NordenBladet — Justitieministeriet har i dag publicerat rapporten Utnyttjande av artificiell intelligens vid uppföljning av hatretorik. Rapporten ger en helhetsbild av den hatretorik som förekommer på finska i den offentliga debatten på webben. Rapporten är gjord av textanalysföretaget Utopia Analytics i kombination av mänskligt arbete och maskininlärning. Justitieministeriet beställde rapporten som en del av projektet Fakta mot hat som beviljats finansiering av EU.I materialet ingår inte icke-offentliga debatter, alltså slutna Facebookgrupper och privata konton.I rapporten avses med hatretorik kommunikation vars innebörd eller ton är förnedrande, förödmjukande, hotfull, fientlig, aggressiv eller omänsklig. Synonymer för hatretorik är hatpropaganda, hatskriverier, hatinlägg, hatspråk, hattal och hets. Hatretorik kan riktas mot personliga egenskaper såsom en persons ålder, religion eller övertygelse eller mot en viss grupp av människor.Syftet med rapporten är inte att ta ställning till om ett enskilt uttryck är förbjudet enligt lag.Hatretorik på offentliga diskussionsforumEnligt rapporten förekommer 97 procent av hatretoriken på olika diskussionsforum, de flesta på webbplatsen Ylilauta. Av alla de meddelanden som identifierades som hatretorik påträffades 2,5 procent på Twitter. På de offentliga finskspråkiga plattformarna förekommer ca 150 000 meddelanden per månad som kan klassificeras som hatretorik. Detta motsvarar 1,8 procent av alla meddelanden. Hatretorik som stämplar och generaliserar människogrupper vanligastDet material som samlats in från de största diskussionsforumen och nyhetssidorna, bloggar och offentliga diskussioner på Twitter, Facebook och Instagram analyserades närmare med hjälp av artificiell intelligens (AI).Av materialet klassificerades 62 procent som hatretorik som stämplar eller generaliserar en människogrupp, 32 procent som förolämpning eller annan form av hatretorik, 4 procent som hatretorik som hänför sig till personliga egenskaper och 2 procent som hatretorik som riktar sig till en yrkesgrupp.En heltäckande bild av den offentliga hatretoriken på finska på webbenMaterialet består av ca 12 miljoner finskspråkiga kommentarer och skriverier på offentliga webbplatser under september–oktober 2020. Materialet omfattar bland annat de största diskussionsforumen och nyhetssidorna, bloggar och offentliga diskussioner på Twitter, Facebook och Instagram.För rapporten samlade man också in material manuellt från webbplatserna Ylilauta och Hommaforum, till vilka sökrobotar har förhindrats tillträde.Rapporten som är sammanställd av Utopia Analytics publiceras i justitieministeriets publikationsserie. Rapportörerna ansvarar helt för publikationens innehåll. Innehållet representerar inte nödvändigtvis ståndpunkter eller åsikter hos Europeiska kommissionen, som finansierat projektet Fakta mot hat, eller justitieministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen drog upp riktlinjer för ett stödpaket som riktar sig till kultur, konst, motion och idrott och evenemangsbranschen. Paketet stöder kulturens, konstens, idrottens och evenemangsbranschens återhämtning från pandemin. Avsikten är att stödja innehållsleverantörerna och samtidigt skapa förutsättningar för arrangörerna så att det uppstår arbete inom branschen och möjligheter för publiken att delta i evenemang när samhället öppnar sig. Stödpaketet kommer att uppgå till 230,86 miljoner euro och ingår i den andra tilläggsbudgetpropositionen. Tilläggsbudgetpropositionen lämnas till riksdagen den 29 april.Regeringen vill stödja kulturens, konstens, idrottens och evenemangsbranschens återhämtning från pandemin som en del av hela samhällets återuppbyggnad och människors återhämtning. Med tilläggsanslaget stöds aktörerna inom branscherna samt tryggas kontinuiteten i verksamheten. I stödpaketet beaktas i synnerhet mångfalden inom branschen och olika former av arbete, såsom ströjobbare, personer som sysselsätter sig själva, ensamföretagare, frilansare och personer som är verksamma som enskilda näringsidkare. Av paketet riktas 127,36 miljoner euro till kultur och konst, 18,5 miljoner euro till motion och idrott och 85 miljoner euro till evenemangsbranschen i form av en evenemangsgaranti. Helheten för kultur och konst består av stipendier och understöd som beviljas aktörer inom kulturbranschen. Anslagen riktas i stor utsträckning till olika konst- och kultursektorer. Cirka hälften, 64,8 miljoner euro, riktas till yrkesutbildade personer inom branschen i form av stipendier samt till företag och ensamföretagare i form av understöd. Stöden fördelas av Centret för konstfrämjande Taike. Undervisnings- och kulturministeriet ska fördela sammanlagt 15 miljoner euro till samfund inom det fria fältet inom olika konstområden, sammanlagt 20 miljoner euro till nationella konstinstitutioner och teatrar, orkestrar och museer som får statsandelar och sammanlagt 10,5 miljoner euro till kulturevenemang, sommarteatrar och religiösa sommarevenemang som ordnas som allmännyttig verksamhet av anordnare i aktiebolagsform och vars omsättning är under 150 000 euro.Till aktörer och föreningshus inom kulturarvsbranschen anvisas sammanlagt 3,5 miljoner euro, till anordnare av grundläggande konstundervisning som fungerar utanför statsandelssystemet 4 miljoner euro och till ämbetsverk inom branschen 1,5 miljoner euro. För understöd till små och medelstora biografer reserveras 8 miljoner euro, som delas ut av Finlands filmstiftelse.Ett anslag på 18,5 miljoner euro föreslås för motion och idrott. Av anslaget riktas 9 miljoner euro till idrotts- och motionsföreningar, 6 miljoner euro till riksomfattande och regionala idrottsorganisationer och 3,5 miljoner euro till evenemang som ställts in eller lidit förluster samt till kommande evenemang.  För evenemangsgarantin reserveras sammanlagt 85 miljoner euro. Arbets- och näringsministeriet bereder som bäst en regeringsproposition om evenemangsgarantin. Evenemangsarrangörerna och deras underleverantörer ska ansöka om evenemangsgarantin hos Statskontoret. Evenemangsgarantin är en förhandsförbindelse som ges till en evenemangsarrangör för de kostnader som evenemangsarrangören uppgett. Om evenemanget annulleras eller dess omfattning begränsas med stöd av lag eller ett beslut av myndigheten, betalas ersättning till 85 procent av de faktiska kostnaderna. Garantin ska gälla evenemang som annullerats mellan den 1 juni och 31 december 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen deltar fredagen den 23 april i de ministerdiskussioner som ordnas i samband med USA:s klimatmöte. Diskussionerna är en del av det klimattoppmöte som USA ordnar den 22 – 23 april. Till mötet har bjudits in statschefer från 40 länder.Vid rundabordsdiskussionen under värdskap av USA:s särskilda sändebud för klimatfrågor John Kerry ges en lägesrapport om klimatåtgärder som ska höja ländernas ambitionsnivå samt om den internationella klimatpolitikens utmaningar.“Bidens klimattoppmöte är årets första etapp mot klimatkonferensen i Glasgow. Finland och EU har redan satt upp sina ambitiösa mål för att minska utsläppen och just nåddes en överenskommelse om EU:s klimatlag. Det är glädjande att vara med och berätta hur de åtgärderna för att minska utsläppen genomförs i praktiken. Men nu behöver vi fler människor för detta arbete. Det är alltså väldigt viktigt att också USA, Kina och de övriga G20-länderna höjer ambitionsnivån för sin klimatpolitik i år”, säger minister Krista Mikkonen.Utöver ministrarnas rundabordsdiskussioner har USA för avsikt att ordna regionala konsultationer om klimatpolitiken under de kommande månaderna.Målet med USA:s klimatmöte är att driva på i synnerhet de stora ekonomiernas klimatmål och -åtgärder. USA förväntas informera om sina nya utsläppsminskningsmål före mötet.Idag den 21 april deltar minister Mikkonen i ett parallellt evenemang kring 50×30-initiativet som ordnas i samband klimattoppmötet. Initiativet fäster vikt vid åtgärderna för att minska utsläppen enligt IPCC:s 1,5 gradersrapport som förutsätter att länderna minskar sina utsläpp med 45–60 procent fram till 2030. Utöver forskare har också ministrar från länder som bedriver ambitiös klimatpolitik bjudits in till evenemanget.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Omställningen på arbetsmarknaden i en alltmer digital omvärld ställer krav på kontinuerligt lärande som vilar på aktuell och relevant information om arbetsmarknaden. I en utredning som publicerades den 21 april har man sammanställt de bästa exemplen på arbetsmarknadsinformationstjänster både hos oss och ute i världen. Exemplen har sedan utformats till förslag som ska placera de finländska tjänsterna globalt i framkant. Utredningen bygger på nytänkande kombinationer av forskning inom informationssamhället, AI, innovation och karriärplanering.”På arbetsmarknaden har redan under en längre tid pågått en omställning där traditionella yrken håller på att fasas ut”, säger Ilkka Tuomi som är ledande forskare på Oy Meaning Processing Ltd.”Sysselsättningen är i en allt högre grad en fråga om kompetens och livslångt lärande. Karriärkurvorna är flackare och osammanhängande, livsstigarna förgrenar sig och arbetssätten diversifieras. I motsats till den industriella eran, utbildar sig dagens ungdomar inte för ett yrke i vuxenlivet, utan de bygger vidare på sin kompetens tills de går i pension – och även efter det.””Traditionellt har det funnits information om arbetsmarknaden och framtiden som stöd för karriär- och utbildningsvalen”, säger Ilkka Tuomi.”Dessvärre visar forskningen att den informationen spelar en ganska liten roll i människors val. En mycket större inverkan har den sociala omvärlden, kulturen, insikterna i de egna målen och betingelserna samt personligt stöd från handledare. Karriärfärdigheter håller på att bli en nödvändighet för sysselsättning och delaktighet, och bättre behärskning av arbetsmarknadsinformationen är ett viktigt element i de här färdigheterna.””I takt med att beslutsfattande som bygger på digital rekryterings- och kompetenshantering och maskininlärning blir vanligare ute i världen, spelar information som är relevant för de personliga egenskaperna en allt större roll. Det kommer att få omfattande samhälleliga och ekonomiska konsekvenser. Å andra sidan ger nya dataanalysmetoder bättre information om möjligheterna till karriärförflyttningar och vilken kompletterande kompetens som behövs.”För att det ska vara möjligt att utnyttja och kombinera informationen på ett meningsfullt sätt utan att äventyra integritetsskyddet behöver den gällande regleringen både i Finland och inom EU utvärderas och eventuellt utvecklas.I utredningen kartlade man arbetsmarknadsinformationssystemen och tjänsterna i olika länder, forskningen kring dem samt de tillgängliga inhemska dataresurserna för utveckling av tjänsterna. I slutrapporten läggs fram totalt femton utvecklingsförslag inom sju utvecklingsområden. I förslagen ingår bland annat utvecklingsprojekt som ska tillgängliggöra nya informationsresurser för uppföljning av arbetsmarknaden och utveckling av vägledningstjänster. Det föreslås också utvecklingsprojekt för bättre insikter i de kompetenser som behövs på arbetsmarknaden, reglering av arbetsmarknadsinformationen samt tillgodoseende av informationsbehoven hos till exempel internationella experter och äldre.I utredningen föreslås femton projekt inom följande områden:Öppna informationsresurser och gränssnittTjänst för kodifiering av arbetsmarknadsinformationenNya metoder för stordata och dataanalysKompetenser för det 21 århundradet samt information om individers färdigheter och personlighetDet gemensamma europeiska dataområdet för kompetensArbetsmarknadsinformationssystemens internationella och sociala dimensionPrognosprocess för en framtidskartläggning för arbetsmarknadsinformation.Utredningen ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020. Rapporten har sammanställts av ledande forskare Ilkka Tuomi från Oy Meaning Processing Ltd, ledande forskare Antti Hautamäki från Konsultointi Kestävä Innovaatio samt Harri Ketamo som är grundare av HeadAI Oy. Undersökningen genomfördes mellan april 2020 och mars 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nya lagen om djursjukdomar träder i kraft i dag den 21 april. Genom lagen upphävs den gällande lagen om djursjukdomar (441/2013). I lagen ingår bestämmelser om att förebygga, följa upp, övervaka, bekämpa och stoppa spridning av sjukdomar som kan överföras från ett djur till ett annat eller till en människa.Lagreformen har sin utgångspunkt i Europaparlamentets och rådets förordning om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (EU) 2016/429 (djurhälsoförordning) som nu ska tillämpas.Unionens tidigare djursjukdomslagstiftning, som i huvudsak byggt på direktiv, har harmoniserats och sammanställts i djurhälsoförordningen. I den nationella lagen finns bestämmelser om genomförande av djurhälsoförordningen och de bestämmelser som kompletterar denna förordning, med undantag för de bestämmelser som hör till tillämpningsområdet för lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010).Lagen innehåller också bestämmelser om genomförande av de EU-förordningar om djursjukdomar och de bestämmelser som kompletterar dessa förordningar och som trots djurhälsoförordningen fortsätter att gälla. Dessa förordningar gäller särskilt bekämpning av zoonoser och TSE-sjukdomar samt andra förflyttningar av sällskapsdjur än kommersiella förflyttningar över landsgränserna. Vidare innehåller lagen bestämmelser om genomförande de reviderade EU:s bestämmelser om offentlig kontroll och de bestämmelser som kompletterar dessa till den del de inte ingår i lagen om införselkontroll. Man vill trygga det nationella handlingsutrymmetDen nya lagen om djursjukdomar och EU:s djurhälsoförordning medför inga stora innehållsmässiga ändringar i principerna eller metoderna för att bekämpa djursjukdomar. Den nationella lagen får dock en annan struktur eftersom Europeiska unionens lagstiftning blir direkt tillämplig. I lagen har man tillämpat det nationella handlingsutrymme som EU:s djurhälsoförordning tillåter för att vissa åtgärder för att förebygga och övervaka sjukdomar som tryggar det goda läget för djursjukdomar i Finland ska kunna fortsätta på samma sätt som hittills och för att åtgärder som är strängare än unionens bekämpningsåtgärder samt åtgärder för att bekämpa andra sjukdomar än de som finns upptagna i djurhälsoförordningen ska vara möjliga i den mån de behövs. Handlingsutrymmet har också tillämpats för att minska den administrativa bördan.Myndighetssystemet och myndigheternas uppgiftsfördelning enligt den gällande lagen om djursjukdomar ändras inte. Enligt den nya lagen får Tullen dock utföra kontroller vid EU:s inre gränser självständigt utan begäran om handräckning. Systemet för ersättningar som betalas av statens medel på grund av djursjukdomar ändras inte.Klassificeringen av sjukdomar ändrasEn central ändring jämfört med den gällande lagen är reformen av sjukdomsklassificeringen. De förtecknade sjukdomarna enligt djurhälsoförordningen delas in i klasserna a–e. Bestämmelserna om sjukdomsbekämpning tillämpas dock endast på klasserna a–c. Djurhälsoförordningens klassificering kompletteras av den nationella indelningen av sjukdomar i  andra djursjukdomar som ska bekämpas, djursjukdomar som ska övervakas och andra anmälningspliktiga djursjukdomar. Denna nationella klassificering utvidgar bestämmelserna om att bekämpa och stoppa spridning av sjukdomar till att omfatta den nödvändiga delen av sjukdomarna i klasserna d och e samt av andra sjukdomar än de förtecknade sjukdomarna. Klassificeringen omfattar fortfarande också TSE-sjukdomar och zoonoser.De förordningar och beslut som utfärdats med stöd av den gamla lagen upphävs när den nya lagen om djursjukdomar träder i kraft.  Hittills har det utfärdats 13 nya förordningar och två beslut som träder i kraft samtidigt med den nya lagen.Jämfört med nuläget är den nya regleringen på förordningsnivå knapp eftersom de detaljerade bestämmelserna om djurhälsa i fortsättningen i regel baserar sig på direkt tillämpliga delegerade förordningar och genomförandeförordningar av kommissionen som har utfärdats med stöd av EU:s djurhälsoförordning. I de nationella förordningarna ingår närmare bestämmelser om bekämpning av andra sjukdomar än de förtecknade sjukdomarna, om hälsoövervakning av djur samt om vissa andra omständigheter där EU:s djurhälsoförordning tillåter nationell behörighet eller möjliggör undantag eller skärpning i EU-kraven.Följande förordningar och beslut som utfärdats med stöd av lagen om djursjukdomar har publicerats:
Jord och skogsbruksministeriets förordning om zoonoser (316/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om frivillig hälsoövervakning av djur (319/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om godkännande av vattenbruksanläggningar och om djurhälsokrav vid förflyttning av vattenlevande djur inom landet (320/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av BSE hos nötkreatur samt scrapie hos får och getter (321/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av vissa sjukdomar som betecknas som djursjukdomar som ska övervakas (322/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets beslut om inrättande av ett restriktionsområde för att förhindra spridning av Gyrodactylus salaris hos fisk (323/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets beslut om inrättande av ett restriktionsområde för att förhindra spridning av infektiös pankreasnekros hos fiskar och salmonid alfavirus (324/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om andra djursjukdomar som ska bekämpas, djursjukdomar som ska övervakas och andra anmälningspliktiga djursjukdomar, om anmälan om djursjukdomar samt om sändande av mikrobstammar (325/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av vissa djursjukdomar som betecknas som andra djursjukdomar som ska bekämpas (326/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av djursjukdomar i kategorierna b och c (327/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om djurhälsokrav och undantag från dem som ska tillämpas på vissa typer av förflyttningar av djur mellan Europeiska unionens medlemsstater (328/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om krav som för bekämpning av djursjukdomar ställs på sådana könsceller och embryon från nötkreatur, svin, får, getter och hästdjur som samlas för inrikeshandel (329/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om djurhälsokrav och undantag från dem vid införsel från länder utanför Europeiska unionen av vissa djur, avelsmaterial från dem, produkter av animaliskt ursprung och varor som medför risk för spridning av djursjukdomar (330/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kommunalveterinärernas avgiftsbelagda prestationer, (335/2021)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kontroller av vissa djur, avelsmaterial från sådana djur, produkter av animaliskt ursprung samt animaliska biprodukter och därav framställda produkter som exporteras till stater utanför Europeiska unionen (331/2021)Följande förordningar kommer att utfärdas inom kort:
Statsrådets förordning om information om allvarlig risk för djursjukdom inom passagerartrafik i Europeiska unionen
Jord- och skogsbruksministeriets förordning  om försiktighetsåtgärder för förebyggande av överföringen av aviär influensa mellan vilda fåglar och tamfåglar
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om försiktighetsåtgärder för förebyggande av spridning av afrikansk svinpest mellan frigående vildsvin och husdjur

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har beviljat Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland tillstånd att lösa in områden med en sammanlagd areal på cirka 18,1 hektar som ingår i Natura 2000-områdena Åsholmarna i Pargas, Houtskärs lundar och Skärgårdshavet. En del av områdena hör dessutom till lundskyddsprogrammets områden.När det gäller Natura 2000-området Åsholmarna i Pargas representerar de tre områden som ska lösas in Natura 2000-naturtyperna rullstensåsöar i Östersjön med litoral och sublitoral vegetation, boreala sandstränder med perenn vegetation i Östersjön, västlig taiga, vegetationsklädda havsklippor och perenn vegetation på steniga stränder. I områdena förekommer bland annat strandvial, mjölon, käringkål, gul fetknopp och den hotade arten blodrött ljusmott.När det gäller Natura 2000-området Houtskärs lundar representerar de två områden som ska lösas in Natura 2000 naturtypen örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ och hör i sin helhet till lundskyddsprogrammet (Storös lundholmar). Områdena består av fuktiga lundar, hasseldominerade lundar, klibbaldominerade lundar och barrträdsdominerade lundar.När det gäller Natura 2000-området Skärgårdshavet ingår det område som ska lösas in delvis i ett av lundskyddsprogrammets områden (Jungfruskärs lund).  Området representerar Natura 2000-naturtyperna, vegetationsklädda havsklippor, trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ, örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ, artrika, torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ samt öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn. I området förekommer bland annat den starkt hotade lundkardborren.Man har i första hand försökt genomföra skyddet av de områden som ska lösas in med frivilliga medel. Innan inlösningen inleds har man strävat efter att förhandla med markägarna på det sätt som förutsätts i 50 § 2 mom. och 52 § 3 mom. i naturvårdslagen (1096/1996). Det har dock inte varit möjligt att fridlysa områdena som privata naturskyddsområden eller förvärva dem till staten genom frivilliga affärer. Därför genomförs skyddet av områdena genom att de inlöses till staten i syfte att inrätta ett naturskyddsområde.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den riksomfattande verksamhetsmodellen för digitalt stöd föreslås bli konsoliderad så att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata skulle ansvara för den regionala utvecklingsuppgiften från och med 2022. Finansministeriet inleder beredningen av ändringen tillsammans med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Målet är att den regionala utvecklingsuppgiften ska kunna överföras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid utgången av den pågående projektperioden. De lokala aktörerna erbjuder också i fortsättningen digitalt stöd till medborgarna.Finansministeriet har sedan 2018 beviljat statsunderstöd för landskapsförbundens regionala projekt för digitalt stöd. Statsunderstödsprojekten har, i samarbete med ett omfattande nätverk av aktörer, utvecklat det stöd som medborgarna erbjuds för elektronisk kommunikation och användning av elektroniska tjänster. Finansministeriet inledde hösten 2020 ett utredningsarbete för att konsolidera det digitala stödet som en del av programmet för främjande av digitalisering. Målet är att säkerställa att resultaten av landskapsförbundens statsunderstödsprojekt förblir i användning och att den gemensamma regionala utvecklingen av det digitala stödet fortsätter även efter att projektperioderna löpt ut.I finansministeriets utredningsarbete har man bedömt olika möjligheter att konsolidera den regionala verksamheten för digitalt stöd. Den kompetens och de kunskaper som samlats i samarbete mellan statsunderstödsprojekt för digitalt stöd och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har varit ett viktigt stöd i arbetet. Utifrån utredningsarbetet föreslås det att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i fortsättningen ska svara för den regionala utvecklingsuppgiften i fråga om digitalt stöd. Arbetet fortsätter genom vidareutveckling av det nya organiseringssättet och till exempel genom analysering av behövlig lagstiftning.Den regionala utvecklingen av det digitala stödet har pågått sedan 2018 i projektform. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har ansvarat för den riksomfattande utvecklingen av det digitala stödet. De nuvarande landskapsförbundens statsunderstödsprojekt för digitalt stöd avslutas i slutet av oktober 2021. Flera olika aktörer, såsom bibliotek, organisationer, olika projekt, samfund, kommuner, myndigheter, serviceställen och företag erbjuder digitalt stöd i Finland. Målet med den regionala utvecklingen är att stödja dessa aktörer. Det föreslås alltså inte att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska tillhandahålla medborgarna digitala stödtjänster. Utbudet av digitalt stöd är omfattande och statsunderstödsprojekten har haft till uppgift att stödja samarbetet och verksamheten i nätverken mellan de leverantörer av digitalt stöd som är verksamma i regionen. Samarbetet stärker möjligheterna för dem som behöver digitalt stöd att få och hitta det stöd de behöver. Syftet med den föreslagna konsolideringsmodellen är att säkerställa kontinuiteten i det regionala utvecklingsarbetet i fråga om digitalt stöd också när den nuvarande finansieringen upphör.Beredningen fortsätter i samarbete med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdataDen regionala utvecklingsuppgiften  anses vara är ett naturligt tillägg till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas uppgifter, som redan innehåller den riksomfattande utvecklingsuppgiften. Den riksomfattande utvecklingsuppgiften i fråga om digitalt stöd som inleddes vid dåvarande Befolkningsregistercentralen 2018 har skapat nödvändig kompetens hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Ett riktat och enhetligt digitalt stöd i hela Finland stöds av att utvecklandet av det digitala stödet koncentreras till en enda organisation. Genom ändringen vill man också säkerställa att det regionala perspektivet tas i beaktande vid utvecklingen av digitalt stöd.Utredningsarbetet fortsätter år 2021 i samarbete med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i synnerhet när det gäller beredningen av ibruktagandet av den nya verksamhetsmodellen för digitalt stöd. Resultaten av utredningsarbetet publiceras senare som en helhet. De statsunderstödsprojekt som avslutas i slutet av 2021 spelar en nyckelroll i förändringsskedet när det gäller att säkerställa kontinuiteten i den regionala utvecklingen av digitalt stöd.Handlingsmodellen för digitalt stöd på ministeriets webbplats
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet ber om utlåtanden om förslaget att lagen om fredning av vraket efter passagerarfartyget M/S Estonia ändras temporärt.Enligt förslaget kan myndigheterna vidta behövliga undersöknings- och utredningsåtgärder som gäller fartygets förlisning inom det fredade området för Estonias vrak. Lagändringen är temporär och gäller från den 1 juli 2021 till utgången av 2024.Estlands myndighet för olycksutredning i Estonias flaggstat har beslutat att på basis av det nya bildmaterialet inleda en preliminär bedömning av uppkomsten av de skador som syns på bilderna och deras eventuella konsekvenser för förlisningen. I bedömningen deltar också den svenska myndigheten för olycksutredning. Olycksutredningscentralen i Finland har utsett en kontaktperson för bedömningen, men deltar inte i de planerade undersökningsåtgärderna.Justitieministeriet ber om utlåtanden senast den 29 april. Begäran om utlåtande (utlåtande.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sina överläggningar den 20 april godkände regeringen planen för att avveckla coronarestriktionerna. Regeringen behandlade responsen som kommit in och gjorde preciseringar i planen utifrån den.Den 9 april offentliggjorde regeringen ett utkast till plan för hur och när coronarestriktionerna kunde avvecklas. Regeringen bad också allmänheten om respons på utkastet. Allmänhetens möjlighet att kommentera planen bidrog med värdefulla synpunkter på beredningen. Avsikten var också att öka öppenheten i beredningen och uppmuntra till dialog, i enlighet med den politik som fastställdes i regeringsprogrammet.Avvecklingen av restriktionerna och rekommendationerna grundar sig på en omfattande översyn och helhetsbedömning av epidemiläget. Planen beaktar avvecklingens ekonomiska, samhälleliga och sociala konsekvenser.Barnens och ungdomarnas situation framträder i den stora mängden responsKommentarer och utlåtanden samlades in genom e-tjänsten Dinåsikt.fi (2 141 svar, varav 115 av organisationer), genom ett samråd för näringslivet på statsministerns inbjudan (Kommunarbetsgivarna, FFC, Akava, Finlands näringsliv, STTK och Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland) och ett gemensamt samråd med 22 kommuner. Därtill lämnades 28 separata utlåtanden.Några centrala teman framträder tydligt i kommentarerna. Avvecklingen av restriktionerna kommenterades mest, men också åtgärderna efter krisen och återuppbyggandet. I svaren framträder tydligt att situationen bör underlättas för barn, ungdomar och andra personer i utsatt ställning. Angående återhämtningen efter coronakrisen önskar många att barn och ungdomar ska få stöd, att den eftersatta vården och servicen ska åtgärdas och att även regionernas perspektiv ska beaktas i återuppbyggnaden.  Stödåtgärderna riktade till de branscher som drabbats hårdast får mycket uppmärksamhet. I synnerhet efterlyses stöd för kulturbranschen, för att ordna evenemang och för att möjliggöra idrott och motion. Det behövs tydliga anvisningar och lösningar för dem som arrangerar evenemang. I många kommentarer framhålls vikten av regionalt beslutsfattande, av att beakta skillnaderna mellan regionerna i avvecklingen av restriktionerna och att restriktionerna bör vara regionala. Öppnandet av gränserna och hälsosäkerheten lyfts också fram i många svar. Många oroar sig för frågor som rör resor över gränserna, hur hälsosäkerheten ska tryggas vid gränserna och vaccinationsintygets betydelse.Finländarna förhåller sig tålmodigt med kritiskt till restriktionernaAllmänhetens åsikter om avvecklingsplanen har utretts på två olika sätt. I e-tjänsten Dinåsikt.fi kunde alla som registrerade sig svara på en enkät, och Kantar TNS Oy kartlade åsikterna genom en enkätundersökning.Enligt enkätundersökningen förhåller sig majoriteten av medborgarna tålmodigt till coronaepidemin och restriktionerna. Nio av tio respondenter förstår och accepterar att det på grund av skillnaderna i epidemiläget finns olika restriktioner för olika områden. Hälften av de som svarade anser att tidsplanen för avvecklingen av restriktionerna är lagom, 27 procent anser att det sker för snabbt och 19 procent att det sker för långsamt. Majoriteten tror att åtgärderna i planen kommer att hjälpa samhället och företagen att återhämta sig från krisen.  Allmänheten oroar sig över begränsningarna som berör barn och ungdomar. De restriktionerna som gäller barn och unga bör enligt dem som svarat avvecklas först. Den viktigaste enskilda åtgärden är enligt respondenterna att alla som har distansundervisning ska återvända till närundervisning. Dessutom anses det viktigt att barn och unga får återuppta sina hobbyer. Allmänheten anser att de viktigaste åtgärderna för att bekämpa epidemin är ansvarsfullt beteende, såsom att använda munskydd och hålla säkerhetsavstånd, att personer som anländer från utlandet testas och vid behov försätts i karantän och att befolkningen vaccineras. De som kommenterat planen på Dinåsikt.fi förhåller sig i allmänhet mer kritiskt än de som svarade i enkätundersökningen. I de kritiska svaren upplevs till exempel att kultur- och evenemangsbranschen har hamnat i en sämre ställning än restaurangbranschen. Enkäten genomfördes i tjänsten dinåsikt.fi den 9–16 april 2021. Den besvarades av 2 141 personer. 
Kantar TNS Oy utförde sin enkätundersökning den 14–15 april 2021. Frågorna i enkätundersökningen var de samma som i enkäten på Dinåsikt.fi. Totalt 1 249 personer svarade på Kantar TNS enkät. Respondenterna är 17–89-åriga finländare. Felmarginalen är +/- 2,8 procentenheter. Allmänhetens kommentarer analyserades också kvalitativtStatsrådets kansli har beställt en kvalitativ analys av de öppna svaren i enkäten av företaget iloom Oy. Analysen genomfördes med hjälp av en metod som identifierar vilka ord och ämnesområden som förekommer mest i materialet och visar sambandet mellan de ämnen som upprepas. De finskspråkiga och svenskspråkiga svaren analyserades separat. Svaren analyserades anonymt. I materialet förekom samordnad respons (samma utlåtande i flera yttranden).I den öppna responsen önskades att regeringens plan ska vara tydlig, opartisk och faktabaserad. Tonen i responsen var oftast kritisk, men motiveringarna var i huvudsak rätt konstruktiva.Flera preciseringar i planenPå basis av den respons som behandlades vid förhandlingarna gjorde regeringen flera preciseringar i planen. Hur de mål som fastställs i planen genomförs beror i huvudsak på situationen i de olika regionerna och de regionala behöriga myndigheternas beslut.
Övergången till regionalt beslutsfattande inleds i maj. Med tanke på en kontrollerad avveckling av restriktionerna är det viktigt att myndigheterna i regionerna utarbetar egna mer detaljerade planer. På detta sätt blir de regionala åtgärderna mer förutsägbara och kan anpassas till regionerna och deras särdrag. De regionala planerna stöder också en rätt inriktad kommunikation i rätt tid om de ändrade restriktionerna. 
Grupphobbyer utomhus för barn och unga öppnas i april. Från och med början av juni är det möjligt att ordna tävlingar och hobbyer utomhus och sommarläger för unga. Under juni öppnas också sådan hobbyverksamhet inomhus där det inte uppstår några närkontakter.Från och med början av juli är det tillåtet att ordna tävlingar och evenemang inomhus samt hobbyverksamhet som inbegriper kontakter.Kontrollen vid de inre gränserna fortsätter så länge det är nödvändigt, men samtidigt inleds avvecklingen av restriktionerna inom trafik och transport med de restriktioner som införts sist. Vid de inre gränserna ersätts inreserestriktionerna stegvis från och med maj med hälsosäkerhetsåtgärder. Först öppnas trafiken för gränssamhällena vid landgränserna mot Sverige och Norge. Därefter öppnas pendlingstrafiken och utvidgas familjers och släktingars möjligheter att resa över EU:s inre gränser.
 Ytterligare information: Henrik Haapajärvi, statssekreterare, tfn 09 160 220 06 och Taina Kulmala, enhetschef, tfn 0295 160 184, statsrådets kansli.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet ber om utlåtanden om grunderna för bestämmande av finansieringen av välfärdsområdena 2021 och 2021. Remisstiden är 20.4 –1.6.2021.Finansiering betalas efter att lagstiftningen om social- och hälsovårdsreformen trätt i kraft, och då det temporära beredningsorganet tillsatts inom välfärdsområdet.  Finansieringen ska betalas i form av statsbidrag, och det kräver ingen egen finansieringsandel av välfärdsområdet.  Finansieringen för välfärdsområdet ska kalkylmässigt under båda åren bestå av en grundläggande del (20%), invånarantalet i kommunerna inom välfärdsområdet (40%) samt av antalet nuvarande organiseringsansvariga inom social- och hälsovården och räddningsväsendet (40%). Finansministeriet betalar ut statsbidraget utan särskild ansökan. Anslaget kan användas till grundandet av välfärdsområden och deras verksamhet samt till kostnaderna för det temporära organ som bereder inledandet av verksamheten inom välfärdsområdet.Statsbidrag betalas under 2021 och 2022 även till Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt för beredningen av en ny HUS-sammanslutning.   

Källa: Valtioneuvosto.fi