NordenBladet — Det har i år gått sju år sedan Krimhalvön olagligt annekterades av Ryssland. Det är fråga om ett allvar-ligt brott mot internationell rätt och FN-stadgan och en kränkning av Ukrainas territoriella integritet.Finlands stöd för Ukrainas självständighet, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser är starkt och entydigt. Finland erkänner inte Krim som en del av Ryssland. Finland genomför EU:s gemensamma politik om icke-erkännande och de restriktiva åtgärder som införts på grund av Rysslands agerande. Finland stöder de internationella insatserna för att återställa Ukrainas territoriella integritet.Finland ser med oro hur läget för de mänskliga rättigheterna blir allt sämre på Krim. Den olagliga annekteringen utgör ett hot mot möjligheterna för invånarna i Krim att bevara sin kultur, identitet och andra grundläggande rättigheter. I synnerhet krimtatarer och ukrainare utsätts för grundlösa frihetsberövanden och domar, tvång att delta i ryska arméns uppbåd och andra påtryckningsåtgärder. Finland framhåller att personer som arresterats och dömts utan grund bör friges, att brott mot och kränkningar av de mänskliga rättigheterna ska utredas och att skyldiga ska ställas inför rätta. Internationella organisationer som arbetar för de mänskliga rättigheterna och humanitära frågor bör ges obehindrat tillträde till Krim. Finland påminner om att humanitär rätt ska iakttas under ockupation och att staternas skyldigheter när det gäller de mänskliga rättigheterna är bindande, också då de utövar befogenheter utanför sitt eget territorium. Finland är oroat över den fortsatta militära upprustningen på Krim. Den försvagar säkerheten i hela regionen kring Svartahavet och Azovska sjön. Bron över Kertjsundet, som byggts utan Ukrainas samtycke, kränker ytterligare Ukrainas territoriella integritet, och Ryssland bör trygga fri sjöfart för fartyg som färdas genom sundet. EU:s höga representant för utrikes frågor, Josep Borrell Fontelles, gjorde ett uttalande på Europeiska unionens vägnar den 25 februari 2021. (på engelska) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet ber om utlåtanden om propositionen med förslag till ändring av narkotikalagen och lagen om elektroniska recept. Utlåtanden kan lämnas fram till den 3 maj 2021.Den viktigaste frågan i förslaget till ändring av narkotikalagen gäller odlingen av hampa. Genom ändringen förtydligas till exempel situationen i fråga om odling av fiberhampa i Finland.I narkotikalagen beaktas i fortsättningen odlingen av sådan hampa för vilken man ansöker om och får EU-jordbruksstöd. Parallellt med detta ska det också bli möjligt att göra en anmälan om odling till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea i stället för att ansöka om jordbruksstöd. Denna odling bör också uppfylla vissa villkor för beviljande av EU-jordbruksstöd.Hampa får inte heller i fortsättningen odlas för att användas som narkotika eller vid tillverkning eller produktion av narkotika.För det andra ska växter som innehåller dimetyltryptamin, eller DMT, klassificeras som narkotika i lagen. DMT är ett psykedeliskt berusningsmedel och en olaglig drog. Därvid gäller de allmänna förbuden i narkotikalagen de växter som innehåller DMT. En sådan växt är till exempel Mimosa hostilis. Syftet med ändringen är att förhindra att växter med berusningsegenskaper som motsvarar narkotika kommer ut på marknaden.För det tredje förtydligas i propositionen tillståndsförfarandena enligt narkotikalagen. Också den administrativa bördan i anslutning till dem lindras för tillståndssökandena och tillståndshavarna enligt narkotikalagen. Dessutom föreslås vissa undantag från kraven på import- och exporttillstånd. Dessa undantag kan gälla både läkemedelspreparat som innehåller ämnen som enligt nationell lagstiftning klassificeras som narkotika och läkemedelspreparat som behövs i humanitära krissituationer.För det fjärde uppdateras i narkotikalagen bestämmelserna som förbättrar myndigheternas möjligheter att förebygga, avslöja och utreda narkotikabrott.Genom ändringen av lagen om elektroniska recept tryggas bättre än för närvarande skyddet för personuppgifter när det gäller övervakning enligt narkotikalagen. Också i narkotikalagen föreslås vissa preciseringar som hänför sig till regleringen av behandlingen av personuppgifter.Propositionen hänför sig till statens budgetproposition för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. De föreslagna ändringarna anknyter till regeringsprogrammets mål att främja välfärden och minska ojämlikheten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte den 18 mars fastställde statsrådets finanspolitiska ministerutskott hur finansieringen från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) ska fördelas mellan Interregprogrammen i Finland under programperioden 2021–2027. Den finansiering som nu fastställts gäller sju program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete, det vill säga Interregprogram.Finland har preliminärt anvisats 162,7 miljoner euro i Eruf-finansiering för Interregprogrammen under den kommande programperioden. EU-länderna får fritt besluta hur de fördelar de anvisade finansieringsandelarna mellan olika program. Ministerutskottet fastställde att 122,5 miljoner euro ska riktas till program för gränsöverskridande samarbete och 40,2 miljoner euro till program för mellanstatligt samarbete.Eruf-medlen fördelas så långt som möjligt i samma förhållande mellan programmen som de fördelats under programperioden 2014–2020 för EU:s regional- och strukturpolitik.Sammanlagt 122,5 miljoner euro till gränsöverskridande samarbete:Aurora 37,3 miljoner euroCentral Baltic 37,2 miljoner euroKolarctic 10,0 miljoner euroKarelia 14,0 miljoner euroSouth-East Finland – Russia 24,0 miljoner euroSammanlagt 40,2 miljoner till mellanstatligt samarbete:Baltic Sea Region 29,3 miljoner euroNorthern Periphery and Arctic 10,9 miljoner euroUtöver de ovan nämnda programmen deltar Finland i det interregionala samarbete som omfattar hela unionen inom fyra program (Interreg Europe, Interact, Urbact och Espon). Eruf-finansieringen till dessa anvisas direkt från Europeiska kommissionen.Avsikten är att i statsbudgeten reservera cirka 121 miljoner euro i nationell medfinansiering av Interregprogrammen.Beredningen av alla Interregprogram pågår som bäst. Avsikten är att de första programmen ska inledas i slutet av 2021.Interregprogrammen stärker i synnerhet konkurrenskraften och sysselsättningen i gränsområdenaInterregprogrammen är en del av EU:s regional- och strukturpolitik, det vill säga sammanhållningspolitik. Genom programmen stöds integreringen av gränsområden och av större gränsöverskridande samarbetsområden samt uppkomsten och stärkandet av nätverk mellan regioner och städer. Genom att öka samarbetet och främja utbytet av erfarenheter och spridningen av god praxis kan programmen på ett betydande sätt påverka konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen i regionerna, särskilt i gränsområdena.Programmen bidrar också till att gränsområdenas arbetsmarknad och den gränsöverskridande arbetsmarknaden fungerar bättre. Dessutom syftar programmen till att stärka hela Östersjöregionen som ett europeiskt och globalt ekonomiskt samarbetsområde och till att hitta nya lösningar och modeller för utvecklingsproblemen i glesbygdsområdena i norr.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Debatten om skuldsättning inom de offentliga finanserna har fått fart under coronapandemin. Den offentliga skuldsättningen har ökat överallt till följd av den ekonomiska recessionen och de omfattande stödåtgärderna i anslutning till coronapandemin. Finlands offentliga skuldkvot är nu nästan 70 procent och fortsätter att öka också efter coronaepidemin. I diskussionsinitiativet av den 18 mars beskrivs hur primärsaldot, ränteutgifterna och den ekonomiska tillväxten påverkar skuldkvoten.De faktorer som påverkat Finlands offentliga skuldkvot, dvs. beloppet av den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten, har varierat under olika perioder. Den ekonomiska tillväxten och den starka offentliga ekonomin minskade skuldkvoten från mitten av 1990-talet ända fram till finanskrisen 2008. Därefter har den ekonomiska tillväxten och den potentiella tillväxttakten  avmattats på 2010-talet på grund av strukturomvandlingen inom ekonomin. Dessutom har den offentliga ekonomin i sakta mak fått ett kroniskt underskott. Den sammanlagda effekten av dessa faktorer har ökat skuldkvoten.“Den allmänna räntenivån har länge varit låg och kostnaderna för skuldskötseln har minskat. Detta bromsar upp skuldtillväxten, men det räcker inte till för att stoppa den. Den sammanlagda effekten av de svaga ekonomiska tillväxtutsikterna, räntenivån och de redan stora underskotten leder till att den offentliga skuldkvoten ökar även i framtiden”, säger konsultative tjänstemannen Veliarvo Tamminen.Skuldkvoten minskar tack vare den ekonomiska tillväxten, men tillväxten är svår att påverka  Prognoserna för den offentliga skuldkvoten påverkas på längre sikt av antaganden om ekonomisk tillväxt, räntor och underskott. Av känslighetsgranskningarna framgår att ekonomisk tillväxt är ett bra medel för att hantera skuldkvoten, men policyåtgärder som stärker förutsättningarna för tillväxt är ofta osäkra och de kan realiseras långsamt. Finland kan inte påverka den allmänna räntenivån direkt, men genom att hålla den offentliga ekonomin på en stabil grund kan man säkerställa att risktillägget för räntan på Finlands offentliga skuld förblir lågt.Förhållandet mellan räntan på statsskulden och den ekonomiska tillväxten Skillnaden mellan räntan på den offentliga skulden och den ekonomiska tillväxten är väsentlig för utvecklingen av den offentliga skuldkvoten. Den ekonomiska tillväxten har under de senaste åren varit större än räntan, vilket underlättar skötseln av den offentliga skulden. Den låga räntan bromsar upp skuldtillväxten, men stoppar inte den eftersom staten och lokalförvaltningen uppvisar så stora underskott.I debattinitiativet granskas också skillnaden mellan ränta och ekonomisk tillväxt i Finland med hjälp av tidsserier som sträcker sig långt in i historien. Enligt granskningen har skillnaden mellan ränta och ekonomisk tillväxt varierat och man kan inte anta att tillväxten kontinuerligt skulle vara större än räntan. En högre skuldkvot ökar den offentliga ekonomins exponering för förändringar både när det gäller räntan och den ekonomiska tillväxten. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänsten som IKT-direktör vid finansministeriet söktes av 26 personer inom utsatt tid. Avsikten är att tjänsten tillsätts från och med den 1 juli 2021 för en viss tid på fem år.Följande personer sökte tjänsten:Tapio AaltonenVille-Veikko AhonenJyrki AntikainenTeemu AnttilaMax HambergMika HeleniusPetteri HolopainenKari HuoponenJuhani JuseliusRiku JylhänkangasTommi KarttaaviKirsi KellokangasHeikki KirjanenAleksi KopponenAki LassilaPiotr LehtonenJarkko LevasmaMikko LindholmMaria NikkiläGöran NummelinRobert NygårdTeemu OksanenSami OrakoskiSusanna RavanttiTatu VarpukariKirsi Vidman-HakolaIKT-direktören leder den offentliga förvaltningens informations- och kommunikationstekniska avdelning vid finansministeriet. OffICT-avdelningen styr informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen, utvecklingen av strukturer, gemensamma tjänster samt serviceproduktionen. Avdelningen styr dessutom de allmänna grunderna för elektronisk kommunikation och informationssäkerhet och bereder informations- och förvaltningspolitiken samt lagstiftningen om dessa.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Restauranger och andra förplägnadsrörelser är stängda för kunderna i de landskap där epidemiläget är allvarligast. De landskap som omfattas av stängningen anges i statsrådets förordning, som är i kraft fram till 28.3.2021. Institutet för hälsa och välfärd har lämnat ett utlåtande om sjukdomsläget i regionerna 17.3.2021. På basis av det föreslås inga ändringar i förordningen.Statsrådet följer regelbundet utvecklingen av sjukdomsläget i olika regioner. Statsrådet är enligt lagen skyldigt att ändra förordningen, om en stängning inte längre är nödvändig i landskapet. På motsvarande sätt ändras förordningen, om sjukdomsläget i något landskap blir allvarligare.
Enligt statsrådets förordning av den 8 mars 2021 ska förplägnadsrörelserna hållas stängda för kunderna i följande landskap:Nyland  Egentliga FinlandSatakuntaEgentliga Tavastland BirkalandPäijänne-TavastlandKymmenedalenSödra Karelen Södra SavolaxMellersta FinlandSödra ÖsterbottenÖsterbottenNorra ÖsterbottenLapplandÅlandFöljande landskap omfattas inte av nedstängningen: Norra Karelen, Mellersta Österbotten, Kajanaland och Norra Savolax. I dessa områden ska förplägnadsrörelserna iaktta lagen om smittsamma sjukdomar och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.
Efter nedstängningen ska alla förplägnadsrörelser iaktta de begränsningar som föreskrivs i lagen om smittsamma sjukdomar och med stöd av den. Regeringens proposition med förslag till temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar behandlas för närvarande i riksdagen. Med stöd av den kan det föreskrivas strängare begränsningar som gäller förplägnadsrörelsernas öppet- och serveringstider samt antalet kundplatser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet har beställt en utredning om på vilka grunder offer för människohandel beviljas uppehållstillstånd. Utredningen utförs av diskrimineringsombudsmannen, som är nationell rapportör om människohandel. Avsikten är att undersöka hur Migrationsverket tillämpar utlänningslagens särskilda bestämmelse om beviljande av kontinuerligt uppehållstillstånd för offer för människohandel.I utredningen granskas hurdana offer för människohandel som har identifierats vid Migrationsverket, vilket slags utnyttjande offren har utsatts för och hurdana möjligheter de har att komma över utnyttjandet. Dessutom utreds hur utlänningslagen har tillämpats vid behandlingen av deras ansökningar och vilka faktorer som har haft betydelse vid tolkningen av lagen. En central fråga som också utreds är hur sårbarheten hos offer för människohandel har identifierats och bedömts med stöd av utlänningslagen.Utredningen gäller de beslut om uppehållstillstånd och asyl som Migrationsverket fattat mellan den 1 januari 2018 och den 31 december 2020 och som gäller offer för människohandel. Målet är att ta fram information som gör det möjligt att bedöma eventuella behov att ändra lagstiftningen och utveckla praxis för lagtillämpning och lagtolkning.Riksdagen har förutsatt att statsrådet utreder om det finns behov av att ändra lagstiftningen om grunderna för uppehållstillstånd för offer för människohandel. Exempelvis har diskrimineringsombudsmannen fäst uppmärksamhet vid uppehållstillståndsförfaranden i fråga om offer för människohandel, såsom den höga tröskeln att bevilja kontinuerligt uppehållstillstånd och den varierande tillämpningspraxisen. Frågor som gäller uppehållstillstånd har lyfts fram också i samband med beredningen av statsrådets handlingsplan mot människohandel.Utredningen stöder statsrådets arbete mot människohandelDen information som utredningen ger tjänar också den underarbetsgrupp till projektet för utveckling av arbetskraftsinvandringen som arbetsminister Tuula Haatainen tillsatte i mars 2020. Underarbetsgruppen bereder åtgärder med hjälp av vilka utnyttjandet av utländsk arbetskraft bättre kan förebyggas, upptäckas och bekämpas. Arbetsgruppen har också till uppgift att granska förutsättningarna för uppehållstillstånd för offer för människohandel. Arbetsgruppen utnyttjar den information som utredningen ger för att bedöma om det är nödvändigt att göra lagstiftningsändringar i fråga om grunderna för uppehållstillstånd eller om de observerade omständigheterna kan påverkas på något annat sätt, till exempel genom anvisningar eller utbildning.Statsrådet har förbundit sig till arbetet mot människohandel, och i detta arbete kan resultaten av utredningen också utnyttjas i större utsträckning. I regeringsprogrammet finns flera föresatser om effektivisering av arbetet mot människohandel. Målet är att kunna ge offren bättre hjälp, att kunna identifiera och avslöja människohandel i ett tidigare skede samt att realisera straffansvaret.Diskrimineringsombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet och också nationell rapportör om människohandel. Till den nationella rapportörens uppgifter hör att styra myndigheternas verksamhet, ge råd, främja utbildning och sammanställa utredningar. Rapportören har till uppgift att bevaka det arbete mot människohandel som utförs i Finland och rapportera sina observationer till statsrådet och riksdagen.Den nu aktuella utredningen publiceras i början av hösten 2021. Det har inte tidigare gjorts någon övergripande utredning av uppehållstillståndsförfaranden i fråga om offer för människohandel.I utlänningslagen finns en särskild bestämmelse om uppehållstillstånd för offer för människohandelÅr 2006 fogades bestämmelser om beviljande av uppehållstillstånd för offer för människohandel till utlänningslagen, detta på grund av de internationella förpliktelser och EU-förpliktelser som är bindande för Finland. Uppehållstillståndet kan vara antingen tillfälligt eller kontinuerligt. Reformens centrala mål var att bekämpa människohandelsbrott, gripa brottslingar och skydda offren så att de inte på nytt blir offer för människohandel.Offer för människohandel beviljas tillfälligt uppehållstillstånd om det på grund av förundersökning eller domstolsbehandling i anslutning till människohandel är motiverat att offret vistas i Finland, om offret är berett att samarbeta med myndigheterna för att de som misstänks för människohandel ska kunna gripas och om offret inte längre har förbindelser med de personer som är misstänkta för människohandel.Kontinuerligt uppehållstillstånd beviljas om offret befinner sig i en särskilt utsatt ställning. Då förutsätts det inte att hans eller hennes vistelse i Finland är motiverad på grund av förundersökning eller domstolsbehandling eller att han eller hon är beredd att samarbeta med myndigheterna för att de som misstänks för människohandel ska kunna gripas.Att bli offer för människohandel kan också vara en grund för beviljande av internationellt skydd eller ett uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hemtagningen av ca 20 finländska barn och deras mödrar från nordöstra Syrien har hittills kostat de finländska myndigheterna ca 395 000 euro. Uppdraget inleddes år 2019.Utrikesministeriet genomförde den senaste hemtagningen i december 2020. Alla kostnader framkommer inte genast. Nu har utrikesministeriet utfört en ingående utredning om kostnaderna för uppdraget hittills.Myndigheternas resekostnader utgör ca 199 000 euro av de totala kostnaderna. Beloppet inbegriper biljetter, inkvarteringskostnader och dagtraktamenten. Kostnaderna för att hyra transportmedel är ca 118 000 euro. För att värna om myndighetsverksamhetens säkerhet specificerar utrikesministeriet inte offentligt säkerhetskostnadernas andel. Av säkerhetsskäl kan inte heller mindre utgiftsposters andel av de totala kostnaderna specificeras.Varje person som fått hjälp ska betala för sin resa till Finland och för sina resehandlingar. De indirekta kostnaderna för myndighetsverksamheten, till exempel tjänstemännens rese- och inkvarteringskostnader eller kostnader för säkerhetsarrangemang, tas inte ut av kunderna.Uppdraget för att hjälpa finländska barn i Syrien pågår fortfarande under utrikesministeriets ledning. Uppdraget fortsätter i enlighet med skyldigheterna i Finlands grundlag och internationella fördrag och enligt statsrådets principbeslut av den 19 december 2019.Säkerhetsläget i lägret al-Hol har försämrats ytterligare under vintern. Okända gärningsmän har dödat över 40 personer i början av 2021, de flesta av dem i den irakiska delen av lägret. I slutet av februari dog sju barn och två kvinnor i en tältbrand. I den del av lägret där utlänningarna bor får barnen inte ordentlig hälsovård, undervisning eller dagvård. Som uppväxtmiljön ger lägret inga framtidsutsikter och den präglas av radikal ideologi.Lägren i nordöstra Syrien utgör en långsiktig säkerhetsrisk även för Europa. Ju längre barnen hålls i en radikaliserande miljö, utan undervisning, skydd och ingripande från ett organiserat samhälle, desto allvarligare är riskerna. Det finns inga enkla lösningar i denna situation. Det sämsta alternativet med tanke på finländarnas säkerhet är att lämna barnen kvar i lägret.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet —  Den 18 mars deltar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen i en informell videokonferens mellan EU:s miljöministrar. På mötets agenda står EU:s nya strategi för anpassning till klimatförändringen, ett förslag till ny EU-förordning om batterier och miljöanpassningen av den europeiska planeringsterminen.I slutet av februari lade kommissionen fram en ny anpassningsstrategi för att bygga ett klimatsäkert EU. Enligt strategin är anpassningen en del av alla politikåtgärder och den kopplar också anpassningen i allt högre grad till den ekonomiska politiken. Den tidigare EU-strategin togs fram år 2013.”Enbart de extrema väderfenomenen orsakar årliga förluster på 12 miljarder euro i EU. Anpassningen till klimatförändringen ökar hela tiden i betydelse, och klimatförändringen har framskridit snabbt under det knappa årtionde som gått sedan den förra strategin utarbetades. Den nya strategin ger eftertryck åt arbetet med hanteringen av klimatförändringens konsekvenser och förberedelserna inför den”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Ministrarna diskuterar också EU-kommissionens förslag till en ny batteriförordning, som kommissionen lade fram i december i fjol. Förslaget är en helhet som främjar en hållbar europeisk batteriindustri och den cirkulära ekonomin för batterier, samtidigt som den tryggar en hög nivå på miljöskyddet och hälsoskyddet. Finland förhåller sig positivt till förslaget till förordning.Ministrarna kommer dessutom att diskutera EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) som en del av miljöanpassningen av den europeiska planeringsterminen.I samband med miljöministrarnas möte ordnas en videokonferens för de länder som för en ambitiös klimatpolitik och en videokonferens för de länder som för en ambitiös kemikaliepolitik. Minister Mikkonen är ordförande vid båda mötena.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fram till den 17 maj 2021 kan man söka statlig finansiering för forskning i socialt arbete på universitetsnivå. Understödet till forskningsprojekten beviljas av social- och hälsovårdsministeriet på basis av ansökan. Understöd beviljas för sammanlagt 4 miljoner euro. Finansieringen kan sökas för projekt som genomförs vid universitet, yrkeshögskolor, forskningsinstitut, sociala kompetenscentrum, kommuner, samkommuner och organisationer. Understödet är särskilt avsett för sådan forskning i socialt arbete som främjar en evidensbaserad arbetskultur i socialarbetet. Genom förordning utfärdas närmare bestämmelser om insatsområdena för forskningen. År 2021 prioriteras forskning som gäller bland annat arbetsmetoderna och verkningsfullheten, förmånerna och tjänsterna, behoven av tjänster för särskilt stöd samt innovationer inom den sociala sektorn.  Utlysningen av forskningsfinansieringen baserar sig på den ändring av socialvårdslagen som trädde i kraft den 1 september 2020. Med stöd av den kan social- och hälsovårdsministeriet årligen utlysa understöd för forskning och bevilja statlig finansiering till projekt inom forskning i socialt arbete på universitetsnivå. Statlig finansiering för forskning i socialt arbete på universitetsnivå beviljades första gången år 2020.  

Källa: Valtioneuvosto.fi