NordenBladet — Statsrådet har utnämnt medicine doktor Taneli Puumalainen till avdelningschef för viss tid för social- och hälsovårdsministeriets avdelning för säkerhet och hälsa. Puumalainen tillträder uppgiften den 22 april 2021 och innehar den fram till den 31 maj 2022. Uppgiften söktes av 13 personer.Puumalainen har sedan 2014 arbetat som överläkare och enhetschef vid Institutet för hälsa och välfärd. Han leder enheten för smittskydd och vaccinationer. Vid social- och hälsovårdsministeriet har han arbetat 2012–2014, bland annat med sakkunniguppgifter i anslutning till det nationella vaccinationsprogrammet och bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Åren 2007–2012 arbetade Puumalainen som ledande sakkunnigläkare och teamchef vid GlaxoSmithKline Biologicals i uppgifter som gällde vacciner och infektionssjukdomar. Före det arbetade han med forskningsuppdrag vid Folkhälsoinstitutets avdelning för vacciner och immunskydd.Avdelningen för säkerhet och hälsa vid social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för beredningen och utvecklingen av bl.a. läkemedelsförsörjning och bekämpning av smittsamma sjukdomar, ordnande av miljö- och hälsoskydd samt hälsoskydd, alkohol- och narkotikapolitik, förebyggande av olyckor, brott och våld samt frågor som gäller genteknik, biobanker och behandling av genomdata. Till avdelningens uppgifter hör också beredskapsärenden och beredskap för störningar vid social- och hälsovårdsministeriet och inom dess förvaltnings- och verksamhetsområde. Till avdelningschefens mest betydande uppgifter inom den närmaste framtiden hör dessutom beredning och ledning av åtgärder i anslutning till hanteringen av covid-19-epidemin i samarbete med ministeriets övriga avdelningar, ministerierna samt ämbetsverken inom ministeriets förvaltningsområde, i synnerhet Institutet för hälsa och välfärd.
Avdelningen för säkerhet och hälsa inrättades den 1 juni 2020 när ministeriets tidigare avdelning för välfärd och tjänster delades upp i tre avdelningar.Den ordinarie tjänsteinnehavaren Päivi Sillanaukee tjänstgör via tjänsterotation vid utrikesministeriet fram till den 31 maj 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 8 april lämnade statsrådet en utbildningspolitisk redogörelse till riksdagen. Utbildningspolitiska redogörelsen visar vägen till 2040-talets jämlika och högklassiga utbildning i ett Finland som präglas av ökande kompetenskrav och minskande åldersklasser. I redogörelsen fastställs målbilden för utbildningen och forskningen fram till 2040-talet samt de ändringar i resurserna, strukturerna och styrningen som behövs för att uppnå målet.Med den utbildningspolitiska redogörelsen vill statsrådet öppna till diskussion både i riksdagen och på bred basis i hela samhället om utbildningens och forskningens framtida betydelse, problem och de lösningar som behövs. Redogörelsen ska också fungera som grund för det framtida utbildningspolitiska beslutsfattandet.– Finlands framgång har grundat sig på en strävan efter att garantera lika möjligheter för var och en att förvärva de kunskaper och färdigheter som behövs i livet. Jämlikheten i utbildningen är ett trumfkort som vi inte har råd att förlora. Med åtgärderna i utbildningspolitiska redogörelsen vill vi säkerställa att vårt utbildningssystem också framöver beaktar varje människas rätt att lära sig och möjlighet att växa till sin fulla potential. Endast på det sättet kan vi vara framgångsrika också i framtiden, säger undervisningsminister Jussi Saramo.– Det har varit nödvändigt att göra en omfattande helhetsbedömning av den finländska utbildningen. För att svara på de stora förändringarna i vår tid behövs det en gemensam syn på utvecklingen av utbildningen och forskningen som sträcker sig över valperioderna. Det viktigaste är att lyfta fram människan, den som lär sig, i centrum och ytterligare intensifiera växelverkan mellan utbildningen och det omgivande samhället, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.Vision 2040: En stark bildningsgrund i FinlandI utbildningspolitiska redogörelsen ställer regeringen som mål att Finland år 2040 ska ha en bildningsgrund som bygger på högklassig och verkningsfull fostran, utbildning, forskning och kultur. Finlands internationella konkurrenskraft och medborgarnas välfärd bygger på den bildningsgrunden. Målet är att jämlikheten i utbildningen och utbildningens tillgänglighet har förbättrats och att Finlands utbildnings- och kompetensnivå hör till världstoppen år 2040. Med hjälp av utbildning och forskning främjas uppnåendet av målen för hållbar utveckling i hela samhället.Plock ur målen och åtgärderna för utbildning och forskning fram till 2040: Det finländska samhället står inför stora utmaningar: förändringen i befolkningsstrukturen och den regionala särutvecklingen, den snabba utvecklingen inom arbetslivet och teknologin förutsätter nya verksamhetssätt och verksamhetsstrukturer på alla utbildningsnivåer. Kontinuerligt lärande och ett nära samarbete mellan arbete och kompetens ger ett omställningsskydd för individer och konkurrensfördelar för företag. I redogörelsen föreslås en totalreform av lagstiftningen och finansieringen för att svara på utmaningarna. Genom reformen tryggas ett jämlikt och högklassigt tillgodoseende av de kulturella rättigheterna i hela landet. Lagstiftningen om småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samlas till en tydlig helhet. Det föreslås att finansieringen av utbildningen stärks genom att den kalkylerade finansiering som sparas i och med att åldersklasserna blir mindre riktas till utveckling av småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Det föreslås att finansieringssystemet ändras så att det omfattar behovsbaserad finansiering, s.k. finansiering för positiv särbehandling. På detta sätt tryggas jämlikheten i inlärningen. Avgiftsfriheten, kvaliteten, jämställdheten och likvärdigheten i utbildningen samt tryggandet av tillgängligheten av den förutsätter betydande offentliga satsningar på utbildning och forskning under de kommande åren. Utbildnings- och kompetensnivån kan inte höjas utan tillräckliga resurser och en smart inriktning av resurserna till utbildningen och forskningen. Syftet med redogörelsen är att åstadkomma ett engagemang i utbildningsinvesteringar som sträcker sig över valperioderna. Finansieringens förutsebarhet och långsiktighet är förutsättningar för att målen för utbildningen och forskningen ska nås. Det inlärnings- och välfärdsunderskott som orsakats av coronapandemin måste avhjälpas. Coronatidens elever och studerande får inte bli en förlorad generation i fråga om lärandet. Utbildningspolitiska redogörelsen ställer som mål att avgifterna för småbarnspedagogik ska sänkas och att småbarnspedagogiken på lång sikt ska bli avgiftsfri. (minst 4 timmar/dag).Inlärningsresultaten inom den grundläggande utbildningen höjs och skillnaderna i inlärning minskas genom att man främjar välbefinnandet och delaktigheten inom småbarnspedagogiken och skolgemenskaperna. Detta genomförs med hjälp av en ny riksomfattande modell för engagerande arbete i skolgemenskapen. Läs- och räknefärdigheterna stärks och särskild uppmärksamhet fästs vid att utveckla barns och ungas färdigheter i kritiskt tänkande.Allmänbildning och yrkesinriktad bildning ställs inte mot varandra. Inom utbildningen på andra stadiet utnyttjas samarbete och lagstiftningsmässiga och andra hinder för samarbetet undanröjs. Inom yrkesutbildningen stärks allmänbildningen och de grundläggande färdigheterna utan att förvärvandet av yrkeskompetens försvagas. På detta sätt säkerställs studerandenas faktiska möjligheter till fortsatta studier och uppdatering av kunnandet under tiden i arbetslivet. I utbildningen på andra stadiet utnyttjas ny teknik och nya arbetssätt för att man ska kunna bygga individuella studievägar för var och en. Också inom yrkesutbildningen utvecklas en lämplig modell för positiv särbehandling.Enligt prognoserna kommer det i framtiden att behövas allt mer kunnande på högskolenivå. Målet är att minst hälften av unga vuxna avlägger en högskoleexamen 2030. För att uppnå detta utökas antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen utan att kvaliteten på utbildningen försämras. Högskolornas antagningar utvecklas utifrån evidensbaserad kunskap. Målet är att antalet utländska examensstuderande ska trefaldigas före 2030. Av de utländska studerande som avlagt examen ska 75 procent få arbete i Finland.I fråga om forskning är målet att Finland i framtiden ska vara en inspirerande plats för forskning, och att forskningsmiljöerna är av världsklass. De främsta begåvningarna flyttar till Finland och höjer Finlands kunskapsnivå. Offentlig finansiering för forskning uppmuntrar också den privata sektorn att investera i kunskap och forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. En central åtgärd för att uppnå dessa mål är ett effektivt och högklassigt verkställande av den nationella färdplanen för forskning, utveckling och innovation (2020).Som en del av högskoleutbildningen tryggas tillgången till och kompetensen hos lärare och övrig personal inom fostran och undervisning bl.a. genom att kunskapsunderlaget om personalen förbättras, genom prognostisering och rätt dimensionering av utbildningarna samt genom att utbildningens forskningsbaserade kvalitet säkerställs.I redogörelsen dras dessutom upp riktlinjer för bl.a. fritt bildningsarbete, kontinuerligt lärande, studiestöd, svenskspråkig utbildning, utbildning för personer med invandrarbakgrund, lärande i fråga om personer med funktionsnedsättning samt samiskspråkig utbildning.Utbildningspolitiska redogörelsenBilder från presskonferensen (Flickr)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i dag den 8 april 2021 beslutat att förbättra bostadssparpremiesystemets (BSP) funktion genom att höja maximibeloppen för BSP-räntestödslån och genom att i kommungruppsindelningen skapa en ny grupp för Tammerfors och Åbo.Maximibeloppen för BSP-räntestödslån justerades senast 2014. Efter denna justering har det dock skett betydande förändringar på bostadsmarknaden. De maximala lånebeloppen har nu justerats så att de motsvarar den nuvarande prisnivån, så att de som köper sin första bostad ska ha möjlighet att skaffa en bostad som motsvarar deras behov och önskemål.På riksnivå har bostadspriserna stigit med cirka fyra procent sedan 2014. Regionalt har prisutvecklingen inte varit jämn, och även inom de nuvarande områdesavgränsningarna har utvecklingen varit rätt ojämn. Exempelvis i Helsingfors har priserna på gamla aktielägenheter stigit med 19 procent och i Tammerfors med 13 procent, medan priserna i Uleåborg har förblivit på nästan samma nivå som tidigare.Kommungrupperna för BSP-räntestödslån har nu kompletterats med en fjärde grupp till vilken Tammerfors och Åbo har flyttats, eftersom bostadspriserna i Tammerfors och Åbo, som tidigare hörde till gruppen ”övriga kommuner”, har utvecklats i klart olika takt jämfört med andra kommuner i den gruppen.Kommungrupperna för BSP-räntestödslånKommunen där bostaden är belägen: Helsingfors
Det tidigare gällande maximala lånebeloppet (euro): 180 000
Det nya maximala lånebeloppet (euro): 215 000Kommunen där bostaden är belägen: Esbo, Grankulla, Vanda
Det tidigare gällande maximala lånebeloppet (euro): 145 000
Det nya maximala lånebeloppet (euro): 160 000Kommunen där bostaden är belägen: Tammerfors, Åbo
Det tidigare gällande maximala lånebeloppet (euro): (115 000)
Det nya maximala lånebeloppet (euro): 140 000Kommunen där bostaden är belägen: Övriga kommuner
Det tidigare gällande maximala lånebeloppet (euro): 115 000
Det nya maximala lånebeloppet (euro): 120 000BSP-lånen stöder självständigt boendeBSP-lånen stöder ordnandet av självständigt boende och rimliga boendekostnader, eftersom de ger dem som köper sin första bostad ränteskydd ifall räntenivån stiger.I BSP-systemet betalar banken en ränta på en procent på depositionen, och utöver detta enligt särskild överenskommelse en tilläggsränta på 2–4 procent under högst fem kalenderår från det år deponerandet inleddes. I BSP-systemet ska bostadsspararen spara ihop minst 10 procent av bostadens pris.Det är möjligt att få avgiftsfri statsborgen för BSP-lån. Staten betalar under de tio första låneåren räntestöd för BSP-lånet motsvarande 70 procent av den del som överstiger självriskräntan på 3,8 procent.Höjningen av maximibeloppen för räntestödslån träder i kraft den 15 april 2021 och gäller de lån som lyfts detta datum eller senare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsministeriet har sänt ett utkast till regeringsproposition med förslag till temporära lagändringar på grund av att covid-19 fortsätter på remiss.Genom propositionen förlängs giltighetstiden för de temporära undantag som tidigare gjorts inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Ändringarna gäller lagen om fartygspersonal, lagen om transportservice, lotsningslagen och lotsningsförordningen.Genom propositionen bereder man sig på en fortsättning av covid-19-epidemin. Genom ändringarna tryggas kontinuiteten i sjötrafiken och en smidigare organisering av kollektivtrafiken genom att giltighetstiden för de tidigare föreskrivna temporära undantagen förlängs.De föreslagna temporära undantagen behövs med tanke på sjöfartsbranschens internationalitet. Sjötransporternas funktionsduglighet är starkt knuten till såväl Finlands som andra staters begränsningar i rörelsefriheten. Även om epidemiläget förbättras i Finland, återspeglas det allvarliga epidemiläget i resten av världen också på sjöfartsbranschen i Finland. Undantaget i fråga om kollektivtrafiken behövs också, eftersom passagerarnas återvändande kan vara långsamt även om epidemiläget förbättras.I remissbehandlingen ingår också förslaget till 18 a § i lagen om transportservice vilket gäller en utvidgad beredskapsskyldighet under covid-19-epidemin för vissa innehavare av persontrafiktillstånd. Behovet av att förlänga 18 a § bedöms närmare under och efter remissbehandlingen.De nuvarande temporära undantagen gäller till och med den 30 juni 2021. De nya lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 2021 och gälla till och med den 30 september 2021.Vad händer härnäst?Remisstiden för propositionsutkastet går ut den 12 april 2021. Alla organisationer och medborgare kan lämna utlåtanden på www.utlåtande.fi eller via e-post till [email protected] Efter remissbehandlingen fortsätter beredningen av lagen som tjänsteuppdrag.Pressmeddelande 11.3.2021: Ändringar i lagen om enskilda vägar och i lotsningslagen till följd av coronan
Pressmeddelande 18.2.2021: Det föreslås en förlängning av giltighetstiden för behörighetsbrev för fartygspersonal
Pressmeddelande 4.2.2021: Lotsens farledskännedom kan påvisas i fartygssimulator
Pressmeddelande 29.10.2020: Ändringar i lagen om transportservice och i lagar som har samband med den
Utlåtande.fi: Utkast till regeringsproposition till riksdagen med förslag till lagar om temporära ändringar i lagstiftning inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde på grund av att covid-19 fortsätter (VN/9517/2021)
Valtioneuvosto.fi – Projektportalen: Utkast till regeringsproposition till riksdagen med förslag till lagar om temporära ändringar i lagstiftning inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde på grund av att covid-19 fortsätter (LVM024:00/2021)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp som tillsatts av kommunminister Sirpa Paatero har till uppgift att utreda behoven att revidera den allmänna lagstiftningen om informationssystem, i synnerhet när det gäller automatiskt beslutsfattande och användning av förvaltningsautomation. Lagstiftningen i fråga hör till finansministeriets verksamhetsområde.Ikraftträdandet av Europas allmänna dataskyddsförordning (GDPR) har lyft fram behovet av att utreda om den nationella lagstiftningen i tillräcklig mån beaktar de i förordningen garanterade rättigheterna för en registrerad då informationssystem används inom den offentliga förvaltningen. När informationssystem används ska man också se till att god förvaltning, rättssäkerheten för förvaltningens kunder och tjänsteansvar förverkligas.Arbetsgruppen har som mål att bedöma behoven att utveckla lagstiftning som möjliggör automatiserat beslutsfattande och övrig förvaltningsautomation. Arbetsgruppen utvecklar också bestämmelserna om bedömning av informationssystemens överensstämmelse med kraven. Arbetsgruppen ska granska lagstiftningen såväl med tanke på behandlingen av förvaltningsärenden som med tanke på produktionen av förvaltningens tjänster. Arbetet resulterar i en bedömningspromemoria om nuläget för och utvecklingsbehoven i fråga om lagstiftningen samt senare mot slutet av året i lagstiftningsförslag inklusive motiveringar som behövs för en regeringsproposition. Avsikten är att en eventuell regeringsproposition överlämnas till riksdagen hösten 2022.Målen för den tillsatta arbetsgruppen har samband med andra lagberedningsprojekt som gäller automatiskt beslutsfattande. Dessa är en av justitieministeriet tillsatt arbetsgrupp som bereder regleringen av det automatiska beslutsfattandet samt flera mål i anslutning till regleringen av artificiell intelligens inom Europeiska unionen.Sakkunniggruppen hör de viktigaste samarbetsparterna och även andra aktörerI arbetsgruppen deltar sakkunniga från finansministeriet, justitieministeriet, arbets- och näringsministeriet, kommunikationsministeriet samt Transport- och kommunikationsverket, Säkerhets- och kemikalieverket, Skatteförvaltningen, Finlands Kommunförbund och dataombudsmannens byrå. Arbetsgruppen ordnar i anslutning till arbetet diskussionsmöten och vid behov även workshoppar om specifika regleringsbehov.
 Arbetsgruppens mandattid börjar den 1 april 2021 och löper ut den 30 september 2022.Beslut om tillsättande och andra projekthandlingar (projektportalen)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Restauranger och andra förplägnadsrörelser ska hållas stängda för kunder fram till den 18 april 2021 i de områden där det är nödvändigt för att hindra spridningen av coronaepidemin. Restaurangerna kan öppnas för kunder den 9 april 2021 i Kittilä och Norra Österbotten.Förplägnadsrörelserna ska hållas stängda för kunder i följande landskap:NylandEgentliga FinlandSatakuntaEgentliga TavastlandBirkalandPäijänne-TavastlandKymmenedalenSödra KarelenSödra SavolaxNorra SavolaxNorra KarelenMellersta FinlandÖsterbotten.Stängningen gäller inte Åland, Södra Österbotten, Kajanaland, Mellersta Österbotten, Lappland och Norra Österbotten.Statsrådet följer regelbundet utvecklingen av sjukdomsläget i olika regioner. Statsrådet är enligt lagen skyldigt att ändra förordningen om de områden som omfattas av nedstängningen, om en nedstängning inte längre är nödvändig eller om smittläget i något landskap blir allvarligare. Statsrådet ändrade förordningen om de områden som omfattas av nedstängningen den 8 april 2021. Ändringen av förordningen baserar sig på hälsovårdsmyndigheternas bedömning av sjukdomsläget i regionerna. Institutet för hälsa och välfärd lämnade ett utlåtande om sjukdomsläget i regionerna den 7 april 2021.Nedstängningen gäller alla företag inom förplägnadsbranschen, men inte personalrestaurangerTill de förplägnadsföretag som ska stängas hör bland annat kaféer, restauranger, barer och nattklubbar som är öppna för allmänheten. Nedstängningen gäller också uteserveringar. Restauranger och kaféer kan dock sälja sådan mat eller dryck som avnjuts någon annanstans eller leverera portionerna antingen själva eller via andra tjänsteleverantörer till kunden.Stängningen gäller inte personalrestauranger som inte är öppna för allmänheten. Matsalar i äldreboenden, sjukhus, garnisoner, fängelser, daghem och skolor samt andra personalmatsalar som är stängda för utomstående kan alltså hållas öppna. De ska dock iaktta andra begränsningar som har föreskrivits på grund av coronaepidemin.Ett system för ersättning till restauranger är under beredningArbets- och näringsministeriet har berett en stödmodell för skälig kompensation till företag vars lokaler är stängda för kunder med stöd av lag eller ett beslut av en myndighet. En regeringsproposition om detta behandlas för närvarande i riksdagen. Den nya ersättningen för stängning gäller små företag och mikroföretag med högst 49 anställda. Ett separat stöd som gäller större företag bereds så snart som möjligt.Ansökan om ersättning för stängningen inleds i maj. Företagen kan ansöka om stödet hos Statskontoret.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands regering inrättade 2017 ett internationellt jämställdhetspris för att hedra Finlands 100 år av självständighet. Dess mål är att stödja den globala utvecklingen i fråga om jämställdhet mellan könen och att upprätthålla jämställdhetsdiskussionen. Nominera din kandidat senast 16.5.2021. ”Delaktighet, förtroende och rättvisa är viktiga element för den nordiska välfärden, allas vår välfärd. Eleanor Roosevelt talade om detta när FN:s deklaration om mänskliga rättigheter skrevs: Human Rights begin in small places!”, påminner riksdagsledamoten och prisjuryns ordförande Eva Biaudet om.”Finlands framgångssaga bygger på målsättningen att förverkliga kvinnors rättigheter och att undanröja jämställdhetshinder. Vi har redan en 115 år lång historia av kvinnor som beslutsfattare. Vi vet att jämställdhet inte sker av sig själv. Det behövs målmedvetet arbete av alla och insamling av och kunskap om könsmedveten information, för att vi nu ska kunna ta ett ordentligt jämställdhetskliv. Jämställdhet förbättrar livet för oss alla”, fortsätter Biaudet.Pristagaren ska vara en person eller aktör som har främjat jämställdhet på ett sätt som är internationellt betydande. Prissumman är 300 000 euro, men pristagaren får den inte för eget bruk utan ska utse ett objekt som stärker jämställdheten mellan könen för prissumman. Priset är internationellt och förslag till pristagare tas emot från olika delar av världen. Vem som helst kan föreslå en pristagare.Förslagen behandlas av en oberoende priskommitté, som fattar beslut om pristagaren. I priskommittén 2021 ingår riksdagsledamot Eva Biaudet (ordförande), Melanne Verveer, som är Förenta staternas tidigare ambassadör och direktör för Women, Peace and Security -institutet vid universitetet i Georgetown, Dean Peacock, som leder Women’s International League för Peace and Freedom (WILPF), och finansminister Matti Vanhanen samt riksdagsledamot Bella Forsgrén. Det första priset 2017 tilldelades Tysklands förbundskansler Angela Merkel, som riktade prissumman till en nigerisk organisation som stöder offer för familjevåld. År 2019 tilldelades priset organisationen Equality Now. Organisationen arbetar globalt för kvinnors rättigheter bl.a. genom att sträva efter att ändra diskriminerande lagar och könsnormer.”Kvinnor kämpar för sina rättigheter överallt i världen. Vi kan stödja varandra, lära oss av varandra och göra jämställdhet mellan könen och främjande av kvinnors ställning och rättigheter till ett tema för varje internationell diskussion. Det är dags att ta ett jämställdhetskliv. Det är inte bara kvinnors ansvar att förverkliga jämställdheten. Vi har också som stater förbundit oss till jämställdhet. Genom att lyfta fram människor och organisationer och deras arbete för att uppnå jämställdhet vill vi fira och tacka aktörerna samt inspirera andra att följa deras exempel. Jämställdhet mellan könen är en central förutsättning för utveckling och välfärd”, säger Biaudet uppmuntrande.Det internationella jämställdhetspriset delas ut vartannat år. Prisgalan 2021 hålls i slutet av året Tammerforshuset i Tammerfors. Galan ordnas i samarbete med Tammerfors stad.Förslag på pristagare kan ges på prisets webbplats.Twitter: @igepfinlandFacebook 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utredningspromemoriorna från de arbetsgrupper som har utrett behovet av ändringar i räddningslagen har sänts på remiss från inrikesministeriet. Genom en förstudie bedömde man hur bestämmelserna i räddningslagen fungerar och hur tydliga och tidsenliga de är. Dessutom utredde man vilka lagändringar utöver det så kallade Sote100-lagpaketets ändringar som behövs som en följd av att organiseringsansvaret för räddningsväsendet överförs till välfärdsområdena.I de utredningspromemorior som har sänts på remiss behandlar man hur den gällande räddningslagen fungerar i dag och presenterar arbetsgruppernas förslag till ändringar i räddningslagen. Arbetsgruppernas förslag har beretts i nära samarbete med aktörerna inom branschen. De eventuella ändringsbehov som utreddes under projektet med förstudien gällde förebyggandet och övervakningen av olyckor, räddningsverksamheten, beredskapen, befolkningsskyddet, lagstrukturen och de gemensamma reglerna. Förslagen till ändringar innehåller motiveringar samt bedömningar om hurdana effekter ändringarna kan få och hur snabbt de borde genomföras. – Avsikten med reformen är att räddningslagen bättre ska motsvara räddningsväsendets verksamhetsmiljö, den framtida utvecklingen och den pågående reformen i fråga om välfärdsområdena. Det här är första gången lagen ses över i sin helhet, säger lagstiftningsdirektör Mika Kättö. Beredningen fortsätter utgående från remissvarenEnligt regeringsprogrammet för statsminister Marins regering ska uppgiften med att organisera räddningsväsendet överföras till välfärdsområdena och räddningslagen reformeras i sin helhet utgående från utredningen. Den 30 december 2019 inledde inrikesministeriet ett projekt för att utreda behovet av ändringar i räddningslagen. Syftet med projektet var att göra en heltäckande utredning och bedömning av de behov av ändringar i lagstiftningen om räddningsväsendet som bland annat följer av att välfärdsområdena tar över organiseringsansvaret för räddningsväsendet. Arbetsgruppernas förslag är på remiss 8.4 – 31.5.2021. De eventuella lagändringarna bereds som ett separat lagstiftningsprojekt utifrån förstudien och remissvaren. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sin överläggning den 7 april diskuterade regeringen planen för avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av coronavirusepidemin. I planen ingår också en riktgivande tidsplan.Syftet med planen är att för allmänheten, företagen och olika sammanslutningar lägga fram tydliga visioner om hur samhället gradvis ska öppnas. Restriktionerna avvecklas med hänsyn till epidemiläget. Det är möjligt att göra om vi alla följer gällande restriktioner och rekommendationer.Regeringen fortsätter att behandla utkastet till plan med alla riksdagspartier torsdagen den 8 april. Utkastet diskuteras i Ständerhuset med början klockan 10.Därefter görs det utifrån diskussionen ändringar i utkastet till plan. Efter att ändringarna är gjorda publiceras planen med bilagor på statsrådets webbplats fredagen den 9 april.Samtidigt inleds ett remissförfarande där alla intresserade har möjlighet att kommentera och yttra sig över planen i en veckas tid.Regeringen berättar närmare om planen och möjligheten att kommentera den vid en presskonferens. Vi meddelar tidpunkten för presskonferensen senare. Regeringen offentliggör den slutliga planen efter att ha behandlat yttrandena och kommentarerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Till de centrala målen för social- och hälsovårdsreformen hör att förbättra lika tillgång till tjänster, kontinuiteten i tjänsterna och tjänsternas kvalitet. Dessa mål eftersträvas genom att social- och hälsovårdstjänsterna samlas under en enda anordnare, ett välfärdsområde. Den regeringsproposition som för närvarande behandlas i riksdagen förbättrar också verksam-hetsförutsättningarna för elevhälsotjänsterna vid skolor och läroanstalter. Samarbetet mellan elevhälsotjänsterna intensifieras Kurators- och psykologtjänsterna införs administrativt i social- och hälsovårdsreformen i anslut-ning till den övriga social- och hälsovården, i samma organisation som hälsovårdare och läkare inom skol- och studerandehälsovården. På detta sätt förbättras informationsgången och samarbetet mellan yrkespersoner som stöder elevernas välbefinnande. Genom den lagstadgade principen om närservice tryggar man att tjänsterna även i fortsättningen ordnas i skolans eller läroanstaltens ut-rymmen. Kuratorernas och psykologernas roll som en del av skolgemenskapen förblir alltså oför-ändrad. Reformen gör det dock möjligt för kuratorer och psykologer att få professionellt stöd och att upprätthålla den kompetens som deras krävande arbete förutsätter, när en organisation inom social- och hälsovården finns i bakgrunden. Detta gynnar framför allt barn och unga. I och med reformen behöver deras klientuppgifter inte överföras mellan bildningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet. Dessutom är det i och med ändringen möjligt att anpassa elevhälsotjänsterna för barn och unga till smidiga kedjor tillsammans med andra social- och hälsovårdstjänster. Behovet av reformen har accentuerats med anledning av coronaepidemin, som har ökat behovet av stöd för barn och unga och orsakat behov av service och vårdskuld till exempel i fråga om mental-vårdstjänster för barn och unga. Ur barnens och de ungas synvinkel är det viktigast att få stöd och hjälp i de miljöer där tröskeln för att söka hjälp är så låg som möjligt. I återuppbyggnaden efter epidemin är det ytterst viktigt att alla elevhälsotjänster på ett sömlöst sätt hör till samma helhet inom social- och hälsovården och att yrkesutbildade personer svarar för tillhandahållandet av tjänsterna. På detta sätt kan man förebygga brister i kommunikationen mellan förvaltningsområ-dena. Samtidigt säkerställer man att det stöd som barnet eller den unga personen behöver från bör-jan till slut är en högklassig och omsorgsfullt planerad helhet där barnet eller den unga personen inte faller mellan olika tjänster. Tjänsterna för barn, unga och familjer utvecklas på riksnivåDet finns stora skillnader mellan kommunerna både i fråga om elevhälsotjänster och i fråga om andra tjänster för barn och unga. Detta kan ha försatt barn och unga i en ojämlik ställning. I och med social- och hälsovårdsreformen ska välfärdsområdena i stället för en enskild kommun eller samkommun svara för helheten av social- och hälsovårdstjänster. Detta gör det möjligt att tillhan-dahålla tjänster på ett jämlikt och högklassigt sätt. I programmet Framtidens social- och hälsocen-tral utvecklas på riksnivå till exempel familjecentrens verksamhet samt samarbetet mellan tjänster på bas- och specialnivå. Ett viktigt mål är att göra servicehelheterna smidiga. Detta främjar också samarbetet mellan yrkesutbildade personer. Då får barnet eller den unga personen rätt stöd så tidigt som möjligt och med låg tröskel. Välfärdsområdet har möjlighet att på ett bättre sätt än enskilda kommuner trygga den specialsakkunskap som behövs och rikta resurser också till krävande speci-altjänster. Dessa tjänster är till exempel psykiatrisk vård av barn och unga och missbrukartjänster. I utvecklingsarbetet tryggas barns, ungas och deras familjers rätt till högklassigt stöd.

Källa: Valtioneuvosto.fi