NordenBladet — Ungdomar från olika delar av världen deltog i fjol i FN:s barnorganisation Unicefs workshoppar som kartlade deras erfarenheter av artificiell intelligens. Kartläggningen stöder det pågående arbetet med internationella anvisningar. En tredjedel av världens internetanvändare är barn och ungdomar under 18 år. Foto: Unicef/Schverdfinge”Bekanta er med de unga, för vi vet alla att det finns en enorm skillnad mellan de olika generationernas barndomserfarenheter. Kom också ihåg att en 13-åring i dag sannolikt vet mer om många saker än en 50-årig vuxen visste i samma ålder. Sluta underskatta ungdomarna.”Så sammanfattar en chilensk ungdom sina och många andra ungdomars tankar om varför det är viktigt att barn och unga deltar i utvecklandet av artificiell intelligens.Unicef samlade i fjol 245 ungas åsikter om och erfarenheter av artificiell intelligens. Studien genomfördes i form av workshoppar med ungdomar i åldern 12–19 år från Brasilien, Chile, Sydafrika, Sverige och Förenta staterna.Unicef utvecklar med stöd av Finland anvisningar med mål att skapa internationella spelregler för användningen och utvecklingen av artificiell intelligens som berör barn. Det finns inte ännu något liknande och avsikten är att anvisningarna ska hjälpa stater, kommuner och företag att säkerställa att deras lösningar som utnyttjar artificiell intelligens fungerar på ett sätt som tryggar barnets bästa.Svårt att gestalta riskernaI workshopparna behandlade ungdomarna vardagliga situationer där artificiell intelligens är med, till exempel chattar för kundbetjäning, ansiktsigenkänning som säkerhetsmetod, intelligenta program som stöder lärande och automatisk gallring av ansökningar om arbete eller studieplats.En del av ungdomarna hade endast lite kunskap och kompetens om ämnet, medan andra hade långt utvecklade funderingar. Attitydskillnaderna syns till exempel i frågor som gäller informationssäkerhet: en del berättade att de regelbundet ger sina personuppgifter och privata data, till exempel när de laddar ner nya appar, utan att reflektera över saken.Andra funderade över var deras uppgifter hamnar och vem som kan utnyttja dem. Till exempel riktad reklam väckte diskussion. En svensk ungdom var oroad över att ”min fria vilja och mitt privata utrymme försvinner” när artificiell intelligens får åtkomst till all data.Artificiell intelligens inspirerarUngdomarna såg många möjligheter med artificiell intelligens, till exempel program som förbättrar utbildningen, hälsan, säkerheten och trafiken. Ungdomarna associerade också artificiell intelligens till scifi-filmer och inspirerades till att fundera på framtiden.”Det blir spännande att se när vi lyckas bygga robotar och farkoster som gör det möjligt att resa till andra planeter i vårt solsystem”, sade en amerikansk respondent.De unga upplevde att de lärt sig mer om artificiell intelligens hemma och av sina kompisar än i skolan. De önskade mer allmän utbildning i ämnet, så att alla kan förstå både riskerna och möjligheterna med artificiell intelligens.En chilensk ungdom önskade att myndigheterna skulle vara aktiva:”Man borde tala om saken i skolan, eller så borde det finnas reklam (ett mycket effektivt sätt) som skulle upplysa och motivera oss att lära oss mer och skydda oss. Det borde vara en del av vår kultur så att människor förstår artificiell intelligens lika klart som vi förstår begreppen el, dörr eller teknik.”I arbetet med anvisningarna har Unicef också hört sakkunniga på artificiell intelligens och barnskydd. Utifrån ungdomarnas erfarenheter färdigställs anvisningarna och offentliggörs i slutet av 2021. Rapport om ungdomarnas synpunkter på Unicefs webbplats.Läs mer om anvisningarna om artificiell intelligens och barn.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Aggressiv skatteplanering, utnyttjande av skatteparadis och skattelättnader som snedvrider konkurrensen är inte tillåtna i utvecklingssamarbetet. Med skatteinkomsterna kan utvecklingsländerna erbjuda sina medborgare basservice, till exempel utbildning. Skolelever i Bahir Dar i Etiopien.Utrikesministeriet publicerade i dag en handlingsplan för att se till att företag som stöds med medel för utvecklingssamarbete handlar på ett ansvarsfullt sätt vad gäller beskattning. Handlingsplanen är ett led i genomförandet av Finlands handlingsprogram för beskattning och utveckling (2020–2023).I handlingsplanen fastställs grundläggande principer som de företag som får finansiering ska förbinda sig till.Aggressiv skatteplanering är inte tillåtet. Med detta avses arrangemang för att betydligt sänka de skatter som företaget borde betala eller att helt undvika skatter. Ett företag som bedriver aggressiv skatteplanering kan till exempel överföra inkomster från ett utvecklingsland till en annan stat där skattegraden är lägre. Då förlorar det land där skatterna borde ha betalats inkomster som skulle användas för viktiga bastjänster.I handlingsplanen förbjuds investeringar av utvecklingssamarbetsmedel i skatteparadis när investeringen inte görs direkt i mållandet utan via en fond eller ett bolag i ett annat land. Med skatteparadis avses i handlingsplanen länder eller regioner som har låg eller ingen skattegrad, svag reglering och bristande transparens enligt OECD eller Europeiska unionens råd. Vid investeringar via skatteparadis finns en risk för skatteflykt.Företag som får utvecklingsfinansiering ska inte begära skattelättnader som snedvrider konkurrensen. Det är tillåtet att utnyttja andra former av skattelättnader och sådana förmåner som stater erbjuder alla investerare på ett jämlikt sätt.För att det ska gå att övervaka och kontrollera företagens skatteansvar krävs det också att företagen agerar öppet och rapporterar om sin affärsverksamhet på det sätt som skattemyndigheterna förutsätter i de länder där företaget bedriver verksamhet.Handlingsplanen gäller all finansiering till den privata sektorn ur medlen för utvecklingssamarbete. I handlingsplanen ges särskilda anvisningar för utrikesministeriets instrument för den privata sektorn, till exempel partnerskapsprogrammet Finnpartnership, som främjar affärsverksamhet mellan Finland och utvecklingsländer, och finansieringsbolaget Finnfund, som investerar i företag i utvecklingsländer. Finnfund har stärkt sin kompetens om internationell beskattningFinnfund förnyade sin egen skattepolitik redan 2018 och utvärderar nu hur den genomförts samtidigt som handlingsplanen tas i bruk. Finnfunds halvtidsöversyn kan läsas på bolagets webbplats.”Vi vill vara en föregångare som främjar en ansvarsfull skattepolitik och uppmuntrar diskussionen om skattefrågor. Det är en väsentlig del av vårt ansvarstagande och vårt arbete som utvecklingsfinansiär. Det är fint att notera att skattepolitiken har stärkt skatteansvarets roll i Finnfunds arbete för företagsansvar och ansvarsfulla investeringar. Den har också stärkt kompetensen i skattefrågor hos vår personal”, säger vice verkställande direktör Helena Arlander från Finnfund. Företagen är viktiga partner i utvecklingssamarbetetDen privata sektorn är en viktig partner i att uppnå målen för hållbar utveckling, såväl när det gäller att finna nya lösningar som att skapa arbete, producera tjänster och finansiera dem. Företag är viktiga partner i Finlands utvecklingspolitik. Målen för hållbar utveckling kan inte uppnås enbart med hjälp av offentliga medel för utvecklingssamarbete, utan också privata investeringar behövs. Företagen spelar en särskilt viktig roll när det gäller att skapa arbetstillfällen.De skatter och avgifter av skattenatur som företagen betalar utgör en väsentlig del av utvecklingsländernas skattebas. Med hjälp av skatteinkomsterna kan utvecklingsländerna erbjuda sina medborgare basservice, såsom utbildning och hälsovård. Med tanke på samhällets utveckling är det av avgörande betydelse att man lyckas samla in skatterna i det land där den beskattningsbara inkomsten har uppkommit.För en internationellt rättvis beskattning är det viktigt att skattesystemen och skatteförvaltningarna fungerar väl och att korruption och illegala finansiella flöden inte hindrar insamlingen av skatter och andra avgifter.”Det är viktigt att Finland förutsätter ansvarsfull verksamhet av de företag som stöds med medel för utvecklingssamarbete. Det är också fråga om finländska värderingar: god förvaltning och gemensamt ansvar”, konstaterar enhetschef Pekka Hirvonen vid utrikesministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklingssamarbetet, det humanitära biståndet och fredsarbetet måste bättre kunna svara på behoven hos människor som lever under allvarliga kriser. En intensivare samverkan mellan olika aktörer är nödvändig. Detta är en central slutsats i Utvecklingspolitiska kommissionens rapport, där en expertgrupp bestående av kommissionens medlemmar analyserar den nuvarande situationen och ger rekommendationer för att förbättra verksamheten.Utvecklingspolitiska kommissionens rapport behandlar samverkan mellan utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och fredsarbete, även kallad nexus (från engelskans triple nexus), framför allt under bräckliga förhållanden och långvariga konflikter där genomförandet av denna samverkan är särskilt utmanande.Behovet av en intensivare samverkan är tydligt. En betydande del av Finlands partnerländer för bilateralt utvecklingssamarbete är svaga stater, till exempel Afghanistan, Etiopien och Myanmar. Finland är också känt som en engagerad givare av humanitärt bistånd och genomförare av fredsarbete.Allt svårare förhållanden framhäver vikten av samverkan

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tak för näringsbelastning inom vattenvård möjliga att uppnås för fosfor endast genom att genomföra skyddsåtgärder inom jordbruket i full skala, inbegripet gipsbehandling. Detta konstateras i utredningen om kustens status som genomförts av Finlands miljöcentral och Meteorologiska institutet. Utredningen modellerade vattenstatus i det finska kustområdet 2027, 2040 och 2070 i ljuset av vattenvårdsåtgärder som vidtas i avrinningsområdet.Enligt utredningen kan god eutrofieringsstatus inte uppnås ens med omfattande åtgärder innan målåret för havsvård 2027. Även de åtgärder som vidtas i avrinningsområdet på längre sikt har en positiv effekt främst på situationen under vårsäsongen – resultaten syns med ett långt dröjsmål i sommarsäsongens algmängder.Förändringar i näringsbelastningenI snitt 3 400 ton fosfor och 81 000 ton kväve per år släpptes ut från Finland i Östersjön 2010–2019. Största delen av denna näring kommer från mänsklig verksamhet. Enligt utredningens modelleringsresultat hade den totala belastningen av fosfor och kväve som härrör från avrinningsområden och släpps ut i Finlands havsområden en nedåtgående trend 1995–2019. Den nedåtgående trenden beror i huvudsak på minskad punktbelastning. Däremot har ingen märkbar minskning upptäckts i den diffusa fosforbelastningen.Utifrån simuleringen som genomfördes i projektet kommer den diffusa fosforbelastningen i kustvatten till följd av klimatförändringar att öka betydligt under de följande trettio åren, och omfattningen av de nuvarande vattenvårdsåtgärderna kommer inte att vara tillräcklig för att uppnå den näringsbelastningsnivå dvs. belastningstaket som eftersträvas i HELCOMs åtgärdsprogram för skydd av Östersjön och inom nationell vatten- och havsvård. Vad gäller kväve är det enklare att uppnå belastningstaket, ett betydande minskningsbehov finns endast vid Finska viken.Vid fortsättning med nuvarande åtgärder kommer fosforbelastningen från avrinningsområdet att överskrida belastningstaket som fastställts inom vattenvård på nästan alla havsområden och det uppskattas att belastningen kommer att öka betydligt under följande trettio år. Det är dock möjligt att uppnå de fastställda målen genom att genomföra skyddsåtgärder inom jordbruket i full skala, inbegripet gipsbehandling. Från och med 2023 kommer genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik att inbegripa flera vattenvårdsåtgärder som ytterligare minskar den diffusa belastningen från jordbruket.Med åtgärder i avrinningsområden är det möjligt att påverka kustens status i synnerhet på lång siktStatusen i Finlands kustvatten är i nuläget huvudsakligen under god ekologisk status. Statusen påverkas av eutrofierande diffus belastning som kommer från avrinningsområdet till havet samt punktbelastning som havsområden direkt utsätts för. Utöver dessa belastas kustvatten av inre belastning från fosfor som frigörs från botten samt ett externt belastningsflöde från öppet hav till kustvatten. De två sistnämnda belastningskällorna kan inte påverkas direkt genom nationella åtgärder, men på lång sikt är det enda sättet för att reducera dem en minskning av extern belastning dvs. diffus belastning och punktbelastning.Särskilt vårsäsongens kustvattensituation har påverkats positivt av de åtgärder som vidtagits inom jordbruket för att förebygga näringsbelastning. Åtgärdernas påverkan på kvaliteten och eutrofieringsstatusen i kustvatten är mindre på sommaren, och statusen i kustvatten förväntas i detta avseende till och med ytterligare gå ner. På lång sikt främjar vårsäsongens bättre status även statusen under sommarsäsongen, eftersom dämpandet av produktionstoppen på våren minskar mängden material som sjunker till botten och därmed frigörelse av i botten lagrade näringsämnen.På Skärgårdshavet, där påverkan från avrinningsområden har den största utsträckningen, uppskattas algmängden under våren ställvis minska med upp till 30 procent fram till 2027, om alla vattenvårdsåtgärder inom jordbruk tas i bruk i en så stor omfattning som möjligt. Sommarsäsongens eutrofieringsstatus är till den del beroende av näringsämnen som redan lagrats på botten att den direkta inverkan av åtgärder som vidtas i avrinningsområden är avsevärt mindre. Det uppskattas att algmängden på sommaren till och med kommer att öka på vissa ställen.På havsområden nära kusten i Skärgårdshavet och Finska viken lider havsbotten på vissa ställen av syrebrist och bentiska djursamhällen har en försämrad status. Det förväntas att risken för återkommande perioder av syrebrist kommer att öka fram till 2027 i en del av den sydvästra inre skärgården trots vidtagna åtgärder.Modellering av klimatförändringarnas effekter är en utmaningVad gäller Östersjön är en stor osäkerhet förknippad till modeller som beskriver näringsämnen i nordliga öppna havsområden och bedömningen av klimatförändringarnas effekter på områdenas fysikaliska förhållanden kräver fortfarande specificering. På grund av dessa osäkerheter är man tvungen att vid modellering av utvecklingen av algmängder vid Finlands kustområden fortfarande använda sig av de nuvarande klimatförhållandena, men vid bedömningen av belastningen från avrinningsområden har det varit möjligt att beakta klimatförändringarnas effekter. Klimatförändringarna ökar belastningen från avrinningsområden, men genom införandet av samtliga åtgärder inom jordbruk kommer de fastställda belastningsmålen att uppnås även under följande årtionden.Statusen i Finlands kustvatten bedöms och rapporteras regelbundet. Utredningen bidrar till att utarbeta statusbedömningar och så noggrant som möjligt beskriva hur vi framskrider i uppnåendet av den lagstadgade goda ekologiska statusen i kustvatten.Utredningsresultaten används för planering och genomförande av vatten- och havsvård.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har den 4.3.2021 lämnat sitt svar till den administrativa skrivelse som Europeiska kommissionen sände till Finland den 22.2.2021. Skrivelsen gäller de begränsningar som Finland ställt för EU-medborgarnas fria rörlighet. Begränsningarna hör till åtgärderna för att bekämpa coronapandemin och en liknande skrivelse har sänts också till Belgien, Sverige, Tyskland, Danmark och Ungern. Inrikesministeriet beredde Finlands svar i samarbete med de andra centrala ministerierna. I svaret konstateras att begränsningarna som införts är för närvarande nödvändiga för att bromsa spridningen av pandemin, speciellt de nya virusvarianterna. I besluten om begränsningarna har man beaktat skyldigheterna enligt Finlands grundlag och de mänskliga och grundläggande rättigheter som är bindande för Finland. Syftet med de begränsningar i rörelsefriheten som anses nödvändiga är att trygga folkhälsan och i synnerhet vars och ens rätt till liv. Finlands regering har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till åtgärder för att förbättra hälsosäkerheten vid våra gränser. Ett av målen med dessa åtgärder är att avstå från de nuvarande omfattande begränsningarna vid Finlands gränser och övergå till mer riktade åtgärder som bättre beaktar den hälsorisk som en enskild resenär utgör. Detta är i linje med rekommendationerna från Europeiska unionens råd.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fattade i dag beslut om det slutliga stödbeloppet för mjölkproduktionen under tiden januari–december 2020. Beslutet har inga direkta konsekvenser för statsfinanserna eftersom beslut om stödets maximala belopp fattas separat i samband med att stödformen godkänns. Det nordliga stödet för mjölkproduktion höjs nu med 0,1–0,5 cent till 7,4–30,7 cent per liter beroende på stödområde och stödmånad.Stödet per liter höjs stegvis enligt stödområde så att hela den för mjölkproduktionen reserverade summan på 161,2 miljoner euro ska kunna användas fullt ut. En motsvarande komplettering har gjorts årligen när man fått slutlig information om den mjölkkvantitet som producenterna under hela året producerat i området för nordligt stöd.Det nordliga stödet är en stödform som i sin helhet finansieras av nationella medel och som är anpassad till EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det kompletterar EU:s stödsystem (EU:s direkta stöd, kompensationsersättningar, miljöersättningar och ersättningar för djurens välbefinnande) och säkrar jordbrukets och trädgårdsodlingens verksamhetsbetingelser och lönsamhet samt landsbygdens livskraft.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under de senaste veckorna har det konstaterats betydligt fler coronafall än tidigare, och det är oroande hur snabbt smittfallen har ökat trots begränsningsåtgärderna. Förra veckan var antalet coronafall det högsta som hittills konstaterats under hela epidemin. På grund av att läget tydligt förvärrats krävs det nu kraftigare åtgärder än tidigare för att bekämpa epidemin.Incidensen av sjukdomsfall under 14 dagar har ökat med till och med 16 fall i sjukvårdsdistriktet. Jämfört med de två föregående veckorna är incidensen oförändrad eller lägre endast i fem områden. Epidemiläget har försämrats snabbt i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) och i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och på Åland.  Under vecka 8 (22-2-28.2) anmäldes det över 3 900 fall till registret över smittsamma sjukdomar, vilket är cirka 400 fler än förra veckan. Incidensen av nya fall under 7 dagar var 71 per 100 000 invånare. Under de senaste två veckornas uppföljningsperiod rapporterades det sammanlagt 7 400 nya fall, dvs. 2 300 flera fall än under de två föregående veckorna. Incidensen av nya fall under 14 dagar var 134 per 100 000 invånare, och under den föregående tvåveckorsperioden 93 fall.
 
Det uppskattade reproduktionstalet har fortsatt att stiga och är för närvarande 1,15–1,35 (90 % konfidensintervall). Det positiva är att flera människor går och testar sig. Nu testas nästan dubbelt flera människor än vid årsskiftet. Under vecka 8 testades över 137 000 människor. Trots att antalet tester har stigit har också antalet positiva testresultat ökat. Under de senaste två veckorna var andelen positiva testresultat cirka 2,8 procent.  Särskilt den virusvariant som upptäcktes i Storbritannien fortsätter att sprida sig i Finland. Hittills har det i Finland konstaterats nya virusvarianter i sammanlagt 1 274 coronavirusprov. Av dessa är 1 205 den virusvariant som upptäckts i Storbritannien och 68 virusvarianten från Sydafrika. Av virusvarianten P.1 från Brasilien har man i Finland hittills haft ett fall som är relaterat till turism. Coronavirusvarianter (THL)Nu belastar den snabba smittspridningen också sjukvårdenBelastningen på sjukhusvården har ökat tydligt i hela landet under den senaste veckan. Också behovet av intensivvård har ökat under de senaste två veckorna särskilt på sjukhusen inom HUS-området, men tillsvidare är kapaciteten på riksnivå inom intensivvården inte hotad.  Den 3 mars var sammanlagt 258 patienter i sjukhusvård på grund av covid-19-sjukdomen, 106 patienter på avdelningar inom primärvården, 115 patienter inom den specialiserade sjukvården och 37 patienter på intensivvårdsavdelningar. Enligt prognosen för den kommande veckan fortsätter patientantalen inom den specialiserade sjukvården och intensivvården att stiga i hela landet. Sammanlagt 759 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 3 mars 2021.Fortfarande flest smittfall bland unga – äldre människor måste skyddasUnder vecka 8 konstaterades det fortfarande flest smittfall bland arbetsföra och unga vuxna. Andelen äldre människor av samtliga konstaterade fall har inte ökat efter årsskiftet. Vecka 8 var andelen personer över 60 år cirka 10 procent, och andelen personer över 70 år cirka 4 procent av samtliga fall. De äldre och de personer som hör till en riskgrupp har en klart högre risk att insjukna i den allvarligare sjukdomsformen och att hamna på sjukhus eller att dö i den sjukdom som viruset orsakar. Det är uppenbart att den snabba ökningen av sjukdomsfall också ökar risken för att de äldre ska smittas. Därför måste riskgrupperna skyddas. Det här kräver att alla människor bär ansvar och iakttar de regionala rekommendationerna och begränsningarna mycket noggrant. Coronavaccinationerna framskrider bra och enligt vaccinationsstrategin i alla specialupptagningsområden.  Den 3 mars hade över 60 procent i åldersgruppen över 60 år fått åtminstone den första vaccinationen, och i åldersgruppen 80-89 år cirka hälften.  Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (Institutet för hälsa och välfärd)Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats. 
Till lägesrapporten bifogas denna vecka en särskild översikt som gäller de faktorer som i de inhemska fallen ökat risken för den allavarliga coronavirussjukdomen samt månadsrapporten om intensivvården.  Uppföljning av coronavirusläget (THL)Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (THL)Coronaviruset i siffror (HUS)Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin under januari–maj 2021 (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:1) Lägesbild av intensivvården 3.3.2021 (Byrån för samordning av intensivvården, på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med kostnadsstödet är fortfarande att stödja företag i det svåra ekonomiska läge som coronaviruset orsakar. Regeringen föreslår nu ändringar i lagen om kostnadsstöd som gör det möjligt att på ett mer flexibelt sätt än tidigare bevilja stöd i synnerhet till ensamföretagare och småföretag.Regeringen överlämnade en proposition om detta till riksdagen den 4 mars 2021. Efter behandlingen i riksdagen stadfästs lagen av republikens president, och Statskontoret kan öppna ansökan för företag och ensamföretagare i slutet av april. De grundläggande principerna för stödet förblir desamma.– Arbets- och näringsministeriet bereder för närvarande skyndsamt en stödmodell för skälig ersättning till sådana företag som berörs av de nya nedstängningsåtgärderna som meddelats i mars. Regeringspropositionen om den tredje ansökningsomgången för kostnadsstöd riktar sig till företagsverksamhet som bedrivits före dessa nedstängningsåtgärder i mars, säger näringsminister Mika Lintilä.I lagen om kostnadsstöd görs eventuella ändringar som beror på skälig ersättning till de företag som omfattas av nedstängningen. Ändringarna kommer att lämnas antingen som en regeringsproposition som kompletterar den aktuella propositionen under rikdsagens utskottsbehandling eller som en separat proposition beroende på hur beredningen framskrider.Ett villkor för stödet är att företagets omsättning har minskatDen tredje ansökningsomgången för kostnadsstöd är avsedd för företag vars omsättning på grund av pandemin har minskat med minst 30 procent under stödperioden 1.11.2020–28.2.2021 jämfört med motsvarande tidpunkt 2019–2020.Företag inom alla branscher kan ansöka om kostnadsstöd. Statsrådet utfärdar senare en förordning om de branscher som kan ansöka om stöd utan någon separat motivering. Företag som inte omfattas av förordningen ska separat motivera behovet av stöd och redogöra för varför det kan anses att omsättningen har minskat på grund av coronaläget. Förordningen omfattar de branscher vars omsättning minskade med minst 10 procent under stödperioden.Definitionen av de oflexibla kostnader som ersätts med stöd har i viss mån preciserats. Därtill ska arbetsgivarens bikostnader, såsom socialskyddsavgifter och kostnader för företagshälsovård, i fortsättningen godkännas som kostnader under stödperioden enligt ett procenttal av lönekostnaderna under stödperioden.  Ensamföretagare ska i fortsättningen ansöka om stöd hos StatskontoretStödet för ensamföretagare är i fortsättningen en del av kostnadsstödet. Det ordnas ingen ny ansökningsomgång för det separata stöd för ensamföretagare som beviljas av kommunerna.I fortsättningen ska stöd för ensamföretagare betalas till ett belopp av minst 2 000 euro, om stödvillkoren uppfylls. Stöd beviljas på basis av företagens minskade omsättning och de faktiska kostnaderna.För att ett företag ska kunna ansöka om kostnadsstöd måste det ha ett FO-nummer. Ett ytterligare krav är att företaget under stödperioden har godtagbara kostnader på minst 2 000 euro. Det ska inte heller i fortsättningen finnas någon nedre gräns för vilken omsättning ett företag som är berättigat till stöd ska ha.Ensamföretagare och småföretag har även tidigare kunnat ansöka om kostnadsstöd, men under de tidigare ansökningsomgångarna har stöd inte beviljats företag vars stöd kalkylmässigt har understigit den nedre gränsen på 2 000 euro.Stödets maximibelopp höjs till en miljon euroStödets maximibelopp höjs, vilket svarar speciellt på de stora företagens behov. Företaget kan i fortsättningen få en miljon euro i stöd, då den övre gränsen vid tidigare ansökningsomgångar har varit 500 000 euro.De stöd som beviljats tidigare beaktas i kostnadsstödets belopp så att de sammanlagda stöd som beviljats enligt samma tillfälliga regler om statligt stöd som fastställts av Europeiska kommissionen inte överstiger 1,8 miljoner euro. Tidigare har den övre gränsen varit 800 000 euro. Den nya övre gränsen grundar sig på kommissionens beslut att höja maximibeloppen per företag.Kostnadsstödet är ett sätt att stödja företagare i coronakrisenKostnadsstödet är direkt stöd till företag som inte behöver betalas tillbaka. Stödet ska fortsättningsvis ersätta företagens oflexibla kostnader och lönekostnader, men inte minskad omsättning. Den första ansökningsomgången för kostnadsstöd ordnades i juli–augusti 2020. Den andra ansökningsomgången inleddes i december 2020 och avslutades i februari 2021. Budgeten för den tredje ansökningsomgången för kostnadsstöd är 380 miljoner euro.Kostnadsstödet är ett sätt för regeringen att stödja företagare i coronakrisen. Med hjälp av de coronastöd som Business Finland och närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljade tidigare kunde företagen utveckla och rikta sin verksamhet på nytt i coronavirusläget. Andra metoder är bl.a. Business Finlands forsknings-, utvecklings- och innovationslån, Finnveras borgen och Industriinvestering Ab:s finansieringsprogram, vilka kan sökas fortfarande. Regeringen föreslår också en fortsättning på företagarnas rätt att få arbetsmarknadsstöd på grund av coronaviruspandemin. Tidigare har det också beviljats särskilt stöd till restaurangbranschen och stöd för ensamföretagare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet har behandlat utkasten till en strategi och ett åtgärdsprogram mot korruption samt en handlingsplan mot människohandel. Ministerarbetsgruppen godkände innehållet i utkasten och riktlinjerna för att finslipa de föreslagna åtgärderna.När programmen och de åtgärder som ingår i dem har färdigställts, överlämnas bägge för att godkännas som statsrådets principbeslut.Fördjupat samarbete i kampen mot korruptionSyftet med strategin mot korruption är att förbättra korruptionsbekämpningen genom att göra mer omfattande insatser på alla nivåer inom den offentliga förvaltningen. Detta kräver långsiktigt arbete. Det avgörande är att intensifiera samarbetet mellan myndigheterna, att bättre identifiera korruption och att öka transparensen i beslutsfattandet. Det behövs också en bedömning av hur lagstiftningen om bekämpning av korruption fungerar och en heltäckande lägesbild av korruptionen i Finland.Bakgrunden till strategiarbetet är de internationella rekommendationer som riktats till Finland för att effektivisera arbetet mot korruption. Vid beredningen av strategin har man utnyttjat det strategiutkast som tidigare utarbetats av samarbetsnätverket mot korruption.Ett stort antal åtgärder vidtas för att förhindra människohandelMinisterarbetsgruppen godkände i dag också innehållet i handlingsplanen mot människohandel.De åtgärder som tas in i handlingsplanen syftar till att förebygga och minska människohandel i Finland. Målet är att myndigheterna allt oftare ska få kännedom om fall av människohandel och att offren ska få den hjälp och det stöd de behöver. Ytterligare mål är att effektivisera realiserandet av straffansvaret och att bedöma hur den nuvarande lagstiftningen fungerar.Handlingsplanen mot människohandel har beretts av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som tillsatts av justitieministeriet. Handlingsplanen är en av de viktigaste åtgärder som statsminister Sanna Marins regering genomför för att bekämpa människohandel och förbättra offrens ställning. Dessutom är den ett svar på de internationella rekommendationer som Finland har fått om att ingripa i människohandel.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att en fastighetsförrättning som baserar sig på ett klart och ostridigt avtal i vissa situationer ska kunna verkställas i ett skriftligt förfarande i stället för genom behandling vid ett sammanträde. Dessutom ska det vara möjligt att delta i förrättningssammanträden på distans och använda elektroniska metoder under olika förrättningsfaser. Avsikten är att ändringarna i fastighetsbildningslagen och i vissa andra lagar ska träda i kraft den 1 januari 2022.Syftet med propositionen är att göra förrättningsförfarandet smidigare utan att sakägarnas rättsskydd äventyras, att förbättra kundservicen och att minska både fastighetsbildningsmyndigheternas och sakägarnas kostnader för fastighetsförrättningarna. Ett skriftligt förfarande är möjligt vid avtalsbaserade klara och ostridiga förrättningar, såsom styckning, ägobyte, servitutsförrättning och förrättning av enskild väg. Enligt den gällande lagen ska alla förrättningar oavsett förrättningens natur verkställas i ett sammanträdesförfarande.I propositionen föreslås också ändringar i gruvlagen, lagen om enskilda vägar, lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter, lagen om trafiksystem och landsvägar, banlagen, fastighetsregisterlagen och lagen om fastighetsförrättningsavgift.

Källa: Valtioneuvosto.fi