NordenBladet — Som ett led i verkställandet av den nationella barnstrategin genomförs ett pilotprojekt med syftet att stärka barns och ungas delaktighet i beredningen av barnskyddslagen. Syftet med pilotprojektet är att skapa en modell för hur barn och unga kan göras i samband med beredning av lagstiftning. Pilotundersökningen av modellen genomförs under våren 2021 i samband med social- och hälsovårdsministeriets beredning av barnskyddslagen. Unga ska höras på vissa utvalda ämnesområden. För pilotprojektet ansvarar en arbetsgrupp som har till uppgift att planera och genomföra hörandet av unga och rapportera om resultaten till lagberedarna vid social- och hälsovårdsministeriet. Efter pilotprojektet är avsikten att publicera en rapport om modellen för hörande av unga i samband med lagberedning.  ”Syftet med barnstrategin är att främja och stärka barns rättigheter att delta. Målet för strategin är att barns rätt att delta, bli hörda och få information ska beaktas systematiskt i allt beslutsfattande och all verksamhet som berör barn antingen direkt eller indirekt. Genom strategin utarbetar man verktyg för att uppnå dessa mål, eftersom varje barns röst är viktig och värdefull, och alla barn förtjänar en möjlighet att bli hörda”, konstaterar  generalsekreteraren för den nationella barnstrategin Johanna Laisaari.Syftet med pilotprojektet gällande hörandet enligt barnskyddslagen är att stärka barns och ungas rätt att delta i utvärderingen av sina tjänster och att öka deras kunskap om lagstiftning som berör deras ställning och rättigheter och om dess syften. Hörandet av unga beaktas vid den fortsatta beredningen av propositionen.  ”Under pilotprojektet inom barnskyddet erbjuds de unga som är barnskyddets klienter en möjlighet att bli hörda i fråga om reformen av barnskyddslagstiftningen. Avsikten med reformen är att utveckla tjänster som tillgodoser särskilt ungas behov, och därför är det främst unga som hörs under projektet”, berättar Pasi Pollari som ansvarar för pilotprojektet. Utgående från pilotprojektet görs det även en skriftlig rapport om hur hörandet av unga har genomförts. Meningen är att beskrivningen ska användas som modell för olika lagstiftningsprojekt i fortsättningen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland och Norge har slutfört sina förhandlingar om laxfisket i Tana älv under fiskesäsongen 2021. I det gemensamma förhandlingsresultatet föreslås ett mycket exceptionellt förbud mot laxfiske under fiskesäsongen 2021, som ska omfatta hela Tana älvs vattendrag samt fjord- och havsområde. Det ska dock fortfarande vara möjligt att fiska andra fiskar, och med tanke på detta föreslås det ett nytt slags spöfisketillstånd för Tana älv.Temporära förbudet mot laxfiske ska gälla såväl fiske med spö som fiske med fasta fångstredskap som är avsedda för laxfiske, det vill säga pata, stående nät och drivgarn. Till fiskebegränsningsområdet ska höra Tana älvs huvudfåra och biflöden, Tanafjorden samt det omfattande havsområdet utanför fjorden inom fyra kommuners områden. Det enhetliga begränsningsområdet täcker således hela livscykeln för laxpopulationen i Tana älv. Populationen omfattar sammanlagt 30 olika laxbestånd.Den exceptionella begränsningen motiveras av att man vid övervakningen av laxbestånden i Tana älv har upptäckt att deras tillstånd har försämrats snabbt. Laxbestånden har inte återhämtat sig som väntat med de nuvarande fiskebestämmelserna. Ett totalförbud behövs eftersom även begränsat fiske skulle beskatta laxbestånden för hårt och göra deras återhämtning avsevärt långsammare.Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä anser att det förhandlingsresultat som nåtts med Norge är en nödvändig åtgärd för att trygga laxbestånden i Tana älv.– Det är ett tufft beslut särskilt för de lokala invånarna i Tana älvdal, men målet är att trygga fiskemöjligheterna och livskraftiga laxbestånd i Tana älv också i framtiden. För Finland är det avgörande att Norge är berett att begränsa fisket i havs- och fjordområdet. Förhandlingsresultatet innebär en exceptionell möjlighet att trygga laxen under hela dess livscykel, säger jord- och skogsbruksminister Leppä.Jord- och skogsbruksministeriet har bedömt det temporära förbudet med tanke på olika grundläggande fri- och rättigheter, såsom egendomsskydd, samernas rätt att utöva sin kultur samt ansvar för miljön i enlighet med grundlagen. Laxfiske i Tana älv är en viktig del av samekulturen, och därför gäller det att bedöma om ett avbrott i laxfisket är skadligare än sämre fiskemöjligheter i framtiden.I samband med antagandet av den gällande lagen om fiske betonade grundlagsutskottet att det allmänna inte enbart är bemyndigat utan också skyldigt enligt 52 § i lagen om fiske att sörja för ett hållbart nyttjande av fiskresurserna för att bevara naturens mångfald.Förbudet mot laxfiske har negativa konsekvenser också för ekonomin i Tana älvdal. I synnerhet turistnäringen och delägarlagen lider av att intäkterna från turismen och fisketillstånden minskar. Utsjoki kommun har tillsammans med aktörer i regionen redan börjat bereda de åtgärder som en plötslig strukturomvandling kräver.Syftet är att lindra konsekvenserna av förbudet mot laxfiske genom att utöka möjligheterna att fiska andra fiskar än lax. För turister skapas ett nytt spöfisketillstånd som gör det möjligt att fiska till exempel harr med lätta flugfiskeredskap. Möjligheten att fiska andra fiskar med nät innan laxen börjar vandra upp hålls kvar, och i augusti tillåts fiske med nät i Enare älv i begränsad utsträckning. De som bor på orten får fiska med spö från stränderna, men bland annat antalet krokar begränsas och det är tillåtet att använda endast krokar utan hullingar. Därtill är det även i fortsättningen tillåtet att fiska havsöring i Tana älv.Avsikten är att ändringarna enligt förhandlingsresultatet ska genomföras genom tre olika förordningar av statsrådet. Förordningarna gäller totalförbud mot laxfiske, fiske efter annan fisk samt fiskebegränsningar i Tana älvs biflöden. Förordningarna sänds på remiss denna vecka. Avsikten är att de slutliga bestämmelserna ska träda i kraft senast den 1 maj 2021.Rapporterna om laxbeståndens tillstånd i Tana älv på Naturresursinstitutets webbplats

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För alla barn och unga i åldern 7-17 år rekommenderas minst 60 minuter mångsidig, rask och ansträngande motion per dag på ett sätt som är lämpligt för individen, med beaktande av hans eller hennes ålder. Den rekommenderade mängden motion kan bestå av flera kortare stunder av rörelse och motion under dagens lopp. Långa stunder av stillasittande bör undvikas.Tillräcklig fysisk aktivitet är en förutsättning för att barn och unga ska må bra och växa och utvecklas på ett sunt sätt. I Finland rör sig endast cirka hälften av 7–12-åringarna och färre än en femtedel av 13–17-åringarna enligt rekommendationerna. Det finns ett behov av att få barnen och ungdomarna att röra på sig mer.Den nya nationella motionsrekommendationen för barn och unga beskriver utifrån bästa vetenskapliga bevis hur mycket och vilken typ av motion barn och unga behöver för att må bra. 
För alla barn och unga i åldern 7-17 år rekommenderas minst 60 minuter mångsidig, rask och ansträngande motion per dag på ett sätt som är lämpligt för individen, med beaktande av hans eller hennes ålder. Långa stunder av stillasittande bör undvikas. Enligt den nya rekommendationen bör barn och unga röra på sig varje dag under veckan, och det ska till största delen vara fråga om uthållighetsmotion. Ansträngande motion av uthållighetstyp och rörelseaktiviteter som stärker muskler och benstommen bör ingå i dagsprogrammet minst tre gånger i veckan. Det är viktigt att barn och unga rör på sig mångsidigt, så att de utvecklar olika motionsfärdigheter. Man bör också fästa vikt vid rörligheten. Den rekommenderade mängden motion kan bestå av flera kortare stunder av rörelse och motion under dagens lopp. Också en mindre mängd rörelse och motion är till nytta, även om rekommendationen inte uppfylls varje dag. Rörelseglädje gör det lättare att hitta bestående motionsvanor och hobbyer. Alla barn och unga ska ha möjlighet till trygga, tillgängliga rörelseaktiviteter på lika villkor varje dag. Centrala aktörer som kan bidra till att motionsrekommendationerna uppnås är familj och vänner, skolor och läroanstalter, motions- och idrottsföreningar och alla som ordnar motionshobbyverksamhet, kommunerna och statsförvaltningen.Den nya motionsrekommendationen för barn och unga har beretts av en tvärvetenskaplig sakkunniggrupp för barns och ungas motion och välbefinnande bestående av experter från många olika yrkesgrupper. Kärnan i rekommendationen har knappt ändrats jämfört med den tidigare rekommendationen från 2008, men innehållet i rekommendationen har ändrats så att det bättre motsvarar de senaste årens forskningsresultat om barns och ungas motion som ökat avsevärt, blivit mångsidigare och preciserats.Den nya nationella motionsrekommendationen för barn och unga

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För att förbättra social- och hälsovårdens förmåga att svara på olika störningssituationer och hot i samhället har man förenhetligat aktörernas beredskapsplanering och utformning av lägesbilden. I hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen har gjorts ändringar gällande beredskapsplaneringen, och de trädde i kraft den 1 mars 2021.Social- och hälsovårdsministeriet verkställer nu de nya bestämmelserna.  Syftet med det fleråriga, stegvis framskridande arbetet är att beredskapsplaneringen och utformningen av lägesbilden på riksnivå ska grunda sig på enhetliga modeller. Det här stöder det lokala, regionala och riksomfattande beredskapsarbetet och upprätthållandet av lägesbilden. Det har tillsatts en styrgrupp som ansvarar för det riksomfattande verkställandet. Helheten kräver beaktande och samordning av de olika perspektiven inom den specialiserade sjukvården, primärvården och socialvården. Styrgruppen ska se till att beredskapsplaneringen inom social- och hälsovården i områdena sker på ett enhetligt sätt och följer en gemensam tidsplan. Avsikten är att skapa modeller och förutsättningar för insamling och analys av de uppgifter som ger information om störningssituationer inom social- och hälsovården och om hot om störningssituationer.  Behovet att förbättra beredskapsplaneringen baserar sig på de författningsändringar som gjordes i hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen i december 2020. Ändringarna trädde i kraft den 1 mars 2021. Ändringarna har förenhetligat beredskapsplaneringen och utformningen av lägesbilden på riksnivå och intensifierat och förtydligat samarbetet mellan de olika myndigheterna. Ordförande för styrgruppen är beredskapsdirektör Pekka Tulokas från social- och hälsovårdsministeriet, och styrgruppens mandatperiod är 1.4.2021-31.12.2023. Utöver ministeriets representanter består gruppen också av representanter från sjukvårdsdistrikten, de största städerna och kommunerna samt regionförvaltningsverken och Institutet för hälsa och välfärd. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministrarna i över 60 länder diskuterade klimatpolitiken och den ekonomiska politiken när finansministrarnas klimatkoalition sammanträdde tisdagen den 6 april. Koalitionen fick åtta nya medlemsländer i samband med vårmötet, bland annat Förenta staterna, Japan och Sydkorea.Finansminister Matti Vanhanen ledde koalitionens vårmöte tillsammans med Chiles finansminister Rodrigo Cerda och Indonesiens finansminister Sri Mulyani Indrawati. Koalitionen fortsätter sitt arbete efter mötet med Finland och Indonesien som ordförande.”Jag välkomnar koalitionens nya medlemmar. Detta illustrerar koalitionens växande roll och arbetets betydelse i den globala klimatdebatten. Vårt arbete baserar sig på att bygga upp förtroende, dela erfarenheter och stärka kompetensen och kunskapen”, säger minister Vanhanen.I synnerhet diskuterades utmaningarna med grön återhämtning, de reformer som en koldioxidneutral ekonomi förutsätter samt klimatförändringens inverkan på den finansiella stabiliteten. Minister Vanhanen ansåg att mötet var mycket givande och uppmanade i sitt slutanförande koalitionen att samarbeta med intressentgrupper och organisationer för att sammanställa konkreta verktyg. Dagens diskussion var väldigt nyttig också med tanke på klimattoppmöte som ordnas av Förenta staterna den 22 april. I mötet deltog finansministrar från över 60 länder. För första gången deltog bland annat de nya medlemmarna Förenta staterna, Japan och Sydkorea samt Kina och Indien från länder utanför koalitionen. Bland annat Ryssland och Pakistan deltog i mötet som observatörer. Klimatkoalitionens möte sammanförde världens största ekonomier, eftersom bland annat USA:s finansminister Janet Yellen och Kinas finansminister Liu Kun deltog. Dialog med samarbetsparterMinistrarna diskuterade klimatkoalitionens arbete samt prioriteringarna i klimatpolitiken och den ekonomiska politiken med intressentgrupperna. Teman var:ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin samt ekonomiska tillväxten och övergången till en koldioxidneutral ekonomifinansministrarnas och centralbankernas roll i hanteringen av klimatriskerfrämjande av en koldioxidneutral ekonomi, Världsnaturfonden (WWF), Internationella finansinstitutet och Internationella handelskammaren deltog i diskussionen med intressentgrupper.Utöver finansministrarna deltog också institutionella samarbetspartner i vårmötet. Internationella valutafonden företräddes av verkställande direktören Kristalina Georgieva, Världsbanken av generaldirektör David Malpass, ekonomiorganisationen OECD av generalsekreterare Angel Gurria, EU av vice ordförande Valdis Dombrovskis, Europeiska investeringsbanken (EIB) av generaldirektör Werner Hoyer, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) av generaldirektör Odile Renaud-Basso, London School of Economics av professor Lord Nicholas Stern, Sitra av överombudsman Jyrki Katainen, nätverket av finansiella tillsynsmyndigheter och centralbanker (NGFS) av ordförande Frank Elderson samt World Resources Institute av generaldirektör Andrew Steer. I diskussionen som gäller främjandet av en koldioxidneutral ekonomi deltog också klimat- och energidirektören Manuel Pulgar-Vidal från Världsnaturfonden (WWF), generaldirektören för internationella finansinstitutet (IIF) Tim Adams och generalsekreteraren för den internationella handelskammaren (ICC) John Denton.Klimatarbetet till en del av den ekonomiska politikenFinansministrarnas klimatkoalition strävar efter att integrera klimatförändringen i planeringen av den ekonomiska politiken och finansieringslösningarna. Koalitionen grundades i april 2019 i Washington på Finlands initiativ. Koalitionen har nu 60 medlemsländer som förbundit sig till de så kallade Helsingforsprinciperna. Medlemsantalet ökade med åtta stycken intill och under mötet då Belgien, Burkina Faso, Sydkorea, Japan, Kirgizistan, Malaysia, Rwanda och Förenta staterna anslöt sig till koalitionen.Klimatkoalitionens möte ordnades virtuellt i samband med Internationella valutafondens och Världsbankens vårmöten. Organisationerna håller sitt vårmöte den 5–11 april.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Styrgruppen för den nya nationalspråksstrategin sammanträdde i dag för första gången. Styrgruppen fick en översikt över beredningen av strategin och diskuterade riktlinjerna för strategin. Syftet med strategin är att trygga vars och ens rätt till service på nationalspråken och att förbättra språkklimatet.Vid mötet presenterades och godkändes de föreslagna riktlinjerna för nationalspråksstrategin. Riktlinjerna har utarbetats utifrån en inkluderande beredningsprocess. Under 2020 hördes inom ramen för beredningsprocessen experter inom olika områden, intressegrupper och medborgare på bred front. De föreslagna riktlinjerna är rätten till service på det egna språket, tryggandet av nationalspråkens ställning samt en levande tvåspråkighet. Dessutom ska olika sätt att hjälpa invandrare att bli medlemmar i språkgemenskapen begrundas.Nationalspråksstrategin är ett svar på oron över nationalspråkens ställning i en föränderlig språkmiljö. Målet för arbetet är att trygga vars och ens rätt att få service på finska och svenska och att hitta lösningar på utmaningar som har att göra med tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna. Nationalspråksstrategin ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.Styrgruppen för nationalspråkstrategin tillsattes den 14 januari 2021, och gruppens mandatperiod löper fram till utgången av 2021. Avsikten är att den nya nationalspråksstrategin ska godkännas i form av regeringens principbeslut.Styrgruppens ordförande är statsminister Sanna Marin och gruppens första vice ordförande är justitieminister Anna-Maja Henriksson. Styrgruppens medlemmar är medlemmar av statsrådet, och alla regeringspartier är representerade i gruppen. I styrgruppens arbete deltar också permanenta sakkunniga med erfarenhet av språkfrågor inom olika samhällsområden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands miljöcentral utredde på uppdrag av miljöministeriet nuläget för verksamheten med frivillig utsläppskompensation och vilken roll de finländska aktörerna har i arbetet för att stävja klimatförändringen.Forskarna undersökte till exempel vilka projekt som producerar utsläppsminskningsenheter och hur projektens kvalitet säkerställs. I utredningen ingår en översikt över utmaningarna och utvecklingsbehoven på den frivilliga utsläppskompensationsmarknaden samt förslag till utveckling av sektorn i Finland.Enligt utredarna behövs det enhetliga förfaranden för produktion och användning av utsläppsminskningsenheter för att göra verksamheten med frivillig utsläppskompensation mer godtagbar och minska utsläppen med hjälp av kompensationsprojekt. Dessutom behövs det riktlinjer för hur inhemska utsläppskompensationer ska användas i kommunerna samt förhållandet mellan dessa kompensationer och statens klimatmål, speciellt inom markanvändningssektorn.Resultaten av utredningen utnyttjas när man bedömer hurdan lagstiftning det behövs för den frivilliga kompensationsverksamheten i Finland. Miljöministeriet finansierar också ett projekt där man utreder olika regleringsalternativ och lägger fram förslag till den mest ändamålsenliga regleringslösningen eller en lämplig regleringskombination under sommaren 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministrarna i över 60 länder diskuterar klimatpolitiken och den ekonomiska politiken när finansministrarnas klimatkoalition sammanträder tisdagen den 6 april kl. 16.30–18.30.Finansminister Matti Vanhanen leder koalitionens vårmöte tillsammans med Chiles finansminister Rodrigo Cerda och Indonesiens finansminister Sri Mulyani Indrawati. Chiles delade ordförandeskap avslutas och Indonesien tar över. Finland fortsätter som ordförande.I mötet deltar finansministrar från över 60 länder. Förenta staterna, Japan, Kina, Indien och Sydkorea har bjudits in till mötet. Klimatkoalitionens möte för samman världens två största växthusgasproducenter, eftersom USA:s finansminister Janet Yellen och Kinas finansminister Liu Kun har bjudits in. Ministrarna diskuterar klimatkoalitionens arbete samt prioriteringarna i klimatpolitiken och den ekonomiska politiken tillsammans med intressentgrupperna. Teman är:ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin samt ekonomiska tillväxten och övergången till en koldioxidneutral ekonomifinansministrarnas och centralbankernas roll i hanteringen av klimatriskerfrämjande av en koldioxidneutral ekonomi, Världsnaturfonden (WWF), Internationella finansinstitutet och Internationella handelskammaren deltar i diskussionen med intressentgrupper.Klimatarbetet till en del av den ekonomiska politikenFinansministrarnas klimatkoalition strävar efter att integrera klimatförändringen i planeringen av den ekonomiska politiken och finansieringslösningarna i enlighet med de så kallade Helsingforsprinciperna. Koalitionen grundades i april 2019 i Washington på Finlands initiativ.Klimatkoalitionens möte ordnas virtuellt i samband med Internationella valutafondens och Världsbankens vårmöten. Organisationerna håller sitt vårmöte den 5–11 april.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet ber om utlåtanden om ändringen av statsrådets förordning om frivilliga covid-19-vaccinationer (den s.k. vaccinationsförordningen). Remisstiden går ut den 13 april 2021.Precisering av vaccinationsordningen och ändringar i rätten att ge vaccinationerEnligt förslaget ska man efter vaccination av riskgrupper, personal som vårdar coronapatienter inom social- och hälsovården och äldre personer vaccinera övriga personer enligt åldersgrupp i hela landet. Vaccinationerna genomförs enligt åldersgrupp och ålder i fallande vaccinationsordning enligt följande: 60–69-åringar, 50–59-åringar, 40–49-åringar, 30–39-åringar och 16–29-åringar. I förordningsutkastet föreslås också att vaccinationer i injektionsform i fortsättningen ska kunna ges av  tandläkare. Dessutom kan de i fortsättningen ges av personer som studerar till ett yrke inom hälso- och sjukvården, dvs. till läkare, tandläkare, sjukskötare, hälsovårdare eller barnmorska, under ledning och tillsyn av en yrkesutbildad person. För närvarande får vaccinationer ges endast av läkare eller av sjukskötare, hälsovårdare eller barnmorskor som fått vaccinationsutbildning. Temporärt möjligt att fördela vacciner regionaltEnligt förordningsförslaget kan vacciner temporärt fördelas regionalt, vilket inte är möjligt enligt den gällande förordningen. Den föreslagna ändringen är temporär och gäller till och med den 31 maj 2021. Fördelningen ska ske på enhetliga och öppet definierade epidemiologiska grunder i hela landet. I utkastet till förordning säkerställer man att inget område blir utan vacciner. Tillgången på vaccin i Finland och de logistiska utmaningarna beaktas också.Institutet för hälsa och välfärd kan rikta fördelningen av en del av de enskilda vaccinpartierna på ett sådant sätt att vaccinmängden står i proportion till antalet invånare i sjukvårdsdistriktet, antalet fall av covid-19 under de senaste 14 dagarna och antalet personer som fått specialiserad sjukvård under de senaste 14 dagarna med lika stor prioritet. Dessutom förutsätts det att riskgrupperna och personer över 70 år har fått sin första vaccindos och att den riktade fördelningen av vacciner inte hindrar personer från att få en sådan andra dos vaccin som behövs för bildandet av skydd mot covid-19. Den riktade fördelningen av vacciner i de värsta epidemiområdena skulle lugna situationen i kritiska områden. Detta skulle också förebygga smittspridningen, vilket skulle minska risken för att epidemin förvärras i andra områden. Obs! Remissmaterialet översätts som bäst till svenska och finns tillgängligt efter påsk.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har i dag gett Finland rekommendationer utifrån Finlands sjunde periodiska rapport om genomförandet av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.Kommittén välkomnar flera lagstiftningsåtgärder och politiska åtgärder som vidtagits i Finland, till exempel reformen av lagen om likabehandling, ändringarna av jämställdhetslagen, lagen om åklagarväsendet, de nationella programmen för grundläggande och mänskliga rättigheter, handlingsplanen mot människohandel och Finlands politiska program för romer.Kommittén gav Finland rekommendationer om hur de medborgerliga och politiska rättigheterna kan tillgodoses. Kommittén beslutade att tre rekommendationer ska omfattas av intensivare övervakning, rekommendationerna om (1) hatretorik och hatbrott, (2) våld mot kvinnor och (3) samernas rättigheter. Finland ska rapportera till kommittén om genomförandet av dessa rekommendationer senast den 26 mars 2022.Dessutom gavs rekommendationer om bland annat konsekvensbedömning angående mänskliga rättigheter, åtgärder mot terrorism, förbud mot etnisk profilering, bemötande av utlänningar, vapenvägrare och religionsfrihet.Genomförandet av konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter övervakas av en kommitté som består av oberoende sakkunnigledamöter. Finlands sjunde periodiska rapport granskades i kommitténs offentliga dialog den 2–4 mars 2021. Dialogen fördes som videokonferens.Kommitténs rekommendationer på engelska (pdf)

Källa: Valtioneuvosto.fi