NordenBladet — Europeiska unionens råd har utsett ambassadör Terhi Hakala till Europeiska unionens särskilda representant för Centralasien från och med den 1 juli 2021. EU:s särskilda representanter är underställda den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik Josep Borrell och stöder hans arbete för att genomföra EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP). De särskilda representanterna har en central roll i att utveckla den gemensamma EU-politiken och öka EU:s inflytande. Den särskilda representanten för Centralasien har till uppgift att samordna EU:s långsiktiga och strategiska samarbete med länderna i regionen. Det mångsidiga samarbetet kretsar bland annat kring säkerhetsfrågor, rättsstatsutvecklingen, energi, miljö, vatten, klimatförändringar, utbildning och mänskliga rättigheter samt i synnerhet kvinnornas ställning.  I enlighet med EU:s strategi för Centralasien främjas också affärsmiljöns utveckling och investeringsklimatet samt en hållbar konnektivitet.  Finland arbetar aktivt för unionens mål genom att främja den politiska dialogen och de ekonomiska relationerna och genom att genomföra utvecklingssamarbetsprojekt i regionen.Terhi Hakala har tidigare bland annat varit chef för Finlands ständiga representation i Genève, chef för utrikesministeriets östavdelning, Finlands ambassadör i Indien, chef för OSSE-insatsen i Georgien och ambulerande ambassadör i Sydkaukasien. För närvarande är Hakala ambassadör för motverkandet av hybridhot vid utrikesministeriets politiska avdelning.Centralasiens strategiska betydelse växer hela tiden på grund av grannskapet med Afghanistan. ”EU är en välkommen partner som bidrar till stabiliteten och problemlösningen i Centralasien. EU har flera verktyg för att främja återhämtningen efter den globala pandemin. I den särskilda representantens mandat är det särskilt viktigt att stärka det regionala samarbetet och stabiliteten tillsammans med länderna i regionen och andra internationella aktörer. Under de kommande åren kommer det att bli allt viktigare”, konstaterar Hakala. Länderna i Centralasien är Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det finns brister i identifieringen och behandlingen av hatmotiv i straffprocessen, och domen skärps sällan på basis av hatmotiv. Detta framgår av en färsk utredning från Polisyrkeshögskolan som ger ny information om hur hatbrotten framskrider i straffprocessen. Rapporten publiceras som ett led i justitieministeriets projekt Fakta mot hat.I sin kartläggning har forskaren Marko Juutinen följt upp hatbrott som kom till polisens kännedom 2017, från förundersökningen till åklagaren och vidare till tingsrätten. Materialet utgörs av polisens förundersökningsmaterial, åklagarväsendets stämningsansökningar och beslut om att inte väcka åtal samt tingsrätternas avgöranden.Utredningen av hatbrott kräver tydligare praxis
Enligt rapporten fick polisen 2017 kännedom om 1 165 misstänkta hatbrott, av vilka 547 fördes till åtalsprövning. Åklagaren väckte åtal för 368 brott. Fram till i mars 2021 hade tingsrätten meddelat en fällande dom för 92 hatbrott. I tolv fall skärptes straffet på grund av hatmotiv. I de övriga fallen ingick hatmotiv i brottsrekvisitet.Utredningen visar att polisen inte känner igen alla hatbrott och att misstanken om ett eventuellt hatmotiv inte alltid förmedlas till åklagaren. Enligt polisens anvisning ska alla misstänkta hatbrott klassificeras enligt en särskild kod för hatbrott, om målsäganden eller polisen anser att gärningen åtminstone delvis är ett hatbrott. Klassificeringen är dock inte obligatorisk.Av utredningen framgår det också att i inemot hälften av de brott som skärpts på grund av hatmotiv angav tingsrätten inte på vilket sätt en skärpning av straffet verkligen skärpte domen. Det fanns brister i motiveringen också i de fall där straffet trots åklagarens yrkande inte dömdes ut till ett strängare straff. Bristfälliga motiveringar kan undergräva förtroendet för rättssystemets funktion och på så sätt upprätthålla strukturer som möjliggör underrapportering.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 18 juni tillsatte statsrådets kansli en parlamentarisk arbetsgrupp för att utreda metoder för att förbinda sig till en långsiktig ökning av den offentliga forsknings- och utvecklingsfinansieringen (FoU-finansieringen). Statsminister Sanna Marins regering beslutade att inrätta en parlamentarisk FoUI-arbetsgrupp i samband med halvtidsöversynen och ramförhandlingarna.Finland har som mål att öka forsknings- och utvecklingsutgifterna till fyra procent i förhållande till BNP före 2030 i enlighet med regeringsprogrammet och färdplanen för forskning, utveckling och innovation (FoUI-färdplanen). Enligt uppskattningar behövs det årliga tilläggssatsningar på i genomsnitt närmare 600 miljoner euro för att nå målet. Den privata finansieringens andel av denna finansiering skulle vara cirka 400 miljoner euro och den offentliga sektorns cirka 200 miljoner euro, om den offentliga sektorns andel av FoU-finansieringen förblir oförändrad.FoUI-finansieringen ska vara förutsägbar och långsiktig och den ska utveckla forsknings- och innovationssystemet på ett balanserat sätt. Därför bör man parlamentariskt enas om FoUI-målet och om de finansieringsmetoder som behövs för att nå målet. Ett brett parlamentariskt engagemang för FoUI-målet och för en ökning av den offentliga sektorns FoU-finansiering bidrar med den förutsägbarhet som behövs för att utveckla forsknings- och innovationssystemet och för att öka den privata FoU-finansieringen.Varje riksdagsgrupp har en medlem och en ersättare i arbetsgruppen. Riksdagsledamot Matias Mäkynen är arbetsgruppens ordförande. Permanenta sakkunniga i arbetsgruppen är understatssekreteraren vid statsrådets kansli samt kanslicheferna vid finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet.Den parlamentariska FoUI-arbetsgruppen har till uppgift att utreda alternativa sätt att öka FoU-finansieringen på lång sikt. Arbetsgruppen kartlägger bland annat den långsiktiga planering som görs under normala budgetprocesser, möjligheten till flerårig budgetering och möjligheten att inrätta en fond utanför budgeten för FoU-finansieringen.Arbetsgruppens mandattid sträcker sig till den 31 december 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den omvärld där markpolitiken bedrivs möts av många förändringstryck till följd av bland annat urbanisering, klimatförändringar och politiska megatrender. En utredning som offentliggjordes den 21 juni granskar nuläget och utvecklingsbehoven för kommunernas markpolitik och ger rekommendationer till kommuner, markpolitiska aktörer och lagstiftare. De genomgående aspekterna i utredningen är markpolitikens öppenhet, transparens och acceptans.Utvecklingsförslag för att öka genomslaget av markpolitikenMarkpolitiken och urvalet markpolitiska metoder i Finland har av hävd varit fokuserat på samordning och främjande av utvecklingen av råmark. Förändringen i omvärlden för markpolitiken medför dock ett nytt behov av att ur bredare perspektiv granska hur de markpolitiska metoderna fungerar och vilket genomslag markpolitiken har. I utredningen presenteras flera utvecklingsförslag och rekommendationer som gör det möjligt att främja och öka genomslaget av markpolitiken i framtiden.Tillgången till markpolitisk information bör utvecklas så att information och beslut enkelt kan hittas på ett enda ställe. Dessutom bör uppföljningen, rapporteringen och övervakningen av markpolitiken utvecklas på ett allmänt plan. Till stöd för utvecklingen utarbetades i utredningen ett utkast till en ram för rapportering av kommunernas markpolitik. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt spridning av god praxis och åt ökning av markpolitikens öppenhet och transparens.Kommunerna bör utveckla målsättningen för markpolitiken och förståelsen av genomslagskedjor. Det finns ett särskilt behov av utveckling när det gäller att konkretisera målen för de markpolitiska programmen och att på ett tydligare sätt länka målen och de markpolitiska metoderna. En granskning av genomslaget av markpolitiken bör integreras på ett mer systematiskt sätt i kommunernas markpolitiska förfaranden i syfte att öka den strategiska aspekten och öppenheten.De markpolitiska instrumenten och urvalet instrument för komplementeringsbyggande och nyutveckling av regioner bör utvecklas och utökas. I gällande lagstiftning saknas sådana instrument på regional nivå som är större än en enskild fastighet (till exempel utvecklingsområden för kompletteringsbyggande) och som möjliggör en samordnad utveckling av regioner i samarbete med markägare.Klimataspekten bör integreras som ett av målen för markpolitiken i lagstiftningen. Utöver den allmänna regleringen för att begränsa klimatförändringarna gäller det till exempel också att främja kompensationstänkande i fråga om markområden som ska inkluderas i den byggda miljön (net land take).Uppmärksamhet bör ägnas åt upprätthållande och utveckling av kompetensen hos de tjänsteinnehavare som genomför markpolitiken. Expert- och kamratstödsnätverken bör särskilt utvecklas till stöd för aktörer i små kommuner. Dessutom bör de allmänna anvisningarna också utökas, exempelvis till delar det gäller praxis för avtal om tomtöverlåtelse och markanvändning.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På vattenguden Ahtis namnsdag den 21 juni uppmuntrar programmet för effektiviserat vattenskydd berörda parter att ansöka om finansiering till vattendragsrestaurering samt till vattenhanteringen inom jord- och skogsbruket. Ansökningsomgången inleds på hösten men det är bra att redan under sommaren förbereda sig på att ansöka om finansiering.Det behöver göras arbete för att restaurera vattendrag som övergöds, blir grundare och växer igen samt för att reparera de skador som dämning, röjning, torrläggning och vattenbyggnad har orsakat. Det behövs nya sätt vars syfte är att uppehålla vattendrag, till exempel slingrande fåror och fåror i två nivåer, för att minska den belastning som jord- och skogsbruket orsakar.”Finländarna är angelägna om att förbättra tillståndet i de närliggande vattendragen. Det har redan inletts över 300 restaureringsprojekt runt om i Finland med finansiering från programmet för effektiverat vattenskydd. Det lönar sig att använda finansieringen från programmet nu”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Programmet för effektiverat vattenskydd stöder det viktiga restaureringsarbetet och bjuder även in nya aktörer. Ansökningsomgången för statsunderstöd för restaureringen av vattendrag vid närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna), och för vattenhanteringen inom jord- och skogsbruk vid NTM-centralen i Norra Österbotten, inleds på hösten, men det är redan nu bra attsöka samarbetspartner, eftersom de flesta projekt drar nytta av samarbete,fråga råd av till exempel restaurerings- och vattenhushållningsexperter vid NTM-centralerna, miljöväsendet i kommunen, en regional vattenskyddsförening eller något annat regionalt vattenvårdsnätverk.det nationella nätverket för restaurering av vattendrag kan också tillhandahålla information och kontakter till samarbetspartner.fundera på hur motfinansiering kan ordnas för restaureringsprojektetplanera projektet, dvs. utreda vattenstatusen och vilka åtgärder som redan vidtagits samt ta reda på om restaureringsåtgärderna kräver tillståndbekanta sig med andra projekt och hitta nya idéer och metoderNärmare information om ansökningstiden kommer i augusti.Restaurering och allsidig hantering av vattendrag lönar sigVattendragens tillstånd har en betydande inverkan på såväl naturens välmående som människornas välbefinnande. Genom restaureringsåtgärder och rätt sorts vattenhantering säkerställer vi att även kommande generationer får njuta av en trivsam boendemiljö och kan använda vattnen för rekreation, till exempel för att bada och fiska. Genom en övergripande realisering av avrinningsvatten från jord- och skogsbruket kan man påverka avrinningen av näringsämnen men också verksamhetsförutsättningarna för olika branscher. Akvatiska ekosystem och fiskbestånd som kännetecknas av mångfald har också de bästa förutsättningarna att anpassa sig till klimatförändringen.Även små lokala projekt kan ha stor inverkan. Välmående vattendrag stärker hela den ekonomiska regionens livskraft. De stöder fiskerinäringen, skapar möjligheter till affärsverksamhet kring turism, stimulerar byaverksamheten och gör regionen attraktivare för potentiella nya invånare och företagare.Information och anvisningar om hur man ansöker om understöd:ym.fi/skjutsatvattenvardenInformation om restaurering av vattendrag:ymparisto.fi/vesistokunnostusverkosto

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår flera ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar. Syftet med de föreslagna ändringarna är att förhindra att covid-19-smitta av utländskt ursprung sprids i Finland. Det föreslås att personer som anländer till Finland ska visa upp ett intyg över att de genomgått covid-19 inom de sex senaste månaderna eller fått en covid-19-vaccinationsserie eller visa upp ett intyg över ett negativt resultat av ett covid-19-test som tagits före ankomsten till Finland.Om en person som anländer till Finland inte har ett covid-19-testintyg måste personen testa sig genast efter ankomsten till Finland. De som inte har fått hela vaccinationsserien eller inte genomgått covid-19 ska testa sig på nytt inom 3–5 dygn efter att de har anlänt till Finland. Paragrafen om det andra testet gäller till den 15 oktober 2021.  Skyldigheten att visa upp intyg eller testa sig gäller personer som fyllt 16 år. Enligt lagen finns också vissa undantagsgrupper som inte omfattas av skyldigheten med intyg och test.  Enligt lagen om smittsamma sjukdomar ska det vara straffbart att inte delta i de covid-19-tester som krävs. Dessutom kompletteras bestämmelserna om handräckning. Polisen och Tullen kan ge handräckning till exempel för att säkerställa att förbudet mot att lämna platsen iakttas eller för att stoppa fordon och dirigera trafiken. Regeringen lämnade in förslagen om de temporära bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar fredagen den 18 juni (16 a–16 g §, 87 a § och 89 a §). Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt och gälla till och med den 31 december 2021.I de europeiska länderna tillämpas olika åtgärder för att förhindra att viruset sprids över gränserna.  Åtgärderna innefattar till exempel karantän, testning och vaccinationskrav för resenärer. Man kan kontrollera vilka åtgärder som tillämpas i olika länder på Europeiska unionens officiella webbplats. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det första plenarmötet för konferensen om Europas framtid ordnas i Strasbourg den 19 juni. Vid det konstituerande mötet förs en diskussion om konferensens syfte, förväntningarna på den och tidschemat. Vid plenum i juni representeras Finlands regering via distansförbindelse av statssekreterare Vesa Vuorenkoski och statssekreterare Johanna Sumuvuori. På plats i Strasbourg representeras Finland också av medborgarrepresentanten Ninni Norra.”Europeiska unionen finns till för medborgarna. Genom konferensen om Europas framtid ges medborgarna nya möjligheter att delta i diskussionen om EU:s framtid vid europeiska och nationella tillställningar. Diskussionerna behandlar teman som demokrati, rättsstatsprincipen samt de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Dessa företeelser utgör grunden för unionens verksamhet, och det är dem som också framtiden bör bygga på”, säger statssekreterare Vesa Vuorenkoski.
 
Idén med konferensen om Europas framtid är att det civila samhället ska delta aktivt och ordna olika evenemang. De medborgardebatter som ordnas under konferensen främjas och stöds på nationell nivå som ett led i statsrådets vanliga verksamhet. Målet är att deltagarna utgör en så representativ och mångsidig grupp som möjligt. Avsikten är att ordna diskussionerna på olika håll i Finland. Information om evenemangen under konferensen samlas på kommissionens flerspråkiga webbplattform. Via plattformen kan medborgarna också dela med sig av sina tankar och åsikter och komma med förslag.
 
I regel representeras Finlands regering vid plenarmötet av Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen och en annan minister, beroende på vilka teman som behandlas. Vid det konstituerande mötet i juni representeras regeringen av sina statssekreterare. 
 
Till plenarmötets konstellation hör bland annat 108 ledamöter av Europaparlamentet, 108 ledamöter av nationella parlament, 108 medborgare och företrädare för andra europeiska samarbetspartner. Finland anser att konferensen ska fokusera på ungdomar, och Finlands medborgarrepresentant vid konferensen är den 20-åriga Ninni Norra som valts genom Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf.
 
Följande plenarmöten hålls 22–23.10.2021, 17–18.12.2021, 21–22.1.2022, 18–19.2.2022 och vid behov 11–12.3.2022.
 
Avsikten är att konferensen ska lägga fram sina slutsatser våren 2022. Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen har åtagit sig att lyssna på européerna och se över slutsatserna inom ramen för sina befogenheter och EU:s grundfördrag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I dag den 18 juni inleds kampanjen Min naturgåva, som uppmuntrar till att skydda den finländska naturen. De hektar som under kampanjen skyddats av privatpersoner och företag räknas samman, och staten skyddar ett motsvarande antal hektar på sin egen mark. I kampanjen inkluderas alla objekt som privata aktörer skänkt för skyddsändamål sedan ingången av 2019.“Den finländska naturen är en verklig gåva till oss alla och det ligger på vårt ansvar att trygga dess mångfald. Ett sätt är att skydda de vackra och kära naturobjekten så att även kommande generationer får njuta av dem”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.“Naturgåvor gavs senast för att fira Finlands hundraårsjubileum. I regeringen var vi eniga om att kampanjen förtjänade en fortsättning”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Kampanjen Min naturgåva är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för genomförandet av kampanjen. Kampanjen är en fortsättning på den kampanj som ordnades för att fira Finlands hundraårsjubileum. Den genomfördes då under namnet Min naturgåva till hundraåringen. År 2017 inrättades genom kampanjen totalt 170 skyddsområden, som uppgår till sammanlagt 3 064 hektar. Kampanjen överträffade alltså sitt mål med råge, eftersom siktet var ställt på 1 800 hektar.Privata aktörer kan delta i kampanjenKampanjen omfattar hela landet, med undantag för Åland. Man kan delta i kampanjen genom att ta kontakt på adressen ym.fi/luontolahja. NTM-centralerna inrättar permanenta privata naturskyddsområden på de erbjudna områdena. De statsägda områden som kan skyddas uppgår till sammanlagt högst 5 000 hektar. I kampanjen inkluderas alla objekt som privata aktörer skänkt för skyddsändamål sedan ingången av 2019. Kampanjen pågår till och med utgången av år 2022. De områden som ska skyddas av staten väljs i slutet av kampanjen ut av Forststyrelsen bland de områden som den förvaltar.Även kommuner och församlingar kan ge sin egen naturgåva, men de områden som de skänkt räknas inte med i det antal hektar som skänkts av privata markägare och som staten fördubblar av statsägd mark. Staten utser inga motpartsområden för de donerade vattenområdena.Alla objekt som är speciellt natursköna eller som har stor mångfald lämpar sig för kampanjenFör kampanjen kan man föreslå alla objekt som uppfyller förutsättningarna för inrättande av ett naturskyddsområde enligt naturvårdslagen. Alla natursköna eller på annat sätt representativa objekt är alltså välkomna. En allmän förutsättning för att ett naturskyddsområde ska kunna inrättas är att:det i området lever eller finns en art eller biotop som är hotad eller som är eller håller på att bli sällsynt, eller ett motsvarande ekosystemdet i området finns föröknings- och rastplatser för individer av djurarter som avses i bilaga IV (a) till habitatdirektivetdet i området finns en egenartad eller sällsynt naturformationområdet är speciellt natursköntdet i området finns en kulturbiotop som håller på att bli sällsyntdetta är nödvändigt för att en gynnsam skyddsnivå för en naturtyp eller en art ska kunna bibehållas eller uppnåsområdet i övrigt är så representativt, typiskt eller värdefullt att det är skäl att skydda det för att bevara naturens mångfald eller skönhet.Läs mer om kampanjen och delta

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rekommendationerna är en del av den europeiska planeringsterminen för den ekonomiska politiken, som i år fokuserar på de offentliga finanserna.EU:s råd för ekonomiska och finansiella frågor godkände fredagen den 18 juni rekommendationer till medlemsländerna om de offentliga finanserna. Rådet ger däremot inte några sedvanliga landspecifika rekommendationer i år.Rådet rekommenderar att Finland gör följande:Under 2022 vidmakthålla en stödjande finanspolitisk inriktning som beaktar den impuls som ges genom faciliteten för återhämtning och resiliens samt upprätthålla nationellt finansierade investeringar.När de ekonomiska förhållandena så medger, bedriva en finanspolitik som syftar till att på medellång sikt uppnå ett betryggande läge i de offentliga finanserna och säkerställa offentligfinansiell hållbarhet, men samtidigt öka investeringarna för att främja tillväxtpotentialen.Vara särskilt uppmärksam på de offentliga finansernas sammansättning, på såväl inkomstsom utgiftssidan av budgeten, och på budgetåtgärdernas kvalitet, i syfte att säkerställa en hållbar och inkluderande återhämtning. Prioritera hållbara och tillväxtfrämjande investeringar, framför allt investeringar som stöder den gröna och digitala omställningen. Prioritera finanspolitiska strukturreformer som bidrar till finansieringen av politiska prioriteringar och till långsiktigt hållbara offentliga finanser, inbegripet, i förekommande fall, genom att förbättra täckningen, tillräckligheten och hållbarheten hos hälso- och sjukvårdssystem samt sociala trygghetssystem för alla.Finansminister Annika Saarikko representerade Finland vid mötet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den granskning av närings-, trafik- och miljöcentralernas stöd för små och medelstora företags utvecklingsprojekt som arbets- och näringsministeriet beställt har blivit klar. Syftet var att producera information om styrningen, kontrollen och rapporteringen av den finansiering som beviljats på grund av coronaepidemin. Granskningen har utförts av BDO Audiator Oy på uppdrag av arbets- och näringsministeriet.– Granskningen ger oss viktig information om hur vi i fortsättningen bättre kan förbereda oss på exceptionella situationer och utveckla styrningen, kontrollen och rapporteringen, säger regeringsrådet Mikko Ojala. Förberedelserna för att bygga upp ett stödsystem inleddes vid arbets- och näringsministeriet i mitten av mars 2020. Ansökningstiden var 30 mars – 8 april 2020. De första besluten fattades i början av april 2020. Över 33 000 ansökningar lämnades in till NTM-centralerna. Det ansökta beloppet uppgick till något över en miljard euro. Antalet positiva beslut var något över 22 500 och i stöd beviljades 335,3 miljoner euro.Stödprocessen inleddes snabbt Utifrån granskningen agerade arbets- och näringsministeriet, utvecklings- och förvaltningscentret samt närings-, trafik- och miljöcentralerna mycket snabbt vid coronakrisen våren 2020. Stödformerna, ansöknings- och myndighetsanvisningarna samt det uppdaterade datasystemet för ansökan om och behandling av stöd skapades inom cirka två veckor.Den exceptionella situationen beaktades på många sätt: stödvillkoren ändrades, ansökningsprocessen förenklades och sökandena fick råd om stöden och stödansökan. Det finns också rum för utveckling av systemet som infördes snabbt NTM-centralerna har inte haft någon separat kvalitetskontroll av finansieringsprocessen för coronastöd. Kvaliteten har dock säkerställts riskbaserat och utifrån kontrolliakttagelserna i efterhand våren 2021. Ur krishanteringssynvinkeln handlade det om en långvarig stödform. Krisen började våren 2020 och när granskningen blev klar i maj 2021 pågick en del av projekten fortfarande. Den verksamhet som stöds enligt stödansökan och de resultat som uppnåtts framgår inte tydligt av slutrapporten när det gäller vissa finansierade projekt. Detta har lämnat rum för tolkning i fråga om finansieringsvillkoren. I en liten del av projekten upptäcktes brister eller oklarheter när det gäller rätten till stöd. Arbetet med att gå igenom dessa har inletts och delvis åtgärdats. 
Den genomsnittliga behandlingstiden har ur sökandenas synvinkel varit lång på grund av det väldigt stora antalet ansökningar i förhållande till NTM-centralernas personalresurser.
Granskningar av coronastöden pågår – även konsekvenserna undersöksArbets- och näringsministeriet låter utföra externa granskningar av riktigheten i användningen av statliga medel i en coronakris. Vid granskningen bedöms Business Finlands coronastöd, närings-, trafik- och miljöcentralernas coronastöd, stöd för ensamföretagare som beviljas av kommuner och restaurangstöd som beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter, det vill säga utvecklings- och förvaltningscentret.
Granskningen omfattar hela processen från ansökan om stöd till beviljande, utbetalning, användning och övervakning av stödet. Coronastödens effekter på kort och lång sikt undersöks separatUtöver granskningarna låter arbets- och näringsministeriet göra en bedömning av coronastödens effekter. I den första fasen bedöms effekterna av coronastöden på kort sikt. Särskilt granskas hur stöden riktades, om de förebyggde konkurser, hur de främjade sysselsättningen och vilka effekter de hade på förnyelse och produktivitet. För projektet ansvarar en oberoende forskningssektion för företagsstöd som finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet och som utför egna självständiga utvärderingar samt konkurrensutsätter dem som genomför bakgrundsforskningen. Information om coronastödens effekter på lång sikt ges i två separata utvärderingar 2021–2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi