NordenBladet — Statsrådet har i dag godkänt Finlands Afrikastrategi. Med hjälp av strategin ska Finlands relationer till de afrikanska länderna, Afrikanska unionen (AU) och regionala organisationer diversifieras och fördjupas. Fokus ligger i synnerhet på politiska och ekonomiska relationer.Strategin innehåller strategiska prioriteringar för Finlands Afrikapolitik, med mål att utveckla den i en mer genomgripande och koherent riktning. Prioriteringarna baserar sig på regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse.Enligt utrikesminister Pekka Haavisto har Afrika förändrats avsevärt under de senaste åren.”Många afrikanska länders ekonomi har vuxit, kontinenten har blivit politiskt och ekonomiskt mer integrerad och befolkningen växer kraftigt. Afrikas strategiska, geopolitiska och handelsekonomiska betydelse har ökat. Hur de afrikanska länderna anpassar sig till klimatförändringar, bevarar naturens mångfald och reagerar på befolkningstillväxtens utmaningar har konsekvenser inte bara för utvecklingen på den afrikanska kontinenten utan också för Europa och Finland.”Perspektivet och målsättningarna i Afrikastrategin är nya. Strategin fokuserar inte på utveckling av Afrika eller på utvecklingssamarbete, utan på utveckling av relationerna mellan Finland och de afrikanska länderna. Den lyfter fram vikten av att stärka politiska och ekonomiska förbindelser som gynnar båda parterna.Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari anser att det finns goda möjligheter att utveckla handelsförbindelserna mellan Finland och många afrikanska länder. Våra relationer kan fördjupas på ett sätt som gagnar både finländska och afrikanska aktörer.”Målet är bland annat att fördubbla handeln mellan Finland och de afrikanska länderna från 2020 till 2030 och att öka investeringarna i bägge riktningarna.Afrikastrategin har beretts under utrikesministeriets ledning i nära samarbete med andra ministerier. Genom en omfattande samrådsprocess har också en bred skara företrädare för statliga organisationer, näringslivet, forskningen, utbildningen och det civila samhället deltagit i beredningen. Också afrikanska samarbetspartner, bland annat den afrikanska diasporan i Finland och ambassadörer för afrikanska länder, har hörts under processen. Hela statsrådet kommer att delta i genomförandet av strategin och samarbetet med olika aktörer.Finland genomför Afrikastrategin parallellt med sina bilaterala relationer med afrikanska länder, och främjar även samarbetet genom EU, det nordiska samarbetet, de internationella utvecklingsbankerna, inom ramen för FN och det övriga multilaterala samarbetet. Prioriteringarna i EU:s Afrikastrategi har beaktats i Finlands strategi, liksom målen i Agenda 2030 och i Afrikanska unionens Agenda 2063.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår en fortsättning på den temporära lag som gör situationen lättare för dem som är föremål för utsökning under coronaepidemin. Det är meningen att giltighetstiden för de tillfälliga ändringarna ska förlängas till utgången av 2021.Syftet med den temporära lagen är att öka gäldenärernas möjlighet till en begränsning eller lindring av utsökningsförfarandet. Detta innebär till exempel amorteringsfria månader eller längre betalningstider. Lättnaderna är avsedda för dem vars ekonomiska situation försvårats på grund av coronan eller av undantagsförhållandena till följd av den.Även ändringen i kravet på skyndsamt förfarande vid utsökning föreslås fortsätta. Under coronaepidemin har det varit möjligt att skjuta upp verkställigheten av utsökning, om detta kan anses ligga i den persons intresse som är föremål för utsökning och uppskovet inte medför någon särskild olägenhet för den som ansökt om utsökning.Utmätningsmannen får dock fortfarande i varje enskilt fall bedöma möjligheten att ändra eller begränsa de förlängda frister och lättnader som beviljats med stöd av den temporära lagen.Lagen avses träda i kraft i början av maj och gälla till slutet av året. Den temporära lag som för närvarande är i kraft gäller till utgången av april.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det nationella stödet för biodling enligt antalet bisamhällen 2021 är 19 euro för ett övervintrat och ofördelat bisamhälle. Detta är lika mycket per samhälle som 2020. Sammanlagt uppgår stödet till 0,6 miljoner euro som fördelas mellan 450 biodlare. Statsrådet tog beslut i frågan på torsdagen.Målet med stödet är att kompensera de konkurrensnackdelar som följer av Finlands ogynsamma förhållanden och trygga en fortsatt biodling och sektorns möjligheter för utveckling.För att få stöd måste biodlaren ha minst 15 övervintrade bisamhällen år 2021. Vidare måste odlaren ha fått försäljningsinkomster från biodlingen och följt bestämmelserna i djurregisterlagstiftningen. Stödet betalas ut av Livsmedelsverket.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt juris kandidat Juha Majanen till tjänsten som statssekreterare som kanslichef vid finansministeriet. Majanen har arbetat som ministeriets kanslichef sedan september.Majanen har arbetat som kanslichef vid finansministeriet sedan september. Majanen har innehaft flera olika uppgifter vid ministeriet sedan 2002, bland annat förvaltnings- och utvecklingsdirektör, biträdande budgetchef och enhetschef. Majanen har tidigare också arbetat vid jord- och skogsbruksministeriet.”Det är fint att i denna nya roll få arbeta för hållbar tillväxt, världens bästa offentliga förvaltning och ekonomisk stabilitet. Dessutom upplever jag det viktigt att vi även efter coronakrisen främjar reformer och förnyelse för att vi ska kunna förverkliga välfärd och rättigheter både för oss själva och för kommande generationer”, berättar Majanen.Statsrådet beslutade om utnämningen torsdagen den 18 mars. Majanen utnämndes till tjänsten för perioden 1.4.2021–31.3.2026.Foton på Juha Majanen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har beslutat om nivåerna för lagringsstöd för trädgårdsprodukter i Södra Finland. När det gäller maskinellt avkylda lager uppgår lagringsstödet för trädgårdsprodukter till 6,10 euro per kubikmeter och i fråga om andra lager till 3,70 euro per kubikmeter. Samtidigt ska det högsta taket för lagringsstödet höjas för att betalningsfullmakten för det nationella stödet till Södra Finland ska kunna tillämpas så fullt ut som möjligt.Stödnivån ses alltid över i början av följande år efter att antalet faktiska enhetskvantiteter har fastställts. För lagringsstödet för trädgårdsprodukter har bestämts ett högsta tak såväl nationellt som genom EU-beslut. För att taken inte ska överskridas, är man tvungen att sänka enhetsstödet för 2020.Den lagrade mängden trädgårdsprodukter var 2020 något större än tidigare.
Beslutet har inga direkta konsekvenser för statsfinanserna eftersom beslut om stödets maximala belopp fattas separat i samband med att stödformen godkänns. I lagringsstöd 2020 betalas i Södra Finland uppskattningsvis sammanlagt 0,87 miljoner euro.Det nationella stödet till södra Finland som helfinansieras nationellt är en stödform som är anpassad till EU:s gemensamma jordbrukspolitik. De kompletterar EU:s stödsystem (EU:s direkta stöd, kompensationsersättningar, miljöersättningar och ersättningar för djurens välbefinnande) och säkrar jordbrukets och trädgårdsodlingens verksamhetsbetingelser och lönsamhet samt landsbygdens livskraft.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Medlingen vid brott och tvistemål föreslås bli överförd från social- och hälsovårdsministeriets (SHM) förvaltningsområde till justitieministeriets (JM) förvaltningsområde.JM och SHM har i ett gemensamt projekt utrett hur medlingen kan överföras till JM:s förvaltningsområde. Utredningen hänför sig till målet i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering att öka användningen av medling för att minska ärendebalansen i rättssystemet.Projektets styrgrupp föreslås att medlingstjänsterna vid brott och vissa tvister ska överföras från SHM:s förvaltningsområde till JM:s förvaltningsområde. Den allmänna styrningen och tillsynen av medlingen ska enligt förslaget överföras till JM. Medlingstjänsterna ska vara en del av tjänsterna för rättshjälp och intressebevakning och produceras vid den rättshjälps- och intressebevakningsbyrå som eventuellt ska inrättas. Personalen inom medling föreslås övergå i anställning hos staten. Enligt förslaget ska det egentliga medlingsarbetet fortfarande utföras av utbildade frivilliga medlare utanför det straffrättsliga systemet.Den totala budgeten för medling uppgår för närvarande till 7,1 miljoner euro. För staten innebär ordnandet av medlingstjänsterna på det föreslagna sättet ett behov av tilläggsfinansiering på uppskattningsvis 1,5–2 miljoner euro per år för justitieministeriets förvaltningsområde.Förslaget är nu på remiss och remisstiden fortsätter till och med den 9 april. Det är meningen att medlingsverksamheten enligt den nya strukturen ska inledas vid ingången av 2024.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vicehäradshövding Jukka Ahtela fortsätter som förlikningsman under en treårsperiod med början 1.4.2021. Han fortsätter också som ställföreträdare för riksförlikningsmannen. Statsrådet förordnade en förlikningsman till uppdraget 18.3.2021.Riksförlikningsmannens byrå är ett oberoende ämbetsverk som finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet. Riksförlikningsmannen är chef för ämbetsverket. Utöver riksförlikningsmannen hör även förlikningsmän i bisyssla till förlikningssystemet, som åtar sig uppgifter för medling i arbetstvister enligt behov.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den kontinuerliga tekniska utvecklingen och de nya möjligheterna till digitalisering medför ett förändringstryck på det nuvarande ekosystemet för e-tjänster. Målet med projektet för utveckling av den digitala identiteten, som ingår i statsminister Marins regeringsprogram, är att skapa lika förutsättningar och möjligheter för alla som konsumerar samhälleliga tjänster att ange av myndigheterna fastställda uppgifter om sin identitet med hjälp av en digital metod.Finansministeriet har i samband med projektet berett en bedömningspromemoria som innehåller en funktionell och juridisk bedömning av utvecklingen av den digitala identiteten. Remisstiden för bedömningspromemorian är 18.3 –30.4 .2021.I bedömningspromemorian beskrivs projektets mål och de åtgärder som behövs för att personen själv ska kunna administrera uppgifterna om personen eller identiteten på ett effektivare sätt. Samtidigt ska det göras möjligt att utveckla mångsidigare, säkrare och gränsöverskridande elektroniska tjänster.I bedömningspromemorian kartläggs även existerande lagstiftning och bedöms de centrala juridiska frågor som påverkar möjligheter att ta fram nya lösningar på verksamhetsfältet för digital identitet och elektronisk identifiering. Arbetet för att utveckla den digitala identiteten fortsätts utifrån bedömningspromemorian och den respons som fås under remissbehandlingen. Avsikten är att man efter remissbehandlingen inleder en grundläggande beredning av en regeringsproposition om lagstiftningsändringar som den digitala identiteten förutsätter. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 18 mars överlämnade statsrådet en proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning som kompletterar förordningarna om användning av Schengens informationssystem. Schengens informationssystem (SIS) stöder kontrollerna vid Schengenområdets yttre gränser och främjar samarbetet och informationsutbytet mellan de brottsbekämpande och rättsliga myndigheterna i Europa.Schengens informationssystem (SIS) används av medlemsstaternas polis-, gräns- och tullmyndigheter och andra behöriga myndigheter som får söka och föra in registreringar av personer och föremål i informationssystemet. Registreringar utarbetas om till exempel efterlysta och försvunna personer, beslut om återvändande av andra än EU-medborgare och inreseförbud. Registreringar utarbetas också om barn som löper risk att utsättas för våld eller bortförande. För identifiering av personer kan fotografier, fingeravtryck och andra personuppgifter föras in i systemet.EU-förordningarna om användningen av SIS trädde i kraft den 28 december 2018. Syftet med lagändringarna är att uppdatera polisens, Gränsbevakningsväsendets och Tullens personuppgiftslagar så att de motsvarar EU-förordningarna. Syftet med förordningarna är att effektivisera bekämpningen av terrorism och allvarlig brottslighet, säkerställa en hög säkerhetsnivå i hela EU samt att främja migrationshanteringen genom att öka informationsutbytet mellan medlemsländerna. För invånarna i EU-länderna syns ändringarna i form av ett bättre samarbete mellan myndigheterna och främjande av säkerheten i hela Europeiska unionen. – I syfte att förenhetliga och precisera regleringen föreslås det samtidigt också lagändringar som gäller rätten att få personuppgifter ur Europeiska unionens gemensamma informationssystem för förebyggande, avslöjande och utredning av terroristbrott och allvarliga brott, säger Suvi Pato-Oja, specialsakkunnig vid inrikesministeriet.Dessutom föreslås lagändringar som gäller utlämnande av uppgifter till EU:s gemensamma informationssystem. De ändringar som föreslås i den nationella lagstiftningen är huvudsakligen av teknisk natur, och de föreslagna bestämmelserna ändrar inte nuläget i någon betydande grad.De nationella bestämmelserna om behandling av personuppgifter påverkar vilka uppgifter medlemsstaterna får lämna ut till Schengens informationssystem. I Finland är i synnerhet behandlingen av fingeravtryck strikt begränsad. I regeringspropositionen föreslås inga utvidgningar av bestämmelserna om användning av fingeravtryck.Lagprojektet bidrar till att främja regeringsprogrammets strategiska helhet Den trygga rättsstaten Finland. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet begär utlåtanden om de planerade ändringarna av lagen om informationssystemet för byggnaders energicertifikat. Avsikten är att lagen ska uppdateras så att den stämmer överens med övrig lagstiftning och att precisera registrets eventuella datainnehåll.De föreslagna ändringarna göra så att lagen terminologiskt motsvarar lagen om energicertifikat och miljöministeriets förordning om energicertifikat, som utfärdats med stöd av lagen om energicertifikat.I fortsättningen ska lagen hänvisa till EU:s allmänna dataskyddsförordning och lagen om dataskydd istället för den upphävda personuppgiftslagen.I fortsättningen ska det vara möjligt att även lagra uppgifter som behövs för faktureringen samt e-postadress i registret över upprättare av energicertifikat. Det ska också bli möjligt att i registret över energicertifikat lagra uppgifter om det skede då certifikatet upprättades, datum för iakttagelserna på plats, kravnivån för E-talet för en ny byggnad samt uppgifter om huruvida certifikatet gäller hela byggnaden eller en del där en myndighet eller ett institut erbjuder tjänster för allmänheten.Paragrafen om offentlig informationstjänst ska kompletteras så att det av uppgifterna om dem som upprättar energicertifikatet framgår hur man ska söka uppgifterna i fråga och när uppgifterna ska raderas. Däremot ska namnet på den som upprättat certifikatet inte finnas offentligt i uppgifterna i energicertifikatet. Det gör det möjligt att söka uppgifter på stora grupper. Som nytt innehåll ska det gå att ur tjänsten få uppgifter om det skede då certifikatet upprättades, datum för iakttagelserna på plats och om kravnivån för E-talet för en ny byggnad.I beredningen av lagändringen har man hört sakkunniga från justitieministeriet, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA, Motiva Oy, FISE Oy, Fastighetsbranschens Utbildningsinstitut Ab samt Suomen LVI-liitto SuLVI ry.Vänligen skicka in ert utlåtande senast den 16 april 2021.Utlåtande.fi: Remissmaterial (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi