NordenBladet — Den nya EU-förordningen om äktenskapsskillnad, föräldraansvar och internationella bortföranden av barn börjar tillämpas i augusti 2022. I förordningen fastställs vilken medlemsstats domstol som är behörig på området och hur beslut erkänns och verkställs i en annan EU-stat.Denna så kallade nya Bryssel IIa-förordningen ersätter den förordning som för närvarande tillämpas i internationella familjeärenden. Syftet med de nya bestämmelserna är att förbättra skyddet av barnets bästa och förenkla förfarandena. Enligt förordningen är bland annat beslut som gäller vårdnaden om barn och rätt till umgänge direkt verkställbara i andra EU-stater. Dessutom har förfarandet för verkställighet av beslut delvis förenhetligats.En arbetsgrupp vid justitieministeriet har utarbetat ett förslag till sådana kompletterande bestämmelser i den nationella lagstiftningen som förutsätts i förordningen. Utlåtanden om betänkandet kan lämnas i e-tjänsten utlåtande.fi fram till den 15 september 2021.De föreslagna lagarna avses träda i kraft från och med augusti nästa år, då EU-förordningen ska börja tillämpas.Ytterligare upplysningar: Outi Kemppainen, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 260, [email protected]Bryssel IIa-förordningen Den nya Bryssel II a-förordningen gällande äktenskapsmål, mål om föräldraansvar och internationella bortföranden av barn – Arbetsgruppens betänkande om nationella bestämmelser som kompletterar förordningen (på finska)Utlåtande.fi 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 17 juni överlämnade statsrådet regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Försvarsmaktens handräckning till polisen. De viktigaste förslagen i propositionen avser bestämmelser om myndigheternas beredskap och ytterst exceptionella situationer och väpnad handräckning. Avsikten är att se över lagstiftningen om handräckning till polisen.Den nya lagen innehåller mer exakta bestämmelser än för närvarande om förutsättningarna för att ge handräckning och om beslutsfattandet i fråga om handräckning i exceptionella situationer. I lagen föreskrivs också om verkställigheten av beslut om handräckning samt om samordningen av polisens och Försvarsmaktens funktioner i handräckningssituationer. Motsvarande ändringar görs också i gränsbevakningslagens bestämmelser om Gränsbevakningsväsendets krävande handräckning till polisen. Avsikten är att förbättra polisens beredskap och förmåga att förhindra brott som äventyrar ett stort antal människors liv och hälsaEtt av syftena med den nya lagen är att förbättra polisens förmåga att förbereda sig för och förhindra samt omedelbart ingripa i till exempel terrorangrepp. – Syftet med lagändringen är att utveckla processen i anslutning till myndigheternas handräckning för att polisen ska ha bättre möjligheter att förhindra till exempel allvarliga brott mot en stor grupp människor, säger Heidi Aliranta, specialsakkunnig från inrikesministeriet.Den nya lagen innehåller mer exakta bestämmelser än för närvarande om förutsättningarna för att ge handräckning och om beslutsfattandet i fråga om handräckning. Målet är att beslut om krävande handräckning ska kunna fattas utifrån betydelsefull information tillräckligt snabbt och i tillräckligt god tid i förhållande till situationen.I lagen föreslås inga ändringar i den vardagliga, så kallade sedvanliga handräckningen mellan myndigheterna, utan de föreslagna ändringarna gäller mycket exceptionella situationer där polisens personal eller materiel inte räcker till. Genom den nya lagen ges Försvarsmakten eller Gränsbevakningsväsendet inte heller några nya befogenheter. De handräckningssituationer som avses i lagen gäller skötsel av polisens uppgifter under ledning och uppsikt av polisen.– Krävande handräckning betraktas som den sista utvägen i mycket exceptionella och sällsynta situationer som vi i första hand försöker förebygga med hjälp av andra metoder. Vi hoppas förstås att polisen aldrig behöver anlita krävande handräckning. Det måste ändå beaktas att omvärlden har förändrats under årens lopp, och vi måste också här i Finland kunna förbereda oss på sådana allvarliga situationer som vi har sett ute i världen, betonar Aliranta.Reformen av lagstiftningen inleddes våren 2018 när inrikesministeriet startade lagstiftningsprojektet och tillsatte en arbetsgrupp för beredningen av det.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Staten och Jyväskylä, Kuopio och Lahtis stadsregioner har godkänt avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT). Avtalen skapar mer satsningar på en hållbar samhällsstruktur och koldioxidsnål trafik i regionerna. Genom avtalen stärks samarbetet dels mellan kommunerna i stadsregionen, dels mellan regionen och staten.Miljöministeriet och kommunikationsministeriet informerar.Allt fler finländare bor i regioner som omfattas av MBT-avtal, där man genom samarbete mellan kommunerna och staten bygger fler bostäder till rimligt pris, koncentrerar bosättningen till platser som är förnuftiga med tanke på miljön och satsar på smidig trafik. I och med utvidgningen omfattas 55 procent av invånarna i Finland av MBT-avtal.I avtalen fastställs statens och stadsregionernas gemensamma mål och konkreta åtgärder för att utveckla en hållbar samhällsstruktur och ett hållbart trafiksystem. ”MBT-avtalen har etablerat sin ställning när det gäller att skapa en hållbar samhällsstruktur och eftersträva klimatneutralitet. Avtalen med stadsregionerna är ett viktigt sätt för staten att skapa socialt och ekologiskt hållbara boendemiljöer samt stödja boende till rimligt pris och utsläppssnål trafik. MBT-avtalen har uppkommit genom samarbete, och jag tackar varmt alla som deltagit i arbetet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. Med finansiering enligt MBT-avtalen stöder staten och stadsregionerna bland annat träbyggande och utvecklingen av gång, cykling och kollektivtrafik.”Ett klimatvänligt samhälle med god sammanhållning uppstår inte utan samarbete mellan staten och stadsregionerna. Tack till alla kommuner som deltar. Jag är övertygad om att kollektivtrafiken, gång och cykling i Kuopio, Lahtis och Jyväskylä stadsregioner i fortsättningen blir allt mer beaktansvärda färdsätt när vi satsar på dem tillsammans”, säger kommunikationsminister Timo Harakka. Vad händer härnäst?MBT-avtalen för de sju stadsregionerna, det vill säga för Helsingfors, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Uleåborg, Tammerfors och Åbo, gäller fram till 2031. Åtgärderna i MBT-avtalen gäller i synnerhet åren 2021–2023. Avtalen kommer att uppdateras 2023. Genomförandet av avtalens åtgärder följs regelbundet upp.MBT-avtalsförhandlingarna med Jyväskylä, Kuopio och Lahtis stadsregioner slutfördes den 29 april. Kommunernas politiska organ har behandlat avtalen och statsrådet fattade beslut om dem idag.För statens del är avtalsparterna följande: miljöministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), Trafikledsverket, Transport- och kommunikationsverket Traficom och de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 23 juni tillsatte statsrådet Finlands Akademis styrelse och vetenskapliga forskningsråd samt rådet för strategisk forskning för mandatperioden 1.1.2022–31.12.2024.Ordförande för Finlands Akademis styrelse är fortsättningsvis professor Johanna Myllyharju från Uleåborgs universitet. Till styrelsemedlemmar utsågs:–    forskningsdirektör Essi Eerola, Statens ekonomiska forskningscentral
–    professor Klaus Elenius, Åbo universitet
–    teknologidirektör Atte Haapalinna, Okmetic Oy
–    professor Martti Kauranen, Tammerfors universitet
–    professor Kirsi Tirri, Helsingfors universitetStyrelsen för Finlands Akademi beslutar om Akademins allmänna riktlinjer och mål utifrån de mål som överenskommits med undervisnings- och kulturministeriet.Akademins vetenskapliga forskningsrådForskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljöOrdförande är professor Jussi Kukkonen från Östra Finlands universitet. Till medlemmar utsågs:–    professor Per Ashorn, Tammerfors universitet
–    direktör Anna-Stiina Heiskanen, Finlands miljöcentral
–    professor Sirkku Juhola, Helsingfors universitet
–    professor Marja Kaunonen, Tammerfors universitet
–    professor Toni Kristian Laaksonen, Åbo universitet
–    forskningsprofessor Jarkko Niemi, Naturresursinstitutet
–    forskningschef Kirsi-Marja Oksman-Caldentey, Teknologiska forskningscentralen VTT
–    professor Jorma Palvimo, Östra Finlands universitet
–    professor Marko Salmi, Åbo universitet
–    professor Anne Toppinen, Helsingfors universitet.Forskningsrådet för kultur och samhälleOrdförande är professor Petri Karonen från Jyväskylä universitet. Till medlemmar utsågs:–    professor Tommi Inkinen, Åbo universitet
–    professor Marjo Kuronen, Jyväskylä universitet
–    universitetslektor Aini Linjakumpu, Lapplands universitet
–    professor Matti Miestamo, Helsingfors universitet
–    professor Atte Oksanen, Tammerfors universitet
–    professor Mika Pantzar, Helsingfors universitet
–    impact leader Jaana Seikkula-Leino, Tammerfors yrkeshögskola
–    professor Heikki Silvennoinen, Åbo universitet
–    professor Riikka Stewen, Konstuniversitetet
–    professor Tarja Väyrynen, Tammerfors universitet.Forskningsrådet för naturvetenskap och teknikOrdförande är professor Leena Ukkonen från Tammerfors universitet. Till medlemmar utsågs:–    professor Ari Friberg, Östra Finlands universitet
–    professor Mirja Illikainen, Uleåborgs universitet
–    professor Ari Jokinen, Jyväskylä universitet
–    specialsakkunnig Susanna Näreaho, Metropolia
–    universitetsforskare Satu Ojala, Uleåborgs universitet
–    professor Pekka Pankka, Helsingfors universitet
–    professor Timo Repo, Helsingfors universitet
–    professor Esa Vakkilainen, LUT-universitetet
–    professor Marjo Yliperttula, Helsingfors universitet
–    professor Patric Östergård, Aalto-universitetet.Akademins vetenskapliga forskningsråd beviljar finansiering för vetenskaplig forskning och för utveckling och utnyttjande av forskningsförutsättningarna. Forskningsråden har också till uppgift att följa upp forskningsfinansieringens genomslag och resultat samt att främja forskningen tillsammans med Akademins övriga organ.Rådet för strategisk forskningOrdförande för rådet för strategisk forskning är direktör Anu Kaukovirta från Naturresursinstitutet. Till medlemmar i rådet utsågs:–    projektledare Kari Herlevi, Sitra
–    forskningsprofessor Heikki Hiilamo, Institutet för hälsa och välfärd
–    direktör Mikael Hildén, Finlands miljöcentral
–    professor Anne Kovalainen, Åbo universitet
–    utvecklings- och innovationsdirektör Elina Lehtomäki, Caruna Oy
–    direktör Jussi Ronkainen, Sydöstra Finlands yrkeshögskola    
–    professor Heli Ruokamo, Lapplands universitet    
–    professor Antti Ylä-Jääski, Aalto-universitetet.Rådet för strategisk forskning finansierar långsiktig forskning i programform som tar fram lösningar på betydelsefulla utmaningar i det finländska samhället.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen beviljade Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten en nationell fullmakt på 4,2 miljoner euro för att hantera den plötsliga strukturomvandlingen i Kemi-Torneåregionen. Finansieringen är särskilt avsedd för små och medelstora företags investerings- och utvecklingsprojekt som skapar nya arbetsplatser i regionen.Med finansieringen stöds Kemi-Torneåregionen så att de regionalekonomiska konsekvenserna av nedläggningen av Stora Ensos Veitsiluotobruk blir så små som möjligt. I regionen har det sedan april då beskedet om nedläggningen kom, pågått åtgärder till stöd för arbetstagare och näringar för att motverka akuta strukturomvandlingsproblem. Den totala finansieringen till Kemi-Torneåregionen blir klar den 29 juni när regeringen har för avsikt att besluta om regionutvecklingsanslaget. Redan i april beviljade arbets- och näringsministeriet Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland 2,3 miljoner euro för hanteringen av sysselsättningsläget i Kemi-Torneå.– Kemi-Torneåregionen har under de senaste åren genomgått både negativa och positiva strukturomvandlingar. Målet med regeringens tilläggsfinansiering är att skapa ny företagsverksamhet och nya arbetsplatser i regionen. Stöd avsätts bland annat för att bidra till företagens förnyelse, innovationer och kompetens samt för att förbättra de digitala och tekniska färdigheterna, säger näringsminister Mika Lintilä. I mars anvisade regeringen Kemi-Torneåregionen sammanlagt 1,1 miljoner euro i samband med nedskärningen av Outokumpu Abp:s verksamhet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt diplomingenjör Jarkko Levasma till IKT-direktör vid finansministeriet. Levasma är för närvarande överdirektör vid Skatteförvaltningens produkthanteringsenhet.”Jag är mycket ivrig att få ta itu med de nya ansvarsfulla uppgifterna och utmaningarna. Lyckligtvis får jag stöd av ministeriets väldigt sakkunniga personal, ämbetsverken och kommunerna. Det skulle vara svårt att åstadkomma något samhälleligt betydelsefullt utan gott samarbete som sträcker sig över organisationsgränserna”, säger Levasma.Levasma har arbetat med flera olika uppgifter inom Skatteförvaltningen, bland annat som överdirektör vid produkthanteringsenheten, som utvecklings- och informationsförvaltningsdirektör och som datadirektör. Levasma har tidigare också arbetat vid Tieto Abp.Statsrådet fattade beslut om utnämningen onsdagen den 23 juni. Levasma utnämndes till tjänsten för perioden 1.8.2021–31.7.2026.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax och miljöministeriet informerar: Programmet för effektiviserat vattenskydd finansierar elva dagvattenprojekt. Dagvattnens kvalitet förbättras och skadliga ämnen avlägsnas från dem i de projekt som understöds. Skadliga ämnen kommer i vattendragen från avloppsreningsverk samt dagvattnen, dvs. från städernas byggda ytor som sköljning av smält- och regnvatten.I projekten utreds bland annat mängden skadliga ämnen och utsläppskällor i dagvattnen. Dessutom utvecklas metoder för att kontinuerligt följa upp kvaliteten på och belastningen av dagvattnen samt för rengöring av dagvattnen. I projekten samlar man in ny information om kvaliteten på dagvattnen i identifierade riskområden och utreder möjligheterna för att avlägsna skadliga ämnen från dagvattnen (bland annat bygg- och rivningsplatser). Dessutom samlar man in information och utökar förståelsen för hur de naturliga dagvattenkonstruktionerna fungerar och för dagvattenhantering under byggtiden. I projekten utökas också den allmänna medvetenheten om nedskräpningen av vattendragen genom kommunikation.Hantering av vatten i städerna och minskning av skadliga ämnen är ett tema i programmet för effektiviserat vattenskydd som koordineras av miljöministeriet. Den riksomfattande understödsansökan förvaltas av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax.Prövningsbaserat understöd söktes för 32 projekt.”Man har inte fäst lika mycket uppmärksamhet vid de skadliga ämnena i och kvaliteten på tätorternas dagvatten som vid andra utsläppskällor. Största delen av finländarna bor dock i tätorter och rena närvatten måste tryggas även där. De nya projekten ökar medvetenheten om kvaliteten på dagvattnen och löser lokala utmaningar”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tisdagen den 22 juni förde riksdagspartierna en parlamentarisk diskussion om långsiktig utveckling av finansieringen av forskning, utveckling och innovation under ledning av statsminister Sanna Marin. Finland har som mål att öka forsknings- och utvecklingsutgifterna till fyra procent i förhållande till BNP före 2030 i enlighet med regeringsprogrammet och färdplanen för forskning, utveckling och innovation (FoUI-färdplanen).Som avslutning på diskussionen konstaterade statsminister Marin att alla riksdagspartier är villiga att förbinda sig till målet på fyra procent.”Ekonomisk tillväxt bygger framför allt på ökad produktivitet. Därför är det nödvändigt att uppnå målet på fyra procent. Det förutsätter en ökning av den offentliga FoUI-finansieringen, en höjning av utbildningsnivån samt ett genuint partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. Dessutom måste FoUI-politiken vara mer långsiktig än för närvarande. Därför behövs parlamentarisk enighet och engagemang”, konstaterade statsminister Marin.Diskussionen inleddes av styrelseordförande Pekka Ala-Pietilä från Huhtamäki Oyj och arbetslivsprofessor Martti Hetemäki från Helsinki Graduate School of Economics som i sina öppningsanföranden tog upp forsknings- och innovationsverksamhetens betydelse för Finland och utvecklingen av finansieringen av forskning och utveckling. Anförandena kommenterades av verkställande direktör Antti Vasara från Teknologiska forskningscentralen VTT och ordföranden för Finlands universitetsrektorers råd UNIFI rf, rektor Keijo Hämäläinen från Jyväskylä universitet.Målet att FoU-utgifterna ska mostsvara fyra procent av BNP uppställdes redan av forsknings- och innovationsrådet under den föregående valperioden 2017. För att nå detta mål krävs en gemensam vision, ambitiösare FoUI-verksamhet samt investeringar från både den offentliga och den privata sektorn. Dessutom krävs ett långsiktigt engagemang över flera valperioder för att öka finansieringen av offentlig forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.Diskussionsmötet utgör grunden för det arbete som nu ska inledas i en parlamentarisk arbetsgrupp. Regeringen beslutade vid halvtidsöversynen och ramförhandlingarna att inrätta en parlamentarisk FoUI-arbetsgrupp. Den arbetsgrupp som statsrådets kansli tillsatte den 18 juni har i uppdrag att utreda metoder för att förbinda sig till den ökning av FoUI-finansieringen inom den offentliga sektorn som krävs för att FoUI-målet ska nås före utgången av detta årtionde. Arbetsgruppen ska lägga fram ett förslag senast den 31 december 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i Europeiska rådets möte i Bryssel den 24 och 25 juni och i eurotoppmötet den 25 juni.Teman för Europeiska rådets möte är EU:s åtgärder för att hantera coronaepidemin, ekonomins återhämtning, migration och frågor som gäller yttre förbindelser, bland annat förbindelserna med Turkiet, Ryssland och Belarus. Dessutom hålls ett eurotoppmöte den 25 juni.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen föreslår lindringar i begränsningarna för förplägnadsrörelser och för offentliga tillställningar inomhus i samhällsspridningsfasen. Regeringens ministerarbetsgrupp för social- och hälsovård diskuterade den 22 juni coronavirusläget och restriktionerna i Finland. Beslut om lindringar av begränsningarna för förplägnadsrörelser fattas vid statsrådets sammanträde den 23 juni.Ministerarbetsgruppen beslutade föreslå lindringar i begränsningarna för förplägnadsrörelser enligt följande:Begränsningarna i fråga om antalet kunder samt serverings- och öppettiderna slopas på basnivån. I praktiken gäller i områden som befinner sig på basnivån fortfarande endast allmänna hygienkrav och skyldigheterna för kunder att upprätthålla tillräckliga avstånd, samt kravet på att kunderna ska ha en egen sittplats inomhus. 
 Restaurangernas öppettider och serveringstider utvidgas i områden som befinner sig i accelerationsfasen.Alkohol får serveras kl. 07.00–00.00.Restaurangerna får hålla öppet kl. 05.00–01.00.Kunderna behöver inte ha bords- och sittplats i förplägnadsverksamhet som sker utomhus.De allmänna skyldigheterna och begränsningarna på basnivån gäller också i områden som befinner sig i accelerationsfasen.Lättnaderna träder i kraft den 24 juni.Besluten fattas  i statsrådet så fort som möjligt utgående från ministerarbetsgruppens riktlinjer.  Även i fortsättningen görs ändringar i begränsningarna för förplägnadsrörelser varje vecka vid statsrådets sammanträde i enlighet med epidemiläget i regionerna. Lindringar föreslås i coronarestriktionerna för offentliga tillställningar i samhällsspridningsfasenMinisterarbetsgruppen beslutade föreslå att begränsningarna för offentliga tillställningar inomhus i samhällsspridningsfasen ska lindras enligt följande:Personer och sällskap som deltar i tillställningen bör undvika närkontakt med varandra. När deltagarna kan anvisas en personlig stå- eller sittplats kan antalet deltagare vara högst 50 procent av det maximala personantalet i utrymmet. Om deltagarantalet då är över 25, ska det i utrymmet också införas arrangemang där utrymmet avgränsas eller delas upp, dvs. att deltagarna delas upp i avgränsade områden på högst 25 personer. Om stå- eller sittplats inte kan anvisas, kan det maximala antalet deltagare samtidigt vid tillställningen vara 10 personer. Också arrangemang där utrymmet avgränsas eller delas upp är dock möjliga i detta fall.Till övriga delar förblir rekommendationerna oförändrade.Handlingsplanen för hybridstrategin uppdateras till denna del utgående från ministergruppens riktlinjer. Social- och hälsovårdsministeriet ger ett styrningsbrev om uppdateringen av handlingsplanen så snart som möjligt. 

Källa: Valtioneuvosto.fi