NordenBladet — Yles kampanj Pelasta pörriäinen (rädda pollineraren) har utsetts till vinnare av tävlingen om den bästa insatsen för naturen 2019–2020. Karleby stad fick ett hedersomnämnande för restaureringen av våtmarken i Kyrklund. Internationella naturvårdsunionen IUCN:s nationella kommitté i Finland ordnade nu tävlingen för åttonde gången. I år var temat för tävlingen naturbaserade lösningar. Priset överräcktes av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.”Finland har i likhet med andra länder i världen förbundit sig att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Detta kräver åtgärder på alla nivåer i samhället. Kampanjen Pelasta pörriäinen är ett fint exempel på hur små handlingar tillsammans kan åstadkomma stora resultat. Kampanjen ökade finländarnas kunskap och entusiasm att hjälpa pollinerare. Detta är ytterst värdefullt, eftersom den tjänst som pollinerarna ger oss är ett livsvillkor för människan”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.”Jag tror att kampanjens viktigaste framgång var tanken att man kan närma sig en mycket allvarlig fråga så att människorna inte blir förlamade utan blir entusiastiska och vill agera. Dessutom tror jag att pollinerarnas ofta osynliga värld öppnade sig för många på ett helt nytt, förhoppningsvis roligt och överraskande sätt. Allt som allt var det fråga om en fantastisk gemensam ansträngning, som det var mycket roligt att genomföra. Det känns fint att detta arbete har märkts!”, säger kampanjens genomförare Maarit Puttonen vid Yle.Juryn motiverade valet med att kampanjen Pelasta pörriäinen var en lyckad kampanj med tanke på dess aktualitet och genomslag. Den ökade allmänhetens medvetenhet om hur allvarlig utarmningen av pollinerarna är och vilka konsekvenser denna utarmning har. Samtidigt utgjorde den ett viktigt och konkret exempel på förlusten av den biologiska mångfalden.Den tjänst som pollinerarna ger oss är ett livsvillkor, eftersom många av människans matväxter behöver pollinerare för att bli pollinerade, eller drar åtminstone nytta av pollinationen. Insektpollination ökar ofta skörden av växter.Hedersomnämnande för Karlebys konkreta naturbaserade lösningI tävlingen fick Karleby stad ett hedersomnämnande för restaureringen av våtmarken i Kyrklund. Enligt juryn var restaureringen av Kyrklunds våtmark ett utmärkt exempel på en naturbaserad lösning. Naturbaserade lösningar är lösningar på samhälleliga problem som på ett hållbart sätt stöder sig på naturen eller inspireras av den.”Lösningarna för att trygga den biologiska mångfalden är ofta lokala och sköts i kommunerna. Restaureringen av Kyrklunds våtmark var ett konkret arbete som sammanförde nyttorna med tanke på den biologiska mångfalden, hanteringen av dagvatten och användningen av naturen för rekreation. Restaureringen av Kyrklunds våtmark är ett fint exempel på vad kommunerna kan göra för att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden”, säger minister Mikkonen.”Målet med Kyrklunds mångformiga våtmark är att rena fasta partiklar från vattnet som rinner från Sundet med beaktande av den biologiska mångfalden, fiskbeståndet, fågelbeståndet, insekterna och växtligheten. Våtmarken i sig fungerar samtidigt också som ett rekreationsområde och kan användas för undervisning. Restaureringen av Kyrklunds våtmark var en av insatserna under jubileumsåret Karleby 400. Karleby stad tackar varmt för hedersomnämnandet”, säger Karlebys stadsdirektör Stina Mattila.Bästa insatsen för naturen och Internationella naturvårdsunionen IUCNSyftet med tävlingen om den bästa insatsen för naturen är att lyfta fram påhittiga lösningar och innovationer som stöder målet om att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Priset delades nu ut för åttonde gången. Den här gången kom det in 13 högklassiga förslag till tävlingen. För två år sedan valdes den långsiktiga restaureringen av Stickelbackbäcken i Malm i Helsingfors, som genomfördes med frivilliga krafter, till den bästa insatsen för naturen.Internationella naturvårdsunionen IUCN är världens äldsta och mest omfattande miljöorganisation och miljönätverk. Finländska medlemsorganisationer i IUCN är finska staten, som företräds av miljöministeriet, samt Finlands naturskyddsförbund, WWF Finland, Natur och Miljö, BirdLife Finland, Finlands viltcentral och Högholmens djurpark. I Finlands IUCN-kommittés arbete deltar även utrikesministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Finlands miljöcentral och Forststyrelsens naturtjänster. Drygt 70 finländska frivilliga experter och forskare deltar i det arbete som utförs i de sex IUCN-kommissionerna.Pelasta pörriäinen (på finska)     Kyrklunds våtmark

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto är ordförande vid de nordiska utrikesministrarnas möte fredagen den 5 mars 2021.Finland är ordförandeland för det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet (N5) i år. Ordförandeskapets första utrikesministermöte ordnas virtuellt på grund av coronavirusläget. Utrikesministrarna kommer att diskutera aktuella säkerhetspolitiska frågor, de transatlantiska förbindelserna, Sveriges ordförandeskap i OSSE och FN-ärenden. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Säkerhets- och kemikalieverket har till uppgift att övervaka och främja säkerhet, tillförlitlighet och överensstämmelse med kraven hos produkter, tjänster och produktionssystem samt att övervaka och främja konsumentsäkerhet och kemikaliesäkerhet. Tjänsten som generaldirektör för Säkerhets- och kemikalieverket ledigförklarades i februari och tillsätts från och med den 1 juli.Generaldirektören leder verksamheten vid verket samt svarar för utvecklingen av verksamheten och verksamhetsresultaten och för att målen nås. Statsrådet utser generaldirektören för en femårsperiod.Följande personer har sökt tjänsten:Lehtonen PiotrNieminen JanneNurmi Veli-PekkaPeltonen KimmoPitchulina TatyanaEn av de sökande vill inte ha sitt namn offentliggjort.Ansökningstiden gick ut onsdagen den 3 mars 2021 kl. 16.15. Vi uppdaterar vid behov förteckningen över sökande i fråga om ansökningar som lämnats in inom utsatt tid och som kommer senare via posten eller registratorskontorets kontaktpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland behandlade sammanlagt 152 543 ansökningar om Schengenvisum 2020. Antalet mottagna visumansökningar minskade med 83 procent jämfört med föregående år (895 781).I likhet med andra Schengenstater avbröt Finland den 19 mars 2020 mottagandet av vanliga visumansökningar, bl.a. ansökan om turistvisum, på grund av covid-19-pandemin. Mottagandet av visumansökningar fortsatte också efter den 19 mars 2020 i fråga om vissa undantagsgrupper som man kommit överens om gemensamt inom EU och som fastställts av regeringen med beaktande av Finlands nationella inresebegränsningar. Också myndigheternas restriktioner och epidemiläget i andra länder har ställt upp hinder för verksamheten, bland annat tillhandahållandet av inresetjänster, såväl vid de finska beskickningarna som hos de externa tjänsteleverantörerna. I vanliga fall är det en extern tjänsteleverantör som tar emot merparten av visumansökningarna och en betydande del av ansökningarna om uppehållstillstånd till Finland.På grund av covid-19-pandemin har antalet visumansökningar minskat betydligt överallt i världen sedan mars 2020. Denna minskning syns även i de andra Schengenstaternas statistik. Det exceptionella läget pågår fortfarande.I likhet med tidigare år inlämnades allra överlägset flest ansökningar om visum till Finland i Ryssland 2020. År 2019 lämnade ryssarna in 786 407 visumansökningar, men år 2020 minskade antalet visumansökningar betydligt och var endast 116 818.Antalet visumansökningar från Kina, som fram till pandemin hade ökat, minskade också betydligt. Visumansökningar från Peking minskade år 2020 med 81 procent och från Shanghai med 77 procent jämfört med året innan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, som publicerades i maj 2020, stöder det för Finland viktiga arbetet för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förbättra livsmiljöernas tillstånd. Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral producerar bakgrundsinformation till stöd för hur strategins mål bäst kan uppnås i Finland. Utredningen beställdes av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Biodiversitetsmålen har ett starkt samband med båda ministeriernas förvaltningsområde.Förlusten av biologisk mångfald är vid sidan av klimatförändringen en av de största miljöriskerna, och därför måste man ingripa i den med snabb tidtabell. I EU:s strategi för biologisk mångfald ingår ett stort antal olika åtgärder och mål som syftar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald i varje medlemsland. I strategin ingår bland annat 14 olika mål för återställande, ett mål att skydda alla urskogar och naturskogar och ett skyddsmål enligt vilket 30 procent av både landytan och havsområdet ska skyddas i EU. Dessutom bör minst tio procent av både landytan och havsområdet omfattas av ett strikt skydd. Skyddsmålen är hela EU:s gemensamma mål.Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet beställde av forskningsinstituten en utredning om Finlands utgångsläge när det gäller att uppnå målen i EU:s strategi för biologisk mångfald och om hur genomförandet ska påverka samhällets olika delområden. I Finlands miljöcentrals och Naturresursinstitutets utredning granskas utöver den ekologiska hållbarheten också den sociala och ekonomiska hållbarheten. Utifrån dessa kan man bedöma hur Finland på bästa möjliga sätt kan bidra till att strategins mål för skydd och återställande uppnås.“Hittills har vi kartlagt Finlands utgångsläge när det gäller att uppnå strategins mål för skydd och återställande. I fortsättningen utreder vi vilka ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser som följer av genomförandet av dessa mål”, säger Leena Kärkkäinen från Naturresursinstitutet.“När det gäller åtgärder för restaurering av strömmande vatten har ett av målen i strategin varit att öka mängden fritt strömmande vatten i Europa med 25 000 kilometer genom att undanröja vandringshinder. I Finland har vi utmärkta möjligheter att bidra till uppnåendet av målet även om det finns överraskande många hinder, över 5 000 dammkonstruktioner. I fortsättningen strävar vi efter att prioritera sådana objekt som på bästa sätt kan återställas till fritt strömmande vattendrag så att till exempel vandringsfiskar i bästa fall kan återvända till objektet”, säger Saija Koljonen från Finlands miljöcentral.Goda metoder för frivilligt skydd tas i brukGenomförandet av EU:s strategi för biologisk mångfald pågår redan i Finland. Avsikten är att utnyttja befintliga medel, såsom livsmiljöprogrammet Helmi och METSO-handlingsplanen. METSO-handlingsplanen tryggar skogarnas biologiska mångfald, medan Helmi-programmet omfattar också andra livsmiljöer, bland annat vattendrag, myrmarker och våtmarker. Båda programmen är gemensamma för miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet och baserar sig på markägarnas frivilliga deltagande. Även i fortsättningen främjas den biologiska mångfalden genom frivilliga åtgärder i samarbete med markägarna.  Avsikten är att Naturresursinstitutets och Finlands miljöcentrals gemensamma utredning blir klar i april. Det pågår också många andra undersökningar och praktiska projekt som främjar målen i EU:s strategi för biologisk mångfald. Avsikten är att uppnå målen före 2030. År 2024 granskas första gången hur genomförandet har framskridit. Miljöministeriet svarar tillsammans med berörda grupper för den nationella beredningen och genomförandet av strategin för biologisk mångfald. Under våren bjuder ministeriet in berörda grupper att delta i arbetet.EU:s strategi för biologisk mångfaldMiljöministeriets tidigare pressmeddelande om EU:s strategi för biologisk mångfald (20.5.2020)Jord- och skogsbruksministeriets tidigare pressmeddelande om EU:s strategi för biologisk mångfald (20.5.2020)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beslutat låta göra en utredning om ett register över lärare och insamling av data om lärare. Ministeriet har tillsatt utredare JM Henriikka Hannula, ED Hannu Karhunen och professor FD Jouni Pursiainen. De ska lämna in en rapport om utredningen till undervisnings- och kulturministeriet senast den 30 november 2021.– På grund av de stora förändringarna i samhället blir det allt viktigare att få information. Som grund för prognostiseringsarbetet och beslutsfattandet inom undervisningssektorn behöver vi en bättre kunskapsbas om lärarna än i har idag, och också mer fungerande sätt för att samla in data. Kunskapsbasen bidrar till att säkerställa att antalet lärarutbildningar räcker till för att trygga tillgången på behöriga lärare för olika undervisningsuppgifter, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.Uppgifter om lärare har samlats in bl.a. med hjälp av Statistikcentralens riksomfattande datainsamling om lärare som skett med cirka tre års mellanrum. Senast insamlades data 2019. Dessutom har man samlat in data om lärarbehörigheter i studietjänsten VIRTA från 2015.Insamlingen av data om lärare har dock varit förenad med utmaningar. Den procentuella andelen inlämnade svar har minskat klart under de senaste åren. Den nedgående trenden påverkar de insamlade uppgifternas tillförlitlighet. Dessutom har det varit svårt att få tillgång till bl.a. uppgifter om ämneslärare, och det har dessutom upptäckts brister i statistikföringen. Behovet av aktuell information om lärare har dock inte minskat, utan tvärtom klart ökat. Ett register över lärare har föreslagits som en lösning på de många utmaningarna när det gäller att få information om lärare.Utredarna har bland annat till uppgift att utreda för vilka ändamål registret eventuellt behövs, vilken målgrupp registret det skulle gälla och vilka lagstiftningsbehov och dataskyddsfrågor som hänför sig till inrättandet av ett sådant register. Syftet med utredningen är också att finna lösningar på olika frågor angående upprätthållandet av ett lärarregister och utreda olika alternativ för genomförandet av ett register och kostnaderna för dessa.Syftet med utredningen är dessutom att utreda hur man kan tillgodose behovet av information om lärare genom att utveckla befintliga metoder för datainsamling samt befintliga datalager och informationsresurser. Utredarna bereder ett åtgärdsförslag för undervisnings- och kulturministeriet angående ett lärarregister och insamling av data om lärare. Resultaten av utredningsarbetet utnyttjas för att hitta lösningar på utmaningarna i fråga om tillgången till data om lärare.Undervisnings- och kulturministeriet tillsätter en styrgrupp till stöd för utredarnas arbete. Utredarna ska dessutom höra aktörer som är centrala med tanke på ett register över lärare samt centrala intressentgrupper med tanke på samhället, undervisning, utbildning och forskning och därtill utnyttja information om motsvarande register annanstans i världen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den gemensamma ansökan till utbildningar efter den grundläggande utbildningen förlängs på grund av coronavirussituationen. Den gemensamma ansökan våren 2021 till yrkesutbildning och gymnasieutbildning samt ansökan till förberedande utbildningar efter den grundläggande utbildningen och till yrkesutbildning som ordnas som krävande särskilt stöd slutar 7.4.2021 kl. 15.– Den gemensamma ansökan som pågår för tillfället är historisk. I och med läropliktsreformen gäller den för första gången precis alla unga som går ut grundskolan, eftersom alla niondeklassare fortsätter från grundskolan till yrkesutbildning, gymnasiet eller exempelvis tiondeklassen, säger undervisningsminister Jussi Saramo.regeringssekreterare Kirsi Lamberg,  tfn 02953 30397regeringsrådet Piritta Sirvio, tfn 02953 30238
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata skickar under mars månad ut meddelanden om rösträtt i kommunalvalet. Med meddelandekorten följer också anvisningar om hur man röstar på ett hälsosäkert sätt.Meddelandena om rösträtt sänds per post. Om den röstberättigade har uppgett att han eller hon tar emot myndighetsmeddelanden elektroniskt, skickas meddelandet om rösträtt till webbtjänsten Suomi.fi.I meddelandet om rösträtt (meddelandekortet) anges röstningsstället på valdagen och den kommunala centralvalnämndens kontaktuppgifter. Som bilaga finns en förteckning över förhandsröstningsställena i den röstberättigades närområde samt anvisningar om säker röstning under coronaepidemin.Röstberättigade vid kommunalval är de som senast på valdagen fyller 18 år och som har hemkommun i Finland. Kommunalvalet förrättas i april 2021. Valdagen är söndagen den 18 april. Förhandsröstning ordnas i Finland 7–13 april 2021 och utomlands 7–10 april 2021.Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har upprättat ett rösträttsregister för kommunalvalet 2021 utgående från uppgifterna i befolkningsdatasystemet den 26 februari 2021. Det finns ca 4 462 000 röstberättigade i registret.Hälsosäkerheten beaktas i valarrangemangenJustitieministeriet förbereder kommunalvalet i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd (THL). Justitieministeriet och THL har utarbetat anvisningar om hälsosäker röstning i coronatider. Anvisningarna finns på adressen www.valfinland.fi.
 
Målet är att säkerställa att röstningen kan ordnas på ett tryggt sätt oberoende av epidemiläget. Finland har goda förutsättningar att ordna kommunalvalet även om coronaepidemin fortsätter.Tillförlitlig information om val och röstning: valfinland.fi
Frågor och svar om arrangemangen kring kommunalvalet under coronapandemin

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet och regionförvaltningsverken har fört diskussioner om tillämpningen och tolkningen av de nya befogenheterna enligt lagen om smittsamma sjukdomar. Den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av bekämpningen av smittsamma sjukdomar hör till social- och hälsovårdsministeriet. Ministeriet ska bl.a. med hjälp av riksomfattande anvisningar se till att principerna för god förvaltning och de grundläggande fri- och rättigheterna tillgodoses vid tillämpningen av befogenheterna enligt lagen om smittsamma sjukdomar. Social- och hälsovårdsministeriet har i sin roll enligt lagen om smittsamma sjukdomar gett regionförvaltningsverken anvisningar för beslutsfattandet i en situation där den riksomfattande incidensen av smittfall är på den högsta nivån under pandemitiden och det finns ett uppenbart hot på riksnivå och i synnerhet inom HUS-området i och med virusvariantens högre smittsamhet.Social- och hälsovårdsministeriet och regionförvaltningsverken har i synnerhet diskuterat tolkningen av 58 g § i lagen om smittsamma sjukdomar. Under diskussionerna har det konstaterats att lagstiftningen kan tolkas på olika sätt. Social- och hälsovårdsministeriet anser att utgångspunkten bör vara det tolkningsalternativ som bäst säkerställer skyddet av människors liv och hälsa samt tillräckliga social- och hälsovårdstjänster med alla till buds stående nödvändiga och proportionerliga medel och som baserar sig på bästa tillgängliga information.Regionförvaltningsverket ansvarar för att fatta de egentliga besluten bl.a. om förutsättningarna för användningen av utrymmen eller stängningen av dem inom sitt område. Regionförvaltningsverket i Södra Finland har i dag meddelat att dess beslut av den 26 februari om stängning av utrymmen i huvudstadsregionen och närområdena förblir oförändrat. Regionförvaltningsverket har i egenskap av behörig myndighet fattat sitt beslut självständigt. Social- och hälsovårdsministeriet och regionförvaltningsverken delar uppfattningen om att epidemiläget är allvarligt och om myndigheternas skyldighet att göra sitt bästa för att trygga medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Genom bekämpningen av smittsamma sjukdomar tryggas rätten till liv och hälsa samt tillräckliga social- och hälsovårdstjänster samtidigt som de åtgärder som detta förutsätter kan ingripa i andra grundläggande fri- och rättigheter.Social- och hälsovårdsministeriet överväger som bäst behovet av att precisera lagstiftningen för att genomförandet bättre ska motsvara lagstiftarens vilja. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte tisdagen den 2 mars diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott Förenta staterna. Det är positivt att Förenta staterna har förbundit sig till multilateralt samarbete och till stöd för det regelbaserade internationella systemet och att landet bland annat framhåller klimatfrågor.Presidenten och utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet diskuterade också aktuella frågor som rör Kina.Dessutom diskuterade presidenten och ministerutskottet beredningen av en försvarsredogörelse.

Källa: Valtioneuvosto.fi