NordenBladet — EU:s coronavaccinationsintyg finns nu tillgängligt i Mina Kanta-tjänsten. De två andra EU-coronaintygen, dvs. testintyget och intyget om tillfrisknande, kommer att finnas i Mina Kanta-tjänsten från och med den 14 juli.EU:s coronavaccinationsintyg innehåller uppgifter om de coronavaccinationer som en person har fått, såsom vilket vaccin som getts, datum för när det senaste vaccinet getts och antalet givna vac-cindoser. Intyget fås redan för den första vaccinationen.Genom att följa dessa anvisningar får du intyget:Logga in på kanta.fi med ditt identifieringsverktyg, såsom nätbankskoder eller mobilcertifikat.Välj Coronaintyg i menyn till vänster. Du hittar en länk till intygsdelen också på Mina Kanta-tjänstens första sida.Sök intyget genom att trycka på länken ”Öppna vaccinationsintyg (pdf)”. Om du har ett intyg öpp-nas det i en ny flik i pdf-format.Spara pdf-filen i din egen telefon eller ta en skärmdump på den. På det sättet har du intyget fär-digt när du behöver det. EU:s coronavaccinationsintyg kan visas upp från en mobil apparat eller skrivas ut på papper. I EU:s coronavaccinationsintyg finns uppgifterna på finska, svenska och engelska. Intyget är gratis.Det tidigare nationella vaccinationsintyget i Finland tas samtidigt ur bruk, och det lönar sig att nu byta ut det nationella vaccinationsintyget som man sparat i telefonen eller skrivit ut på papper mot EU:s coronavaccinationsintyg. I Mina Kanta-tjänsten byts det nationella vaccinationsintyget automa-tiskt till EU:s vaccinationsintyg. Största delen av de vaccinerades uppgifter finns i Mina Kanta-tjänstenFör närvarande får över 92 procent av de vaccinerade ett vaccinationsintyg från Mina Kanta-tjänsten. Coronavaccinationsintygen kan visas i Mina Kanta-tjänsten genast när uppgifterna har kommit till Kanta-tjänsten i rätt format från de vaccinerande organisationerna. Det förekommer fortfarande regionala variationer i överföringen av vaccinationsuppgifter till Kanta-tjänsterna, och på grund av detta syns vaccinationsintygen ännu inte för alla vaccinerade personer. Du kan kontrollera uppgifterna som gäller din region i Institutet för hälsa och välfärds rapport (på finska):Om vaccinationsintyget saknas i Kanta-tjänsten eller om det finns fel i vaccinationsuppgifterna, ska man vända sig till den vaccinerande organisationen. Felaktiga uppgifter kan korrigeras på det ställe där vaccinationsuppgifterna ursprungligen registrerades. Vaccinationsintyg fås vid behov också i pappersform från hälso- och sjukvårdenI fortsättningen ska vaccinationsintyget finnas tillgängligt i Mina Kanta-tjänsten senast inom fem dygn från vaccinationen.  Alla vaccinerade personer får coronavaccinationsintyget från Mina Kanta-tjänsten, och man kan också själv skriva ut intyget. Dessutom kan man befullmäktiga någon annan att använda Mina Kanta-tjänsten.Personer som inte använder Mina Kanta-tjänsten och inte befullmäktigar någon annan att använda tjänsten, kan i nuläget få ett annat intyg över coronavaccinationen från hälso- och sjukvården. Aktörerna inom hälso- och sjukvården kommer i juli att få tillgång till en temporär nationell utskrifts- och registreringstjänst. Med hjälp av tjänsten säkerställer man tillgången till pappersversionen av EU:s coronaintyg vid alla verksamhetenheter inom hälso- och sjukvården också för personer som inte använder Mina Kanta-tjänsten.En applikation för kontroll av intyg tas i bruk från och med den 1 juliInnehållet i EU:s coronaintyg och dess riktighet kan kontrolleras med hjälp av en digital applikation. I Finland kan applikationen användas från och med den 1 juli. Det är frågan om en telefonapplikation som kan användas av de myndigheter som ansvarar för hälsosäkerheten vid gränserna. Applikat-ionen läser av vaccinationsintygens QR-koder, som resenärerna visar upp på papper eller på mobil-skärmen. Koden visas resenärens namn och de vaccinationer personen har fått.Applikationen kommer i första hand att användas av hälsovårdsmyndigheter och handräcknings-myndigheter, såsom Gränsbevakningsväsendet.Coronaintygen kan kontrolleras i tre olika skeden:I utreselandet av dem som reser till Finland, varvid trafikidkarna om de så önskar kan förutsätta intyg av resenärerna. I lagen om smittsamma sjukdomar förutsätts det dock inte att trafikidkare ska kontrollera intyg.Vid ankomsten till Finland, varvid hälsomyndigheterna och handräckningsmyndigheterna ansva-rar för kontrollen med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar.Vid avresa från Finland, varvid trafikidkarna kan bli tvungna att kontrollera intygen, om destinat-ionsländerna förutsätter det. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid arbets- och näringsbyråerna och inom ramen för kommunförsöken fanns det i slutet av maj sammanlagt 301 200 arbetslösa arbetssökande. Det är 131 500 färre än ett år tidigare, men 74 600 fler än för två år sedan i maj. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 17 200. Av de arbetslösa arbetssökandena var 154 500 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av maj fanns det i hela landet 56 100 permitterade, vilket är 125 300 färre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 41 200, vilket är 117 000 färre än i maj i fjol. Från och med april minskade antalet permitterade på heltid med 12 700.Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 110 900. Detta är 41 100 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 110 500, det vill säga 31 200 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 20 200 färre än i maj i fjol, det vill säga sammanlagt 36 100. I januari–maj avslutades 56,4 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 5,9 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeUnder maj månad anmäldes 80 800 nya lediga jobb, det vill säga 35 700 fler än i maj förra året. Allt som allt fanns det i maj 154 800 lediga jobb, vilket är 57 900 fler än för ett år sedan.I slutet av maj deltog 113 400 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 7 800 fler än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Arbetslöshetsgraden 9,6 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i maj 138 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Sysselsättningsgraden var 73,0 procent, dvs. 4,0 procentenheter högre än i maj i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 275 000, vilket är 25 000 färre än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden var 9,6 procent, dvs. 1,3 procentenheter lägre än ett år tidigare.Pressmeddelande om ändringar i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning från ingången av 2021: https://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2020-12-22_uut_001_sv.htmlCentrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningenUppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning. I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt resultaten av den första nationella barometern för grundläggande rättigheter, som publicerades i dag, har finländarna en positiv syn på de mänskliga rättigheterna. De upplever att det är viktigt att de mänskliga rättigheterna tillgodoses när ett rättvisare samhälle byggs upp i Finland. Resultaten synliggör också skillnader mellan olika befolkningsgrupper.Barometern för grundläggande rättigheter är ett forskningsprojekt som genomförs av justitieministeriet och Människorättscentret. I barometern granskas hur personer med funktionsnedsättning eller funktionsvariation samt företrädare för tre språkgrupper, det vill säga personer med svenska, ryska eller arabiska som modersmål, ser på tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna jämfört med hela befolkningen. Resultaten har delats in i sex områden: kontakten med och förtroendet för myndigheter, attityder, säkerhet och brott , likabehandling, kunskapen om rättigheterna samt digitalisering och dataskydd.Med tanke på demokratin anser respondenterna bland annat att det är viktigt med fria och rättvisa val, skydd av minoriteters rättigheter och att medierna producerar tillförlitlig information för allmänheten. I samtliga grupper anser de flesta av respondenterna att polisen alltid eller ofta behandlar människor med respekt. Majoriteten av respondenterna tror också att domare kan utföra sitt arbete utan att regeringen påverkar det.Alla anser att de hellre överlåter sina personuppgifter till en myndighet än till ett privat företag. Av resultaten framkommer dock ett behov att utveckla utbudet av information i myndighetsverksamheten, eftersom minst en fjärdedel av alla respondenter upplevde att dålig tillgång till information försvårar kontakten med myndigheterna. En stor del av alla respondenter i de olika grupperna håller också med om påståendet ”invandrarna berikar samhället”.Men det finns också skillnader mellan de olika grupperna som deltog i barometern. Män med arabiska som modersmål har mer erfarenhet av trakasserier, diskriminering och våld än andra respondentgrupper. Också omkring en tredjedel av de ryskspråkiga respondenterna och av personerna med funktionsnedsättning eller funktionsvariation hade under de senaste fem åren har upplevt diskriminering i arbetet eller då de har sökt jobb. Endast nio procent av de svenskspråkiga respondenterna håller med om påståendet att när barn blir sjuka är det i första hand modern som måste lämna arbetet och stanna hemma och ta hand om dem, medan motsvarande siffra för dem som talar arabiska är 70 procent. Personer med funktionsnedsättning eller funktionsvariation håller oftare med om påståendet ”traditionella partier och politiker bryr sig inte om människor som jag”.Undersökningen som genomfördes 2019 är en led i genomförandet av den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter. I datainsamlingen har man använt Fundamental Rights Survey (FRS), som utarbetats av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), för att samla in information om hela befolkningen i alla EU-medlemsstater. Resultaten ger nya befolkningsgruppsspecifika och jämförbara uppgifter som stöd för beredningen av politiken för de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. I framtiden kommer barometern att vidareutvecklas och etableras som en del av den nationella uppföljningen av de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Dessutom utreds behovet och möjligheten att utvidga urvalet för barometern till nya befolkningsgrupper.Läs mera:
Regeringens politik för de grundläggande och mänskliga rättigheterna
Nationell handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter 2020-2023

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I samband med sin generalförsamling ordnar FN i New York en energidialog på hög nivå i september. Energin kommer för första gången att tas upp i FN på denna nivå efter 1981. Målet med mötet är att sporra medlemsländerna att nå klimatavtalet från Paris och målet om energi för hållbar utveckling under klimatmötet COP26 i Glasgow i november.Mötet i september bereds vid fem tematiska ministerforum som hålls virtuellt den 21–25 juni. Finland deltar den 22 juni i forumet med temat ”Innovation, teknik och data”. Finland är en av dess ordförande. Näringsminister Mika Lintilä representerar Finland i rollen som ordförande och som drivkraft för den internationella debatten (Global Champions). – FN:s energidialog är ett unikt forum som sätter fart på världens klimatåtgärder. I Finland, liksom överallt annanstans, är återhämtningen en möjlighet att investera i rena energilösningar och digital ekonomi. Jag hoppas att vi med vårt beslutsamma exempel inspirerar resten av världen till ambitiösa och snabba förändringar inom energisektorn, där utsläppsminskningarna kan vara betydande, konstaterar minister Lintilä.De övriga fyra forumen fokuserar på tillgång till energi (21.6), energiomställning (23.6), möjliggörande av målen för hållbar utveckling genom inkluderande, rättvisa energiöverföringar (24.6) samt finansierings- och investeringsfrågor (25.6). För varje forum publiceras en rapport med rekommendationer om konkreta åtgärder och för diskussion vid FN:s energimöte i september. FN använder dessa temaspecifika rapporter för att skapa en färdplan för att åstadkomma en omställning inom energisektorn. Forumen är inkluderande och sammanför medlemsstaternas ministrar och ledande experter samt företrädare för olika intressentgrupper, såsom företag, det civila samhället och ungdomar. Detta för att utbyta erfarenheter och diskutera möjligheterna att påskynda genomförandet av målen i SDG7 för hållbar utveckling och Parisavtalet på 2020-talet. Målet för SDG7 är att säkerställa en förmånlig, tillförlitlig, hållbar och modern energiförsörjning för alla.Som ordförande uppmuntrar Finland temaforumet Innovationer och teknikTemat innovation, teknik och data fokuserar tvärsektoriellt på främjande av energitillgången och energiomställningarna samt möjliggörande av målen för hållbar utveckling med hjälp av utvecklingsarbete och applikationer som hänför sig till kunskap, teknik, innovationer och forskning. – Jag är glad över att innovation, teknik och data är ett av fem teman i dialogen. Vi behöver rena och lokala innovativa tekniklösningar för att man på lika villkor ska kunna nå fram till ren energi runt om i världen. Dessa lösningar kan också stödja andra mål för hållbar utveckling och skapa nya affärsmöjligheter, konstaterar Lintilä.Ett långsiktigt beslutsfattande och en stabil lagstiftningsmiljö är också viktiga för alla intressentgrupper när det gäller att främja omställningen mot klimatneutralitet. Inom energisektorn kan de politiska besluten sträcka sig flera årtionden framåt och investeringsbeslut fattas på lång sikt, påpekar Lintilä.Temaforumets två timmar långa ministerandel inleds tisdagen den 22 juni kl. 16–18. Dess öppningsanföranden hålls förutom av minister Lintilä även av företrädare för Mauritius och Marocko. Utöver Lintilä och tjänstemän från arbets- och näringsministeriet och utrikesministeriet deltar också flera finländska talare i temaforumet. Anföranden hålls av Business Finland, arbets- och näringsministeriet, Outokumpu, VTT och Fingrid. I energiomställningsdelen för direktörerna talar Nokias ansvarsdirektör Karoliina Loikkanen.  Beredningen av forumet utfördes i våras i tekniska sakkunniggrupper. I beredningen av temat Innovationer och teknik från Finland deltog Teknologiska forskningscentralen VTT. Vid forumets sidoevenemang (kl. 15–16 och 17.30-02 finsk tid) sprids innovationer, bästa praxis och erfarenheter från fältet. I dialogen ingår också en möjlighet att inleda nya frivilliga energiåtaganden för aktörerna (Energy Compacts).Finland godkändes i maj 2021 som en Global Champions-stat som främjar förberedelserna inför FN:s energikonferens i september. Champions-staternas huvudsakliga uppgift är att leda det internationella påverkansarbetet i fråga om sitt eget tema samt att tillsammans med de andra pådrivande länderna vara värd för ministermötet. – På begäran av Europeiska kommissionen ansökte Finland om en roll som värd för temat Innovationer och teknik, eftersom vi är kända som föregångare när det gäller ren energiomställning och koldioxidsnålhet. Finland har också mycket att bidra med till diskussionen när det gäller att främja innovationer och ren teknik, motiverade minister Lintilä i våras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Teman för mötet i EU:s allmänna råd i Luxembourg tisdagen den 22 juni är förberedelserna inför Europeiska rådets möte den 24–25 juni, läget för EU:s utvidgning, utfrågning av Ungern och Polen om rättsstatens principer och framskridandet av EU:s framtidskonferens. Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen representerar Finland vid mötet.Teman för Europeiska rådets junimöte kommer att vara EU:s coronaåtgärder, den ekonomiska återhämtningen, migrationen samt EU:s relationer med Turkiet och Ryssland.Finland stöder utvecklingen av EU:s gemensamma coronaintyg och målet att öppna upp Europa för tryggt resande. Det är också viktigt att diskutera lärdomarna av coronakrisen så att EU i fortsättningen ska vara bättre och på ett övergripande sätt förberett på kriser. När det gäller den ekonomiska återhämtningen i Europa är det väsentligt att strukturreformerna och de offentliga investeringarna bildar tydliga helheter i medlemsländernas återhämtnings- och resiliensplaner. Finland anser att migrationen förutsätter övergripande, gemensamma europeiska lösningar genom vilka man kan tillgodose både EU:s interna behov och de bakomliggande orsakerna till migrationen. Finland betonar att EU:s politik gentemot Turkiet måste vara långsiktig och samstämmig. En enhetlig union är mycket viktig också i EU:s Rysslandspolitik. ”Utöver hanteringen av pandemin måste vi redan rikta blicken mot framtiden. Coronaintyget, som införs snart, bidrar förhoppningsvis till att öppna upp Europa för ett tryggt resande. Nu är det också dags att starta en diskussion om lärdomarna av coronapandemin så att vi i fortsättningen ska vara bättre förberedda på undantagssituationer. Förutom att säkerställa att hälsovårdssektorn fungerar måste vi också trygga beredskapen vid gränserna, försörjningsberedskapen, den inre marknadens funktion och ett effektivt beslutsfattande i krissituationer”, sade minister Tuppurainen.Rådet kommer att diskutera läget för EU:s utvidgning på västra Balkan. Regionens stabilitet är viktig för EU och Finland. De reformer som medlemskapskriterierna förutsätter moderniserar samhällen och gagnar medborgarna redan innan medlemskapet blir verklighet. EU-perspektivet är viktigt särskilt för ungdomarna i regionen. Finland anser att de förhandlingsramar som gäller Albanien och Nordmakedonien bör godkännas så att ländernas medlemskapsprocess kan framskrida. På mötets agenda står också utfrågning av Ungern och Polen om situationen för rättsstatsprincipen i länderna. Beslut om sakinnehållet fattas inte och det är inte aktuellt att rådet fastställer sin ståndpunkt. Finland fortsätter att påverka för att säkerställa att man håller fast vid EU:s gemensamma värderingar. Demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande och mänskliga rättigheterna är grunden för all verksamhet inom unionen.Dessutom kommer det portugisiska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd att informera rådet om EU:s framtidskonferens medborgarevenemang i Lissabon den 17 juni och om framtidskonferensens första plenarförsamling i Strasbourg den 19 juni. I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finländska motions- och idrottsföreningar har i första hand undersökts inom ramen för en riksomfattande föreningsundersökning som genomförs vart tionde år. Allmänna föreningar har undersökts i mindre utsträckning men har nu fått uppmärksamhet i en färsk utredning som undervisnings- och kulturministeriet publicerat.Utredningen ”Nuläget och framtiden för de allmänna föreningarna i Finland” samlade information från befintliga informationskällor, genomförde en enkät till de allmänna föreningarna och intervjuade föreningsledare och experter på föreningsverksamhet.  I utredningen presenteras närmare fyra starka allmänna föreningar. Utredningen genomfördes av andelslaget Smart Sport under ledning av Pasi Mäenpää.– De allmänna föreningarna har lyckats följa med i utvecklingen av föreningsverksamheten. Många allmänna föreningar bidrar till samhörigheten i sina kommuner, är flexibla och samarbetsvilliga aktörer som vid sidan av sina egna behov också i större utsträckning beaktar omgivningens behov, konstaterar överinspektör Sari Virta om slutsatserna i utredningen.– Inom idrottskulturen behövs det fortfarande aktörer som de allmänna föreningarna. De allmänna föreningarna behöver också lämpligt stöd för sin verksamhet av riksomfattande idrottsfrämjande organisationer. På förbundsnivå är det nu viktigt att beakta detta, fortsätter Virta.De allmänna föreningarna är en viktig del av föreningsverksamheten i FinlandDet finns cirka 1 000 allmänna föreningar i Finland, dvs. ca 13 procent av alla föreningar. De allmänna föreningarna är större än de genomsnittliga föreningarna. Antalet medlemmar och årsinkomsterna täcker cirka en femtedel av den totala föreningsverksamheten i Finland. Under de senaste decennierna har det blivit vanligare att man bildar specialföreningar för en gren och de allmänna föreningarnas relativa andel av det totala antalet föreningar har minskat.Största delen av de allmänna föreningarna har en lång historia och i nästan alla allmänna föreningar har det skett förändringar i föreningens verksamhetsprogram. Gamla grenar har försvunnit och nya har införts. Verksamheten i många traditionella individuella grenar sker i en allmän förening, såsom skidskytte (95 % av grenföreningarna är grensektioner i en allmän förening), friidrott (81 %) och skidåkning (79 %). I lagbollgrenar är specialföreningar vanligare.Bollgrenarnas andel av det totala antalet sektioner i de allmänna föreningarna är endast 25 procent, men inom de allmänna föreningarna är bollsektionens storlek i allmänhet större än genomsnittet. I volleyboll är majoriteten av föreningarna en grensektion i en allmän förening (54 %). Också några nya grenar har inlett sin verksamhet som en sektion i en allmän förening: till exempel fungerar drygt hälften (52 %) av cheerleadingföreningarna som sektioner. Cirka hälften av de allmänna föreningarna ordnar förutom tävlingsidrott även hobby- och motionsaktiviteter. Cirka 13 procent av de allmänna föreningarnas sektioner är ”icke-grenbundna” hobby- eller motionssektioner.En del av de allmänna föreningarna växer och utvecklas, medan en del förtvinar. Två av tre allmänna föreningar anser att föreningens nuläge är bra eller mycket bra, men det finns stora skillnader mellan de allmänna föreningarna. De stora allmänna föreningarna leds allt mera professionellt och antalet medlemmar i föreningarna och föreningarnas årsinkomster har ökat. De föreningar som förtvinar har svårigheter i små och landsortsliknande kommuner i och med att verksamhetsförutsättningarna blivit sämre och i tillväxtorterna i och med att kvalitetskonkurrensen mellan föreningarna hårdnat.En generell utmaning för de allmänna föreningarna är mångfalden av olika grenar och målsättningar, vilket gör det svårt att skapa enhetlighet och samhörighet på hela föreningens nivå. I de allmänna föreningarna är stark autonomi för sektionerna i huvudsak rådande praxis. Sektionerna tillåts vara olika och sektionerna har tillstånd att skapa en egen strategi.Trots att grenarna och sektionerna är olika har grenarna många administrativa ärenden som inte är grenbundna och kan skötas tillsammans med huvudföreningen. Enligt utredningen sköter huvudföreningen i synnerhet gemensamma uppgifter i anslutning till kommunikation, upprätthållande och förvaltning av förhållandena samt medelsanskaffning.Var tredje allmänna förening har anställda i huvudsyssla. Verksamhetsledaren för hela föreningen kan vara administrativ chef för alla anställda i huvudsyssla och den innehållsmässiga arbetsledningen sker i sektionerna. I allmänna föreningar med flera arbetstagare finns det möjlighet att differentiera arbetsuppgifterna.Allmänna föreningar behöver stöd för att leda och utveckla föreningenTrots det ökade antalet specialföreningar för en gren bedömer största delen av de allmänna föreningarna att deras framtid är minst oförändrad. Av föreningsledarna bedömde 40 procent att den allmänna föreningens livskraft förblir oförändrad och 38 procent att föreningens livskraft rentav förbättras. Synergierna med storleken och de olika möjligheterna till samarbete ger också de allmänna föreningarna möjligheter att växa och förnya sig. En del specialföreningar för en gren som är välorganiserade och har ett attraktivt föreningsvarumärke kan också utvidga sin verksamhet genom introducera nya grenar eller verksamheter. I intervjuerna i utredningen identifierade många experter på föreningsverksamhet och föreningsledare de allmänna föreningarnas många goda sidor och möjligheter till samarbete, men på motsvarande sätt upplevdes verksamhetens omfattning, grenarnas olikhet och svårigheterna att samarbeta som ett problem. Det upplevs som svårt att leda en allmän förening och att hitta en bra ordförande var en särskild utmaning för fyra av fem föreningar. Den finländska idrotts- och föreningskulturen upplevdes vara mycket grencentrerad och utvecklingen av de allmänna föreningarnas verksamhetsmodell beror på enskilda föreningars egen aktivitet. Det är nästan ingen som ägnar sig åt allmänt utvecklingsarbete för allmänna föreningar i Finland.Nuläget och framtiden för de allmänna föreningarna i Finland

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet sände den 21 juni 2021 ett styrningsbrev till kommuner och samkommuner, Ålands landskapsregering och privata hälsovårdsproducenter om utfärdande av coronaintyg och avgifter för coronatester.I Finland bereds coronaintygen i Mina Kanta-tjänsten, som kompletteras stegvis.
Sedan den 26 maj har man i Mina Kanta-tjänsten kunnat få ett nationellt coronavaccinationsintyg där det framgår vilka coronavaccinationer personen har fått. Från och med den 22 juni får man via Mina Kanta-tjänsten ett EU-vaccinationsintyg som ersätter det nationella coronavaccinationsintyget. Målet är att också EU:s andra coronaintyg, det vill säga testintyget och intyget om tillfrisknande ska fås från Mina Kanta-sidorna från och med den 14 juli.Alla får coronaintyget, som man själv kan skriva ut, från Mina Kanta-tjänsten. Dessutom kan man ge någon annan person en fullmakt att använda Kanta-tjänsten. Personer som inte har möjlighet att använda Mina Kanta-tjänsten eller bemyndiga en annan person att använda den, kan få en pappersversion av EU:s coronaintyg från verksamhetsställen inom hälso- och sjukvården senast från och med mitten av juli. Om ett verksamhetsställe inom hälso- och sjukvården inte kan skriva ut EU:s coronaintyg från Mina Kanta-tjänsten, får man ett annat coronavaccinationsintyg från hälso- och sjukvården.Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården kommer i juli att få tillgång till en nationell utskrifts- och registreringstjänst. Med hjälp av denna tjänst säkerställer man tillgången till pappersversionen av EU:s coronaintyg vid alla verksamhetenheter inom hälso- och sjukvården också för personer som inte använder Mina Kanta-tjänsten.EU:s coronaintyg är avgiftsfriaDet nationella coronavaccinationsintyget i Mina Kanta-tjänsten är avgiftsfritt. Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att kommunerna och samkommunerna med organiseringsansvar för social- och hälsovården inte tar ut avgifter för coronavaccinationsintyg som ges till personer som inte själva har möjlighet att visa upp eller skriva ut dem via Mina Kanta-tjänsten.Efter att EU-förordningen om coronaintyg träder i kraft den 1 juli är EU:s coronaintyg och pappersversionerna av dem avgiftsfria för medborgarna.
Avgift kan tas ut för covid-19-test som görs till personer som reser utomlands från Finland
Privata tjänsteproducenter inom hälso- och sjukvården genomför covid-19-tester för personer som reser utomlands från Finland. FPA ersätter inte de coronatester som gjorts inom den privata hälso- och sjukvården med anledning av resande. Enligt EU-förordningen kan det tas ut en avgift för tjänster i anslutning till EU:s coronaintyg – till exempel för covid-19-tester. Testerna ska vara lättillgängliga och förmånliga. Skyldigheterna enligt EU-förordningen sträcker sig inte direkt till privata tillhandahållare av hälsovårdstjänster. Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar ändå att privata hälsovårdsproducenter beaktar EU-förordningen i sin prissättning. I sista hand får man ett avgiftsfritt intyg från den offentliga hälso- och sjukvården.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Midsommarbrasor orsakar skogsbränder varje år. De flesta bränderna beror på vårdslöshet eller oaktsamhet. Inrikesministeriet påminner om att det numera alltid är förbjudet att tända en brasa då Meteorologiska institutet har utfärdat varning för skogsbrand eller gräsbrand.Undantag beviljas inte för midsommarbrasor. Inrikesministeriet uppmanar alla att kontrollera det lokala läget gällande varning för skogs- eller gräsbrand i väderleksrapporten eller på webbplatsen för Meteorologiska institutet.En brasa får inte heller göras upp om förhållandena är sådana att risken för skogsbrand, gräsbrand eller annan eldsvåda är uppenbar, till exempel på grund av torka eller vind eller någon annan orsak. Det lokala räddningsverket kan dessutom förbjuda öppen eld inom räddningsområdet eller en del av området för en viss tid av någon annan välgrundad orsak. Om du har frågor som gäller midsommarbrasor, kontakta räddningsverket i det egna området.Om det inte finns en aktuell varning för skogs- eller gräsbrand i området kan man tända en brasa bara man iakttar stor försiktighet. Att tända en brasa på någon annans mark förutsätter alltid tillstånd av markägaren.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin bjöd i april in riksdagspartierna till en parlamentarisk debatt om nivån på forsknings- och utvecklingsfinansieringen och hurdan den ska vara på lång sikt. Diskussionen äger rum tisdagen den 22 juni med början klockan 12 på Ständerhuset, delvis via distanskontakt. Målet med diskussionen är att skapa en grund för ett långsiktigt engagemang för ökade investeringar i forskning och utveckling.Diskussionen öppnas med ett anförande av Huhtamäki Oy:s styrelseordförande Pekka Ala-Pietilä, Martti Hetemäki från Helsinki GSE, Statens tekniska forskningscentrals verkställande direktör Antti Vasara samt Jyväskylä universitets rektor Keijo Hämäläinen. Därefter håller varje riksdagsgrupp ett eget anförande.Regeringen har som mål att höja forsknings- och utvecklingsutgifternas andel till 4 procent av Finlands BNP före 2030. Ökad forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FoUI) och en höjning av utgifterna till 4 procent förutsätter ett långsiktigt engagemang över valperioderna. För att FoUI-verksamheten ska kunna stärkas krävs också en allmänt godtagbar, gemensam syn samt en ambitiösare och konsekventare forsknings- och innovationspolitik. I enlighet med regeringens beslut som fattades vid halvtidsöversynen och ramförhandlingarna tillsatte Statsrådets kansli den 18 juni en parlamentarisk FoUI-arbetsgrupp som ska undersöka olika alternativ för att öka finansieringen av forskning och utveckling på lång sikt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Reformen av social- och hälsovårdstjänsterna förutsätter ny kompetens och nya verksamhetssätt. Undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har tillsammans tillsatt ett projekt som syftar till att utveckla utbildningsutbudet inom social- och hälsovården så att det mer flexibelt svarar mot individuella behov och arbetslivets behov. Projektet ska granska högskoleutbildningen inom området i vid bemärkelse med tanke på såväl examina, kompletterande utbildning och praktik som det kontinuerliga lärandets perspektiv.– Tillgången till social- och hälsovårdstjänster och utvecklandet av tjänsterna förutsätter att det finns yrkeskunniga personer att tillgå. En utveckling av högskoleutbildningen säkerställer att det även i fortsättningen finns högklassiga tjänster som fungerar kundorienterat och med låg tröskel, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.Undervisningsrådet Sanna Hirsivaara, ordförande för projektarbetsgruppen, undervisnings- och kulturministeriet, [email protected], tfn 0295 330111Socialrådet Juha Luomala, projektarbetsgruppens vice ordförande, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected], tfn 0295 163492
 

Källa: Valtioneuvosto.fi