NordenBladet — Onsdagen den 23 juni lämnade statsrådet sin klimatårsberättelse till riksdagen. Utsläppen minskade under undantagsåret 2020, men för att Finland ska kunna bli klimatneutralt 2035 behövs fler och snabbare åtgärder också efter pandemin.”Vi är på väg åt rätt håll, men det behövs nya klimatåtgärder. Just nu bereds våra viktigaste klimatplaner: den klimatpolitiska planen på medellång sikt fram till 2035, klimat- och energistrategin och en klimatplan för markanvändningssektorn. I det här arbetet måste vi hitta de åtgärder som behövs för att göra Finland klimatneutralt 2035. Samtidigt måste vi se till att klimatåtgärderna genomförs på ett rättvist sätt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Regeringens mål är att Finland ska vara klimatneutralt 2035 och klimatnegativt kort därefter. Klimatneutralitet innebär att utsläppen och sänkorna är lika stora, alltså att de utsläpp som människan orsakar kalkylmässigt är lika stora som upptaget av växthusgaser. Termen klimatnegativ innebär att upptaget av växthusgaser är större än utsläppen.Kolsänkornas uppskattade omfattning 2035 är en central faktor, eftersom kolsänkorna avgör hur stora utsläppsminskningar som krävs för att uppnå klimatneutralitet. Om den eftersträvade nettosänkan i markanvändningssektorn 2035 är -21 miljoner ton måste utsläppen minska från dagens 48 miljoner ton till 21 miljoner ton. De nuvarande åtgärderna uppskattas täcka cirka 16 miljoner ton av den utsläppsminskning på 27 miljoner ton som behövs, vilket innebär att det så kallade utsläppsgapet är 11 miljoner ton. Stor utsläppsminskning 2020 i utsläppshandeln, liten minskning i övrigtEnligt Statistikcentralens snabbestimat minskade Finlands totala utsläpp i fjol med nio procent jämfört med året innan. Utsläppen i utsläppshandelssektorn minskade med hela 16 procent. De utsläpp som inte omfattas av utsläppshandeln minskade med tre procent, men överskred EU:s utsläppskvot för Finland 2020.Utsläppshandeln omfattar bland annat utsläppen från elproduktionen, största delen av fjärrvärmeproduktionen, metallframställningen, cellulosa- och pappersindustrin, den kemiska industrin, byggproduktindustrin och luftfarten. Utsläppshandeln omfattar inte till exempel vägtrafik, jordbruk och individuell uppvärmning av byggnader.Utsläppsminskningen berodde bland annat på den varma vintern, de senaste förändringarna i elproduktionens struktur samt de minskade trafikutsläppen. En annan viktig klimataspekt var att kolsänkan i markanvändningssektorn ökade eftersom avverkningarna minskade.Finländarna konsumerar allt merUtsläppen från hushållens konsumtion minskade enligt Finlands miljöcentral 2010–2015, men har därefter stannat på mer eller mindre samma nivå. De konsumtionsrelaterade utsläppen inkluderar utsläppen från produktionen av varor och tjänster inom landet och dessutom utsläppen från importprodukternas produktionskedjor utomlands. När de konsumtionsrelaterade utsläppen beräknas drar man av utsläppen från exportprodukternas produktionskedjor. Konsumtionsutsläppen har totalt ökat med fyra procent sedan 2000. Den viktigaste förklaringen är inkomstnivån. Ju mer pengar människor har, desto mer konsumerar de vanligen. Utsläppssnålare produkter och tjänster har delvis kompenserat för de ökande konsumtionsutgifterna.Trafikutsläppen minskarUtsläppen från transporter inom landet minskade 2020 med sex procent från året innan. I synnerhet coronapandemin påverkade utsläppsminskningen då antalet körda kilometer minskade. Enligt regeringsprogrammet är målet för 2030 en halvering av trafikutsläppen jämfört med utsläppsnivån 2005. Trafikutsläppen minskar för långsamt för att målen ska kunna uppnås. Med nuvarande åtgärder uppnås en utsläppsnivå på uppskattningsvis 7,9 miljoner ton, men utsläppen behöver minska till 6,3 miljoner ton. I maj 2021 fattade statsrådet ett principbeslut om en färdplan för fossilfria transporter för att uppnå målet.Utsläppen från jordbruket oförändradeUtsläppen från jordbruket 2020 låg enligt snabbestimatet på samma nivå som året innan. Med de nuvarande åtgärder som ingår i klimatplanen på medellång sikt väntas utsläppen i jordbrukssektorn börja minska något. EU:s gemensamma jordbrukspolitik reformeras som bäst inför följande finansieringsperiod. Utsläppsminskningsåtgärderna ses över i det sammanhanget. EU kräver att medlemsstaterna ska rikta 30 procent av utvecklingsmedlen för landsbygden till miljö- och klimatåtgärder på nationell nivå.Oljeuppvärmningen avvecklas för att minska utsläppen från uppvärmning av byggnaderUtsläppen från individuell uppvärmning av byggnader har minskat de senaste åren tack vare minskad oljeuppvärmning och bättre energiprestanda. Största delen av utsläppen från individuell uppvärmning orsakas av oljeuppvärmning. Åtgärdsprogrammet för avstående från fossil oljeuppvärmning har varit ute på remiss våren 2021. Understöd har införts för att påskynda omställningen från oljeuppvärmning i bostadshus.Anpassningsåtgärderna måste påskyndas Den accelererande klimatuppvärmningen innebär att snabbare anpassningsåtgärder behövs. Finland inleder uppdateringen av sin nationella plan för anpassning till klimatförändringen 2021 under jord- och skogsbruksministeriets ledning. Anpassningsplanen genomförs för att minska de skadliga effekterna av klimatförändringen, bland annat effekterna på människors säkerhet, hälsa och levnadsförhållanden, naturen och den övriga miljön, näringarna, infrastrukturen och samhällets viktiga funktioner.Dataunderlaget om klimatförändringens konsekvenser och risker samt olika verktyg för beredskapen inför dem utvecklas i flera pågående forskningsprojekt. Starkare omfattande samarbete, partnerskap och utveckling av klimatsäkra lösningar förbättrar Finlands beredskapsförmåga inför klimatförändringen.Klimatårsberättelsen baserar sig på klimatlagenKlimatårsberättelsen baserar sig på  klimatlagen från år 2015. Den här årsberättelsen är den tredje i ordningen.Klimatårsberättelsen är ett sätt att följa upp hur Finlands utsläppsminskningsmål har uppnåtts. I årsberättelsen sammanställs uppgifter om hur Finlands utsläpp och sänkor utvecklats. Dessutom granskas anpassningen till klimatförändringen och hur de planerade  åtgärderna påverkar utsläppen. I årsberättelsen bedöms också behovet av nya åtgärder för att uppnå de uppställda målen.Klimatårsberättelsens innehåll har utvecklats i en mer övergripande riktning enligt riksdagens betänkanden och responsen från olika intressentgrupper. Klimatårsberättelsen ger heltäckande information om utsläppsutvecklingen och aktuella frågor inom klimatpolitiken. Förutom ansvarsfördelningssektorn granskas också utsläppshandels- och markanvändningssektorerna.Riksdagen börjar behandla klimatårsberättelsen efter sin sommarpaus.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För närvarande bereds ett förslag om att införa kunskapen, tekniken och färdigheterna i anslutning till handtillverkat glas i Unescos förteckning över mänsklighetens immateriella kulturarv. I den multinationella ansökan som samordnas av Frankrike deltar förutom Finland också Tyskland, Spanien och Tjeckien.Ansökan har beretts sedan 2017 och avses bli inlämnad till Unesco i mars 2022. Beslutet om eventuellt godkännande i förteckningen fattas i december 2023.I Finland stöds den multinationella ansökan av 8 aktörer med anknytning till glasbranschen samt 12 glasbruk. För sammanslutningarnas del är Finlands glasmuseum ansvarande aktör. Finlands glasmuseum är ett av undervisnings- och kulturministeriet utsett museum med riksansvar som har som specialområde glastillverkning, glasindustri och glaskonstens historia.Unescos konvention skyddar kulturarvetFinland undertecknade Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet 2013. Konventionen främjar skyddet av det immateriella kulturarvet och ger synlighet åt människors, gemenskapers och gruppers olika kulturtraditioner. Museiverket svarar för verkställandet av konventionen i Finland.Till konventionen hör också att kulturarvet katalogiseras både nationellt och internationellt. Unesco upprätthåller två förteckningar över det immateriella kulturarvet och ett register över god praxis.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har beviljat statsunderstöd för bekämpning av våld mot kvinnor.Sammanlagt beviljades 300 000 euro i understöd för följande projekt:MIELI Psykisk Hälsa Finland rf / Brottsofferjouren 140 000 euro för ett projekt som förbättrar situationen för och identifieringen av sådana offer för människohandel i utsatt ställning som blivit utsatta för sexuellt våld.Vuolle Setlementti ry 160 000 euro för ett projekt som utvecklar och utvidgar stödtjänster med låg tröskel inom det riksomfattande nätverket Tyttöjen talo (Flickkornas hus) för flickor och kvinnor i utsatt ställning som utsatts för våld eller hot om våld.Understöd utlystes för två olika ändamål: för att vidareutveckla kampen mot människohandel och för att ta fram stödtjänster med låg tröskel. Sammanlagt 13 ansökningar lämnades in inom utsatt tid.MIELI Psykisk Hälsa Finland rf / Brottsofferjourens ansökan var den enda som gällde den först nämnda utlysningen. De övriga ansökningarna gällde den andra utlysningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nya EU-förordningen om äktenskapsskillnad, föräldraansvar och internationella bortföranden av barn börjar tillämpas i augusti 2022. I förordningen fastställs vilken medlemsstats domstol som är behörig på området och hur beslut erkänns och verkställs i en annan EU-stat.Denna så kallade nya Bryssel IIa-förordningen ersätter den förordning som för närvarande tillämpas i internationella familjeärenden. Syftet med de nya bestämmelserna är att förbättra skyddet av barnets bästa och förenkla förfarandena. Enligt förordningen är bland annat beslut som gäller vårdnaden om barn och rätt till umgänge direkt verkställbara i andra EU-stater. Dessutom har förfarandet för verkställighet av beslut delvis förenhetligats.En arbetsgrupp vid justitieministeriet har utarbetat ett förslag till sådana kompletterande bestämmelser i den nationella lagstiftningen som förutsätts i förordningen. Utlåtanden om betänkandet kan lämnas i e-tjänsten utlåtande.fi fram till den 15 september 2021.De föreslagna lagarna avses träda i kraft från och med augusti nästa år, då EU-förordningen ska börja tillämpas.Ytterligare upplysningar: Outi Kemppainen, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 260, [email protected]Bryssel IIa-förordningen Den nya Bryssel II a-förordningen gällande äktenskapsmål, mål om föräldraansvar och internationella bortföranden av barn – Arbetsgruppens betänkande om nationella bestämmelser som kompletterar förordningen (på finska)Utlåtande.fi 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 17 juni överlämnade statsrådet regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Försvarsmaktens handräckning till polisen. De viktigaste förslagen i propositionen avser bestämmelser om myndigheternas beredskap och ytterst exceptionella situationer och väpnad handräckning. Avsikten är att se över lagstiftningen om handräckning till polisen.Den nya lagen innehåller mer exakta bestämmelser än för närvarande om förutsättningarna för att ge handräckning och om beslutsfattandet i fråga om handräckning i exceptionella situationer. I lagen föreskrivs också om verkställigheten av beslut om handräckning samt om samordningen av polisens och Försvarsmaktens funktioner i handräckningssituationer. Motsvarande ändringar görs också i gränsbevakningslagens bestämmelser om Gränsbevakningsväsendets krävande handräckning till polisen. Avsikten är att förbättra polisens beredskap och förmåga att förhindra brott som äventyrar ett stort antal människors liv och hälsaEtt av syftena med den nya lagen är att förbättra polisens förmåga att förbereda sig för och förhindra samt omedelbart ingripa i till exempel terrorangrepp. – Syftet med lagändringen är att utveckla processen i anslutning till myndigheternas handräckning för att polisen ska ha bättre möjligheter att förhindra till exempel allvarliga brott mot en stor grupp människor, säger Heidi Aliranta, specialsakkunnig från inrikesministeriet.Den nya lagen innehåller mer exakta bestämmelser än för närvarande om förutsättningarna för att ge handräckning och om beslutsfattandet i fråga om handräckning. Målet är att beslut om krävande handräckning ska kunna fattas utifrån betydelsefull information tillräckligt snabbt och i tillräckligt god tid i förhållande till situationen.I lagen föreslås inga ändringar i den vardagliga, så kallade sedvanliga handräckningen mellan myndigheterna, utan de föreslagna ändringarna gäller mycket exceptionella situationer där polisens personal eller materiel inte räcker till. Genom den nya lagen ges Försvarsmakten eller Gränsbevakningsväsendet inte heller några nya befogenheter. De handräckningssituationer som avses i lagen gäller skötsel av polisens uppgifter under ledning och uppsikt av polisen.– Krävande handräckning betraktas som den sista utvägen i mycket exceptionella och sällsynta situationer som vi i första hand försöker förebygga med hjälp av andra metoder. Vi hoppas förstås att polisen aldrig behöver anlita krävande handräckning. Det måste ändå beaktas att omvärlden har förändrats under årens lopp, och vi måste också här i Finland kunna förbereda oss på sådana allvarliga situationer som vi har sett ute i världen, betonar Aliranta.Reformen av lagstiftningen inleddes våren 2018 när inrikesministeriet startade lagstiftningsprojektet och tillsatte en arbetsgrupp för beredningen av det.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Staten och Jyväskylä, Kuopio och Lahtis stadsregioner har godkänt avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT). Avtalen skapar mer satsningar på en hållbar samhällsstruktur och koldioxidsnål trafik i regionerna. Genom avtalen stärks samarbetet dels mellan kommunerna i stadsregionen, dels mellan regionen och staten.Miljöministeriet och kommunikationsministeriet informerar.Allt fler finländare bor i regioner som omfattas av MBT-avtal, där man genom samarbete mellan kommunerna och staten bygger fler bostäder till rimligt pris, koncentrerar bosättningen till platser som är förnuftiga med tanke på miljön och satsar på smidig trafik. I och med utvidgningen omfattas 55 procent av invånarna i Finland av MBT-avtal.I avtalen fastställs statens och stadsregionernas gemensamma mål och konkreta åtgärder för att utveckla en hållbar samhällsstruktur och ett hållbart trafiksystem. ”MBT-avtalen har etablerat sin ställning när det gäller att skapa en hållbar samhällsstruktur och eftersträva klimatneutralitet. Avtalen med stadsregionerna är ett viktigt sätt för staten att skapa socialt och ekologiskt hållbara boendemiljöer samt stödja boende till rimligt pris och utsläppssnål trafik. MBT-avtalen har uppkommit genom samarbete, och jag tackar varmt alla som deltagit i arbetet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. Med finansiering enligt MBT-avtalen stöder staten och stadsregionerna bland annat träbyggande och utvecklingen av gång, cykling och kollektivtrafik.”Ett klimatvänligt samhälle med god sammanhållning uppstår inte utan samarbete mellan staten och stadsregionerna. Tack till alla kommuner som deltar. Jag är övertygad om att kollektivtrafiken, gång och cykling i Kuopio, Lahtis och Jyväskylä stadsregioner i fortsättningen blir allt mer beaktansvärda färdsätt när vi satsar på dem tillsammans”, säger kommunikationsminister Timo Harakka. Vad händer härnäst?MBT-avtalen för de sju stadsregionerna, det vill säga för Helsingfors, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Uleåborg, Tammerfors och Åbo, gäller fram till 2031. Åtgärderna i MBT-avtalen gäller i synnerhet åren 2021–2023. Avtalen kommer att uppdateras 2023. Genomförandet av avtalens åtgärder följs regelbundet upp.MBT-avtalsförhandlingarna med Jyväskylä, Kuopio och Lahtis stadsregioner slutfördes den 29 april. Kommunernas politiska organ har behandlat avtalen och statsrådet fattade beslut om dem idag.För statens del är avtalsparterna följande: miljöministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), Trafikledsverket, Transport- och kommunikationsverket Traficom och de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 23 juni tillsatte statsrådet Finlands Akademis styrelse och vetenskapliga forskningsråd samt rådet för strategisk forskning för mandatperioden 1.1.2022–31.12.2024.Ordförande för Finlands Akademis styrelse är fortsättningsvis professor Johanna Myllyharju från Uleåborgs universitet. Till styrelsemedlemmar utsågs:–    forskningsdirektör Essi Eerola, Statens ekonomiska forskningscentral
–    professor Klaus Elenius, Åbo universitet
–    teknologidirektör Atte Haapalinna, Okmetic Oy
–    professor Martti Kauranen, Tammerfors universitet
–    professor Kirsi Tirri, Helsingfors universitetStyrelsen för Finlands Akademi beslutar om Akademins allmänna riktlinjer och mål utifrån de mål som överenskommits med undervisnings- och kulturministeriet.Akademins vetenskapliga forskningsrådForskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljöOrdförande är professor Jussi Kukkonen från Östra Finlands universitet. Till medlemmar utsågs:–    professor Per Ashorn, Tammerfors universitet
–    direktör Anna-Stiina Heiskanen, Finlands miljöcentral
–    professor Sirkku Juhola, Helsingfors universitet
–    professor Marja Kaunonen, Tammerfors universitet
–    professor Toni Kristian Laaksonen, Åbo universitet
–    forskningsprofessor Jarkko Niemi, Naturresursinstitutet
–    forskningschef Kirsi-Marja Oksman-Caldentey, Teknologiska forskningscentralen VTT
–    professor Jorma Palvimo, Östra Finlands universitet
–    professor Marko Salmi, Åbo universitet
–    professor Anne Toppinen, Helsingfors universitet.Forskningsrådet för kultur och samhälleOrdförande är professor Petri Karonen från Jyväskylä universitet. Till medlemmar utsågs:–    professor Tommi Inkinen, Åbo universitet
–    professor Marjo Kuronen, Jyväskylä universitet
–    universitetslektor Aini Linjakumpu, Lapplands universitet
–    professor Matti Miestamo, Helsingfors universitet
–    professor Atte Oksanen, Tammerfors universitet
–    professor Mika Pantzar, Helsingfors universitet
–    impact leader Jaana Seikkula-Leino, Tammerfors yrkeshögskola
–    professor Heikki Silvennoinen, Åbo universitet
–    professor Riikka Stewen, Konstuniversitetet
–    professor Tarja Väyrynen, Tammerfors universitet.Forskningsrådet för naturvetenskap och teknikOrdförande är professor Leena Ukkonen från Tammerfors universitet. Till medlemmar utsågs:–    professor Ari Friberg, Östra Finlands universitet
–    professor Mirja Illikainen, Uleåborgs universitet
–    professor Ari Jokinen, Jyväskylä universitet
–    specialsakkunnig Susanna Näreaho, Metropolia
–    universitetsforskare Satu Ojala, Uleåborgs universitet
–    professor Pekka Pankka, Helsingfors universitet
–    professor Timo Repo, Helsingfors universitet
–    professor Esa Vakkilainen, LUT-universitetet
–    professor Marjo Yliperttula, Helsingfors universitet
–    professor Patric Östergård, Aalto-universitetet.Akademins vetenskapliga forskningsråd beviljar finansiering för vetenskaplig forskning och för utveckling och utnyttjande av forskningsförutsättningarna. Forskningsråden har också till uppgift att följa upp forskningsfinansieringens genomslag och resultat samt att främja forskningen tillsammans med Akademins övriga organ.Rådet för strategisk forskningOrdförande för rådet för strategisk forskning är direktör Anu Kaukovirta från Naturresursinstitutet. Till medlemmar i rådet utsågs:–    projektledare Kari Herlevi, Sitra
–    forskningsprofessor Heikki Hiilamo, Institutet för hälsa och välfärd
–    direktör Mikael Hildén, Finlands miljöcentral
–    professor Anne Kovalainen, Åbo universitet
–    utvecklings- och innovationsdirektör Elina Lehtomäki, Caruna Oy
–    direktör Jussi Ronkainen, Sydöstra Finlands yrkeshögskola    
–    professor Heli Ruokamo, Lapplands universitet    
–    professor Antti Ylä-Jääski, Aalto-universitetet.Rådet för strategisk forskning finansierar långsiktig forskning i programform som tar fram lösningar på betydelsefulla utmaningar i det finländska samhället.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen beviljade Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten en nationell fullmakt på 4,2 miljoner euro för att hantera den plötsliga strukturomvandlingen i Kemi-Torneåregionen. Finansieringen är särskilt avsedd för små och medelstora företags investerings- och utvecklingsprojekt som skapar nya arbetsplatser i regionen.Med finansieringen stöds Kemi-Torneåregionen så att de regionalekonomiska konsekvenserna av nedläggningen av Stora Ensos Veitsiluotobruk blir så små som möjligt. I regionen har det sedan april då beskedet om nedläggningen kom, pågått åtgärder till stöd för arbetstagare och näringar för att motverka akuta strukturomvandlingsproblem. Den totala finansieringen till Kemi-Torneåregionen blir klar den 29 juni när regeringen har för avsikt att besluta om regionutvecklingsanslaget. Redan i april beviljade arbets- och näringsministeriet Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland 2,3 miljoner euro för hanteringen av sysselsättningsläget i Kemi-Torneå.– Kemi-Torneåregionen har under de senaste åren genomgått både negativa och positiva strukturomvandlingar. Målet med regeringens tilläggsfinansiering är att skapa ny företagsverksamhet och nya arbetsplatser i regionen. Stöd avsätts bland annat för att bidra till företagens förnyelse, innovationer och kompetens samt för att förbättra de digitala och tekniska färdigheterna, säger näringsminister Mika Lintilä. I mars anvisade regeringen Kemi-Torneåregionen sammanlagt 1,1 miljoner euro i samband med nedskärningen av Outokumpu Abp:s verksamhet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt diplomingenjör Jarkko Levasma till IKT-direktör vid finansministeriet. Levasma är för närvarande överdirektör vid Skatteförvaltningens produkthanteringsenhet.”Jag är mycket ivrig att få ta itu med de nya ansvarsfulla uppgifterna och utmaningarna. Lyckligtvis får jag stöd av ministeriets väldigt sakkunniga personal, ämbetsverken och kommunerna. Det skulle vara svårt att åstadkomma något samhälleligt betydelsefullt utan gott samarbete som sträcker sig över organisationsgränserna”, säger Levasma.Levasma har arbetat med flera olika uppgifter inom Skatteförvaltningen, bland annat som överdirektör vid produkthanteringsenheten, som utvecklings- och informationsförvaltningsdirektör och som datadirektör. Levasma har tidigare också arbetat vid Tieto Abp.Statsrådet fattade beslut om utnämningen onsdagen den 23 juni. Levasma utnämndes till tjänsten för perioden 1.8.2021–31.7.2026.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax och miljöministeriet informerar: Programmet för effektiviserat vattenskydd finansierar elva dagvattenprojekt. Dagvattnens kvalitet förbättras och skadliga ämnen avlägsnas från dem i de projekt som understöds. Skadliga ämnen kommer i vattendragen från avloppsreningsverk samt dagvattnen, dvs. från städernas byggda ytor som sköljning av smält- och regnvatten.I projekten utreds bland annat mängden skadliga ämnen och utsläppskällor i dagvattnen. Dessutom utvecklas metoder för att kontinuerligt följa upp kvaliteten på och belastningen av dagvattnen samt för rengöring av dagvattnen. I projekten samlar man in ny information om kvaliteten på dagvattnen i identifierade riskområden och utreder möjligheterna för att avlägsna skadliga ämnen från dagvattnen (bland annat bygg- och rivningsplatser). Dessutom samlar man in information och utökar förståelsen för hur de naturliga dagvattenkonstruktionerna fungerar och för dagvattenhantering under byggtiden. I projekten utökas också den allmänna medvetenheten om nedskräpningen av vattendragen genom kommunikation.Hantering av vatten i städerna och minskning av skadliga ämnen är ett tema i programmet för effektiviserat vattenskydd som koordineras av miljöministeriet. Den riksomfattande understödsansökan förvaltas av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax.Prövningsbaserat understöd söktes för 32 projekt.”Man har inte fäst lika mycket uppmärksamhet vid de skadliga ämnena i och kvaliteten på tätorternas dagvatten som vid andra utsläppskällor. Största delen av finländarna bor dock i tätorter och rena närvatten måste tryggas även där. De nya projekten ökar medvetenheten om kvaliteten på dagvattnen och löser lokala utmaningar”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi