NordenBladet — Finland behandlade sammanlagt 152 543 ansökningar om Schengenvisum 2020. Antalet mottagna visumansökningar minskade med 83 procent jämfört med föregående år (895 781).I likhet med andra Schengenstater avbröt Finland den 19 mars 2020 mottagandet av vanliga visumansökningar, bl.a. ansökan om turistvisum, på grund av covid-19-pandemin. Mottagandet av visumansökningar fortsatte också efter den 19 mars 2020 i fråga om vissa undantagsgrupper som man kommit överens om gemensamt inom EU och som fastställts av regeringen med beaktande av Finlands nationella inresebegränsningar. Också myndigheternas restriktioner och epidemiläget i andra länder har ställt upp hinder för verksamheten, bland annat tillhandahållandet av inresetjänster, såväl vid de finska beskickningarna som hos de externa tjänsteleverantörerna. I vanliga fall är det en extern tjänsteleverantör som tar emot merparten av visumansökningarna och en betydande del av ansökningarna om uppehållstillstånd till Finland.På grund av covid-19-pandemin har antalet visumansökningar minskat betydligt överallt i världen sedan mars 2020. Denna minskning syns även i de andra Schengenstaternas statistik. Det exceptionella läget pågår fortfarande.I likhet med tidigare år inlämnades allra överlägset flest ansökningar om visum till Finland i Ryssland 2020. År 2019 lämnade ryssarna in 786 407 visumansökningar, men år 2020 minskade antalet visumansökningar betydligt och var endast 116 818.Antalet visumansökningar från Kina, som fram till pandemin hade ökat, minskade också betydligt. Visumansökningar från Peking minskade år 2020 med 81 procent och från Shanghai med 77 procent jämfört med året innan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, som publicerades i maj 2020, stöder det för Finland viktiga arbetet för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förbättra livsmiljöernas tillstånd. Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral producerar bakgrundsinformation till stöd för hur strategins mål bäst kan uppnås i Finland. Utredningen beställdes av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Biodiversitetsmålen har ett starkt samband med båda ministeriernas förvaltningsområde.Förlusten av biologisk mångfald är vid sidan av klimatförändringen en av de största miljöriskerna, och därför måste man ingripa i den med snabb tidtabell. I EU:s strategi för biologisk mångfald ingår ett stort antal olika åtgärder och mål som syftar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald i varje medlemsland. I strategin ingår bland annat 14 olika mål för återställande, ett mål att skydda alla urskogar och naturskogar och ett skyddsmål enligt vilket 30 procent av både landytan och havsområdet ska skyddas i EU. Dessutom bör minst tio procent av både landytan och havsområdet omfattas av ett strikt skydd. Skyddsmålen är hela EU:s gemensamma mål.Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet beställde av forskningsinstituten en utredning om Finlands utgångsläge när det gäller att uppnå målen i EU:s strategi för biologisk mångfald och om hur genomförandet ska påverka samhällets olika delområden. I Finlands miljöcentrals och Naturresursinstitutets utredning granskas utöver den ekologiska hållbarheten också den sociala och ekonomiska hållbarheten. Utifrån dessa kan man bedöma hur Finland på bästa möjliga sätt kan bidra till att strategins mål för skydd och återställande uppnås.“Hittills har vi kartlagt Finlands utgångsläge när det gäller att uppnå strategins mål för skydd och återställande. I fortsättningen utreder vi vilka ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser som följer av genomförandet av dessa mål”, säger Leena Kärkkäinen från Naturresursinstitutet.“När det gäller åtgärder för restaurering av strömmande vatten har ett av målen i strategin varit att öka mängden fritt strömmande vatten i Europa med 25 000 kilometer genom att undanröja vandringshinder. I Finland har vi utmärkta möjligheter att bidra till uppnåendet av målet även om det finns överraskande många hinder, över 5 000 dammkonstruktioner. I fortsättningen strävar vi efter att prioritera sådana objekt som på bästa sätt kan återställas till fritt strömmande vattendrag så att till exempel vandringsfiskar i bästa fall kan återvända till objektet”, säger Saija Koljonen från Finlands miljöcentral.Goda metoder för frivilligt skydd tas i brukGenomförandet av EU:s strategi för biologisk mångfald pågår redan i Finland. Avsikten är att utnyttja befintliga medel, såsom livsmiljöprogrammet Helmi och METSO-handlingsplanen. METSO-handlingsplanen tryggar skogarnas biologiska mångfald, medan Helmi-programmet omfattar också andra livsmiljöer, bland annat vattendrag, myrmarker och våtmarker. Båda programmen är gemensamma för miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet och baserar sig på markägarnas frivilliga deltagande. Även i fortsättningen främjas den biologiska mångfalden genom frivilliga åtgärder i samarbete med markägarna.  Avsikten är att Naturresursinstitutets och Finlands miljöcentrals gemensamma utredning blir klar i april. Det pågår också många andra undersökningar och praktiska projekt som främjar målen i EU:s strategi för biologisk mångfald. Avsikten är att uppnå målen före 2030. År 2024 granskas första gången hur genomförandet har framskridit. Miljöministeriet svarar tillsammans med berörda grupper för den nationella beredningen och genomförandet av strategin för biologisk mångfald. Under våren bjuder ministeriet in berörda grupper att delta i arbetet.EU:s strategi för biologisk mångfaldMiljöministeriets tidigare pressmeddelande om EU:s strategi för biologisk mångfald (20.5.2020)Jord- och skogsbruksministeriets tidigare pressmeddelande om EU:s strategi för biologisk mångfald (20.5.2020)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beslutat låta göra en utredning om ett register över lärare och insamling av data om lärare. Ministeriet har tillsatt utredare JM Henriikka Hannula, ED Hannu Karhunen och professor FD Jouni Pursiainen. De ska lämna in en rapport om utredningen till undervisnings- och kulturministeriet senast den 30 november 2021.– På grund av de stora förändringarna i samhället blir det allt viktigare att få information. Som grund för prognostiseringsarbetet och beslutsfattandet inom undervisningssektorn behöver vi en bättre kunskapsbas om lärarna än i har idag, och också mer fungerande sätt för att samla in data. Kunskapsbasen bidrar till att säkerställa att antalet lärarutbildningar räcker till för att trygga tillgången på behöriga lärare för olika undervisningsuppgifter, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.Uppgifter om lärare har samlats in bl.a. med hjälp av Statistikcentralens riksomfattande datainsamling om lärare som skett med cirka tre års mellanrum. Senast insamlades data 2019. Dessutom har man samlat in data om lärarbehörigheter i studietjänsten VIRTA från 2015.Insamlingen av data om lärare har dock varit förenad med utmaningar. Den procentuella andelen inlämnade svar har minskat klart under de senaste åren. Den nedgående trenden påverkar de insamlade uppgifternas tillförlitlighet. Dessutom har det varit svårt att få tillgång till bl.a. uppgifter om ämneslärare, och det har dessutom upptäckts brister i statistikföringen. Behovet av aktuell information om lärare har dock inte minskat, utan tvärtom klart ökat. Ett register över lärare har föreslagits som en lösning på de många utmaningarna när det gäller att få information om lärare.Utredarna har bland annat till uppgift att utreda för vilka ändamål registret eventuellt behövs, vilken målgrupp registret det skulle gälla och vilka lagstiftningsbehov och dataskyddsfrågor som hänför sig till inrättandet av ett sådant register. Syftet med utredningen är också att finna lösningar på olika frågor angående upprätthållandet av ett lärarregister och utreda olika alternativ för genomförandet av ett register och kostnaderna för dessa.Syftet med utredningen är dessutom att utreda hur man kan tillgodose behovet av information om lärare genom att utveckla befintliga metoder för datainsamling samt befintliga datalager och informationsresurser. Utredarna bereder ett åtgärdsförslag för undervisnings- och kulturministeriet angående ett lärarregister och insamling av data om lärare. Resultaten av utredningsarbetet utnyttjas för att hitta lösningar på utmaningarna i fråga om tillgången till data om lärare.Undervisnings- och kulturministeriet tillsätter en styrgrupp till stöd för utredarnas arbete. Utredarna ska dessutom höra aktörer som är centrala med tanke på ett register över lärare samt centrala intressentgrupper med tanke på samhället, undervisning, utbildning och forskning och därtill utnyttja information om motsvarande register annanstans i världen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den gemensamma ansökan till utbildningar efter den grundläggande utbildningen förlängs på grund av coronavirussituationen. Den gemensamma ansökan våren 2021 till yrkesutbildning och gymnasieutbildning samt ansökan till förberedande utbildningar efter den grundläggande utbildningen och till yrkesutbildning som ordnas som krävande särskilt stöd slutar 7.4.2021 kl. 15.– Den gemensamma ansökan som pågår för tillfället är historisk. I och med läropliktsreformen gäller den för första gången precis alla unga som går ut grundskolan, eftersom alla niondeklassare fortsätter från grundskolan till yrkesutbildning, gymnasiet eller exempelvis tiondeklassen, säger undervisningsminister Jussi Saramo.regeringssekreterare Kirsi Lamberg,  tfn 02953 30397regeringsrådet Piritta Sirvio, tfn 02953 30238
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata skickar under mars månad ut meddelanden om rösträtt i kommunalvalet. Med meddelandekorten följer också anvisningar om hur man röstar på ett hälsosäkert sätt.Meddelandena om rösträtt sänds per post. Om den röstberättigade har uppgett att han eller hon tar emot myndighetsmeddelanden elektroniskt, skickas meddelandet om rösträtt till webbtjänsten Suomi.fi.I meddelandet om rösträtt (meddelandekortet) anges röstningsstället på valdagen och den kommunala centralvalnämndens kontaktuppgifter. Som bilaga finns en förteckning över förhandsröstningsställena i den röstberättigades närområde samt anvisningar om säker röstning under coronaepidemin.Röstberättigade vid kommunalval är de som senast på valdagen fyller 18 år och som har hemkommun i Finland. Kommunalvalet förrättas i april 2021. Valdagen är söndagen den 18 april. Förhandsröstning ordnas i Finland 7–13 april 2021 och utomlands 7–10 april 2021.Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har upprättat ett rösträttsregister för kommunalvalet 2021 utgående från uppgifterna i befolkningsdatasystemet den 26 februari 2021. Det finns ca 4 462 000 röstberättigade i registret.Hälsosäkerheten beaktas i valarrangemangenJustitieministeriet förbereder kommunalvalet i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd (THL). Justitieministeriet och THL har utarbetat anvisningar om hälsosäker röstning i coronatider. Anvisningarna finns på adressen www.valfinland.fi.
 
Målet är att säkerställa att röstningen kan ordnas på ett tryggt sätt oberoende av epidemiläget. Finland har goda förutsättningar att ordna kommunalvalet även om coronaepidemin fortsätter.Tillförlitlig information om val och röstning: valfinland.fi
Frågor och svar om arrangemangen kring kommunalvalet under coronapandemin

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet och regionförvaltningsverken har fört diskussioner om tillämpningen och tolkningen av de nya befogenheterna enligt lagen om smittsamma sjukdomar. Den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av bekämpningen av smittsamma sjukdomar hör till social- och hälsovårdsministeriet. Ministeriet ska bl.a. med hjälp av riksomfattande anvisningar se till att principerna för god förvaltning och de grundläggande fri- och rättigheterna tillgodoses vid tillämpningen av befogenheterna enligt lagen om smittsamma sjukdomar. Social- och hälsovårdsministeriet har i sin roll enligt lagen om smittsamma sjukdomar gett regionförvaltningsverken anvisningar för beslutsfattandet i en situation där den riksomfattande incidensen av smittfall är på den högsta nivån under pandemitiden och det finns ett uppenbart hot på riksnivå och i synnerhet inom HUS-området i och med virusvariantens högre smittsamhet.Social- och hälsovårdsministeriet och regionförvaltningsverken har i synnerhet diskuterat tolkningen av 58 g § i lagen om smittsamma sjukdomar. Under diskussionerna har det konstaterats att lagstiftningen kan tolkas på olika sätt. Social- och hälsovårdsministeriet anser att utgångspunkten bör vara det tolkningsalternativ som bäst säkerställer skyddet av människors liv och hälsa samt tillräckliga social- och hälsovårdstjänster med alla till buds stående nödvändiga och proportionerliga medel och som baserar sig på bästa tillgängliga information.Regionförvaltningsverket ansvarar för att fatta de egentliga besluten bl.a. om förutsättningarna för användningen av utrymmen eller stängningen av dem inom sitt område. Regionförvaltningsverket i Södra Finland har i dag meddelat att dess beslut av den 26 februari om stängning av utrymmen i huvudstadsregionen och närområdena förblir oförändrat. Regionförvaltningsverket har i egenskap av behörig myndighet fattat sitt beslut självständigt. Social- och hälsovårdsministeriet och regionförvaltningsverken delar uppfattningen om att epidemiläget är allvarligt och om myndigheternas skyldighet att göra sitt bästa för att trygga medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Genom bekämpningen av smittsamma sjukdomar tryggas rätten till liv och hälsa samt tillräckliga social- och hälsovårdstjänster samtidigt som de åtgärder som detta förutsätter kan ingripa i andra grundläggande fri- och rättigheter.Social- och hälsovårdsministeriet överväger som bäst behovet av att precisera lagstiftningen för att genomförandet bättre ska motsvara lagstiftarens vilja. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte tisdagen den 2 mars diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott Förenta staterna. Det är positivt att Förenta staterna har förbundit sig till multilateralt samarbete och till stöd för det regelbaserade internationella systemet och att landet bland annat framhåller klimatfrågor.Presidenten och utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet diskuterade också aktuella frågor som rör Kina.Dessutom diskuterade presidenten och ministerutskottet beredningen av en försvarsredogörelse.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet utlyser statsunderstöd för 2021 för projekt i arbetsgrupper som svarar för bedömning av hotade arter och andra arbetsgrupper som främjar skyddet av hotade arter, för skyddsåtgärder när det gäller de mest hotade arterna samt för sådan riksomfattande uppföljning av arterna som tjänar hotbedömningarna. Ansökningstiden inleds den 2.3.2021, och ansökan ska lämnas in till miljöministeriet senast den 23.3.2021.1. Verksamhet som kan få understödDen primära verksamhet som kan få stöd är sådant långsiktigt arbete som krävs för bedömning av hotet mot Finlands fjärils- och svamparter i arbetsgrupper bestående av experter samt projekt i grupperna som hänför sig till detta, t.ex. kartläggning och uppföljning av de platser där arter förekommer, insamling av information och främjande av artskydd. Understöd kan inom ramen för anslaget dessutom också beviljas för annan sådan riksomfattande artuppföljning som omfattas av naturvårdslagens tillämpningsområde och som tjänar hotbedömningen, för verksamhet i artspecifika arbetsgrupper som främjar skyddet av sådana arter som löper stor risk för utrotning och som omfattas av naturvårdslagens tillämpningsområde samt för genomförande av särskilda skyddsåtgärder. Understöden betalas ur miljöministeriets moment 35.10.21 (Vissa utgifter för naturvård). Högst 160 000 euro har reserverats för 2021 för sådan verksamhet som avses i denna utlysning. Statsunderstöden inom miljöministeriets förvaltningsområde främjar de samhälleliga värden och effekter som är gynnsamma ur ministeriets synvinkel, liksom även ministeriets strategiska mål. Statsunderstöden är förmåner som beviljas efter prövning.2. Förutsättningar för ansökan om stödDe arbetsgrupper som är inriktade på fjärils- och svamparter ska ha i praktiken visad erfarenhet av och kunskaper om de behov av uppgifter som bedömningen av hotade arter förutsätter samt utmärkt kännedom om de arter som ansökan gäller. I fråga om annan verksamhet än sådan som hänför sig till hotbedömning ska sökandena ha tillräckliga kunskaper och kännedom om de arter som ansökan gäller.Sökanden ska vara en sammanslutning. Sökanden får inte vara en enskild person eller en firma.3. Ansökan om understödAnsökan ska lämnas in skriftligt till miljöministeriet senast den 23.3.2021. Den undertecknade ansökan skannas och sänds in till miljöministeriets registratorskontor, [email protected], eller skickas per post till miljöministeriet, PB 35, 00023 Statsrådet, eller lämnas in på besöksadressen Riddaregatan 2B. E-brevet eller kuvertet märks med ”Ansökan om statsunderstöd, Dnr VN/5276/2021”.Den fritt formulerade ansökan ska innehålla en beskrivning av den centrala verksamhet för 2021 som är föremål för ansökan om understöd och en specifikation av eventuella löneutgifter och arvoden, seminarie- och mötesutgifter, utgifter för fältbesök och andra eventuella särskilda utgifter. Ansökan bör innehålla en projektplan med följande innehåll: Det stödbelopp som söks. Finansieringsplan för projektet: Total budget, finansiering som söks från övriga finansieringskällor (t.ex. en kommun, andra ministerier, stiftelser/företag/privata stöd), stödbelopp som söks och hur den totala budgeten enligt planerna ska fördelas enligt utgiftsslag. Vid behov omnämnande av projektorganisation och de viktigaste intressegrupperna. Som bilaga kan sökanden efter eget övervägande lämna in andra uppgifter som i väsentlig grad har koppling till genomförandet. Sökandens kontaktuppgifter. Underskrift. Till ansökan ska fogas en utredning över kontaktpersonens rätt att handla i sammanslutningens namn (firmateckningsrätt).4. Beslut om statsunderstöd När ansökningstiden har gått ut skickar miljöministeriet ett skriftligt stödbeslut (positivt eller negativt) till sökandena. Understöd kan också beviljas till ett mindre belopp än vad som anges i ansökan. Prövningen av understöden görs på basis av de ansökningar som sökandena lämnat in och i överensstämmelse med 5 och 7 § i statsunderstödslagen. Vid prövningen beaktas sökandens förutsättningar att ordna sådan verksamhet som är föremål för understödet samt verksamhetens geografiska täckning och effekter. Avsikten är att fatta besluten före den 9.4.2021. Stödbeslutet innehåller villkor som stödmottagaren bör iaktta. Understödet betalas i enlighet med stödbeslutet i en post till det konto som sökanden har uppgett.5. Rapportering och bokföring Stödmottagaren bör i överensstämmelse med 12 och 14 § i statsunderstödslagen lämna statsbidragsmyndigheten riktiga och tillräckliga uppgifter för utbetalningen av statsunderstödet.Ministeriet har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet.Om statsunderstödet har beviljats för att användas för ett projekt eller en verksamhet som genomförs av någon annan än understödstagaren och som fyller ändamålet enligt statsunderstödsbeslutet, har ministeriet rätt att vid behov granska ekonomin och verksamheten hos den instans som genomför verksamheten eller projektet enligt statsunderstödsbeslutet.Statsunderstödstagaren ska utan ersättning ge den tjänsteman eller revisor som utför granskningen alla uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material som behövs för granskningen samt även i övrigt bistå vid granskningen.Stadsunderstödstagaren ska utan dröjsmål betala tillbaka ett statsunderstöd eller en del av det som denne fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund. Statsunderstödstagaren ska också betala tillbaka statsunderstödet eller en del av det, om det inte kan användas på det sätt som förutsätts i statsunderstödsbeslutet.6. Tillämplig lagstiftningMiljöministeriets understöd är beroende av prövning. Bestämmelser om statsunderstöd finns i statsunderstödslagen (688/2001), som tillämpas på grunderna för beviljande av statsunderstöd och på beviljande, utbetalning, användning, tillsyn och återkrav av understöd samt förfarandet kring dessa. De understöd som avses i denna utlysning beviljas som specialunderstöd enligt statsunderstödslagen för sådan verksamhet och sådana åtgärder som ansökan gäller.
Statsunderstöd beviljas på ansökan. Förutsättningarna för beviljande av understöd är följande: ändamålet är samhälleligt godtagbart, statsunderstödet är motiverat med avseende på de mål som satts för användningen av statsunderstödet, beviljandet av understöd är nödvändigt med beaktande av projektets eller verksamhetens art, omfattning och andra stöd som sökanden erhållit och understödet är konkurrensneutralt. Förfarandet för handläggning av förvaltningsärenden styrs av förvaltningslagen (434/2003), som bl.a. innehåller bestämmelser om behandling av ärenden utan dröjsmål, skyldighet att utreda ärenden och motivering av beslut. Vid handläggning av statsunderstöd ska förvaltningslagens bestämmelser beaktas. Vid sökande av ändring iakttas förvaltningsprocesslagen (586/1996). Begäran om omprövning ska riktas till den statsbidragsmyndighet som har fattat beslutet, dvs. miljöministeriet. En statsbidragsmyndighets beslut med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en enkätundersökning som miljöministeriet och Förbundet för Ungdomsbostäder rf låtit göra är finländska ungdomar i genomsnitt nöjda med sitt boende. Den hårda konkurrensen om bostäder och den höga hyresnivån leder till att unga prutar på sin övriga levnadsstandard.Enligt resultaten av den enkätundersökning som miljöministeriet och Förbundet för Ungdomsbostäder rf (NAL) publicerat den 2 mars 2021 är finländska ungdomar i genomsnitt nöjda med sina boendeförhållanden och klarar i huvudsak av sina boendeutgifter. Det är dock svårt för många unga att hitta en egen bostad, och de höga boendekostnaderna förutsätter till exempel arbete vid sidan av studierna.”Enligt resultaten av enkätundersökningen har de ungas vilja att leva ett individuellt och självständigt liv ökat. Allt fler önskar kunna flytta hemifrån så tidigt som möjligt, men samtidigt har viljan att bo med rumskamrater minskat klart. Det innebär utmaningar för unga i synnerhet i områden där priset på boende är mycket högt”, säger Tuula Tiainen, specialsakkunnig vid miljöministeriet.Syftet med enkätundersökningen har varit att utreda vilken ställning 18–29-åriga ungdomar har på bostadsmarknaden, ungdomarnas boendeformer och deras tillfredsställelse med boendesätten och boendenivån. Samtidigt kartlade man också önskemål, förhoppningar, problem och åsikter gällande boende, så att de ungas boendemöjligheter kan förbättras.Den enkätundersökning som nu gjorts utgör en fortsättning på den serie undersökningar som gjordes på 90- och 2000-talen. Planer, attityder och problem som gäller ungas boende har utretts tre gånger på 2000-talet och två gånger på 90-talet. Regelbundna utredningar hjälper att bedöma de förändringar som skett i de ungas boendeförhållanden och i de önskemål och förhoppningar som gäller boendet.”Miljöministeriet har till uppgift att verkställa statens bostadspolitik. I fråga om unga innebär detta att vi strävar efter att främja boende av god kvalitet som motsvarar de ungas egna önskemål. Därför är det viktigt att följa med de förändringar som sker i boendet och i de önskemål som gäller boendet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Ensamboendet har ökat, egnahemshus är fortfarande den mest populära boendeformenEfter den föregående enkätundersökningen har andelen unga som bor i höghus – särskilt i enrummare – ökat, och antalet barnfamiljer bland de unga har blivit ännu mindre än tidigare. Bildandet av familj skjuts upp allt längre, men bostadssituationen upplevdes inte påverka detta lika mycket som man observerat i de tidigare forskningsomgångarna.Trots att höghusboende har ökat anser unga fortfarande att egnahemshus är det bästa boendealternativet, även om dess andel har minskat sedan 2005 (79 % > 59 %). Ungdomar är också mycket inriktade på ägarboende. Två tredjedelar berättar om sina planer att köpa en egen bostad.Samtidigt visar resultaten av enkäten dock att ägarboendet har minskat och att hyresboendet har ökat bland de yngre åldersklasserna. I början av 2000-talet var det vanligare att man köpte sin första bostad, och de köptes i yngre ålder än idag. Även om ägarboende är i de ungas önskemål, anser över hälften av dem som överväger att köpa en bostad att ägarboende är realistiskt först om 4–10 år eller senare.Enkätundersökningen gjordes av Timo Myllymäki, Sakari Sandqvist och Pauliina Aho vid Taloustutkimus Oy och Anna Strandell vid Finlands miljöcentral (SYKE).Enkätundersökning om ungas boende 2020 (Nuorten Asuminen 2020 –kyselytutkimus)Förbundet för Ungdomsbostäder rf (NAL)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet öppnade i fjol en utlysning om finansiering från Europeiska socialfonden (ESF) för riksomfattande projekt som syftar till att förebygga eller lindra konsekvenserna av coronakrisen. Ministeriet tog emot sammanlagt 117 ansökningar och beviljade finansiering till nio projekt.I utlysningen ingick två huvudteman: delaktighet och bekämpning av fattigdom samt förbättring av produktiviteten och välbefinnandet i arbetet.Dess-sutom beviljades ett så kallat Coronatillägg till fem projekt som har inletts redan tidigare. Dessa projekt handlar om delaktighet och välbefinnande i arbetet och fick tilläggsfinansiering för sammanlagt cirka 700 000 euro.”Ända sedan coronaepidemin började har jag uttryckt min oro över begränsningsåtgärdernas sociala konsekvenser. Jag hoppas att understöden från Europeiska socialfonden kan bidra till att förebygga coronakrisens konsekvenser för välbefinnandet och ojämlikheten”, säger social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen. Tjänster för utsatta grupper ska tryggasFör att öka den sociala delaktigheten och förebygga fattigdom efterlyste man sådana projekt som kan förbättra situationen för sårbara grupper både under och efter coronakrisen. Under undantagsförhållanden ska man i synnerhet se till att mentalvårdsarbetet, alkohol- och drogarbetet och krisarbetet fortsättningsvis fungerar samt trygga tjänsterna för grupper med särskilda behov, såsom bostadslösa personer och klienter inom barnskyddet. Fyra projekt beviljades finansiering:Korona yhteiskunnan marginaaleissa (KoMa) – Genomförs av Tammerfors högskolestiftelse, Helsingfors universitet, yrkeshögskolan Diakonia och Porin Sininauha ry.Yhdessä aikuisuuteen – elämässä eteenpäin (YEE) – Genomförs av Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors Diakonissanstalt, Österbottens landskaps kompetenscentrum inom det sociala området SONet BOTNIA, yrkeshögskolan i Seinäjoki och Pesäpuu ry.Eteenpäin. Itsenäistymisen tukea digitaalisesti kasvukeskuksiin – Genomförs av Röda Korsets De ungas skyddshus och Diakonissanstaltens tjänst Vamos som riktar sig till unga.Möjligheterna för personer med funktionsnedsättning och personer med utländsk bakgrund att klara sig i undantags- och krissituationer – Att skapa en framtid utgående från erfarenheterna av covid-19 – Genomförs av Kehitysvammaliitto, Institutet för hälsa och välfärd och Finlands Kommunförbund.Projektens totalfinansiering uppgår till sammanlagt cirka 4,32 miljoner euro.Flexibla arbetsgemenskaper och arbetstagare som mår braInom temat produktivitet och välbefinnande i arbetet önskades ansökningar från projekt som förbättrar funktionsförmågan för personer i arbetslivet och arbetsgemenskapernas förmåga att förnya sig under undantagsförhållanden.Fem projekt beviljades finansiering inom temat produktivitet och välbefinnande i arbetet:Kuljettajat ja kuljetusyritykset kunnossa valmiina jälleenrakentamiseen – Genomförs av Tamora Oy och Motivire Oy.Hyvinvoiva terveydenhuolto – Genomförs av yrkeshögskolan Laurea, AtCare Oy och Sjukvårdarförbundet.Sisu i arbetslivet – Genomförs av Helsingfors universitet och yrkeshögskolan Haaga-Helia.Undantagstillstånd och resiliens i organisationer inom evenemangsekonomin – Genomförs av Tammerfors högskolestiftelse.Mielenterveyttä ja työkykyä mielenterveysosaamista kehittämällä ja alueellista yhteistyötä tekemällä (MYÖTE) – Genomförs av Arbetshälsoinstitutet, Östra Finlands universitet, Helsingfors universitet och MIELI Psykisk Hälsa Finland rf.Dessa projekt fick finansiering för ungefär 1,88 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi