Totalt 24 ansökningar om stora demonstrationsprojekt för ny energiteknik samt investeringar som påskyndar slopandet av stenkol

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har genom två ansökningar om investeringsstöd fått sammanlagt 24 projektansökningar. I ansökningarna söks stöd för innovativa framtida energilösningar som främjar koldioxidsnålhet och minskar växthusgasutsläppen samt för projekt som påskyndar slopandet av energianvändningen av stenkol.Av ansökningarna gäller 22 stora demonstrationsprojekt och i dem söks sammanlagt 297 miljoner euro i stöd. För två projekt som snabbt syftar till att användningen av stenkol slopas söks sammanlagt 18,6 miljoner euro i stöd.Utöver de nya ansökningarna behandlas i denna ansökningsomgång också ansökningar som mottagits tidigare och för vilka beslut ännu inte har fattats. Enligt ministeriets bedömning kan beslut om projekt för slopande av stenkol fattas i vår och beslut om stöd för demonstrationsprojekt hösten 2021.– Utbudet bland de ansökningar som ministeriet mottagit visar att företag och sammanslutningar har en vilja att hitta en väg mot hållbara energilösningar. Rena tekniker och bioekonomi innebär en riktning som skapar sysselsättande och ny tillväxt i olika delar av Finland, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. Totalt 22 ansökningar om stora demonstrationsprojekt för ny energiteknikArbets- och näringsministeriet fick inom utsatt tid 22 ansökningar om investeringsstöd för projekt inom ny energiteknik och om stora demonstrationsprojekt för 2021. En förteckning över de nya ansökningar som lämnats in till ministeriet finns under denna länk (på finska). Med stora demonstrationsprojekt avses projekt för ny energiteknik vars investeringskostnader uppgår till minst fem miljoner euro. Stödet är avsett för framtida energilösningar som stöder att de nationella mål och EU-mål som ställts upp för 2030 ska nås.Stöd kunde sökas i tre olika kategorier: 1) förnybara drivmedel inkl. elbränslen, 2) annan värmeproduktion än sådan som baserar sig på förbränning och 3) andra stora demonstrationsprojekt för ny energiteknik.I statsbudgeten för 2021 har 60 miljoner euro reserverats för detta ändamål. I november 2020 beviljade arbets- och näringsministeriet av anslaget för fjolåret 33,2 miljoner euro för sju demonstrationsprojekt. Tre av dem gäller användning av biogas som drivmedel för fordon, ett av projekten värmeproduktion med biogas och de övriga tre projekten jord- eller bergvärme, förädling av biometanol som lämpar sig som drivmedel för fordon och värmepumpteknik.Två nya ansökningar om projekt för slopandet av stenkol senast 2025 Arbets- och näringsministeriet har också tagit emot två nya ansökningar om investeringsstöd för projekt som ersätter energianvändningen av stenkol. Dessa ansökningar från Fortum Power and Heat Oy (värmepumpsanläggning i Kera och Datacentralsprojektet LTO) hänför sig till slopandet av stenkol inom fjärrvärmeproduktionen i Esbo. Dessutom behandlas i år också de ansökningar om vilka beslut inte fattades i fjol.Det har reserverats sammanlagt 90 miljoner euro i finansiering för investeringsstödet 2020–2022. Arbets- och näringsministeriet beviljade i december 2020 sammanlagt 7,7 miljoner euro för fyra projekt där teknik som baserar sig på annat än förbränning vid produktion av fjärrvärme tas i bruk i Åbo, Esbo och Vasa.Stödet är avsett som ett investeringsincitament för företag och sammanslutningar som snabbt avstår från användningen av kol som energikälla, såsom kommuner. Målet är att så många produktionsanläggningar som möjligt som använder stenkol ska ersättas redan före utgången av 2025, i synnerhet genom lösningar där annan teknik än sådan som baserar sig på förbränning används. Användningen av kol som bränsle vid el- eller värmeproduktion förbjuds från och med den 1 maj 2029.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Energiunderstödet har påskyndat renoveringar för att göra bostäder mycket energieffektiva

NordenBladet — Energiunderstöd för bostadshus, som stått till buds i ett drygt år, har nu beviljats till ett belopp av sammanlagt 35 miljoner euro. Totalt har det nu kommit in drygt 2 100 ansökningar. Största delen av understödet, det vill säga 31 miljoner euro, har beviljats bostadsaktiebolag och ARA-samfund. Av anslaget återstår cirka 31 miljoner euro för 2021 och 40 miljoner euro för 2022.miljöministeriet och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) informerar”Energiunderstödet har blivit väl mottaget, och gamla byggnader har renoveras så att de har blivit nära-nollenergibyggnader. Det finns gott om understöd att få också i år och nästa år. Jag hoppas att bostadsaktiebolag, ARA-aktörer och småhusägare reder ut om det finns behov av reparationer i det egna huset. Varje byggnad som renoveras så att den blir mycket energieffektiv utgör ett steg närmare ett klimatneutralt Finland 2035”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Allt fler bostäder avstår från oljeuppvärmning tack vare understödet, och det ingick i hälften av alla fjolårets understödsbeslut, nästan 60 procent av privatpersonernas och 27 procent av husbolagens projekt. Kvantitativt sett har cirka 350 småhus avstått från oljeuppvärmning. Motsvarande siffra bland husbolagen är 70, vilket innebär drygt 1 000 bostäder. Installation av värmepumpsystem och värmeåtervinningssystem eller solenergianläggningar ingår i över hälften av husbolagens understödda renoveringar. Husbolagen har också varit intresserade av fönsterreparationer, som ingår i över 25 procent av de understödda projekten.Cirka 10 procent av ansökningarna har fått avslag. Den vanligaste orsaken till ett negativt beslut är att det i ansökan saknas bilagor, såsom beräkningar av energiprestanda eller en kostnadskalkyl. Om reparationsarbetena inleds innan ansökan lämnas in är det också en grund för avslag. På grund av stor efterfrågan har det uppstått rusning i behandlingen av ansökningarna, men nu har behandlingstiden kunnat förkortas till 2–3 månader.Understöd för många slags lösningar, förutsatt att energieffektiviteten förbättras avsevärtEnergiunderstöd kan beviljas för många slags reparationer och åtgärder som förbättrar energieffektiviteten i bostadshus, såsom uppvärmningsrenovering, värmeåtervinningssystem, fastighetsautomation, värmeisolering av fasader och vindsbjälklag, solskydd som förhindrar överhettning, vattenbesparande åtgärder och reglering av system. Byggnadens ägare beslutar vilka åtgärder som ska vidtas och ARA fattar beslut om de godtagbara kostnaderna.Ett villkor för att understöd ska beviljas är att renoveringsprojektet förbättrar hela byggnadens energiprestanda åtminstone till det belopp som anges i förordningen, vilket beroende på byggnadskategori är 20 procent eller 30 procent mer än vad bestämmelserna om renovering i allmänhet förutsätter. Ofta krävs det flera olika åtgärder för att byggnadens energiprestanda ska förbättras tillräckligt mycket.För understödsbeslutet ska det till ARA lämnas en sådan kostnadskalkyl över reparationsåtgärderna som gjorts av en sakkunnig samt beräkningar av E-talet, som beskriver byggnadens energiprestanda, för byggnadsåret och efter reparationerna. Vid ansökan om utbetalning verifieras med energicertifikat att byggnadens energiprestanda har förbättrats tillräckligt. Eventuella tidigare energieffektivitetsrenoveringar kan beaktas vid beräkningen av E-talet, men de påverkar inte beloppet av det understöd som beviljas. Understöd beviljas endast för åtgärder som vidtagits efter det att ansökan lämnats in.ARA bedömer för varje enskilt projekt vilken del av kostnaderna för reparationsarbetet som kan berättiga till stöd. Till de godtagbara kostnaderna räknas de planeringskostnader som uppkommit efter den 1 oktober 2019 samt de arbetskostnader och byggkostnader inklusive mervärdesskatt som uppkommit efter det att ansökan lämnats in.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Utredningen om utmaningarna och möjligheterna i 2020-talets befolkningspolitik är färdig

NordenBladet — Fruktsamheten i Finland sjönk med en fjärdedel på 2010-talet, och vårt lands befolkningsstruktur är bland de äldsta i världen. Ett utredningsprojekt tillsatt av statsminister Sanna Marin hade till uppgift att analysera de orsaker som lett till denna situation och lägga fram riktlinjer för att trygga en hållbar befolkningsutveckling.Utredningen visar att befolkningsutvecklingen i Finland på 2010-talet i många avseenden började gå åt annat håll än utvecklingen i de övriga nordiska länderna. Befolkningstillväxten i Finland var den långsammaste bland alla nordiska länder, den totala fruktsamheten minskade i genomsnitt med mindre än 1,4 barn per kvinna och befolkningen riskerar att minska utan invandring. En kraftigt sjunkande fruktsamhet försvagar finansieringsbasen för de offentliga finanserna och ökar den sociala ojämlikheten.”Covid-19-pandemin kan dock eventuellt ha förbättrat handlingsutrymmet för den finländska befolkningspolitiken: fruktsamheten har tills vidare slutat sjunka, nettoinvandringen har ökat och flyttningsrörelserna inom landet har jämnat ut sig. Nu är det ett utmärkt tillfälle att sätta upp nya befolkningspolitiska mål”, konstaterar utredaren Anna Rotkirch.Utredningen ”Positiv fruktsamhetsutveckling och längre livslängd, riktlinjer för befolkningspolitiken på 2020-talet” offentliggjordes onsdagen den 10 mars. Anna Rotkirch, som är forskningsprofessor vid befolkningsförbundet Väestöliitto, var både utredare och författare i projektet. Utredningsprojektet stöddes av en styrgrupp bestående av regeringspartiernas statssekreterare och av en oberoende vetenskapspanel för befolkningspolitik. Utredningen kommer att behandlas inom ramen för förberedelserna inför regeringens halvtidsöversyn.Familjebildning utgör en utmaningFinland kan främja en balanserad befolkningsutveckling genom att bidra till välfärd, familjevänlighet och mänskliga resurser i livets alla skeden. Enbart ökad invandring, en högre fruktsamhet, en högre utbildningsnivå, ökad produktivitet eller ett sundare åldrande räcker inte till för att hantera utmaningarna, utan alla dessa faktorer och ett övergripande perspektiv behövs.Rotkirch betonar att sexuella och reproduktiva rättigheter är en hörnsten i en socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Befolkningstillväxten i världen skulle vända snabbare om alla kvinnor kunde få så många barn de önskar. I länder med låga födelsetal, såsom i Finland, skulle detta innebära att fruktsamheten återhämtar sig.Cirka tre fjärdedelar av den sjunkande fruktsamheten i Finland på 2010-talet berodde på att det föddes färre första barn i familjerna. Den redan höga andelen barnlösa har ökat snabbt sedan 2010. Barnafödandet har också polariserats så att andelen barnlösa ökar särskilt bland kvinnor och män med lägre utbildningsnivå. Minskande familjerelationer innebär att ensamheten och behovet av stöd för den psykiska hälsan ökar.Barn – självklart!Upplevd säkerhet är den viktigaste övergripande orsaken till att människor i Finland skjuter upp eller avstår från planer att skaffa barn. Denna upplevda osäkerhet innebär osäkerhet om anställningsförhållandets varaktighet och om hanteringen av den egna ekonomin, men också osäkerhet om framtiden, om den egna orken eller om parförhållandet.Internationell erfarenhet visar att fruktsamhetsutvecklingen går att påverka med en positivare inställning till babyer, barn och familjer och genom rätt inriktade kampanjer. Dessutom visar forskning att också det allmänna attitydklimatet och den närmaste kretsen har en inverkan på fruktsamheten.”Lycka, socialt förtroende och hjälp vid vård av barn stöder en positiv fruktsamhetsutveckling i länder med låga födelsetal”, betonar Rotkirch.”Kampanjer, incitament och löften till familjer när det gäller barnafödande är på sin plats nu när födelsetalen kan vända efter en långvarig nedgång och till följd av pandemin.”En barnvänlig inställning i enlighet med utredningen (”Barn – självklart!”) stöder människors egna önskemål om antalet barn. Den omfattar inte enbart de egna barnen, utan kan förverkligas på många olika sätt och i olika familjeformer. ”Barn – självklart!” är ett budskap från samhället om att varje barn är välkommet och det görs satsningar på var och en av dem.Den minskande andelen barnfamiljer bland befolkningen får inte betyda att det riktas mindre samhälleliga resurser till dem. Det vore önskvärt att fruktsamhetstalet återgår till 1,6 och på längre sikt till 1,8, vilket motsvarar finländarnas önskade barnantal. Barnuppfostran är en viktig satsning också samhällsekonomiskt sett.Den sena medelåldern ses som en möjlighetEn längre livslängd är ett privilegium som medför många möjligheter. Personer i sena medelåldern, det vill säga ungefär i åldern 65–74 år, kan numera ha en rätt så god funktionsförmåga. I utredningen konstateras att det inte längre finns orsak att fastställa en övre gräns på 65 år i fråga om sysselsättningspolitik, rehabilitering eller kontinuerligt lärande. Trots ett sundare åldrande kommer den äldre befolkningens servicebehov under de sista levnadsåren säkert bli mångdubbelt större inom de närmaste 20 åren.En höjning av sysselsättningsgraden och en ökad produktivitet är det effektivaste enskilda sättet att lindra de ekonomiska utmaningarna med en åldrande befolkning. Befolkningens förnyelse förutsätter också mer nettoinvandring i framtiden. Ett eventuellt mål kunde vara att höja nettoinvandringen till 25 000 personer före 2030. Den nuvarande nettoinvandringen uppgår till cirka 16 000 personer. En målinriktad migrationspolitik främjar också återflyttning till Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Utlysning av fler understöd till organisationer för att bekämpa våld mot kvinnor

NordenBladet — Justitieministeriet har inlett en ny utlysning för att finansiera kampen mot våld mot kvinnor. Understödet är riktat till utveckling av stödtjänster för offer i utsatt ställning.Understödet är avsett för Brottsofferjouren och andra sammanslutningar som tillhandahåller stödtjänster för brottsoffer som en del av kampen mot våld mot kvinnor. Understöd beviljas i första hand för att förbättra situationen för de offer för människohandel som utsatts för sexuellt våld. Dessutom beviljas understöd för att ta fram lågtröskeltjänster med inriktning på kvinnor i utsatt ställning som råkat ut för våld eller hot om våld.Justitieministeriet beviljar sammanlagt högst 300 000 euro i understöd. Ansökningstiden pågår till och med den 28 april.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Vem får det internationella jämställdhetspriset 2021 – föreslå pristagare

NordenBladet — Det internationella jämställdhetspriset (International Gender Equality Prize) delas ut för tredje gången i slutet av år 2021. Vi ber nu om förslag till pristagare. Vem som helst kan lämna ett förslag.Priset tilldelas en privatperson eller aktör som har främjat jämställdhet mellan könen på ett sätt som har internationell betydelse. Den som belönats med priset på 300 000 euro ska använda priset för verksamhet som stärker jämställdheten mellan könen.”Finland är en föregångare när det gäller jämställdhet mellan könen och ett av de ledande länderna i världen i fråga om jämställdhet. Ett målmedvetet arbete för att stärka jämställdheten mellan könen är ytterst viktigt. Med hjälp av jämställdhetspriset vill vi stödja den internationella diskussionen om jämställdhet och visa att Finland genom sitt exempel kan skapa hållbar välfärd och stärka demokratin”, säger Finlands jämställdhetsminister Thomas Blomqvist.Pristagaren utses av en internationell priskommitté. I priskommittén 2021 ingår riksdagsledamot Eva Biaudet (ordförande), Melanne Verveer, som är Förenta staternas tidigare ambassadör och direktör för Georgetown Institute for Women, Peace and Security vid universitetet i Georgetown, Dean Peacock, som hör till grundarna av den sydafrikanska frivilligorganisationen Sonke Gender Justice, finansminister Matti Vanhanen och riksdagsledamot Bella Forsgrén.Finlands regering inrättade priset år 2017Priset inrättades för att hedra Finlands 100 år av självständighet. Den första pristagaren var Tysklands förbundskansler Angela Merkel, som genom sitt livsverk har blivit en av världens mest inflytelserika personer och en förebild för många kvinnor och flickor. Merkel donerade prissumman till en nigeriansk frivilligorganisation för kvinnors och barns rättigheter, som med prispengarna inrättade ett skyddshem för offer för familjevåld i Nigers huvudstad Niamey.År 2019 tilldelades priset Equality Now, som under sin 27-åriga verksamhet har arbetat verkningsfullt för kvinnors rättigheter i hela världen. Organisationen vill bland annat ändra könsnormerna både nationellt och internationellt samt omarbeta diskriminerande lagar och praxis.”Vi hoppas att vi får så många och mångsidiga förslag som möjligt till mottagare av nästa jämställdhetspris. Priset är internationellt, så vi väntar på förslag från olika håll i världen”, säger minister Blomqvist uppmuntrande.Förslag till pristagare kan lämnas in på en blankett som finns på prisets egen webbplats fram till den 16 maj 2021 på adressenInternational Gender Equality Prize Förslagen ska lämnas in på engelska.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Immateriella rättigheter och deras situation i Finland granskades i utredning

NordenBladet — Att utveckla kompetensen om immateriella rättigheter samt utbildningssystemet, lagstiftningen och förvaltningen i branschen är viktigt för att stärka Finlands konkurrenskraft. Även om det har skett framsteg under de senaste åren och systemet för immateriella rättigheter står på en bra grund finns det en hel del att utveckla. Det är slutsatsen i en utredning som publicerades den 10 mars och som stöder beredningen av en ny strategi för immateriella rättigheter.I utredningen granskades följande delområden:Kompetensen om immateriella rättigheter i företagUndervisningens nuläge och förvaltningens verksamhetsförutsättningarDomstolarnas verksamhet och marknadsdomstolens avgifterUtnyttjandet av immateriella rättigheter i högskolor och forskningsinstitutDe industriella rättigheternas nationalekonomiska betydelse och värdeFörändringsutmaningar i systemet för immateriella rättigheter med tanke på datahanteringen och infrastrukturen för upphovsrättUtvecklingsbehov inom lagstiftningenÖkad utbildning och rådgivning om immateriella rättigheter för företagEnligt utredningen har små och medelstora företags kännedom och kunskap om immateriella rättigheter förbättrats under de senaste tio åren, men det finns en hel del att utveckla i synnerhet när det gäller identifieringen av rättigheternas strategiska betydelse. En metod för att förbättra situationen är att öka utbildningen och rådgivningen.Utveckling behövs även inom arbetsfördelningen mellan ministerierna, lagstiftningen och forskningsorganisationernas förfaranden kring immateriella rättigheter. Även de frågor som gäller datahantering och upphovsrättens infrastruktur är i högsta grad aktuella under den kommande strategiperioden.Ansvariga för utredningen, som genomfördes inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, är 4FRONT Oy, Teknologiska forskningscentralen VTT, KPMG samt Tuomas Takalo och Ari Hyytinen (Spillover Economics Oy).De immateriella rättigheterna skyddar immateriell egendom såsom uppfinningar, verk och alster. Med immateriell egendom (IP eller Intellectual Property) avses sådan egendom som inte är fysisk eller konkret. Det kan vara fråga om till exempel en teknisk uppfinning eller metod, en produktform eller ett varumärke. Centrala immateriella rättigheter (IPR eller Intellectual Property Right) är upphovsrätter, mönsterrätter, varumärken, patent och nyttighetsmodeller (enklare version av patent).Närmare information:verkställande direktör Vesa Salminen, 4FRONT, 040 1252 370, [email protected],
Mikko Huuskonen, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 3732, [email protected],
Tanja Müller, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7068, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för att diskutera klimatåtgärder inom markanvändningssektorn

NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för sjunde gången torsdagen den 11 mars. Teman för mötet är minskandet av utsläppen inom markanvändningssektorn och upprätthållandet och stärkandet av kolsänkorna på både kort och lång sikt. Rundabordsforumet ska också diskutera hur rättviseaspekten kan beaktas i klimatplanen för markanvändningssektorn.”Finland har som mål att bli klimatneutralt före 2035, vilket innebär att Finlands totala utsläpp och kolsänkor då bör vara i balans. Regeringen har fastställt att de ytterligare åtgärderna inom markanvändningssektorn ska ha en effekt på minst tre megaton per år före 2035”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som är ordförande för mötet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Understöd kan sökas för att öka hobby- och sommarverksamheten för unga

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet utlyser understöd för anställning av sommararbetare som ordnar verksamhet för barn och unga samt för stödande av ungdomars sommarföretagande och arbetslivsfärdigheter.Specialunderstöd för att öka hobby- och sommarverksamheten för ungaDet understöd som ministeriet beviljar får användas endast för löne- och arvodeskostnader för de sommaranställda. Understödet får inte användas för att betala extra lön eller arvode till organisationens heltids- eller deltidsanställda som redan står i anställningsförhållande.Med det understöd som ministeriet beviljar kan man täcka högst 700 euro per person i fråga om löne- och arvodeskostnader för en person. De aktörer som ansöker om understöd ska ha tillräcklig erfarenhet av att vara arbetsgivare för att se till att den person som anställs med understödet får tillräckligt stöd och tillräcklig handledning för sin arbetsuppgift.Specialunderstöd för att stöda ungdomars färdigheter i sommarföretagandeUnderstöden är avsedda för att stöda ungdomars sommarföretagande, påskynda hittandet av sommarjobb och utvidga företagarfostran för barn och unga till sommarverksamhet. Med understödet kan man stöda verksamhet där en vuxen kan söka arbete tillsammans med den unga och därigenom stärka den ungas arbetslivsfärdigheter. Med understödet kan man också stöda verksamhet där den unga uppmuntras och stöds att grunda ett företag, utveckla företagsidén och öka den ungas färdigheter i företagande. Dessutom kan man stöda sådan sommarverksamhet för unga där de ungas färdigheter i ekonomi, företagande och arbetsliv främjas. En särskild målgrupp är unga som riskerar utslagning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Anvisningarna om hälsosäker inresa för säsongarbetare inom primärproduktionen är färdiga

NordenBladet — Anvisningen till arbetsgivarna om hälsosäker inresa och karantän samt en hälsosäkerhetsplan för säsongarbetare inom primärproduktionen och anvisningen om säsongarbetarnas hälsosäkerhet har blivit färdiga. En säsongarbetare som reser in till Finland ska hållas i karantän i 14 dygn innan hen får börja arbeta på gården. Alternativet till den 14 dagar långa karantänen är två negativa coronatest. Det första testet tas vid gränsen omedelbart efter ankomsten till Finland, det andra tidigast 72 timmar efter det första testet. Om båda testerna är negativa, behöver arbetstagaren inte vara i karantän efter det senare testet, utan kan börja arbeta på gården eller i skogen.Arbetsgivaren ska redan på förhand före inresan informera arbetstagaren om att det inte är tillåtet att resa från utreselandet till Finland om arbetstagaren före resan har symtom som tyder på coronavirusinfektion. Om arbetstagaren får symtom ska hen flytta fram sin resa och ta ett coronatest i utreselandet. Största delen av den säsongsarbetare inom primärproduktionen förväntas komma till Finland från Ukraina.– Det är ytterst viktigt att trygga tillgången på säsongsarbetskraft utan att riskera hälsosäkerheten. När gårdarna följer anvisningarna värnar de om både säsongarbetarnas och gårdens hälsosäkerhet. På detta sätt ser vi till att skördearbetet kan skötas på normalt sätt också under undantagsförhållanden, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Arbetsgivaren ska arbeta fram en hälsosäkerhetsplan I enlighet med regeringens beslut av den 4 februari 2021 ska ett företag som sysselsätter utländska säsongarbetare ta fram en hälsosäkerhetsplan. Enligt planen ska det på arbetsplatsen finnas en av arbetsgivaren utsedd kontaktperson för hälsofrågor som arbetstagarna alltid kan kontakta om de har frågor eller problem som gäller hälsosäkerheten. Kontaktpersonen ska bland annat informera den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen där arbetsplatsen finns om att utländska säsongarbetare anländer till kommunen, se till att arbetstagarna har tillgång till munskydd och handsprit samt ge arbetstagarna hygienråd och informera om symtomen på coronavirusinfektion. Kontaktpersonen ser också till och övervakar att arbetstagarna hålls i karantän.Säsongarbetarna ska bo i så små enheter som möjligt, helst i enkelrum, under hela den tid de arbetar på gården. På så sätt kan man också i samband med eventuella senare coronavirusinfektioner förebygga uppkomsten av omfattande smittkedjor och trygga gårdens funktionsförmåga på bästa möjliga sätt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Med hjälp av teknologin kan äldre människor bo kvar hemma – försöksprojekten startar i mars

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har beviljat statsunderstöd för cirka 4 miljoner euro till regionala projekt för att testa och ta i bruk teknik som kan användas av äldre människor i hemmet och i hemvården.Syftet är att skapa en permanent modell för hur man kan utveckla äldre människors boende så att de kan bo hemma med hjälp av teknik. Teknik kan användas för att upprätthålla äldres funktionsförmåga, minska social- och hälsovårdspersonalens belastning och dämpa kostnadsökningen inom social- och hälsovården.  Statsunderstödet har beviljats till sex projekt som finns i Södra Karelen och Uleåborg, Södra Savolax, Birkaland, Österbotten, Päijänne-Tavastland och Satakunta. De största projekten omfattar hela landskapet, och även i de minsta projekten deltar största delen av landskapets invånare.  Kommunerna eller samkommunerna är projektadministratörer. Projekten genomförs som ett led i det nationella åldersprogrammet, där ett av målen är att stödja utnyttjande av teknologi, artificiell intelligens och robotik inom främjandet av äldres välbefinnande och hälsa och inom vården.  Projekten ska genomföras under åren 2021 – 2022  och startar i mars. Institutet för hälsa och välfärd och Teknologiska forskningscentralen VTT stöder projekten under genomförandet och deltar i ibruktagandet av teknologin och i utvärderingen av effekterna av användningen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi