast vid ingången av 2023 och i fråga om skraplotter vid ingången av 2024.

Bestämmelser om användningen av spel- och spelardata, som ökar i och med identifieringen, tas in i lagen. Veikkaus ska ha rätt att använda dessa data för sina egna åtgärder för ansvarsfullhet, till exempel för att i enskilda fall ingripa i skadligt spelande. Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd ska ha möjlighet att få och analysera dessa data vid bedömningen och uppföljningen av skadeverkningar av penningspel, vilket effektiviserar förebyggandet och minskningen av skadeverkningarna. Revideringen främjar användningen av dessa data också inom annan vetenskaplig forskning.

Förebyggande av skadeverkningar måste beaktas vid placeringen av penningautomater
När det gäller placeringen av penningautomater föreslås det att Veikkaus och de platser där penningautomater är utplacerade ska vara skyldiga att vid placeringen beakta principerna för förebyggande av skadeverkningar och utarbeta planer för detta.Placeringen och användningen av penningautomater bör planeras så att de skadeverkningar som spelandet orsakar blir så små som möjligt. Vid placeringen av automater ska man särskilt beakta skadeverkningarna av penningspel för minderåriga och utsatta personer. Den som innehar placeringsplatsen ska se till att personalen känner till de lagstadgade och i planen fastställda skyldigheterna i fråga om placering av penningautomater.

Skärpningar av marknadsföring av penningspel
Utgångspunkten för den nuvarande regleringen om tillåten marknadsföring av penningspel är att penningspelandet styrs till Veikkaus verksamhet som regleras i lotterilagen. Det föreslås att denna marknadsföringsprincip kompletteras så att marknadsföringen ska vara måttfull och styra spelandet till sådant spelande som medför mindre skadeverkningar.

Bestämmelserna om marknadsföring preciseras också genom nya begränsningar som gäller innehållet i och metoderna för tillåten marknadsföring. Dessutom förbjuds marknadsföring av vissa särskilt skadliga penningspel, såsom penningautomater, direkt i lagen. För närvarande fastställs förbuden i samband med utfärdandet av förordningar om spelregler. Ett undantag från nuvarande praxis utgör vadhållnings- och totospel, som i fortsättningen ska få marknadsföras för att stödja Veikkaus kanaliseringsförmåga. Den tillåtna informationen om spelobjekt när det gäller särskilt skadliga penningspel slopas på grund av de tolkningssvårigheter som ingår i den.

Dessutom fogas till lagen en skyldighet att i samband med reklam i bildform eller tryckt form lämna uppgifter om åldersgränsen för penningspelande, om möjligheten att belägga sig själv med spelförbud, om de tjänster som erbjuder hjälp vid spelproblem samt om möjligheten att förbjuda direktmarknadsföring om spelaren har hindrat sig själv från att spela.

Också övervakningen av marknadsföring som strider mot lotterilagen effektiviseras. Ett nytt verktyg är att Polisstyrelsen kan föreslå marknadsdomstolen att en administrativ påföljdsavgift påförs för marknadsföring som strider mot lotterilagen. Polisstyrelsen kan i fortsättningen förbjuda även privatpersoner att marknadsföra penningspel i strid med lotterilagen.

Spärrning av betalningsrörelse tas i bruk för spel utanför systemet med ensamrätt
Genom att begränsa tillgången till penningspel är det möjligt att förebygga de skadeverkningar som penningspel ger upphov till. Därför föreslås det att det införs spärrar mot betalningsrörelse för att förhindra penningspelandet utanför systemet med ensamrätt.

Polisstyrelsen ska upprätthålla en spärrlista över de penningspelsbolag som riktar marknadsföring till Fastlandsfinland och vars betalningsrörelse banker och andra betaltjänstleverantörer ska förhindra.

Veikkaus får möjlighet till affärsverksamhet mellan företagUtöver övriga åtgärder som hänför sig till förslaget och som stöder kanaliseringen ska det bli möjligt att bilda ett dotterbolag till Veikkaus som är avsett för annan verksamhet än penningspelsverksamhet. Dotterbolaget koncentrerar sig på att erbjuda andra företag spelprodukter och tjänster, och bolaget får inte bedriva penningspelsverksamhet som riktar sig till konsumenter.

Förslaget har beretts i projektets bredbasiga arbetsgrupp. Arbetsgruppen hörde flera sakkunniga och dessutom ordnade inrikesministeriet ett diskussionsmöte på bred bas i november 2020.

Remissbehandlingen pågår till den 5 februari 2021. Avsikten är att en regeringsproposition om detta lämnas till riksdagen i juni 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi