NordenBladet — Miljöministeriet utlyser statsunderstöd för 2021 för projekt i arbetsgrupper som svarar för bedömning av hotade arter och andra arbetsgrupper som främjar skyddet av hotade arter, för skyddsåtgärder när det gäller de mest hotade arterna samt för sådan riksomfattande uppföljning av arterna som tjänar hotbedömningarna. Ansökningstiden inleds den 2.3.2021, och ansökan ska lämnas in till miljöministeriet senast den 23.3.2021.1. Verksamhet som kan få understödDen primära verksamhet som kan få stöd är sådant långsiktigt arbete som krävs för bedömning av hotet mot Finlands fjärils- och svamparter i arbetsgrupper bestående av experter samt projekt i grupperna som hänför sig till detta, t.ex. kartläggning och uppföljning av de platser där arter förekommer, insamling av information och främjande av artskydd. Understöd kan inom ramen för anslaget dessutom också beviljas för annan sådan riksomfattande artuppföljning som omfattas av naturvårdslagens tillämpningsområde och som tjänar hotbedömningen, för verksamhet i artspecifika arbetsgrupper som främjar skyddet av sådana arter som löper stor risk för utrotning och som omfattas av naturvårdslagens tillämpningsområde samt för genomförande av särskilda skyddsåtgärder. Understöden betalas ur miljöministeriets moment 35.10.21 (Vissa utgifter för naturvård). Högst 160 000 euro har reserverats för 2021 för sådan verksamhet som avses i denna utlysning. Statsunderstöden inom miljöministeriets förvaltningsområde främjar de samhälleliga värden och effekter som är gynnsamma ur ministeriets synvinkel, liksom även ministeriets strategiska mål. Statsunderstöden är förmåner som beviljas efter prövning.2. Förutsättningar för ansökan om stödDe arbetsgrupper som är inriktade på fjärils- och svamparter ska ha i praktiken visad erfarenhet av och kunskaper om de behov av uppgifter som bedömningen av hotade arter förutsätter samt utmärkt kännedom om de arter som ansökan gäller. I fråga om annan verksamhet än sådan som hänför sig till hotbedömning ska sökandena ha tillräckliga kunskaper och kännedom om de arter som ansökan gäller.Sökanden ska vara en sammanslutning. Sökanden får inte vara en enskild person eller en firma.3. Ansökan om understödAnsökan ska lämnas in skriftligt till miljöministeriet senast den 23.3.2021. Den undertecknade ansökan skannas och sänds in till miljöministeriets registratorskontor, [email protected], eller skickas per post till miljöministeriet, PB 35, 00023 Statsrådet, eller lämnas in på besöksadressen Riddaregatan 2B. E-brevet eller kuvertet märks med ”Ansökan om statsunderstöd, Dnr VN/5276/2021”.Den fritt formulerade ansökan ska innehålla en beskrivning av den centrala verksamhet för 2021 som är föremål för ansökan om understöd och en specifikation av eventuella löneutgifter och arvoden, seminarie- och mötesutgifter, utgifter för fältbesök och andra eventuella särskilda utgifter. Ansökan bör innehålla en projektplan med följande innehåll: Det stödbelopp som söks. Finansieringsplan för projektet: Total budget, finansiering som söks från övriga finansieringskällor (t.ex. en kommun, andra ministerier, stiftelser/företag/privata stöd), stödbelopp som söks och hur den totala budgeten enligt planerna ska fördelas enligt utgiftsslag. Vid behov omnämnande av projektorganisation och de viktigaste intressegrupperna. Som bilaga kan sökanden efter eget övervägande lämna in andra uppgifter som i väsentlig grad har koppling till genomförandet. Sökandens kontaktuppgifter. Underskrift. Till ansökan ska fogas en utredning över kontaktpersonens rätt att handla i sammanslutningens namn (firmateckningsrätt).4. Beslut om statsunderstöd När ansökningstiden har gått ut skickar miljöministeriet ett skriftligt stödbeslut (positivt eller negativt) till sökandena. Understöd kan också beviljas till ett mindre belopp än vad som anges i ansökan. Prövningen av understöden görs på basis av de ansökningar som sökandena lämnat in och i överensstämmelse med 5 och 7 § i statsunderstödslagen. Vid prövningen beaktas sökandens förutsättningar att ordna sådan verksamhet som är föremål för understödet samt verksamhetens geografiska täckning och effekter. Avsikten är att fatta besluten före den 9.4.2021. Stödbeslutet innehåller villkor som stödmottagaren bör iaktta. Understödet betalas i enlighet med stödbeslutet i en post till det konto som sökanden har uppgett.5. Rapportering och bokföring Stödmottagaren bör i överensstämmelse med 12 och 14 § i statsunderstödslagen lämna statsbidragsmyndigheten riktiga och tillräckliga uppgifter för utbetalningen av statsunderstödet.Ministeriet har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet.Om statsunderstödet har beviljats för att användas för ett projekt eller en verksamhet som genomförs av någon annan än understödstagaren och som fyller ändamålet enligt statsunderstödsbeslutet, har ministeriet rätt att vid behov granska ekonomin och verksamheten hos den instans som genomför verksamheten eller projektet enligt statsunderstödsbeslutet.Statsunderstödstagaren ska utan ersättning ge den tjänsteman eller revisor som utför granskningen alla uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material som behövs för granskningen samt även i övrigt bistå vid granskningen.Stadsunderstödstagaren ska utan dröjsmål betala tillbaka ett statsunderstöd eller en del av det som denne fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund. Statsunderstödstagaren ska också betala tillbaka statsunderstödet eller en del av det, om det inte kan användas på det sätt som förutsätts i statsunderstödsbeslutet.6. Tillämplig lagstiftningMiljöministeriets understöd är beroende av prövning. Bestämmelser om statsunderstöd finns i statsunderstödslagen (688/2001), som tillämpas på grunderna för beviljande av statsunderstöd och på beviljande, utbetalning, användning, tillsyn och återkrav av understöd samt förfarandet kring dessa. De understöd som avses i denna utlysning beviljas som specialunderstöd enligt statsunderstödslagen för sådan verksamhet och sådana åtgärder som ansökan gäller.
Statsunderstöd beviljas på ansökan. Förutsättningarna för beviljande av understöd är följande: ändamålet är samhälleligt godtagbart, statsunderstödet är motiverat med avseende på de mål som satts för användningen av statsunderstödet, beviljandet av understöd är nödvändigt med beaktande av projektets eller verksamhetens art, omfattning och andra stöd som sökanden erhållit och understödet är konkurrensneutralt. Förfarandet för handläggning av förvaltningsärenden styrs av förvaltningslagen (434/2003), som bl.a. innehåller bestämmelser om behandling av ärenden utan dröjsmål, skyldighet att utreda ärenden och motivering av beslut. Vid handläggning av statsunderstöd ska förvaltningslagens bestämmelser beaktas. Vid sökande av ändring iakttas förvaltningsprocesslagen (586/1996). Begäran om omprövning ska riktas till den statsbidragsmyndighet som har fattat beslutet, dvs. miljöministeriet. En statsbidragsmyndighets beslut med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en enkätundersökning som miljöministeriet och Förbundet för Ungdomsbostäder rf låtit göra är finländska ungdomar i genomsnitt nöjda med sitt boende. Den hårda konkurrensen om bostäder och den höga hyresnivån leder till att unga prutar på sin övriga levnadsstandard.Enligt resultaten av den enkätundersökning som miljöministeriet och Förbundet för Ungdomsbostäder rf (NAL) publicerat den 2 mars 2021 är finländska ungdomar i genomsnitt nöjda med sina boendeförhållanden och klarar i huvudsak av sina boendeutgifter. Det är dock svårt för många unga att hitta en egen bostad, och de höga boendekostnaderna förutsätter till exempel arbete vid sidan av studierna.”Enligt resultaten av enkätundersökningen har de ungas vilja att leva ett individuellt och självständigt liv ökat. Allt fler önskar kunna flytta hemifrån så tidigt som möjligt, men samtidigt har viljan att bo med rumskamrater minskat klart. Det innebär utmaningar för unga i synnerhet i områden där priset på boende är mycket högt”, säger Tuula Tiainen, specialsakkunnig vid miljöministeriet.Syftet med enkätundersökningen har varit att utreda vilken ställning 18–29-åriga ungdomar har på bostadsmarknaden, ungdomarnas boendeformer och deras tillfredsställelse med boendesätten och boendenivån. Samtidigt kartlade man också önskemål, förhoppningar, problem och åsikter gällande boende, så att de ungas boendemöjligheter kan förbättras.Den enkätundersökning som nu gjorts utgör en fortsättning på den serie undersökningar som gjordes på 90- och 2000-talen. Planer, attityder och problem som gäller ungas boende har utretts tre gånger på 2000-talet och två gånger på 90-talet. Regelbundna utredningar hjälper att bedöma de förändringar som skett i de ungas boendeförhållanden och i de önskemål och förhoppningar som gäller boendet.”Miljöministeriet har till uppgift att verkställa statens bostadspolitik. I fråga om unga innebär detta att vi strävar efter att främja boende av god kvalitet som motsvarar de ungas egna önskemål. Därför är det viktigt att följa med de förändringar som sker i boendet och i de önskemål som gäller boendet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Ensamboendet har ökat, egnahemshus är fortfarande den mest populära boendeformenEfter den föregående enkätundersökningen har andelen unga som bor i höghus – särskilt i enrummare – ökat, och antalet barnfamiljer bland de unga har blivit ännu mindre än tidigare. Bildandet av familj skjuts upp allt längre, men bostadssituationen upplevdes inte påverka detta lika mycket som man observerat i de tidigare forskningsomgångarna.Trots att höghusboende har ökat anser unga fortfarande att egnahemshus är det bästa boendealternativet, även om dess andel har minskat sedan 2005 (79 % > 59 %). Ungdomar är också mycket inriktade på ägarboende. Två tredjedelar berättar om sina planer att köpa en egen bostad.Samtidigt visar resultaten av enkäten dock att ägarboendet har minskat och att hyresboendet har ökat bland de yngre åldersklasserna. I början av 2000-talet var det vanligare att man köpte sin första bostad, och de köptes i yngre ålder än idag. Även om ägarboende är i de ungas önskemål, anser över hälften av dem som överväger att köpa en bostad att ägarboende är realistiskt först om 4–10 år eller senare.Enkätundersökningen gjordes av Timo Myllymäki, Sakari Sandqvist och Pauliina Aho vid Taloustutkimus Oy och Anna Strandell vid Finlands miljöcentral (SYKE).Enkätundersökning om ungas boende 2020 (Nuorten Asuminen 2020 –kyselytutkimus)Förbundet för Ungdomsbostäder rf (NAL)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet öppnade i fjol en utlysning om finansiering från Europeiska socialfonden (ESF) för riksomfattande projekt som syftar till att förebygga eller lindra konsekvenserna av coronakrisen. Ministeriet tog emot sammanlagt 117 ansökningar och beviljade finansiering till nio projekt.I utlysningen ingick två huvudteman: delaktighet och bekämpning av fattigdom samt förbättring av produktiviteten och välbefinnandet i arbetet.Dess-sutom beviljades ett så kallat Coronatillägg till fem projekt som har inletts redan tidigare. Dessa projekt handlar om delaktighet och välbefinnande i arbetet och fick tilläggsfinansiering för sammanlagt cirka 700 000 euro.”Ända sedan coronaepidemin började har jag uttryckt min oro över begränsningsåtgärdernas sociala konsekvenser. Jag hoppas att understöden från Europeiska socialfonden kan bidra till att förebygga coronakrisens konsekvenser för välbefinnandet och ojämlikheten”, säger social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen. Tjänster för utsatta grupper ska tryggasFör att öka den sociala delaktigheten och förebygga fattigdom efterlyste man sådana projekt som kan förbättra situationen för sårbara grupper både under och efter coronakrisen. Under undantagsförhållanden ska man i synnerhet se till att mentalvårdsarbetet, alkohol- och drogarbetet och krisarbetet fortsättningsvis fungerar samt trygga tjänsterna för grupper med särskilda behov, såsom bostadslösa personer och klienter inom barnskyddet. Fyra projekt beviljades finansiering:Korona yhteiskunnan marginaaleissa (KoMa) – Genomförs av Tammerfors högskolestiftelse, Helsingfors universitet, yrkeshögskolan Diakonia och Porin Sininauha ry.Yhdessä aikuisuuteen – elämässä eteenpäin (YEE) – Genomförs av Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors Diakonissanstalt, Österbottens landskaps kompetenscentrum inom det sociala området SONet BOTNIA, yrkeshögskolan i Seinäjoki och Pesäpuu ry.Eteenpäin. Itsenäistymisen tukea digitaalisesti kasvukeskuksiin – Genomförs av Röda Korsets De ungas skyddshus och Diakonissanstaltens tjänst Vamos som riktar sig till unga.Möjligheterna för personer med funktionsnedsättning och personer med utländsk bakgrund att klara sig i undantags- och krissituationer – Att skapa en framtid utgående från erfarenheterna av covid-19 – Genomförs av Kehitysvammaliitto, Institutet för hälsa och välfärd och Finlands Kommunförbund.Projektens totalfinansiering uppgår till sammanlagt cirka 4,32 miljoner euro.Flexibla arbetsgemenskaper och arbetstagare som mår braInom temat produktivitet och välbefinnande i arbetet önskades ansökningar från projekt som förbättrar funktionsförmågan för personer i arbetslivet och arbetsgemenskapernas förmåga att förnya sig under undantagsförhållanden.Fem projekt beviljades finansiering inom temat produktivitet och välbefinnande i arbetet:Kuljettajat ja kuljetusyritykset kunnossa valmiina jälleenrakentamiseen – Genomförs av Tamora Oy och Motivire Oy.Hyvinvoiva terveydenhuolto – Genomförs av yrkeshögskolan Laurea, AtCare Oy och Sjukvårdarförbundet.Sisu i arbetslivet – Genomförs av Helsingfors universitet och yrkeshögskolan Haaga-Helia.Undantagstillstånd och resiliens i organisationer inom evenemangsekonomin – Genomförs av Tammerfors högskolestiftelse.Mielenterveyttä ja työkykyä mielenterveysosaamista kehittämällä ja alueellista yhteistyötä tekemällä (MYÖTE) – Genomförs av Arbetshälsoinstitutet, Östra Finlands universitet, Helsingfors universitet och MIELI Psykisk Hälsa Finland rf.Dessa projekt fick finansiering för ungefär 1,88 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin och tre andra EU-länders ledare har skickat ett gemensamt brev till Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Syftet med brevet är att påskynda den digitala omställningen inom unionen. Förutom statsminister Marin har också Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Estlands premiärminister Kaja Kallas undertecknat brevet.Statsminister Sanna Marin och tre andra EU-länders ledare har skickat ett gemensamt brev till Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Syftet med brevet är att påskynda den digitala omställningen inom unionen. Förutom statsminister Marin har också Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Estlands premiärminister Kaja Kallas undertecknat brevet.”En ambitiös digitaliseringspolitik som är förenlig med EU:s värden skapar förutsättningar för unionens tillväxt och konkurrenskraft. Den är också a och o med tanke på Finlands tillväxtpolitik. Våra inhemska aktörer har mycket att bidra med i det här arbetet”, säger statsminister Marin.Att främja den digitala omställningen i Europa är ett av EU:s viktigaste mål under de följande åren. Det gemensamma brevet från EU-ländernas ledare ger stöd och vägledning till kommissionens arbete med att förbereda initiativ inom den digitala politiken, såsom meddelandet om EU:s mål för digitaliseringen till 2030.I brevet konstateras bland annat att EU bör hålla sig i täten när det gäller digitaliseringen, i enlighet med de riktlinjer som Europeiska rådet fastställde i oktober. Europa måste stärka och komplettera sina nuvarande insatser med en målmedveten och öppen digital politik som garanterar ett tillräckligt oberoende för EU och främjar unionens ledande ställning inom digitaliseringen. En sådan digital politik tar hänsyn till samhälleliga intressen, vad gäller såväl ekonomin som förvaltningen, och stöder unionen i den gröna omställningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I en rapport som publicerades den andra mars observerades det att det innan reformen av studerandeurvalen var enklast för svenskspråkiga sökande, sökande från städer och dem som avlagt studentexamen med högsta betyg att få tillgång till högskoleutbildning i Finland. Dessa grupper har rätt så ofta även stöd av ett ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital i anknytning till sin familjebakgrund.I jämförelseländerna Sverige, Irland och England har främjandet av tillgänglighet och jämlikhet eftersträvats med hänsyn till jämställdhet mellan könen, socioekonomisk bakgrund, regionalitet, etniska minoriteter, personer med invandrarbakgrund och personer med funktionshinder.Tillgången till högskoleutbildning kan stödjas genom mångsidig information och stöd samt med varierande urvalspraxis. Betygsbaserad antagning tillämpas allmänt i jämförelseländerna, men även alternativ urvalspraxis som är riktad till olika grupper används. Även i Finland bör främjandet av jämlikhet och tillgänglighet integreras i kvalitetssäkringen inom högskolor, högskolornas styrprocess och lagstiftningen om högskolor.”Jämförelseländerna är samhällen som är annorlunda på många sätt, och metoder kan inte kopieras som sådana. Trots detta är det mycket nyttigt att kartlägga och jämföra politiska åtgärder. Jämförelsedata bidrar till att få en uppfattning om särdrag i systemet i Finland och upptäcka nya möjligheter att främja jämlikhet och tillgänglighet”, konstaterar Ilmari Hyvönen från undervisnings- och kulturministeriet, ordförande för GATE-projektets styrgrupp.Högskoleutbildningen i Finland jämnar ut sociala och regionala skillnaderBåde i de granskade jämförelseländerna och i största delen av OECD- och EU-länderna påverkar den socioekonomiska bakgrunden sökande till högskoleutbildning. I Finland är den utbildningsmässiga mobiliteten mellan generationer större än i OECD-länder i genomsnitt, och föräldrarnas utbildningsbakgrund eller invandrarbakgrunden hos studerande verkar knappt ha någon inverkan på genomströmningen inom högskolestudier.I Finland föredrar barn i akademiska familjer universitet i stället för yrkeshögskolor oberoende av tidigare studieframgång. Dörrarna till universitet öppnas dock inte med dåliga betyg, och då hamnar även barn från högutbildade familjer till yrkeshögskolor. Det socialt mest selektiva utbildningsområdet är medicin, och en examen i området ger även de högsta arvodena i arbetslivet. En ökning av nybörjarplatser inom utbildningsområden med den högsta konkurrensen skulle kunna minska den horisontella segregeringen inom högskoleområdet.Betygsbaserad antagning kan minska könssegregering inom olika områdenI Finland väljs färre män än kvinnor till högskoleutbildning, men män som söker sig till utbildningen har bättre möjligheter än kvinnor att bli valda. Dessutom verkar ökandet av betygsbaserad antagning ytterligare hade främjat möjligheterna för män att få inträde. Betygsbaserad antagning ökade i fjol antalet kvinnor som sökte och antogs till områden som favoriseras av män, men inte antalet män som sökte till områden som favoriseras av kvinnor. På lång sikt kan segregeringen av områden enligt kön alltså minskas, när platser för män blir lediga inom områden som favoriseras av kvinnor.Informationen som tas fram i projektet används i den pågående beredningen av planen för tillgång till högskoleutbildning. Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid arbets- och näringsbyråerna fanns det i slutet av januari sammanlagt 332 800 arbetslösa arbetssökande. Det är 81 200 fler än ett år tidigare. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 24 500. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av januari fanns det i hela landet 75 100 permitterade, vilket är 50 700 fler än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 57 800, vilket är 39 400 fler än i januari i fjol. Från och med december minskade antalet permitterade på heltid med 20 000.Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 93 400. Detta är 30 000 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 120 900, det vill säga 26 500 fler än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande under 25 år var 9 500 fler än i januari i fjol, det vill säga sammanlagt 40 200. I januari avslutades 51,7 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 12,8 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb minskadeTill arbets- och näringsbyråerna anmäldes under januari 83 600 nya lediga jobb, det vill säga 9 200 färre än i januari i fjol. Allt som allt fanns det i januari 129 900 lediga jobb vid arbets- och näringsbyråerna, vilket är 16 400 färre än för ett år sedan.I slutet av januari deltog 112 300 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 3 600 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Arbetslöshetsgraden 8,7 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i januari 61 000 färre sysselsatta än ett år tidigare. Sysselsättningsgraden var 69,9 procent, dvs. 2,0 procentenheter lägre än i januari i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 235 000, vilket är 41 000 flera än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden var 8,7 procent, dvs. 1,6 procentenheter högre än ett år tidigare.Pressmeddelande om ändringar i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning från ingången av 2021: https://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2020-12-22_uut_001_sv.htmlCentrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen:Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning.I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet har lagt fram ett förslag till totalreform av lagstiftningen om sexualbrott.Förslaget har varit på remiss och ett sammandrag av utlåtandena har nu färdigställts. Remissen ordnades 14.7.–30.9.2020 och under remisstiden kom det in 57 utlåtanden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för beredningen av ett språkpolitiskt program.Målet är att främja språkens livskraft, tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna och möjligheterna att använda språken. Programmet gäller de språk som förutom nationalspråken talas i Finland, särskilt de samiska språken, romani, karelska och teckenspråken.Beredningsgruppens mandatperiod sträcker sig från den 1 mars till den 31 december 2021. Ordförande är enhetschef, språkrättsrådet Corinna Tammenmaa från justitieministeriet. Avsikten är att det språkpolitiska programmet ska godkännas under 2021.Det språkpolitiska programmet är en del av regeringsprogrammets språkpolitiska reformer, till vilka också hör beredningen av en ny nationalspråksstrategi och ett projekt för att förbättra språkklimatet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen i vilken det föreslås att restauranger och andra företag inom förplägnadsbranschen stängs för kunder temporärt i tre veckor. Lagen avses träda i kraft den 8 mars 2021 och gälla till och med den 28 mars 2021. Det är tillåtet att sälja mat så att den hämtas av kunderna. Nedstängningen gäller företag inom förplägnadsbranschen i områden där coronavirusepidemin är i samhällsspridningsfasen och accelerationsfasen. Bestämmelser om de områden som omfattas utfärdas genom förordning av statsrådet.Arbets- och näringsministeriet bereder skyndsamt en stödmodell för skälig ersättning till sådana företag som nedstängningsåtgärderna gäller. Regeringens syfte med den temporära nedstängningen av restaurangerna är att förhindra att coronaepidemin accelererar snabbt och att nya mer smittsamma virusvarianter sprids. Regeringens proposition baserar sig på ett beslut i vilket det konstateras att det råder undantagsförhållanden i Finland. Statsrådet fattade beslutet om undantagsförhållanden och regeringens proposition vid statsrådets sammanträde 1.3.2021.Nedstängningen gäller alla företag inom förplägnadsbranschen i de områden där epidemin sprider sig och accelererar, med undantag för personalrestaurangerDen temporära nedstängningen ska gälla alla företag inom förplägnadsbranschen i områden där det är nödvändigt att förhindra att epidemin accelererar, dvs. i områden där epidemin sprids och accelererar. Bestämmelser om de landskap där den temporära nedstängningen är i kraft utfärdas genom förordning av statsrådet. Förordningen utfärdas i samband med att lagen träder i kraft.Till de förplägnadsföretag som ska stängas hör bl.a. kaféer, restauranger, barer och nattklubbar som är öppna för allmänheten. Begränsningen gäller också terrasser.Ett undantag är restauranger som inte är öppna för allmänheten. Nedstängningen gäller alltså inte t.ex. matsalar på ålderdomshem eller personalrestauranger som inte är öppna för andra kunder.Restauranger och kaféer kan under stängningen erbjuda hämtservice eller leverera portionerna antingen själva eller via andra tjänsteleverantörer till kunden.I de landskap där coronavirusepidemin är på basnivå kan förplägnadsföretagen även i fortsättningen vara öppna för kunder. Dessa företag ska iaktta de begränsningar som har utfärdats genom lagen om smittsamma sjukdomar och med stöd av den.Klassificeringen av områdena i epidemins bas-, samhällsspridnings- och accelerationsfaser baserar sig på social- och hälsovårdsministeriets handlingsplan för hybridstrategin för att stävja coronaviruset.Hur framskrider behandlingen?Regeringens proposition framskrider nu till riksdagen för behandling. Därefter stadfäster republikens president lagen och statsrådet utfärdar en förordning i anslutning till den. Genom förordningen fastställs vilka områden som är föremål för avstängningsåtgärder. Förordningen förs till riksdagen för eftergranskning.När behandlingen framskrider informerar arbets- och näringsministeriet om lagens ikraftträdande och om modellen för stödjande av företag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, har kallat Carolina Nordling, MSc i internationella relationer, till sin specialmedarbetare.Nordling har tidigare arbetat i utrikesförvaltningen vid Finlands ambassader i Addis Abeba och Santiago de Chile samt vid utrikesministeriets avdelning för Amerika och Asien. 

Källa: Valtioneuvosto.fi