NordenBladet — Hur kan spillvärme från datacenter värma upp bostäder? Hur kan skrivbordslådans trasiga telefon med värdefulla metaller återställas genom service eller fås till återvinning? Hur kan man med hjälp av informations- och kommunikationsteknik minska utsläpp från transporter eller industrin?Dessa frågor besvaras i Finlands första klimat- och miljöstrategi för IKT-sektorn, som offentliggjordes den 9 mars 2021. I den internationellt banbrytande strategin har man sammanställt metoder med hjälp av vilka IKT-sektorns koldioxid- och miljöavtryck ska minska och digitaliseringens fördelar tas i bruk.– Vi har ett tydligt mål: Finland strävar efter att genom kompetens inom informations- och kommunikationsteknik bli en aktör som löser klimatproblem och tar fram lösningar för hela världen, säger kommunikationsminister Timo Harakka.IKT-sektorn har två sidor. Kommunikationsnät, datacentraler och intelligenta apparater förbrukar el och material. IKT-sektorns andel av världens elförbrukning är uppskattningsvis cirka 4-10 procent och växthusgasutsläppen cirka 3-5 procent.Å andra sidan finns det mycket potential inom IKT-sektorn för att minska växthusgasutsläppen från andra branscher, såsom transporter. Digitala tjänster möjliggör styrning av intelligent trafik och gör kollektivtrafiken mer attraktiv genom smidigare byten. Under coronapandemin har man i praktiken sett hur distansarbete och distansmöten kan ersätta transporter.– Tack vare en god digital infrastruktur och digital kompetens övergick Finland 2020 smidigt i kunskapsarbetet till ett arbetsliv, som i stor utsträckning baserar sig på virtuella möten. Nu ska vi använda digitaliseringen för att bekämpa klimatuppvärmningen. Strategin bidrar till målet att Finland ska vara klimatneutralt 2035, fortsätter Harakka.– Det strategiska arbetet har sammanfört en stor skara aktörer som har en gedigen kompetens och vilja att främja en miljövänlig IKT-sektor och påskynda digitaliseringens positiva miljöeffekter inom andra sektorer. Finländska aktörer har möjlighet att inta en aktiv roll den internationella dialogen för att främja ekologiskt hållbar digitalisering, konstaterar nätverksdirektör Jarno Ilme från Transport – och kommunikationsverket.Klimat- och miljöstrategin för IKT-sektorn i Finland bereddes av en arbetsgrupp som bestod av företrädare för företag, den offentliga förvaltningen och organisationer samt universitet och forskningsinstitut. Strategin har färdigställts vid kommunikationsministeriet efter remissbehandlingen av arbetsgruppens slutrapport, som avslutades i januari 2021.Sex punkter för en ekologiskt hållbar digitaliseringStrategin innehåller sex mål och åtgärder för att uppnå dem.1. Energieffektiviteten hos IKT-infrastrukturen ska ökas och koldioxidfria energikällor ska tas i bruk.Energieffektivitet ska eftersträvas vid planering, byggande och användning av kommunikationsnät. Den värme som uppstår som biprodukt i datacentraler kan utnyttjas i större utsträckning, vilket minskar produktionsbehovet av uppvärmningsenergi och de koldioxidutsläpp som den ger upphov till. Också investeringar i koldioxidfri energiproduktion minskar utsläppen från IKT-sektorn.2. Dataekonomin ska bli klimatvänligNär antalet tjänster ökar, ökar också datatrafiken och elförbrukningen. I Finlands mobilnät överförs för närvarande flera tiotals gånger mer data per invånare än i början av 2010-talet. Då programvara och tjänster planeras bör man bättre beakta hur de kan göras energisnåla. Det behövs forskning, utbildning av experter och styrning av serviceupphandlingar. Till exempel kan programvara med förmånligare anskaffningspris kräva mer processeffekt och i slutändan bli både mer resurskrävande och dyrare.3. Utrustningens livslängd ska förlängas och värdemetaller återvinnasUtrustningens livslängd kan förlängas i planeringsskedet. Dessutom ska konsumenterna erbjudas information om produktgarantier, programvaruuppdateringar och materialåtervinning. I ackumulatorer och skärmar för smarttelefoner och datorer behövs sällsynta metaller. Återvinningen kunde effektiviseras till exempel genom en kompensationsavgift då man lämnar in gamla apparater. Enligt strategin ska man påverka primärmaterialproduktionens hållbarhet och materialens spårbarhet nationellt och inom EU4. En helhetsbild av digitaliseringens miljökonsekvenser ska skapasBristande insyn i och tillgång till en icke-splittrad information om IKT-sektorns klimat- och miljökonsekvenser är en utmaning både nationellt och internationellt. Det behövs jämförbara uppgifter om IKT-sektorns klimatavtryck och om hur informations- och kommunikationstekniken kan bidra till att minska utsläppen från andra sektorer.5. Konsumenterna ska bli medvetna om miljökonsekvensernaKonsumenternas beteende har en betydande inverkan på IKT-sektorns miljökonsekvenser. Konsumenterna är intresserade av klimatavtrycket av de tjänster de använder och av möjligheterna att påverka det. Tillgången till information bör förbättras i olika kanaler, från den grundläggande utbildningen till konsumentkampanjer.   6. Utnyttjande av ny teknik i klimatarbetet och miljövårdenNy teknik, såsom artificiell intelligens, robotteknik och automatiserade system, väcker hopp när det gäller att lösa klimat- och miljöproblemen. Till exempel artificiell intelligens har redan börjat utnyttjas för att minska energi- och materialförbrukningen i olika processer. När ny teknik utvecklas ska uppmärksamhet också fästas vid dess egen energi- och materialförbrukning.Vad händer härnäst?Strategin kommer att verkställas av många olika aktörer, både inom den offentliga och den privata sektorn. Kommunikationsministeriet och Transport- och kommunikationsverket ska följa upp genomförandet av strategin i samarbete med intressentgrupperna. Till stöd för detta ordnas ett årligt forum.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det föreslås att lagringstiden för betalningsanmärkningar ska förkortas och att anmärkningen ska tas bort en månad efter att den avgift som låg till grund för anmärkningen har betalats. Justitieministeriet har berett ett förslag i ärendet och förslaget är nu på remiss.Syftet med förslaget är att förbättra situationen för personer som drabbats av ekonomiska svårigheter. Enligt gällande lag lagras betalningsanmärkningar generellt i tre år i kreditupplysningsregistret och en ny betalningsanmärkning kan förlänga den här tiden.Enligt justitieministeriets förslag ska förkortningen av betalningstiderna gälla både de allmännaste personkreditupplysningarna och företagskreditupplysningarna. Dessutom ska en ny betalningsanmärkning i fortsättningen inte förlänga lagringstiden, utan lagringstiden för en betalningsanmärkning ska vara oberoende av andra betalningsanmärkningar. Bakgrunden till förslaget är statsminister Sanna Marins regeringsprogram där det står att lagringstiden för betalningsanmärkningar ska förkortas. Riksdagen har också förutsatt att de som ändamålsenligt har betalat de belopp som ligger till grund för en betalningsanmärkning ska avföras ur registret inom en månad efter betalningen. Vid justitieministeriet pågår ett separat lagstiftningsprojekt och i samband med det projektet genomförs de ändringar i kreditupplysningslagen som Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning förutsätter. Syftet är att projekten ska sammanslås under den fortsatta beredningen. Sista dagen att lämna ett utlåtande om förslaget i tjänsten Utlåtande.fi är den 14 april 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland och Estland har inlett en utredning om sina framtida relationer och nya samarbetsmöjligheter. De tidigare ministrarna Anne-Mari Virolainen och Jaak Aaviksoo har inlett arbetet med utredningen, som stöds av de båda ländernas utrikespolitiska institut. Statsministrarna Sanna Marin och Kaja Kallas tillkännagav att utredningen skulle genomföras i samband med sitt möte i Helsingfors den 19 februari 2021.Arbetet inleddes med ett videomöte måndagen den 8 mars 2021. I mötet deltog utrikesministrarna Pekka Haavisto och Eva-Maria Liimets, utredarna Anne-Mari Virolainen och Jaak Aaviksoo samt representanter för ländernas utrikespolitiska institut.”I fjol firade vi våra diplomatiska förbindelsers 100-årsjubileum. Nu är det ett ypperligt tillfälle att fördomsfritt fundera över allt vi kan göra tillsammans i framtiden”, sade minister Haavisto.Rapporten ska bli klar om cirka ett år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland stärker sina insatser för rättstatsarbetet i utvecklingsländer. Att stödja demokratin och rättsstatens principer är ett centralt mål i Finlands regeringsprogram och utvecklingspolitik. Under de senaste åren har rättsstatsutvecklingen försvagats betydligt på olika håll i världen. Den utsätts för allvarliga hot, som ytterligare förstärkts av coronapandemin. Insatserna för att främja och stärka rättsstatens principer blir allt viktigare.Måndagen den 8 mars 2021 undertecknade utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari och rektorn för Helsingfors universitet Sari Lindblom ett samarbetsavtal för att grunda Rättsstatscentrum i anslutning till Helsingfors universitet.”Finland är en stark rättsstat, vår kompetens har en stor efterfrågan i världen och vi vill bidra med lösningar. Främjandet av rättsstatens principer och demokratin är också en central del av vår utrikespolitik, säkerhetspolitik och utvecklingspolitik. Rättsstatscentrum, som grundas i dag tillsammans med Helsingfors universitet, kommer att vara ett värdefullt nätverk i hemlandet och samtidigt en viktig plattform för att föra ut budskapet om Finlands starka sidor till utlandet”, konstaterar minister Skinnari.Rättsstatscentrum ska stödja utvecklingsländer i att bygga upp och stärka rättsstatens grunder, att utveckla rättsstatsinstitutionernas kapacitet och stärka lagstiftningen genom att erbjuda sakkunskap, utbildning och annat stöd. Verksamheten finansieras med medel för utvecklingssamarbete. Rättsstatscentrum samlar finländska experter på rättsstatsområdet och stöder deras nätverkande.”Som en del av Helsingfors universitet främjar Rättsstatscentrum också forskning och undervisning om rättsstatsfrågor för utvecklingsländernas behov. Helsingfors universitet vill bidra till arbetet för världens bästa med vetenskapens kraft, och Rättsstatscentrum stöder detta mål på bästa sätt”, säger rektor Lindblom.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet ordnar tillsammans med Fingo och handelskamrarna en serie livesändningar, Partners för utveckling, som lyfter fram aktörer inom utvecklingssamarbetet på olika håll i Finland.I programmet reser utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari virtuellt runt i Finland och diskuterar med olika aktörer. Diskussionerna sänds i utrikesministeriets kanaler på Twitter och Facebook. Idén med diskussionerna är att belysa vad dagens utvecklingssamarbete i bästa fall kan vara i praktiken: ett partnerskap som främjar målen för hållbar utveckling och öppnar nya möjligheter för finländska aktörer.”Tack vare vår höga kompetens har Finland en verklig möjlighet att vara en föregångare och en större aktör än vår storlek. Vi måste stärka handelns och utvecklingens gemensamma effekt. På så vis stöder vi också finländsk kompetens i världen. Samtidigt är det viktigt att uppdatera och förtydliga vår gemensamma uppfattning om utvecklingssamarbete”, säger minister Skinnari.I varje diskussion deltar ett lokalt företag som bedriver utvecklingssamarbete och en representant för någon civilsamhällesorganisation. ”För att vi ska nå målen för hållbar utveckling, lösa komplexa utvecklingsproblem och främja en rättvis värld krävs att alla aktörer deltar. Genom att bygga upp partnerskap och samarbete mellan organisationer, företag och lokala aktörer i utvecklingsländerna kan vi bära det globala ansvaret på ett mer övergripande sätt och lära oss av varandra”, säger chefen för påverkansarbete Annika Launiala från takorganisationen för finländska utvecklingsorganisationer Fingo rf. Evenemangens tema har anpassats till verksamheten och expertisen på orten. Minister Ville Skinnari diskuterar med sakkunniga hur energisektorn, innovation, skogskompetens och hälsoteknik bidrar till målen för hållbar utveckling. ”Många utvecklingsländer är redan tillväxtekonomier och de behöver olika slag av kompetens och teknik för att skapa en hållbar tillväxt i sitt samhälle. I Finland finns det mångsidig kompetens på dessa områden. Det är fint att experter inom handel och utveckling tillsammans lägger grunden för samarbetet med dessa länder”, betonar direktören för internationella ärenden vid Centralhandelskammaren, Timo Vuori.Dessutom erbjuder den sista delen praktiska tips för företag som är intresserade av affärsverksamhet på tillväxtmarknaderna. Tidpunkter och teman:Torsdagen den 11 mars 8.30–9.30 Partners för utveckling i Vasa. Tema: energi. Deltagare: Petri Polvilampi, projektledare för Wärtsilä, Jussi Laurikainen, programexpert vid World Vision, Eva Nilsson, forskare vid Svenska Handelshögskolan

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Riksdagspartiernas partisekreterare har på inbjudan av justitieminister Anna-Maja Henriksson diskuterat tidpunkten för kommunalvalet. Åtta av nio partier understödde en senareläggning av kommunalvalet till juni. Sannfinländarna motsatte sig senareläggningen.Av de två alternativa tidsplaner som minister Henriksson lade fram fick förslaget att skjuta upp valet till den 13 juni 2021 mest understöd. Orsaken till att valet senareläggs är att coronaläget snabbt har försämrats och att hälsosäkerheten inte kan säkerställas om valet förrättas i april.Det är klart att man inte exakt kan förutse hur epidemin framskrider. Vid bedömningen måste man emellertid beakta risken att de åtgärder som planerats för de närmaste veckorna inte är tillräckliga och att nya begränsningar måste införas. Risken att valet misslyckas i mitten av april allt för stor.När sjukdomens incidens ökar, ökar också riskerna kopplade till valets hälsosäkerhet. Institutet för hälsa och välfärd bedömer att epidemiläget kan vara så allvarligt på den planerade valdagen den 18 april att det innebär en avsevärd risk för valets hälsosäkerhet. För närvarande är antalet nya fall cirka 750/dygn. Institutet för hälsa och välfärd uppskattar att det dagliga antalet fall kan ligga mellan 2 600 och 11 200 den 18 april om denna tillväxttakt fortsätter. Det är svårt att motivera att man får samlas i vallokalerna samtidigt som myndigheterna kraftigt rekommenderar att befolkningen ska undvika kontakter och stanna hemma. Under dessa omständigheter finns det en verklig risk för att valdeltagandet minskar och att valets trovärdighet lider.Även Institutet för hälsa och välfärds bedömning att riskgrupperna i juni har hunnit vaccineras i stor omfattning talar för senareläggningen. Förutsättningarna att ordna ett tryggt och som helhet lyckat kommunalval är således bättre i juni än i april. Samtidigt finns det ingen anledning att skjuta upp valet mer än nödvändigt.Senareläggningen görs så att kandidatlistorna och rösträttsregistret sammanställs på nytt enligt de tidsramar som fastställs i vallagen. Förhandsröstningen förlängs till två veckor för att förbättra möjligheterna att rösta tryggt.En arbetsgrupp som består av riksdagspartiernas partisekreterare kommer ännu att föra mer ingående diskussioner om detaljerna i förrättandet av valet.Regeringen lägger fram en proposition om detta utifrån justitieministeriets beredning. Det är riksdagen som fattar beslut om att senarelägga kommunalvalet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har den 5 mars 2021 utfärdat en anvisning om tillsynen över de skyldigheter som den lag om smittsamma sjukdomar som trädde i kraft den 22 februari förutsätter av tjänsteleverantörer. Övervakningen av de skyldigheter som det föreskrivs om i lagändringen fördelas mellan flera myndigheter, kommuner och regionförvaltningsverk samt Transport- och kommunikationsverket Traficom. Övervakningen kan också stödjas av den kommunala hälsoskydds- och livsmedelstillsynsmyndigheten.Tillsynsmyndigheterna behöver tillsammans planera hur efterlevnaden av lagen i praktiken ska skötas. Det är viktigt att myndigheterna ser till att kontaktuppgifterna fördelas sinsemellan på ett sådant sätt att informationsutbytet i anslutning till övervakningen är smidigt. Dessutom ska myndigheterna samarbeta i sin strävan att främja efterlevnaden av lagen.I de ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar som trädde i kraft den 22 februari 2021 föreskrivs det om förutsättningarna för tillhandahållande av tjänster under coronaepidemin. I lagen föreskrivs det om tillhandahållande av tjänster till kunder och till personer som deltar i olika verksamheter på ett tryggt sätt och så att ny smittspridning kan förhindras så effektivt som möjligt. Tillsyn över de ändringar som trädde i kraft den 22 februari 2021 i lagen om smittsamma sjukdomar (Social- och hälsovårdsministeriet 5.3.2021 (pdf)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Matti Vanhanen framförde Finlands synpunkter på hur klassificeringssystemet för hållbar finansiering fungerar inom skogsbruket och energiproduktionen. Ministern diskuterade frågan med EU-kommissionär Mairead McGuinness fredagen den 5 mars.EU har skapat ett klassificeringssystem för vilken typ av investering som är hållbar ur miljösynpunkt. Kriterierna gör det lättare att investera på ett hållbart sätt och att jämföra investeringsobjekt eftersom det i fortsättningen finns en enhetlig definition på miljömässigt hållbar investering på EU-nivå. Systemet baserar sig på EU-förordningen om ett klassificeringssystem för hållbar finansiering (s.k. förordningen om taxonomi).Europeiska kommissionen håller för närvarande på att utarbeta lagstiftning på lägre nivå som fastställer klimatmässiga tekniska kriterier inom vissa sektorer och för olika typer av ekonomisk verksamhet. Kommissionen offentliggör kriterierna genom lagstiftning på lägre nivå i april och lagstiftningen ska tillämpas från och med början av nästa år.”Kriterierna för områden som är viktiga för oss, såsom skogsbruk, bioenergi och vattenkraft måste korrigeras. Kommissionen måste se till att den ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionen beaktas på ett balanserat sätt när det gäller skogsbrukets hållbarhet. Jag gör jag allt som står i min makt för att kommissionen ska förstå vår oro. Det är viktigt att man i Europa till exempel förstår betydelsen av vårt skogsbruk och det hållbara sätt på vilket skogarna utnyttjas i vårt land “, sade minister Vanhanen. Nästa vecka diskuterar Vanhanen hållbar finansiering med kommissionens ledande vice ordförande Frans Timmermans och kommissionär Jutta Urpilainen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen förelade riksdagen förordningar om ibruktagning av befogenheter enligt beredskapslagen fredagen den 5 mars. Ibruktagningsförordningarna hänför sig till styrning av social- och hälsovårdsenheternas verksamhet och till avvikelser från tidsfristerna för icke brådskande hälso- och sjukvård. Dessutom införs befogenheter som hänför sig till kommunikation under undantagsförhållanden och till avgörande av meningsskiljaktigheter i fråga om behörighet.Måndagen den 1 mars konstaterade statsrådet i samverkan med republikens president att det på grund av coronavirusläget råder undantagsförhållanden i Finland. Enligt 3 § 5 punkten i beredskapslagen anses som undantagsförhållanden en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka. Tillämpningen av bestämmelserna i beredskapslagen förutsätter att en förordning av statsrådet, det vill säga en ibruktagningsförordning, utfärdas.Styrning av social- och hälsovårdsenheternas verksamhetBeredskapslagens 86 § gäller styrning av social- och hälsovårdsenheternas verksamhet.
Social- och hälsovårdsministeriet och regionförvaltningsverket kan genom sina beslut ålägga såväl kommunala som privata tjänsteproducenter inom social- och hälsovården att lägga om sin verksamhet.Beslut kan fattas om coronaepidemin har försvagat servicesystemets funktionsförmåga och i väsentlig grad äventyrat tillgången till tjänster. En ytterligare förutsättning är att de åtgärder som redan vidtagits inte är tillräckliga för att trygga tillgången till social- och hälsovårdstjänster.Kommunerna får tillfälligt avvika från tidsfristerna för icke brådskande hälso- och sjukvårdMed stöd av 88 § i beredskapslagen kan kommuner i särskilt angivna områden beviljas rätt att avvika från tidsfristerna för icke brådskande hälso- och sjukvård, om det är nödvändigt för ordnande av brådskande vård.Detta gör det möjligt för verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården att överföra sina resurser från icke brådskande vård till brådskande vård av dem som insjuknat i covid-19 och till annan brådskande vård.Slopandet av tidsfristerna för icke brådskande vård får dock inte äventyra patientens hälsa. Patientsäkerheten ska prioriteras under alla omständigheter. Slopandet av tidsfrister gäller inte bedömningar av vårdbehovet.Effektivare kommunikation under undantagsförhållandenBefogenheten enligt 106 § 1 mom. i beredskapslagen tas i bruk för att trygga allmänhetens tillgång till information och samordna myndighetskommunikationen. Det föreslås att kommunikationsavdelningen vid statsrådets kansli ska leda statsrådets kommunikation om coronavirusläget och samordna kommunikationen inom statsförvaltningen. Dessutom genomför kommunikationsavdelningen informationskampanjer i samarbete med myndigheter på riksnivå och på regional nivå.Målet är att medborgare och sammanslutningar får klar och begriplig information om epidemins förlopp, om myndigheternas åtgärder för att bekämpa coronaviruset och om grunderna för åtgärderna. Genom kommunikation kan man bidra till begränsningsåtgärdernas genomslagskraft.Det cirkulerar felaktig och förvrängd information om coronaviruset och coronavaccineringarna, och sådan information kan i värsta fall utgöra ett hot mot medborgarnas hälsa. Genom en effektivare gemensam kommunikation och genom samordnade kommunikationsåtgärder kan man bättre än för närvarande bekämpa desinformation.Förvaltningsområdena ansvarar för kommunikationen inom sitt eget ansvarsområde också under undantagsförhållanden. Genom att koncentrera ledningen av kommunikation om coronavirusläget till statsrådets kansli vill man säkerställa att hela statsförvaltningen känner till de strategiska riktlinjerna för kommunikationen och att dessa kan användas även på regional och lokal nivå.Det föreskrivs inte om inrättande av Statens kommunikationscentral. Statsrådets kommunikationsavdelning får inte meddela ministerierna eller andra myndigheter inom statsförvaltningen föreskrifter om innehållet i kommunikationen.Avgörande av behörighet i oklara fallHanteringen av coronaepidemin förutsätter samarbete mellan aktörerna inom samhällets alla sektorer. Den befogenhet som anges i 107 § i beredskapslagen tas i bruk för att de oklarheter som uppstår om myndigheternas behörighet, uppgifter och ledningsansvar i en svårförutsebar situation snabbt ska kunna lösas. Det är fråga om avgörande av sådana fall där behörigheten av grundad anledning lämnar rum för tolkning. Då avgörs meningsskiljaktigheten i statsrådet på framställning av statsministern.Statsrådet kan under undantagsförhållanden också besluta vilken myndighet under statsrådet som ska sköta ett uppdrag som gäller flera än en enhets verksamhetsområde eller om vilket inte har föreskrivits särskilt.Förordningarna föreläggs riksdagenDe förordningar av statsrådet som nu föreslås ska föreläggas riksdagen i enlighet med 6 § i beredskapslagen. Riksdagen beslutar om förordningen får förbli i kraft eller om den ska upphävas helt eller delvis samt om den är i kraft den föreskrivna tiden eller en kortare tid än vad som föreskrivits.Beredskapslagens 106 och 107 § blir direkt tillämpliga när riksdagen har godkänt ibruktagningsförordningarna. Med stöd av den befogenhet som anges i 86 § i beredskapslagen kan social- och hälsovårdsministeriet och inom sitt verksamhetsområde regionförvaltningsverket meddela ålägganden som gäller verksamhetsenheter för social- och hälsovården. Med stöd av 88 § i beredskapslagen utfärdas dessutom en tillämpningsförordning om iakttagandet av tidsfristerna för tillgång till icke brådskande vård. Genom förordningen föreskrivs om begränsningar och förutsättningar i fråga om befogenhetens omfattning. Tillämpningsförordningen lämnas till riksdagen för behandling.Förordningarna avses träda i kraft den 11 mars 2021 och gälla till och med den 30 april 2021. Förordningarna ska inte tillämpas på landskapet Ålands myndigheter. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har fastställt Statens kärnavfallshanteringsfonds bokslut för 2020. Fonden består av tre delar: Reserveringsfonden, Kärnsäkerhetsforskningsfonden och Kärnavfallsforskningsfonden.Vid utgången av 2020 var reserveringsfondens balansomslutning 2,64 miljarder euro (2,72 miljarder euro ett år tidigare). Fondens vinst, 14,2 miljoner euro (14,1 miljoner euro år 2019), adderas till de avfallshanteringsskyldigas fondandelar i proportion till hur vars och ens medel har stått till fondens disposition under kalenderåret.Till Reserveringsfonden inom Statens kärnavfallshanteringsfond insamlas medel för den hän-delse att staten blir tvungen att ansvara för kommande kostnader med anledning av kärnav-fallshanteringen.Det belopp på 2,64 miljarder euro som finns i fonden täcker kostnaderna för den återstående hanteringen av allt kärnavfall som hittills uppstått i Finland. I beloppet ingår också kostnader för nedmontering av de befintliga anläggningarna. Reserveringsfondens kapital består av kärnavfallshanteringsavgifter och avkastningen från fondens utlånings- och placeringsverksamhet. Kärnavfallshanteringsavgifter ska betalas av dem vars verksamhet ger upphov till kärnavfall. Sådana är kraftbolagen Fortum Power and Heat Oy och Teollisuuden Voima Oyj (TVO) samt Teknologiska forskningscentralen VTT, som driver forskningsreaktorn FiR-1.Dessa s.k. avfallshanteringsskyldiga har rätt att, när de så önskar, mot en betryggande sä-kerhet årligen låna tillbaka 75 procent av den andel som de vid respektive tidpunkt har i fon-den (fondandel). Staten har rätt att låna resten av medlen. De medel som har blivit oanvända på ovan nämnda sätt placerar fonden mot betryggande säkerheter.Till Kärnsäkerhetsforskningsfonden och Kärnavfallsforskningsfonden insamlas årligen medel för att användas till finansiering av forskningen inom branschen. År 2020 insamlades drygt cirka 8,8 miljoner euro för kärnsäkerhetsforskningen och cirka 3,4 miljoner euro för kärnav-fallsforskningen.År 2021 förutspås förändringar i fondens verksamhetsmiljö som påverkar fondens verksam-het. Sådana är bl.a. inledandet av driften av TVO:s kraftverksenhet Olkiluoto 3 och avveckl-ingen av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s forskningsreaktor FiR1.Ytterligare upplysningar:
Jaana Avolahti, verkställande direktör för fonden, tfn 029 506 4836
Riitta Elo, fondens sekreterare, tfn 029 506 3637
Liisa Heikinheimo, industriråd, ANM, tfn 029 504 7035
 

Källa: Valtioneuvosto.fi