NordenBladet — Vid EU:s konkurrenskraftsministrars inofficiella videomöte (den inre marknaden, industripolitik) den 22 mars 2021 diskuteras Europeiska unionens strategiska autonomi. Näringsminister Mika Lintilä företräder Finland vid mötet.Med strategisk autonomi avses EU:s oberoende och stärkande av unionens kristålighet. Diskussionen har samband med EU:s uppdaterade industristrategi som ges ut senare under våren.– Den europeiska industristrategin bör betona cybersäkerhet och företagens digitalisering. Unionens återhämtningsåtgärder bör mer målmedvetet än tidigare främja industrins möjligheter till förnyelse och investeringar, säger minister Lintilä.Kommissionen utreder de strategiska beroendeförhållandena inom olika sektorerEuropeiska rådet bad i oktober 2020 Europeiska kommissionen identifiera vilka beroendeförhållanden som hotar funktionssäkerheten inom de mest känsliga sektorerna i Europa, såsom inom hälso- och sjukvården. Kommissionen förväntas också lägga fram förslag till åtgärder för att minska dessa sektorers beroende av råvaror, produktion eller teknik från tredjeländer. Åtgärder som ökar den europeiska funktionssäkerheten inom dessa sektorer kunde vara bland annat att diversifiera produktions- och leveranskedjorna, stärka lagringen samt främja produktion och investeringar.Vid EU:s konkurrenskraftsministrars videomöte presenterar kommissionen dessutom det meddelande om Europas digitala decennium som publicerades den 9 mars 2021. Det är fråga om ett viktigt digitaliseringsinitiativ från kommissionen. I meddelandet fastställs visioner och riktlinjer för EU:s mål fram till 2030 och initiativet betonar hållbarhet och välfärd.Det inofficiella mötet ordnas på initiativ av EU:s ordförandeland Portugal och inga beslut fattas vid mötet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I en utredning som utfördes av Aalto-universitetet, Etla, Institutet för hälsa och välfärd och VATT gjordes en bedömning av verksamheten och regleringen av marknaden för receptbelagda läkemedel inom den öppna vården och apotekens uppgifter och verksamhet inom social- och hälsovården sågs över. Utredningen tar fram flera möjliga mål för minskning av läkemedelskostnader och utveckling av apoteksverksamhet genom att förbättra regleringen på marknaden och läkarnas verksamhetsmiljö.Betonande av kostnadseffektivitet ett sätt att stävja läkemedelskostnadernaEnligt analyser av partiförsäljningsmaterial om receptbelagda läkemedel för 1998–2017 har den reella ökningen av kostnaderna för receptbelagda läkemedel inom den öppna vården uppgått till 87 procent under de senaste 20 åren. Merparten, cirka 80 procent, av läkemedelskostnaderna för den öppna vården har sitt ursprung i originalläkemedel.”Det kan finnas stora prisskillnader mellan olika behandlingsalternativ och läkemedel. Ett tänkbart sätt för att välja mer kostnadseffektiv läkemedelsbehandling är att bättre informera läkare om de här kostnadsskillnaderna”, säger Otto Toivanen, professor vid Helsinki Graduate School of Economics.Enligt utredningen är de mest intressanta möjligheterna för minskning av läkemedelskostnader:beaktande av marknadens storlek då skäliga partipriser fastställs för läkemedel, eftersom en kraftig begränsning av skäliga partipriser på små marknader kan förhindra inträde på marknaden och uppkomst av priskonkurrensytterligare betoning av kostnadseffektiviteten (hälsoeffekter och kostnader) för olika behandlingsalternativ då skäliga partipriser för läkemedel fastställsuppmuntran till läkare att välja mer kostnadseffektiva läkemedel till exempel genom informationsstyrningökande av priskonkurrens på den biologiska läkemedelsmarknaden till exempel med ett stegvist och kontrollerat utbyte av läkemedel i apotek samtidigt som patientsäkerheten tryggas utredning av hinder för parallellimport och avlägsnande av eventuella hinder (med beaktande av de ändringar som gjordes i regleringen 2017)Skillnader i tillgänglighet och serviceutbud mellan apotekI apotekens uppgifter framhävs tillgången till läkemedel samt tryggandet av säkerheten i samband med läkemedel och medicinering. Uppgifterna fastställs i flera lagar, föreskrifter och anvisningar. Det är inte lätt att få en klar övergripande uppfattning om uppgifterna eller apotekens roll inom social- och hälsovården.I utredningen observerades att det finns klara skillnader mellan personer som bor på olika håll i Finland i hur nära de befinner sig till apoteksservice under olika veckodagar och tider på dygnet.Apoteksspecifika variationer observerades även i utbudet av farmaceutiska tjänster och hälsovårdstjänster. Enligt utredningen omfattar utbudet mest bedömningar och kontroller av läkemedelsbehandlingar på olika nivåer samt dosdispensering.Utvecklingen av tjänster som stöder rationell läkemedelsbehandling bromsas av det splittrade apotekssystemet och avsaknaden av nationell styrning. En noggrann reglering av apotekstillståndssystemet, apotekens inkomstbildning samt apotekens läge och antal kan försvaga apotekarnas ekonomiska incitament att utveckla sin verksamhet.”Klara mål och indikatorer som är tillämpliga för dessa behövs för att bedöma apoteksverksamheten och till stöd för att utveckla regleringen. Med hjälp av indikatorer kan vi få en bättre uppfattning än idag om hur de mål som fastställts för verksamheten kan uppnås i ett system med strikt reglering”, säger Ismo Linnosmaa, professor vid Institutet för hälsa och välfärd.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det elektroniska coronavaccinationsintyg som utvecklas för Finland och som ska fås via Kanta-tjänsten har planerats enligt EU:s modell.Onsdagen den 17 mars informerade Europeiska kommissionen om hur utarbetandet av det så kallade gröna intyget (digital Green Certificate), dvs. EU:s gemensamma coronaintyg, framskrider. Kommissionen föreslår att det elektroniska intyget ska innehålla de uppgifter som intygar att en person har fått coronavaccinet eller genomgått sjukdomen eller nyligen fått ett negativt coronatestresultat. Det finländska coronavaccinationsintyg som ska fås via Kanta-tjänsten ska innehålla samma uppgifter som det gemensamma coronaintyg som planerats av EU. I Finland tas de elektroniska intygen i bruk stegvis så att man i Kanta-tjänsten under den första fasen tar i bruk intyget över coronavaccinationen. Senare kan medborgare via Kanta-tjänsten få ett intyg också över ett negativt testresultat eller över att man genomgått coronasjukdomen.I det intyg som planerats av Europeiska kommissionen finns det en QR-kod, och intyget kan skrivas ut på papper. Finlands vaccinationsintyg kan innehålla digital vaccinationsinformation, en QR-kod eller en kombination av dessa, som kan ses i Kanta-tjänsten via telefonen. Intyget kan skrivas ut på papper. Med QR-koden kan man kontrollera att intyget är äkta.Via Kanta-tjänsten ska man få intyg också över andra vaccinationer och undersökningarEnligt EU-kommissionens förslag ska det elektroniska coronaintyget vara ett temporärt intyg. Det ska användas tills Världshälsoorganisationen WHO meddelar att coronapandemin är slut. Finlands mål är att det i fortsättningen ska vara möjligt att få intyg via Kanta-tjänsten också över andra vaccinationer än bara coronavaccinationen, och också över till exempel laboratorieprover och andra undersökningar. Funktionerna och intygen i Kanta-tjänsterna kan på det sättet utnyttjas också efter coronapandemin. De nya Kanta-funktionerna kommer alltså att vara permanenta. Uppgifterna i vaccinationsintyget baserar sig på tillgängliga patientuppgifter och de uppgifter som finns i Kanta-tjänsterna. De exakta användningsändamålen ännu oklaraMan har varken i EU eller i Finland ännu fastställt de situationer eller ändamål där coronaintyg ska krävas. EU strävar efter att inte äventyra medborgarnas fria rörlighet. Bland annat Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) anser att intyget endast ska användas för medicinska ändamål. Dessutom sätter vissa internationella hälsobestämmelser gränser för när man kan kräva hälsointyg av resenärer. Enligt kommissionen kan EU:s gemensamma coronaintyg, dvs. det gröna intyget, tas i bruk i juni.  Även Kanta-tjänstens elektroniska coronavaccinationsintyg ska tas i bruk senast då. De ändringar som behövs göras i de system med patientuppgifter som används inom hälso- och sjukvården ska göras under våren så att alla de uppgifter som behövs för vaccinationsintyget överförs till Kanta-tjänsten. Dessutom måste den preciserande förordning som bygger på klientuppgiftslagen bli klar och utfärdas före det för att intygen över alla vaccinationer och över laboraoriesvar ska kunna fås automatiskt via de egna Kanta-sidorna. Vaccinationsuppgifterna överförs till Kanta-tjänsten stegvis I Kanta-tjänsten finns nu en egen plats för vaccinationsuppgifterna där medborgarnas vaccinationsuppgifter syns allt efter som hälso- och sjukvården gör ändringarna i registreringen av uppgifter. För att kunna se uppgifterna krävs det ändringar också i Kanta-tjänsterna. För närvarande innehåller vaccinationsdelen i Kanta-tjänsten inte uppgifter om alla vaccinationer. Coronavaccinationsintyget kan inte tas i bruk innan alla de uppgifter som behövs för detta finns i medborgarnas egna Kanta-sidor. Även om vaccinationen syns i Kanta-tjänsten kan det saknas sådana uppgifter som behövs för att använda coronavaccinationsintyget. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har inlett en utredning om hur differentieringsutvecklingen i kommunerna kan beaktas i kommunallagstiftningen och speciallagstiftningen om kommunernas uppgifter. Undersökningen görs av Östra Finlands universitet och den ingår i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS).En central fråga är i vilken utsträckning den kommunala självstyrelsen kan påverka omfattningen av och innehållet i servicen för kommuninvånarna och därmed likabehandlingen av personer som bor i olika kommuner. Grunden utgörs av frågan hur man vid den grundläggande rättsliga granskningen bedömer omfattningen av den kommunala självstyrelsen och jämlikheten mellan invånarna samt rätten till service. Forskningsprojektet blir klart i juni 2022.Under forskningsprojektets gång utreds också om det genom lagstiftning är möjligt att på ett mer föregripande sätt än för närvarande ingripa i problem som gäller kommunernas ekonomi, tillgången till tjänster och kommuninvånarnas jämlikhet. Dessutom utreder man om vanlig lagstiftning ger möjligheter att ingripa till exempel i kommunens investeringsbeslut eller skuldsättning. Ett nytt perspektiv är också om man med hjälp av kriterierna för tryggande av tjänsterna kan inleda det s.k. kriskommunsförfarande som för närvarande inleds enligt ekonomiska kriterier. 
Den nya undersökningen fortsätter där undersökningen ”Från samhälle till kommuner som differentieras. Konstitutionella begränsningarna för divergens av kommunernas uppgifter” (på finska) som genomfördes 2019, upphörde. Undersökningen visade att det inte strider mot Finlands grundlag att kommunerna har olika uppgiftsområden, förutsatt att invånarnas grundläggande fri- och rättigheter tillgodoses. Dessutom måste minimikraven på kommunal självstyrelse, såsom demokrati i beslutsfattandet och kommunens rätt att självständigt besluta om sin ekonomi och förvaltning, garanteras. Kommunerna i Finland varierar stort såväl till storleken som till omständigheterna och befolkningsstrukturen. Skillnaderna mellan kommunerna har ökat på 2000-talet i synnerhet till följd av förändringar i befolkningsstrukturen. Befolkningens stigande medelålder, urbaniseringen och den sjunkande nativiteten påverkar kraftigt både kommunernas ekonomiska bärkraft och kommunernas förutsättningar att ordna lagstadgade tjänster för sina invånare. Den kommunala självstyrelsen lyfts fram som ett tema också i det arbete som inleddes i december 2020 för att bereda åtgärdsalternativ för den kommunpolitiska helheten. Dess roll är att bereda alternativa kommunpolitiska åtgärdshelheter för det politiska beslutsfattandet.. I åtgärdshelheterna ska man beakta sambanden mellan och ramvillkoren för de offentliga finanserna, den kommunala självstyrelsen och den service som kommunerna ordnar samt den helhet som dessa bildar.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet beviljar betydande finansiering för jakt efter främmande rovdjur i värdefulla fågelvatten inom nätverket Natura 2000. Målet är att ge försämrade och hotade vatten- och strandfåglar möjlighet att häcka ostört. Häckningen störs särskilt av mårdhund och mink som är skadliga främmande arter. Jord- och skogsbruksministeriets finansiering uppgår till 2,5 miljoner euro och miljöministeriets till 1,8 miljoner euro. Att fånga främmande rovdjur i skyddsområdena är en åtgärd i ministeriernas gemensamma Helmi-program som stärker den biologiska mångfalden.Miljöministeriet inledde år 2020 Helmi-programmet som genomförs runt om i landet på många olika naturområden, såsom myrar, stränder och lundar. Ett av programmets mål är restaurering av värdefulla fågelvatten. Även jord- och skogsbruksministeriets SOTKA-projekt som handlar om våtmarker och fågelvatten startade 2020. Nu deltar jord- och skogsbruksministeriet i Helmi-programmet som har ett samband med vissa av SOTKA-projektets åtgärder. – En stor del av finländarna har ett starkt förhållande till naturen. Arbetet för att främja den biologiska mångfalden sker på många olika sätt. Åtgärderna i Helmi-programmet sammanför jägare, fågelentusiaster och miljöfolk som alla arbetar för livskraftiga våtmarker och vattenfåglar, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. – Globalt sett är främmande arter den näst största orsaken till att den biologiska mångfalden utarmas. För att förbättra möjligheterna för hotade fågelarter att häcka, fångar vi främmande rovdjur samtidigt som vi restaurerar fågelvatten. Helmi-programmet hjälper oss att bevara hotade livsmiljöer och restaurera ett rekordstort antal fågelvatten och våtmarker, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Restaureringen av våtmarker och jakten efter främmande rovdjur kompletterar varandraAvsikten är att under denna regeringsperiod förbättra tillståndet i 80 fågelvatten genom att öka bland annat arealen öppet vatten, iståndsätta strandängar, reduktionsfiska, bygga eller restaurera häckningsöar och ge fåglar möjlighet att häcka ostört med hjälp av rovdjursjakt. Miljöministeriet svarar för restaureringen av fågelvattnen och jord- och skogsbruksministeriet för bekämpningen av främmande arter. Restaureringen av våtmarker är inte en tillräcklig åtgärd eftersom utan rovdjursjakt blir vattenfåglar lätta byten för minkar och mårdhundar. Främmande rovdjur ska också fångas inom ett tillräckligt stort område utanför skyddsområdet för att fåglarna ska få häcka i lugn och ro. Jakten sker alltså delvis också på privata marker, varför den ordnas i nära samarbete med markägarna. Projektet genomförs av Finlands viltcentral och Forststyrelsens jakt- och fisketjänster.– Det är fint att samhället har börjat se hur viktigt det är med jägarnas naturvårdsarbete. I samband med SOTKA-projektet har vi utvecklat en fungerande modell för jakt efter främmande rovdjur som vi också använder i Helmi-programmet. När vi planerar jakten ska vi dock ta hänsyn till att jakten sker i naturskyddsområden. Tillsammans med Forststyrelsen rekryterar vi jaktsamordnare som utbildar alla de aktörer som deltar i rovdjursjakten, berättar viltvårdschef Jarkko Nurmi vid Finlands viltcentral. Resultaten av jakten bedömer man bland annat genom att följa utvecklingen av rovdjursstammar i målområdena samt antalet vattenfågelpar och -ungar. Vid jakten följs djurskyddslagen. Den bästa jakttiden är vårvinter, då mårdhunden och minken redan besöker våtmarker, men fåglarna ännu inte återvänt och börjat bygga bon. Höst är också en bra jakttidpunkt eftersom de rovdjursungar som har fötts på sommaren söker livsmiljöer.Ministeriernas gemensamma Helmi-program siktar till 2030 och dess åtgärder hjälper hundratals hotade arter och en stor del av Finlands hotade naturtyper. Sotka-projektet fortsätter som en del av Helmi-programmet och ska främja försämrade andfågelarter bland annat genom att ge flyttfåglar trygga rastplatser och genom att restaurera våtmarker utanför naturskyddsområdena. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet ber om utlåtanden om förslaget till den offentliga förvaltningens strategiska mål för utnyttjande och öppnande av information.De strategiska målen för utnyttjande och öppnande av information främjar målen för informationspolitiken i statsminister Marins regeringsprogram. Förslaget har utarbetats inom ramen för projektet för utnyttjande och öppnande av information (TiHA) i omfattande samarbete med intressentgrupper. Beredningen baserar sig på den informationspolitiska redogörelsen från 2019. Informationspolitikens innehåll och begrepp har beskrivits i en informationspolitisk handbok som publicerades 2020. Beredningen gjordes öppet och cirka 300 personer deltog i den. Beredningen inkluderade workshoppar och seminarier samt en för alla öppen remissrunda i Google Docs.De strategiska målen för utnyttjandet och öppnandet av information syftar till att fördjupa ledningen av informationspolitiken och göra öppenheten hos offentlig information till en bärande princip för hela informationspolitiken. De strategiska målen gäller aktörerna inom den offentliga förvaltningen i Finland.De strategiska målen har delats in i fyra olika temahelheter: 1) styrning, samordning och samarbete, 2) strategi och verksamhet, 3) informationshantering och 4) möjliggörare. Under varje tema beskrivs de strategiska målen för temat. Varje strategiskt mål innehåller ett huvudsakligt mål och undermål som stöder det samt långsiktiga effekter som eftersträvas.De strategiska målen färdigställs i och med remissbehandlingen före sommaren 2021. Beslut om godkännandeförfarandet fattas senare och verkställandet bereds.  
Vi ber er lämna skriftliga utlåtanden om förslaget via lausuntopalvelu.fi senast den 30 april 2021 före kl. 16.15.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hur ser utvecklingen och den aktuella situationen inom den finska statens styrning ut? Rapporten som publicerades den 19 mars sammanställer de viktigaste observationerna och rekommendationerna i forskning kring systemiskhet i statens styrning och föregripande förvaltning. Projektet genomfördes av MDI, Vasa universitet, Frisky & Anjoy och Demos Helsinki.Undersökningen, som genomfördes som en del av statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet, skapar en övergripande bild av utvecklingen inom styrning och stärker debatten om möjligheterna kring fenomenbaserad och systemisk styrning.Systemnavigering för styrning av verksamhetsprinciper inom offentlig förvaltning och föregripande och systemisk förvaltningDelfaktorer inom systemisk föregripande förvaltning är fenomenorientering, tväradministration, interaktion och experiment. I rapporten kallas helheten systemnavigering.Utmaningarna och möjligheterna i föregripande och systemisk förvaltning ligger inte i egenskaperna hos institutioner och aktörer utan i förhållandena mellan dem. Avgörande är de förvaltningsstrukturer och verksamhetssätt som uppkommer vid interaktion och som styr interaktioner. I rapportens förslag till utveckling framhävs ett ödmjukt grepp till beslutsfattande samt förtroende, framsynthet och lärande såväl inom planering av politik som i beslutsfattande.Covid-19-krisen har bidragit med en exceptionell ram för granskning av verktyg för föregripande förvaltning och systemisk styrning under krisförhållanden. Undantagsförhållanden har stärkt behovet av systemiskhet och prognostisering. Rapportens rekommendationer för utveckling:Praxisen inom statens styrning bör bättre beakta balansen mellan centralisering och decentralisering, med vilken praktiskt arbete, interaktion och framtagning, utvidgning och utnyttjande av innovationer kan påverkas. Det är ofta svårt att ändra system eftersom förhållanden avseende makt, interaktion och beroende och resurserna är fastkopplade till silor för verksamhetsområden och förvaltningsområden. Decentralisering kan dock lösgöra tidigare kopplingar och göra den lokala och regionala nivån till den statliga styrningens bästa partner i förnyelse. Det finns redan flera kanaler för genomförande av deltagande, organisering av tjänster och samarbete, såsom genomförandet av strategin för den offentliga förvaltningen, förnyandet av resultatstyrningen, statens och kommunernas samrådsförfarande och MBL-avtal.Försök ska stödas genom decentraliserad genomföring och centraliserad informationsinsamling. De exempel på internationell och nationell experimenterade och kunskapsbaserad förvaltning som analyserats i undersökningen visar att transparensen i den information som tas fram i försök och den systematiska analysen och utnyttjandet av informationen stödjer godkännandet av förnyelser. Informationsstyrning, gemensamma regler och gemensam rapporteringspraxis samt bedömning med standardiserade metoder och modeller möjliggör även lärande från försök på lokal och regional nivå. Det finns skäl att vid uppföljningen av genomförandet av strategin för den offentliga förvaltningen och regeringsprogrammet från början notera kanaler och informationskällor för uppföljning och bedömning.Innovationer inom den offentliga sektorn bör anses vara ett viktigt kompetenskapital, tolkas bredare och införas i större omfattning. En del av systemnavigeringen och den ödmjuka styrningen som det tagits fasta på i projektet är en förmåga och kompetens för att styra interaktion såväl med traditionella styrmekanismer (lagstiftnings-, budget- och resultatstyrning) som nya verktyg (försök, användarorienterade och innovationer som uppkommit genom crowdsourcing och informationslager och former av informationsinsamling) och urskilja när en viss form av styrning är den lämpligaste. Detta bredare perspektiv för innovationer bör stödas bland annat i statsrådets introduktions- och utbildningsverksamhet, inom vilken hanteringen av systemiska förmågor bör stärkas i kompetensen för samtliga tjänstemän (till exempel i systematisk utveckling av strategisk kompetens vid statsrådet och i utbildningsinnehåll, inkl. HAUS) samt i styrningen av FoUI-verksamhet (till exempel FoUI-färdplanen).Strategin för reformeringen av den offentliga förvaltningen ska fungera som huvudkanal för systemisk styrning. Strategin om den offentliga förvaltningen som publicerades i december 2020 gav ett löfte om att skapa en hållbar vardag i framtiden och ett tryggt och fungerande samhälle i alla situationer. Detta mål är lagom pragmatiskt även för styrningen av den finska staten, men även ett ambitiöst och humant mål. Det är bra att i strategin utarbeta en plan för genomförande, vars uppföljning har utrymme för gemensam tolkning och dialog bland annat mellan staten och landskapen, enligt regeringsprogrammets prioriteringar mellan ministerier och den underställda förvaltningen samt statsrådet och kommunerna.En mer sömlös koppling av försök och forskningsrön till huvudströmningen i den statliga styrningen ska göras till den röda tråden vid kunskapsbaserad ledning inklusive i genomförandeplanen för regeringsprogrammet och i budgetstyrning. Historiska data är inte nödvändigtvis det bästa beviset för kommande systemändringar och det är viktigt att beakta iakttagandet av regelbundenhet, ömsesidiga beroenden och uppkomst i systemet i stället för splittrade atomistiska data och uppgifter.Systemstyrning som överskrider gränserna för förvaltning, sektorer och vetenskapsgrenar förutsätter incitament, bra exempel på föregångare och praktiskt utrymme (fysiskt, mentalt, med koppling till beslutsfattande och interaktion). Styrning på flera nivåer och med interaktion kräver systemtänkande. Metoder inom systemtänkande har inte ännu till fullo utnyttjats inom de viktigaste förvaltningsprocesserna (i synnerhet inom budgetering eller beredning av lagstiftning).Prognostisering och föregripande förvaltning ska överföras från sina separata processer till centrum för styrningspraxis och införas brett i den statliga styrningen samt i den samhälleliga dialogen, även med digitala verktyg. Ökandet av inkludering i framtidsredogörelsen är en utmärkt möjlighet som redan genomförs. Tillgängligheten till information främjas av smarta lösningar och av att digitala möjligheter utnyttjas till fullo och dessa stärker även framtidsscenariernas trovärdighet. I beredningen av spetsprojekt och reformer bör även prognostiseringsdata och den artificiella intelligensens potential beaktas i en större utsträckning än tidigare, bland annat med lägesrum som upprättas till stöd för genomförandet av reformer eller genom att göra framtidsöversikter mer tillgängliga för en bredare samhällelig debatt och gemensam utveckling. Tidsmässigt finns det skäl att samtidigt vara rask och tålmodig. Redan idag är stärkandet av systemiskhet verklighet inom förvaltningen. Det politiska beslutsfattandets kortsiktighet och den långsiktighet som stora systemiska ändringar förutsätter är dock en utmaning för föregripande förvaltning. Tillämpningen av det systemiska verksamhetssättet som föreslås i rapporten samt den prognostisering, experimentering och situationskänslighet som ingår i den är fortfarande avlägsna ideal, men kan vara en del av det systemiska steget som krävs för att svara på de största utmaningarna i samhället. Här är det bäst att gå vidare på det sätt som är enklast dvs. genom att börja från de processer inom vilka man redan blivit mycket medveten om systemiskhet (bland annat den gröna omställningen, livslångt lärande, arbetet i framtiden, välfärdsekonomi). Samtidigt är det nödvändigt att i informations-, budget- och resultatstyrning beakta de processer och ändringar som endast kan uppnås på längre sikt under en längre tidsperiod som sträcker sig över flera regeringsperioder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har utnämnt Pasi Rajala till pressattaché vid Finlands ambassad i Washington. Befattningen är treårig och tillträds den 1 juni 2021.Rajala arbetar för närvarande vid den statliga utvecklingsfinansiären Finnfund som kommunikationsdirektör. Rajala har över 20 års erfarenhet av olika kommunikationsuppgifter. Han har bland annat arbetat som statsministerns EU-specialmedarbetare, kommunikationskonsult och kommunikationschef vid FN:s utvecklingsprogram UNDP. Pasi Rajala är politices magister. Pasi Rajala”Förenta staterna är på många sätt en viktig partner för Finland. Därför är det viktigt att Finlands röst blir hörd och att vårt kunnande är välkänt i landet. Det är en hedersuppgift för mig själv att få berätta Finlands fina historia för amerikanerna”, säger Rajala.Pressattachén ansvarar för ambassadens externa kommunikation, sociala medier och medierelationer. Hen ansvarar också för Finlandsrelaterat program som riktar sig till Förenta staternas kongress. Till uppgifterna hör dessutom arbete med Finlandsbilden, att ordna besök för påverkare, mediebevakning och samordning av Team Finlands Finlandsfrämjande och kommunikation i USA.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetslivsprofessorn i miljöansvar, den tidigare ministern och kanslichefen Hannele Pokka har valts in i gruppen Water and Climate Leaders som grundats av Meteorologiska världsorganisationen. Högnivågruppen har inrättats på initiativ av Meteorologiska världsorganisationens generalsekreterare Petteri Taalas för att påskynda genomförandet av FN:s mål för rent vatten och sanitet. Till gruppen hör både nuvarande och tidigare statschefer och ministrar samt representanter för organisationer, den privata sektorn och ungdomsorganisationer.Målen i Agenda 2030 som gäller rent vatten och sanitet kommer inte att nås om utvecklingen fortsätter i nuvarande takt.De kriser som orsakas av klimatförändringar har ett direkt samband med vattnet: klimatförändringar försämrar tillgången till vatten och förvärrar torkan i hela världen. Tillgång till rent vatten är också en förutsättning för att de övriga målen för hållbar utveckling ska nås. Pandemin har framhävt vikten av vattenförsörjning, sanitet och hygien.Vatten är en mänsklig rättighetValet av professor Hannele Pokka till högnivågruppen stärker Finlands roll på vattenområdet. Finlands internationella vattenstrategi, Finnish Water Way, bereds gemensamt av fem ministerier för att bygga upp en ansvarsfull och rättvis vattenförsörjning. ”Finlands vattenkompetens har en stark profil. Det finns ett intresse för vår vattenstrategi och vårt kunnande”, säger Pokka.”Min egen prioritering i gruppen för vatten- och klimatledare är i synnerhet att påverka och stärka kunskapsbasen och de globala övervakningssystemen. Jag vill också att vatten- och klimatfrågor betraktas som en oskiljaktig helhet, inte separat. Det är också ytterst viktigt att understryka att rätten till vatten och sanitet är mänskliga rättigheter.”Klimatförändringen ökar behovet av snabba åtgärderWater and Climate Leaders Panel lanserades officiellt vid FN:s högnivåmöte om vatten den 18 mars.Finland representerades av utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.”Klimatförändringarnas hastighet och inverkan på vattnets kretslopp gör behovet av åtgärder allt mer akut, och därför välkomnar jag varmt den nyligen inrättade högnivågruppen för vatten- och klimatledare. Det är en ära att få en finländsk medlem i ledningsgruppen: tidigare ministern, professor Hannele Pokka. Gruppens arbete är nödvändigt för att främja integrerade vatten- och klimatpolitiska åtgärder”, sade minister Skinnari vid mötet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att det ska betalas ersättning till företag vars lokaler med stöd av lag eller ett myndighetsförordnande ska hållas stängda i samband med coronaviruspandemin. Den nya ersättningen för stängning gäller mikroföretag och små företag med högst 49 anställda. Ett separat stöd som gäller större företag bereds så snart som möjligt.Regeringen överlämnade en proposition om detta till riksdagen den 18 mars 2021. Propositionen kompletterar lagförslaget om den tredje ansökningsomgången för kostnadsstöd, som för närvarande är under behandling i riksdagen. Lagen avses träda i kraft den 12 april 2021. Företagen ska ansöka om ersättning för stängning hos Statskontoret.  Ansökningsomgången för företagen kan inledas i början av maj.– De stora företagen är nära att nå det stödtak på 1,8 miljoner euro som fastställts i EU:s regler om statligt stöd. Vi förhandlar som bäst med Europeiska kommissionen om detta. Men eftersom vi vill komma igång med stödet för små företag så fort som möjligt, bereder vi stödpaketen för små och stora företag separat. Vi bereder som bäst också ett separat stöd för evenemangsbranschen, säger näringsminister Mika Lintilä.Ersättningen riktas till restauranger och andra företag som förordnats att hålla stängtDen nya ersättningen för stängning gäller restauranger och andra förplägnadsrörelser som enligt lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet ska hålla stängt den 9–28 mars 2021. Det är tillåtet att sälja mat för avhämtning, men försäljningen för avhämtning beaktas i ersättningsbeloppet.Ersättning kan också betalas till sådana företag som kommunen eller regionförvaltningsverket med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar kan bestämma att ska stängas. Till dessa hör till exempel utrymmen för motion och idrott, träningslokaler, allmänna bastur, simhallar och badinrättningar samt inomhuslekparker.  Ersättningen betalas till företaget för stängningsperioden, om perioden omfattar minst 15 dygn. Om antalet kunder i företaget har begränsats men lokalen inte har stängts helt och hållet, kan företaget inte få stödet. Dessa företag kan dock ansöka om kostnadsstöd.Ersättningen för stängning föreslås grunda sig på företagets kostnader för februari 2021 och på företagets anmälan om hur stor del av affärsverksamheten som stängs. Lönekostnaderna ersätts till 100 procent och de övriga kostnaderna, såsom hyreskostnader, till 70 procent. Tidigare beviljade coronastöd tas i beaktande och maximibeloppet får inte överstiga 1,8 miljoner euro enligt EU:s regler om statligt stöd.Om stängningen av kundlokalerna förlängs med stöd av lag eller myndighetens beslut efter det att den första ansökan om ersättning har lämnats in, kan företaget ansöka om ersättning för stängning i perioder på minst 14 kalenderdagar. Detta påskyndar erhållandet av stöd. Jämförelseperioden för ersättningen för stängning förblir densamma, det vill säga ersättningsbeloppet baserar sig på företagets kostnader för februari 2021.Ersättningen för stängning grundar sig på riksdagens riktlinjerDe ersättningar som föranleds av stängningen uppskattas uppgå till 70 miljoner euro. Omkring två tredjedelar av detta kommer att användas till stöd för små företag och mikroföretag, och en tredjedel till de stöd för stora företag som bereds separat så snart som möjligt.Med mikroföretag avses ett företag som har färre än tio anställda och en årsomsättning eller en balansomslutning som uppgår till högst 2 miljoner euro. Med små företag avses ett företag som har färre än 50 anställda och en årsomsättning eller en balansomslutning som uppgår till högst 10 miljoner euro.Beredningen av ersättningen för stängning grundar sig på riksdagens riktlinjer om att det i situationer där lokaler måste stängas ska betalas ersättning till näringsidkarna.

Källa: Valtioneuvosto.fi