NordenBladet — Tisdagen den 22 juni förde riksdagspartierna en parlamentarisk diskussion om långsiktig utveckling av finansieringen av forskning, utveckling och innovation under ledning av statsminister Sanna Marin. Finland har som mål att öka forsknings- och utvecklingsutgifterna till fyra procent i förhållande till BNP före 2030 i enlighet med regeringsprogrammet och färdplanen för forskning, utveckling och innovation (FoUI-färdplanen).Som avslutning på diskussionen konstaterade statsminister Marin att alla riksdagspartier är villiga att förbinda sig till målet på fyra procent.”Ekonomisk tillväxt bygger framför allt på ökad produktivitet. Därför är det nödvändigt att uppnå målet på fyra procent. Det förutsätter en ökning av den offentliga FoUI-finansieringen, en höjning av utbildningsnivån samt ett genuint partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. Dessutom måste FoUI-politiken vara mer långsiktig än för närvarande. Därför behövs parlamentarisk enighet och engagemang”, konstaterade statsminister Marin.Diskussionen inleddes av styrelseordförande Pekka Ala-Pietilä från Huhtamäki Oyj och arbetslivsprofessor Martti Hetemäki från Helsinki Graduate School of Economics som i sina öppningsanföranden tog upp forsknings- och innovationsverksamhetens betydelse för Finland och utvecklingen av finansieringen av forskning och utveckling. Anförandena kommenterades av verkställande direktör Antti Vasara från Teknologiska forskningscentralen VTT och ordföranden för Finlands universitetsrektorers råd UNIFI rf, rektor Keijo Hämäläinen från Jyväskylä universitet.Målet att FoU-utgifterna ska mostsvara fyra procent av BNP uppställdes redan av forsknings- och innovationsrådet under den föregående valperioden 2017. För att nå detta mål krävs en gemensam vision, ambitiösare FoUI-verksamhet samt investeringar från både den offentliga och den privata sektorn. Dessutom krävs ett långsiktigt engagemang över flera valperioder för att öka finansieringen av offentlig forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.Diskussionsmötet utgör grunden för det arbete som nu ska inledas i en parlamentarisk arbetsgrupp. Regeringen beslutade vid halvtidsöversynen och ramförhandlingarna att inrätta en parlamentarisk FoUI-arbetsgrupp. Den arbetsgrupp som statsrådets kansli tillsatte den 18 juni har i uppdrag att utreda metoder för att förbinda sig till den ökning av FoUI-finansieringen inom den offentliga sektorn som krävs för att FoUI-målet ska nås före utgången av detta årtionde. Arbetsgruppen ska lägga fram ett förslag senast den 31 december 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i Europeiska rådets möte i Bryssel den 24 och 25 juni och i eurotoppmötet den 25 juni.Teman för Europeiska rådets möte är EU:s åtgärder för att hantera coronaepidemin, ekonomins återhämtning, migration och frågor som gäller yttre förbindelser, bland annat förbindelserna med Turkiet, Ryssland och Belarus. Dessutom hålls ett eurotoppmöte den 25 juni.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen föreslår lindringar i begränsningarna för förplägnadsrörelser och för offentliga tillställningar inomhus i samhällsspridningsfasen. Regeringens ministerarbetsgrupp för social- och hälsovård diskuterade den 22 juni coronavirusläget och restriktionerna i Finland. Beslut om lindringar av begränsningarna för förplägnadsrörelser fattas vid statsrådets sammanträde den 23 juni.Ministerarbetsgruppen beslutade föreslå lindringar i begränsningarna för förplägnadsrörelser enligt följande:Begränsningarna i fråga om antalet kunder samt serverings- och öppettiderna slopas på basnivån. I praktiken gäller i områden som befinner sig på basnivån fortfarande endast allmänna hygienkrav och skyldigheterna för kunder att upprätthålla tillräckliga avstånd, samt kravet på att kunderna ska ha en egen sittplats inomhus. 
 Restaurangernas öppettider och serveringstider utvidgas i områden som befinner sig i accelerationsfasen.Alkohol får serveras kl. 07.00–00.00.Restaurangerna får hålla öppet kl. 05.00–01.00.Kunderna behöver inte ha bords- och sittplats i förplägnadsverksamhet som sker utomhus.De allmänna skyldigheterna och begränsningarna på basnivån gäller också i områden som befinner sig i accelerationsfasen.Lättnaderna träder i kraft den 24 juni.Besluten fattas  i statsrådet så fort som möjligt utgående från ministerarbetsgruppens riktlinjer.  Även i fortsättningen görs ändringar i begränsningarna för förplägnadsrörelser varje vecka vid statsrådets sammanträde i enlighet med epidemiläget i regionerna. Lindringar föreslås i coronarestriktionerna för offentliga tillställningar i samhällsspridningsfasenMinisterarbetsgruppen beslutade föreslå att begränsningarna för offentliga tillställningar inomhus i samhällsspridningsfasen ska lindras enligt följande:Personer och sällskap som deltar i tillställningen bör undvika närkontakt med varandra. När deltagarna kan anvisas en personlig stå- eller sittplats kan antalet deltagare vara högst 50 procent av det maximala personantalet i utrymmet. Om deltagarantalet då är över 25, ska det i utrymmet också införas arrangemang där utrymmet avgränsas eller delas upp, dvs. att deltagarna delas upp i avgränsade områden på högst 25 personer. Om stå- eller sittplats inte kan anvisas, kan det maximala antalet deltagare samtidigt vid tillställningen vara 10 personer. Också arrangemang där utrymmet avgränsas eller delas upp är dock möjliga i detta fall.Till övriga delar förblir rekommendationerna oförändrade.Handlingsplanen för hybridstrategin uppdateras till denna del utgående från ministergruppens riktlinjer. Social- och hälsovårdsministeriet ger ett styrningsbrev om uppdateringen av handlingsplanen så snart som möjligt. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Politices magister Matias Kallio har utnämnts till jord- och skogsbruksminister Jari Leppäs specialmedarbetare från och med den 21 juni 2021.Matias Kallio är specialmedarbetare under den tid som den nuvarande specialmedarbetaren Satu Haapaniemi är ledig. Kallio har ansvar för frågor som gäller livsmedel och den nationella jordbrukspolitiken och EU:s jordbrukspolitik. Vidare sköter Kallio också EU:s skogsfrågor tillsammans med specialmedarbetare Teppo Säkkinen.Sedan 2016 har Kallio arbetat i Europaparlamentet som Elsi Katainens medarbetare med ansvar för jord- och skogsbruksfrågor. Kallios anställning är tidsbestämd.  Kallio kommer från Salo i Egentliga Finland och har utexaminerats från Åbo universitet med politisk historia som huvudämne.Annukka Kimmo som fortsätter som minister Leppäs medarbetare svarar vid ministeriets naturresursavdelning för ärenden som gäller jakt och fiske, skogs- och bioenergi, vattenhushållning, informations- och forskningssektor, intressegrupper och kommunikation.Teppo Säkkinen som vid årsskiftet började arbeta som näringsminister Mika Lintiläs specialmedarbetare, bistår minister Leppä inom särskilt överenskomna ansvarsområden vid jord- och skogsbruksministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen och arbetslivsorganisationernas ledning och experter träffade den 21 juni för att diskutera de erfarenheter som distansarbetet har fört med sig samt sätten att dra fördel av dem för att arbetet ska vara sunt och säkert när arbetslivet övergår till det nya normala. Utifrån mötet inleds arbetet med att utreda vilka förändringar som skett i det finländska arbetslivet under coronapandemin, till exempel distansarbete. Utredningen tas fram av social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet samt arbetsmarknadsorganisationerna och i samarbete med den forskningsdel som ingår i programmet ARBETE2030.
Det finländska arbetslivet får berömMötesdeltagarna tackade finländarna för det goda arbete som vi under de senaste 16 månaderna har gjort för att utveckla arbetslivet både som arbetstagare, arbetsgivare och som rådgivande myndigheter. – Många branscher har kunnat hålla hjulen i gång, övergången till distansarbete var verkligen smidig och det har snabbt skapats nya rutiner också för närarbetet. Den smidiga övergången till distansarbete har också krävt ökad tillit av det finländska arbetslivet. Vi ska fortsätta på samma sätt! hoppas minister Pekonen.Syftet med mötet var att diskutera och utveckla det finländska arbetslivet så att det kan dra nytta av de goda rutinerna när det övergår till det nya normala och undanröja den dåliga praxis som den snabba övergången till distansarbete också gav upphov till.– Distansarbetet som blivit allt vanligare har också medfört nya möjligheter och utmaningar när vi tänker på individen, organisationen och ledarskapet. Detta ger oss hela tiden allt mer forskningsrön och erfarenhet. Därtill har en del av arbetstagarna jobbat på arbetsplatsen även under pandemin och en del har hållit på med hybridarbete. Riskhanteringen är allt viktigare i allt arbete, säger minister Pekonen.
De permanenta förändringarna syns i arbetslivet om några årEnligt forskningsdata vill merparten av finländarna delvis arbeta på distans efter coronapandemin.– Distansarbetets framtid är förknippad med två parallellt pågående processer. Den första gäller avveckling av pandemirestriktionerna. Det är viktigt att man planerar ändringarna tillsammans på arbetsplatserna utifrån en riskbedömning och att man går framåt lugnt och är beredd att återgå till distansarbete om coronafall förekommer till exempel lokalt.Den andra processen är en stor, mer permanent förändring i arbetssätten och arbetslivet. Den kommer vi att se under de närmaste 2 – 3 åren, säger Arbetshälsoinstitutets direktör Antti Koivula.
Vid arbetslivsmötet hördes också ett praktiskt exempel på hur distansarbetet samtidigt har ökat välbefinnandet i arbetet och arbetsproduktiviteten samt minskat arbetsgivarens kostnader. Av de anställda vid Tilitoimisto Rantalainen har 70 procent arbetat på distans under pandemin. Alla intresserade har fått låna ergonomiska kontorsmöbler av arbetsgivaren. Därtill har de fått vidvinkelskärmar, tangentbord och tillbehör till distansmöten för att kunna jobba hemma. – Arbetstagarens trivsel och därigenom arbetets kvalitet, produktivitet och effektivitet ökar. Sjukfrånvaron på grund av ryggbesvär och liknande minskar. Vi behöver inte alla kontorslokaler, vilket betyder att vi sparar en hel del i hyreskostnader. Möjligheten till distansarbete hjälper också i konkurrensen om de bästa arbetstagarna, säger Kimmo Martikainen, direktör vid Rantalainen Oy.ARBETE2030

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den sociala trygghetens komplexitet har lyfts fram som ett centralt problemområde i samband med reformen av den sociala tryggheten. Arbetsdokumentet “Forskningsöversikt om den sociala trygghetens komplexitet i Finland” är den första översikten som granskar det finländska systemet för social trygghet utifrån forskningslitteraturen. I arbetsdokumentet granskas komplexiteten i lagstiftningen, i genomförandet och i klienternas erfarenheter. Dessutom jämförs det finska systemets komplexitet kort med andra länder.Forskningen visar att komplexiteten är ett problem till exempel när den leder till underutnyttjande av förmåner, när medborgarna inte känner till sin rätt till förmåner eller när det blir besvärligt att ansöka om förmåner. Det finns också en teori om att komplexiteten är ett hinder för sysselsättning, men det finns nästan ingen forskning om ämnet.  Forskningen visar att komplexiteten finns och är synlig på alla tre ovannämnda nivåer i det sociala trygghetssystemet. I förmånslagstiftningen förekommer till exempel flera olika familjebegrepp och inkomstbegrepp. Eftersom genomförandet av den sociala tryggheten är decentraliserat till olika myndigheter är samarbetet mellan myndigheterna och i synnerhet prövningen av utkomstskyddet svårt för de som ska genomföra den sociala tryggheten. Forskningen visar också att det oftast är de klienter som omfattas av flera förmåner och tjänster samtidigt som upplever att systemet för den sociala tryggheten är alltför komplext.   Forskningsöversikten offentliggjordes den 22 juni 2021 som en del av den publikationsserie som ges ut av kommittén för social trygghet. Forskningsöversikt om den sociala trygghetens komplexitet i Finland (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte i november 2020 en arbetsgrupp och en uppföljningsgrupp för att bereda en totalrevidering av lagen om fornminnen. I samband med reformen har det gjorts en utredning om hur samernas rättigheter tillgodoses ifråga om skyddet av fornlämningar.Fasta fornlämningar, lösa fornföremål och fartygsfynd skyddas genom lagen om fornminnen, som för närvarande revideras. Utredningen syftar till att skapa en helhetsbild av samernas rättigheter till sitt kulturarv i egenskap av urfolk.  Utredningen gäller samernas grundläggande och mänskliga rättigheter, centrala internationella konventioner om kulturarv samt skyddet av samernas kulturarv i den nationella lagstiftningen. I utredningen beskrivs de specialfrågor som är centrala med tanke på samekulturen och som bör beaktas i reformen av lagen om fornminnen. Utredningen innehåller också en juridisk analys av sametingets behörighet ifråga om beslut om samiska fornlämningar samt förslag till metoder för att stärka samernas självbestämmanderätt och kulturella autonomi ifråga om skyddet av fornlämningar.Vid utvecklandet av lagstiftningen ska särskild hänsyn tas till möjligheterna att utveckla samekulturen. De samiska värdena och de särdrag som hänför sig till dessa bör identifieras när det gäller skyddet av kulturarvet, inklusive fornlämningar konstateras det i utredningen. Den gällande lagen om fornminnen ger inga exakta riktlinjer för bedömningen av fornlämningens värde, även om man vid tillämpningen av lagen och i det praktiska skyddsarbetet ständigt måste göra sådana uppskattningar.Samernas rättigheter vid skydd av fornlämningar

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Cirka en fjärdedel av den skogsmark som används för virkesproduktion i Finland är torvmarksskog. Torvmarksskogar har också en viktig roll med tanke på klimatet, den biologiska mångfalden, utsläppen i vatten samt rekreationsanvändningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rowda Olad och Abdirizaq Ahmed har ett gemensamt mål: fred i Somalia. Aktiva unga vuxna, som Olad och Ahmed, får berätta om sitt fredsfrämjande arbete i ett kommunikationsprojekt som finansieras av utrikesministeriet. Abdirizaq Ahmed besöker olika tillställningar för att tala om sina erfarenheter, om förlåtelse och om att bryta hämndspiralen. Foto: Wali HashiRowda Olad arbetar som psykolog i fängelset Baidoa i södra Somalia. Som klienter har den unga kvinnan bland annat före detta medlemmar i terroristgrupper, som enligt Olad hjärntvättat sina medlemmar för att de ska stödja terrorismens ideologi. I sitt arbete försöker Olad bland annat stärka ungdomarnas tro på sin eget fria vilja.”Mentalvårdsarbete ses inte som något viktigt i Somalia. Om en person har psykiska störningar, stämplas han eller hon helt enkelt som galen”, säger Olad.Enligt henne bör man rikta mer av samhällets resurser till mentalvårdsarbete, i synnerhet som de kontinuerliga konflikterna i landet orsakar ständig stress och försämrar människornas förutsättningar till ett normalt liv.Olad är också politiskt aktiv och vill främja fredsprocessen i Somalia. Hon tar bland annat ställning till landets klansystem. Systemet att utse politiska kandidater från klanerna förvärrar det politiska klimatet. Dessutom är nästan bara män med i politiken. Kvinnor måste kämpa för att få sin röst hörd.”Om kvinnor deltog i beslutsfattandet skulle detta land vara betydligt lugnare”, säger Olad.Från herde till universitetsstuderandeNär Abdirizaq Ahmed var 8 år band hans faster fast hans händer med rep som straff för att fåren han skulle vakta hade rymt. Det ledde till att hans händer måste amputeras.Som ung vuxen har Ahmed valt att förlåta sin moster. Det gav upphov till en berättelse som Ahmed vill dela med sig till ungdomarna i sitt land.”Jag sa till min moster att alla begår misstag. Jag vill inte heller förbli ett offer. Om jag kan förlåta min moster tror jag att var och en i det här landet kan göra detsamma”, säger Ahmed, som studerar vid universitetet.Även Ahmed bedömer att traditionen av hämnd och hat bottnar i klanerna.”Klansystemet bromsar upp fredsprocessen. Jag vill arbeta för att ungdomar inte ska ärva denna kultur.”Olads och Ahmeds berättelser och de korta dokumentärfilmer som gjorts om dem är en del av utrikesministeriets kommunikationsprojekt för fred i Somalia. Projektet genomförs av journalisten Wali Hash fram till 2023. Ministeriets projekt anknyter på ett naturligt sätt till den mer omfattande kampanjen Cafis (Förlåtelse) som Hash startade 2017.Dokumentärerna finns på utrikesministeriets Youtube-kanal med engelsk text. Se Rowda Olads berättelse: From Trauma Healing Towards Peace och Abdirizaq Ahmeds berättelse: Disabled Hero of Peace. Dokumentärerna visas i somalisk tv i juli.Dokumentärerna finns på utrikesministeriets Youtube-kanal med engelsk text.Disabled Hero of PeaceFrom Trauma Healing Towards Peace

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet bereder en utvidgning och förstärkning av Finlands utrikesrepresentation med öppnandet av en ny ambassad i Qatars huvudstad Doha. Enligt planen ska ambassaden inleda sin verksamhet under 2021. Också Qatars utrikesministerium har meddelat att landet inrättar en ambassad i Finland.Utrikesförvaltningen grundar sig på ett omfattande nätverk av beskickningar, det vill säga ambassader, konsulat och andra former av diplomatisk representation. Det måste finnas ett tillräckligt antal beskickningar och de ska vara belägna på platser som är betydelsefulla ur Finlands perspektiv. Finlands intressen behöver bevakas också i nya regioner och Finlands utrikesrepresentation bör återspegla att vår omvärld förändras. I början av 2000-talet blev Finland tvunget att minska antalet ambassader av besparingsskäl, men nu är avsikten att öka Finlands närvaro runtom i världen. Utrikesrepresentationen utvidgades senast i september 2020 när Finland återinvigde sin ambassad i Manila i Filippinerna. Att öppna en ny ambassad är en komplicerad och lång process. Utrikesministeriet har för avsikt att rikta resurser till sådana länder och regioner vars politiska och ekonomiska betydelse växer för Finland. Olika möjligheter har kartlagts ingående. I avvägandet beaktas såväl utrikespolitiska behov som Finlands handelsintressen. Den nya ambassaden i Doha gör det möjligt att vidareutveckla de politiska och ekonomiska relationerna mellan Finland och Qatar och att föra en mer ingående dialog om olika teman, inklusive demokrati och mänskliga rättigheter. En ambassad i Doha möjliggör fördjupade politiska och ekonomiska relationer mellan Finland och Quatar och erbjuder bättre möjligheter till dialog om ett flertal olika teman, till exempel handel, investeringar, forskning, innovation, miljöfrågor, regional säkerhet och demokrati.”Ambassaden i Doha fördjupar våra länders politiska relationer och ger Finland bättre möjligheter att bevaka den regionala utvecklingen”, säger utrikesminister Pekka Haavisto.Qatar har en stor kommersiell potential både på kort och på lång sikt. ”Den nya ambassaden öppnar betydande möjligheter för finländska företag i Qatar och i de köpkraftiga länderna kring Persiska viken”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.

Källa: Valtioneuvosto.fi