NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet har i enlighet med statsminister Sanna Marins regeringsprogram behandlat olika åtgärder för att ingripa i hatpropaganda och riktade trakasserier.Juris doktor Mika Illman har på uppdrag av statsrådets kansli gjort en utredning om riktade trakasserier. I utredningen som blev klar i december diskuteras bland annat behovet att särskilt kriminalisera riktade trakasserier och presenteras flera åtgärdsförslag.Justitieministeriet genomför som bäst olika projekt mot hatpropaganda och hatbrott för att bekämpa trakasserier och försök att göra någon till måltavla. Ett handlingsprogram mot rasism och för goda relationer mellan befolkningsgrupper håller på att utarbetas, och i programmet planeras åtgärder också mot hatpropaganda (hatretorik). Vid justitieministeriet behandlas riktade trakasserier också till exempel i den arbetsgrupp som för närvarande undersöker behoven att ändra tvångsmedelslagen.En arbetsgrupp vid inrikesministeriets offentliggjorde redan i februari en utredning där riktade trakasserier granskades i ett brett perspektiv. Utredningen ger en lägesbild av riktade trakasserier. Den innehåller också förslag för att öka rättsskyddet för dem som blivit måltavlor för trakasserier och för att säkerställa enhetlig praxis i polisens verksamhet. Inrikesministeriet har dessutom publicerat en handbok för poliser och berörda aktörer om bästa praxis vid identifiering och förebyggande av hatmotiverade gärningar.För närvarande behandlar riksdagen två regeringspropositioner som beretts vid justitieministeriet och som tangerar ämnet. I den ena föreslås det att olaga hot som riktas mot en person på grund av personens arbetsuppgifter ska ställas under allmänt åtal och i den andra föreslås skärpta straff om offrets kön är motiv för brottet.Utredning: Systematiska trakasserier och svartmålning: Utvärdering av lagstiftningen (på finska) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår ändringar i gentekniklagen på grund av reformen av EU:s allmänna livsmedelsförordning. Ändringarna gäller ansökan om tillstånd för marknadsföring av produkter och för fältstudier med genetiskt modifierade organismer. Ändringarna gäller dock inte den marknadsföring av genetiskt modifierade livsmedel och foder som regleras genom en särskild EU-förordning.För att utföra fältstudier med genetiskt modifierade organismer och släppa ut produkter som innehåller sådana på marknaden i EU krävs det alltid tillstånd.Den som ansöker om tillstånd ska i ansökan ange de uppgifter vars sekretess ska avgöras redan innan uppgifterna lämnas till kommissionen och de övriga medlemsstaterna och före hörandet av allmänheten. Gentekniknämnden kan fastställa sekretessen för de uppgifter som kan skada verksamhetsidkarens intressen. Nämnden fastställer sekretessen för uppgifterna på begäran av verksamhetsidkaren.  Uppgifterna i produktansökningarna och fältstudierna ska i fortsättningen lämnas in i ett så kallat standardiserat dataformat till Europeiska kommissionens centraliserade elektroniska informationssystem. Tack vare ansökningarnas standardiserade dataformat blir behandlingen av ansökningarna inom EU enhetlig och effektiv.  Dessutom ändras bestämmelserna om hörande i gentekniklagen. Tiden för hörande av allmänheten förkortas från 60 dagar till 30 dagar när det gäller fältstudier med genetiskt modifierade organismer. Hörande behöver inte ordnas över huvud taget i situationer där hörandet skulle kunna äventyra människans liv eller hälsa eller patientens dataskydd. Fältstudier kan vara till exempel åkerförsök med grödor eller kliniska läkemedelsprövningar. Under de första tiderna av regleringen av genteknik inom EU gällde nästan alla fältstudieansökningar åkerförsök med genetiskt modifierade växter. I dag gäller över 90 procent av ansökningarna kliniska läkemedelsprövningar som utförs med läkemedel eller vacciner som innehåller genetiskt modifierade organismer. Den föreslagna lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Den ändrade allmänna EU-förordningen om livsmedel började tillämpas den 27 mars 2021. Bestämmelserna om standardiserade dataformat träder dock i kraft senare vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet, eftersom kommissionens beredning av EU:s elektroniska centraliserade informationssystem fortfarande pågår.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 8 april överlämnade statsrådet en regeringsproposition om trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang till riksdagen. Syftet med propositionen är att sätta i kraft Europarådets konvention för att effektivisera läktarsäkerheten. I propositionen föreslås det också att lagen om sammankomster ska ändras.Europarådets konvention syftar till att skapa en trygg miljö utan störningar och en positiv stämning vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang. – Enligt konventionen ska man vid ordnandet av evenemang beakta åtgärder som samtidigt syftar till att trygga deltagarnas hälsa och välbefinnande, att evenemanget förlöper utan störningar och att skapa en trevlig stämning. Detta uppnås bland annat genom att uppdatera bestämmelser som gäller säkerhetsarrangemang samt allmän ordning och säkerhet, berättar Jouko Huhtamäki, konsultativ tjänsteman vid inrikesministeriet.Den senaste konventionen är från 1985. Syftet med den nya konventionen är att förbättra åskådarnas säkerhet genom att beakta de erfarenheter och den goda praxis man fått i anknytning till ordnande av och säkerheten vid idrottsevenemang sedan den senaste konventionen trädde i kraft. För att uppnå målet ska också olika aktörer som medverkar i evenemangen inkluderas i större utsträckning. Avsikten är dessutom att ändra lagen om sammankomster så att vissa bestämmelser i konventionen om beredskaps- och krisplanering ska beaktas i samband med de tillställningar som avses i konventionen. Statsrådet överlämnade propositionen till riksdagen torsdagen den 8 april.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att det stiftas en lag om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (genomförandelagen) och en lag om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (finansieringslagen). Syftet med propositionen är att förbereda sig för den nya programperioden för EU:s regional- och strukturpolitik 2021–2027.Syftet med de nya lagarna är att uppdatera målen, planeringen och arbetssätten inom regionutvecklingen så att de motsvarar förändringarna i omvärlden och överensstämmer med de nationella målen och EU:s mål. Syftet är också att stödja och främja en verkningsfull växelverkan och avtalsmässighet i regionutvecklingen, skapa klarhet i regleringen och minska stödmottagarnas och myndigheternas administrativa börda.– Målet för revideringen av lagstiftningen är framför allt att EU:s regional- och strukturpolitik ska vara enkel, flexibel och dynamisk. Avsikten är att de nationella riktlinjerna för regionutvecklingen och medlen ur EU:s regional- och strukturpolitiska fonder påverkar i samma riktning. Regional- och strukturpolitiken genomförs i partnerskap med regionerna i alla skeden av verkställandet, säger näringsminister Mika Lintilä.Ansvaret för regionutvecklingen kvarstår hos staten och kommunerna, landskapsförbundens regionutvecklingsuppgift förtydligasDet föreslås att systemet för planering av regionutvecklingen och dess aktörer samt myndigheternas uppgifter och behörighet förblir i huvudsak oförändrade, men planeringssystemet lättas upp.Ansvaret för regionutvecklingen ska ligga hos staten och kommunerna på samma sätt som enligt den gällande regleringen. Landskapsförbunden ska också i fortsättningen vara regionutvecklingsmyndigheter på kommunernas vägnar. Statsrådets prioriteringar i regionutvecklingen (regionutvecklingsbeslut) ska fortsatt vara det huvuddokument som styr regionutvecklingen inom olika förvaltningsområden och i landskapen.Landskapsprogrammet kvarstår som ett viktigt planeringsdokument för regionutvecklingen i landskapet, men förfarandet lättas upp genom att några genomförandeplaner för programmen inte längre ska utarbetas. En ny verksamhetsmodell för regionutvecklingen är regelbundna regionutvecklingsdiskussioner mellan staten och landskapen. Diskussionerna främjar växelverkan mellan staten och regionerna och stöder landskapsförbunden i deras regionutvecklingsarbete.De föreslagna lagarna innehåller nationella bestämmelser om Interregprogram och om genomförande av Interregprogram vid de yttre gränserna, vilket är nytt. Landskapsförbunden ska i fortsättningen ansvara för de förvaltningskontroller som gäller stödmottagare inom Interregprogrammen och Interregprogrammen vid de yttre gränserna. I fråga om Interregprogrammen förenhetligas dessutom bestämmelserna om nationell medfinansiering mellan de olika programmen så att förvaltningsuppgiften i fråga om medfinansieringen uteslutande sköts av landskapsförbunden. Tidigare ansvarade arbets- och näringsministeriet för uppgiften i vissa program.I förvaltningen av medel ur EU:s regional- och strukturpolitiska fonder, Europeiska socialfonden+ (ESF+), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och den nya Fonden för en rättvis omställning (FRO) föreslås inga ändringar i fråga om behörigheten för eller arbetsfördelningen mellan landskapsförbunden och närings-, trafik- och miljöcentralerna när de verkar som förmedlande organ. Livsmedelsverket föreslås som ett nytt förmedlande organ för EU:s regional- och strukturpolitiska fonder. Livsmedelsverket kan bevilja stöd av medel ur Europeiska socialfonden för projekt för materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt, vilket i praktiken innebär projekt för utdelning av livsmedelshjälp.I stödförfarandena föreslås inga betydande ändringarDen nya finansieringslagen ska specificera och komplettera den nationella tillämpningen av bestämmelserna om de regional- och strukturpolitiska fonderna under programperioden 2021–2027. Lagen ska tillämpas förutom på projekt under programperioden också på beviljande och utbetalning av medel för nationell regionutveckling och av nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna.Det föreslås inga betydande ändringar i stödförfarandena. De föreslagna ändringarna syftar till tydlighet, minskad administrativ börda och likabehandling av dem som ansöker om stöd. Bestämmelserna i finansieringslagen kommer att preciseras genom förordningar av statsrådet som gäller stödförfaranden och stödberättigande kostnader för projekt.De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 september 2021.Remissbehandlingen av förordningsutkast har inlettsMed stöd av de lagförslag som ingår i regeringspropositionen utfärdas tre förordningar av statsrådet. Remissbehandlingen av de finskspråkiga förordningsutkasten inleddes den 1 april 2021 på adressen Lausuntopalvelu.fi. Remissbehandlingen av de svenskspråkiga förordningsutkasten inleds senare i april på adressen Utlåtande.fi.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Säsongsarbetare som kommer till Finland från tredjeländer kommer lättare att kunna byta arbetsgivare när ändringarna i lagen om säsongsarbete träder i kraft. Arbetsgivarna kan efter reformen göra en anmälan till Migrationsverket om flera arbetstagare åt gången. Ändringarna gäller säsongsarbete i anställningsförhållande inom jordbruket och turismen.Lagändringen följer målsättningarna i regeringsprogrammet och den minskar också risken för att säsongarbetare blir utnyttjande i och med att det blir lättare att byta arbetsgivare. Tidigare har utländska säsongsarbetare varit bundna till den arbetsgivare som antecknats i deras tillstånd för säsongarbete.– Det är viktigt att ändringarna i lagen om säsongarbete stärker säsongarbetarnas ställning genom att möjliggöra byte av arbetsplats. Samtidigt underlättas också arbetsgivarnas liv när det blir smidigare att anställa arbetstagare som är bekanta sedan tidigare och anmälningsskyldigheten lättas upp, säger arbetsminister Tuula Haatainen.  Ändringarna underlättar rekryteringen av säsongarbetareArbetsgivarnas byråkratiska börda lättar i och med att de inte längre behöver anmäla varje säsongsarbetare som kommer samtidigt till samma slags arbete separat, utan uppgifterna kan lämnas på en gång om alla säsongsarbetare.Det blir också lättare för säsongsarbetare att återvända till Finland. Merparten av säsongsarbetarna inom jordbruket återvänder till tidigare arbetsgivare. Dessa säsongsarbetare behöver inte längre lägga fram en utredning om förutsättningarna för arbete, eftersom Migrationsverket redan tidigare har utrett arbetsgivarens förutsättningar att handla enligt kraven i lagen.Samtidigt skärps påföljderna för arbetsgivare som försummar att iaktta lagen om säsongsarbete. I fortsättningen gäller detta ansvar också företagets eller sammanslutningens ansvariga personer.Enligt riksdagen bör regeringen följa upp effekterna av beslut om att inte bevilja tillstånd till arbetsgivare som gjort sig skyldiga till allvarliga försummelser. Regeringen ska lämna en utredning om detta till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet före utgången av 2022.Regeringen föreslog den 8 april 2021 att republikens president ska stadfästa ändringarna i lagen. Republikens president ska enligt planen stadfästa lagen den 9 april 2021. Ändringarna träder i kraft den 17 juni 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår temporära lagändringar i verkställigheten av straff och häktning. Syftet med den temporära lagen är att säkerställa säkerheten i fängelserna under coronaepidemin.För att förhindra spridning av epidemin föreslås det i propositionen att olika sysselsättningar i fängelset, besök hos fångar och permissioner för fångar ska kunna begränsas eller ställas in genom beslut av Brottspåföljdsmyndigheten. Ett sådant beslut kan fattas om tidigare åtgärder inte är tillräckliga för att förhindra att coronavirussjukdomen sprids. Införandet av åtgärder för begränsning eller inställande förutsätter att åtgärderna är nödvändiga.Dessutom föreslås bestämmelser om vilken sysselsättning, vilka besök och permissioner som kan begränsas eller ställas in. Exempelvis kan besök av barn inte begränsas eller ställas in med stöd av lagen. Dessutom föreskrivs bland annat att om besök eller permissioner har begränsats eller ställts in helt, ska fångarna ges möjlighet att mer flexibelt än vanligt hålla kontakt med personer utanför fängelset via videolänk eller något annat lämpligt tekniskt kommunikationsmedel. Genom den föreslagna lagen tryggas således också tillgodoseendet av fångarnas grundläggande fri- och rättigheter under epidemin.Dessutom föreslås det att justitieministeriet genom förordning ska kunna begränsa inledandet av verkställigheten av samhällspåföljder, om det till följd av epidemin är nödvändigt för att säkerställa en ändamålsenlig verkställighet av straff. Under förordningens giltighetstid ska också samhällspåföljder som redan verkställs kunna skjutas upp eller avbrytas. Verkställigheten av korta fängelsestraff och förvandlingsstraff för böter har redan tidigare under epidemin begränsats med stöd av gällande lagstiftning. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt och gälla till och med den 31 oktober 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Organiseringen av samarbetet mellan Brottspåföljdsmyndigheten och polisen preciseras genom lagändringar. Målet är att förbättra säkerheten i fängelser och i samhället och att förhindra kriminalitet under fängelsetiden.Lagändringarna förtydligar uppgiftsfördelningen mellan Brottspåföljdsmyndigheten och förundersökningsmyndigheterna och förbättrar informationsutbytet mellan myndigheterna. Ändringarna gäller fängelselagen, häktningslagen, lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten samt lagen om samarbete mellan polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet.Genom lagändringarna preciseras bestämmelserna om Brottspåföljdsmyndighetens befogenheter och datainnehållet i Brottspåföljdsmyndighetens register. Bestämmelserna om utlämnande av uppgifter från Brottspåföljdsmyndigheten ändras så att polisen eller en annan förundersökningsmyndighet bättre än för närvarande kan få sådana uppgifter av Brottspåföljdsmyndigheten som de behöver för att fullgöra sina uppgifter. Ändringarna reglerar också Brottspåföljdsmyndighetens möjligheter att delta i verksamheten vid den gemensamma kriminalunderrättelseenheten för polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet.Dessutom preciseras bestämmelserna om kameraövervakning i fängelser och om efterlysning av en fånge eller häktad och föreskrivs om övervakning av användningen av ett av Brottspåföljdsmyndigheten godkänt betalkort som fångar och häktade har till sitt förfogande.Avsikten är att lagändringarna stadfästs vid presidentföredragningen i morgon fredag. Ändringarna träder i kraft den 1 maj.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 8 april en förordning om ändring av statsrådets förordning om användningen av radiofrekvenser och om en frekvensplan (frekvensförordningen). Förordningen träder i kraft den 9 april 2021.I frekvensförordningen anvisas frekvensområdena 2300-2320 megahertz samt 24,25-25,1 gigahertz för användning av små lokala mobiltelenät. Finland har som första land i Europa tagit hela frekvensområdet 26 gigahertz i 5G-bruk och inom det anvisat ett eget band för lokala 5G-nät.Frekvensområdet 1,5 gigahertz föreskrivs som frekvens för ett dynamiskt samutnyttjande av trådlöst bredband och radioutrustning som är avsedd för det militära försvaret. Ett dynamiskt samutnyttjande av frekvensbandet som reserverats för mobiltelenät effektiviserar och gör frekvensanvändningen flexiblare i framtiden, vilket Finland som internationell föregångare vill främja.Utkastet till förordning var på remiss i utlåtandetjänsten den 3-24 februari 2021. Det kom in 32 utlåtanden inom utsatt tid. Merparten av dem som lämnade utlåtande ansåg att de föreslagna ändringarna är motiverade. De föreslagna ändringarna ansågs främja nya modeller för affärsverksamhet, innovationer och tjänster. Dessutom trodde man att ändringarna kommer att underlätta hanteringen av den ökade efterfrågan på frekvenser och trygga försvarsförvaltningens verksamhet. Utifrån remissbehandlingen gjordes inga ändringar i förordningens sakinnehåll.Vad händer härnäst?Förordningen träder i kraft den 9 april 2021. Transport- och kommunikationsverket börjar under våren bevilja radiotillstånd för sådana lokala mobiltelenät som avses i förordningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De lagändringar som gjorts i lagöversynen av taxiregleringen träder i huvudsak i kraft den 1 maj 2021. Ändringarna som gäller prissättning samt taxametrar och andra instrument träder i kraft den 1 september 2021. Genom det stegvisa ikraftträdandet ges taxiaktörerna tid att göra de ändringar som lagändringarna förutsätter.– Syftet med lagöversynen av taxiregleringen är att återställa kundernas förtroende för trygga skjutsar och företagarnas förtroende för branschens framtid, berättar kommunikationsminister Timo Harakka om målen med lagändringarna.Regeringen föreslog den 8 april 2021 att lagändringarna ska stadfästas. Avsikten är att republikens president stadfäster lagarna den 9 april 2021.Centrala ändringarTaxiprovets ämnesområden och minimiinnehållet i frågorna anges närmare än för närvarande för att provet bättre ska beakta till exempel hur passagerarnas säkerhet tillgodoses och hur man arbetar med grupper med särskilda behov.För att komplettera sin kompetens kan taxiförare i fortsättningen också avlägga en i lag angiven frivillig förarutbildning som gäller grupper med särskilda behov. Förarutbildningen för grupper med särskilda behov kan också beaktas vid offentlig upphandling av taxitjänster.Taxiskjutsens pris eller grunderna för hur priset bestäms ska fortfarande meddelas innan resan startar. Om priset på en skjuts inte är fast, ska det vid prissättningen användas en viss prissättningsstruktur och priset på en exempelresa presenteras. Vid fastställandet av priset ska det också användas en taxameter enligt lagen om mätinstrument.Om Transport- och kommunikationsverket utifrån prisuppföljningen konstaterar att priserna på tilläggstjänster för grupper med särskilda behov inte är skäliga, kan verket fastställa ett maximipris för dem.Av företagarna krävs FO-nummer redan i det skede då taxitrafiktillståndet beviljas. I förutsättningarna för taxitrafiktillstånd ingår i fortsättningen en skyldighet att avlägga företagarutbildning och företagarprov. De som redan fått taxitrafiktillstånd ska uppfylla lagens krav under en övergångsperiod.För att effektivisera övervakningen ska taxitrafiktillståndet eller en kopia av det alltid medföras i fordonet. Även förarens ansvar för de handlingar och uppgifter som ska medföras i fordonet har utökats och för brott mot skyldigheterna kan föraren påföras en avgift för trafikförseelse.En taxilykta blir obligatorisk med vissa undantag som gäller företags- och representationskörningar. För att stödja skattekontrollen ska de uppgifter om taxiskjutsarna som anges i lagen samlas in i elektronisk form.Taxiföretag och förmedlingscentraler ska lämna prisuppgifter till myndigheterna. Dessutom preciseras det vilka uppgifter som ska lämnas om utbud och efterfrågan på tjänsterna.I fortsättningen krävs det inte taxitrafiktillstånd för transportverksamhet som är en del av det servicepaket som hemserviceföretag och företag som tillhandahåller turisttjänster erbjuder. Samtidigt preciseras det att taxitrafiktillstånd krävs förutom för yrkesmässig transport av personer med fordon som definieras i lagen också för tillhandahållande av dessa tjänster till allmänheten.Två uttalandenRiksdagens svar på regeringens proposition innehåller två uttalanden.1. Riksdagen förutsätter att statsrådet utan dröjsmål ser över och vidtar alla lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som behövs för att förbättra tillgången till taxitjänster inom olika områden. 2. Riksdagen förutsätter att statsrådet utan dröjsmål inleder och genomför lagstiftningsprojektet och andra behövliga åtgärder för att utveckla offentligt understödda transporter och att det löser de nuvarande utmaningarna i samarbete med branschaktörerna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fattade i dag ett principbeslut om främjande av cirkulär ekonomi. I och med beslutet finns Finland med bland de globala föregångarna när det gäller att minska förbrukningen av icke-förnybara naturresurser. Ett sätt att främja naturresursmålen är ett avtal om koldioxidsnål cirkulär ekonomi, som man vill att kommuner, företag och andra aktörer ska ansluta sig till genom sina egna förbindelser.Principbeslutet baserar sig på en vision enligt vilken Finlands ekonomi ska bygga på ett klimatneutralt kretsloppssamhälle 2035.Enligt principbeslutet ska förbrukningen av icke-förnybara naturresurser minska, och en hållbar användning av förnybara naturresurser kan öka så att den totala inhemska förbrukningen av primära råvaror 2035 inte överstiger 2015 års nivå. Målet omfattar inte de naturresurser som används för tillverkning av exportprodukter. Resursproduktiviteten bör fördubblas före 2035 jämfört med situationen 2015. Dessutom bör graden av cirkulär ekonomi för material fördubblas före 2035.”Den cirkulära ekonomin erbjuder lösningar på hur man kan minska överkonsumtionen av naturresurser och på så sätt stoppa klimatkrisen och förlusten av den biologiska mångfalden. I principbeslutet ställer vi för första gången upp konkreta mål för förbrukningen av naturresurser. Genom åtgärderna i beslutet tar vi tag i den cirkulära ekonomins möjligheter och skapar en mer hållbar grund för vår ekonomi. I övermorgon den 10 april infaller den ekologiska skuldens dag för Finlands del. Då har vi förbrukat vår andel av detta års naturresurser”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.”Det centrala målet i en cirkulär ekonomi är att hålla produkter, material och deras värde kvar i det ekonomiska kretsloppet så länge som möjligt. Som princip innebär ’mer för mindre’ en ökning av mervärdet och att råvaror utnyttjas allt effektivare. Företagen är på förarplats i denna förändring. Detta är också en stor möjlighet att stärka exporten, eftersom det finländska kunnandet inom cirkulär ekonomi intresserar ute i världen”, säger näringsminister Matti Lintilä.I principbeslutet fastställs 18 centrala åtgärder genom vilka ministerierna förbinder sig till att främja den cirkulära ekonomin åren 2021–2024. Åtgärderna syftar till att skapa incitament, stärka marknaden, öka kompetensen, främja digitaliseringen och stödja en utrikespolitik som är förenlig med hållbar utveckling.

Källa: Valtioneuvosto.fi