NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att bereda en regeringsproposition om genomförandet av tillgänglighetsdirektivet i Finland.EU:s tillgänglighetsdirektiv kräver att myndigheterna och den privata sektorn gör vissa produkter och tjänster tillgängliga. Direktivet ska genomföras nationellt i varje EU-land senast den 28 juni 2022. Direktivet ska tillämpas från och med den 28 juni 2025.I enlighet med statsrådets riktlinjer ansvarar social- och hälsovårdsministeriet för samordningen av genomförandet av direktivet och de övriga ministerierna deltar i beredningen i enlighet med sitt eget ansvarsområde.Direktivet gör produkter och tjänster tillgängliga och ökar delaktighetenMålet med tillgänglighetsdirektivet är att göra produkter och tjänster mer tillgängliga och på så sätt göra samhället mer inkluderande och underlätta ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt ökar man tillgången på och främjar man fri rörlighet för tillgängliga produkter och tjänster genom att de krav som ställs på dem harmoniseras i medlemsstaterna. Direktivet gäller särskilt produkter och tjänster som rör informations- och kommunikationsteknik och som är särskilt viktiga för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska kunna delta i samhället. Till dessa hör till exempel datorer och deras operativsystem, smarttelefoner, näthandel och banktjänster för konsumenter. Målet är att sända propositionen på remiss hösten 2021Arbetsgruppens tidtabell för beredningen är snäv, eftersom avsikten är att utkastet till regeringsproposition ska sändas på remiss hösten 2021. Målet är att höra intressentgrupper på olika sätt under beredningen. Regeringspropositionen överlämnas till riksdagen under våren 2022.Material och beredningsmaterial som gäller direktivet samlas på webbplatsen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Riksdagen godkände regeringens proposition med förslag till lagstiftning om inrättande av välfärdsområden och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet den 23 juni. Välfärdsområdena bildas så snart som möjligt efter det att lagarna har antagits och stadfästs. Lagarna träder i kraft stegvis så att den första delen träder i kraft den 1 juli 2021 och de sista delarna den 1 januari 2023.– Målet för reformen av räddningsväsendet är att räddningsväsendets tjänster blir enhetligare i hela landet och att det bedrivs ett intensivt samarbete när den prehospitala akutsjukvården produceras. Det gäller närtjänster som är livsviktiga för människor och därför är reformen behövlig och viktig, säger inrikesminister Maria Ohisalo.Välfärdsområdena ska ansvara för räddningsväsendets uppgifterVid ingången av 2023 överförs ansvaret för att ordna räddningsväsendet till välfärdsområdena och Helsingfors stad, som likaså ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården inom sina områden. För närvarande ansvarar kommunerna och samkommunerna för räddningsväsendets uppgifter.En starkare nationell styrning möjliggör en mer jämlik och enhetlig räddningsservice Genom reformen blir statens strategiska styrning i räddningsväsendet starkare. En starkare nationell styrning tryggar allt enhetligare tjänster på olika håll i Finland. Målet är också att utveckla räddningsväsendets verksamhet som ett riksomfattande system.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens proposition om inrättande av välfärdsområden och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet har godkänts i riksdagen den 23 juni 2021. De föreslagna välfärdsområdena inrättas så snart som möjligt efter det att lagarna har antagits och stadfästs. Lagarna träder i kraft stegvis, en del träder i kraft den 1 juli 2021 och de sista vid ingången av 2023. Regeringen lämnade en proposition i frågan till riksdagen den 8 december 2020. Sosiaali- ja terveydenhuollon ja pelastustoimen tehtävät 22 järjestäjän vastuulle Suomeen muodostetaan 21 hyvinvointialuetta, joille siirtyvät kuntien ja kuntayhtymien vastuulla nykyisin olevat sosiaali- ja terveydenhuollon sekä pelastustoimen tehtävät. Uudenmaan erillisratkaisun perusteella Uudellamaalla hyvinvointialueita on neljä. Helsingin kaupungille jää edelleen sosiaali- ja terveydenhuollon ja pelastustoimen järjestämisvastuu. Lisäksi Uudellamaalla erikoissairaanhoidon järjestämisestä vastaa HUS-yhtymä. Terveydenhuollon järjestämisvastuu jakautuu laissa ja HUS-järjestämissopimuksessa erikseen määriteltävällä tavalla alueen hyvinvointialueiden, Helsingin kaupungin ja HUS-yhtymän välillä.  Sairaanhoitopiirien ja erityishuoltopiirien toiminta siirtyy hyvinvointialueille. Samoin opiskeluhuollon kuraattori- ja psykologipalvelut siirtyvät hyvinvointialueiden järjestämisvastuulle. Hyvinvoinnin ja terveyden edistämisestä vastaavat hyvinvointialueet ja kunnat yhdessä. Ympäristöterveydenhuollon järjestäminen jää kunnille mutta tietyin ehdoin kunnat ja hyvinvointialue voivat sopia ympäristöterveydenhuollon tehtävien hoidon jatkamisesta osana sosiaali- ja terveydenhuollon palveluja.  Sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämisvastuusta, hyvinvoinnin ja terveyden edistämisestä, lähipalvelujen ja kielellisten oikeuksien turvaamisesta sekä ohjauksesta ja valvonnasta säädetään sote- järjestämislaissa.Pelastustoimen järjestäminen Pelastustoimi on hyvinvointialueilla erillinen, sosiaali- ja terveydenhuollon kanssa rinnakkainen toimiala. Pelastustoimen järjestävät hyvinvointialueet ja Helsingin kaupunki, jotka vastaavat myös sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämisestä alueellaan. Uudistuksen myötä valtion ohjaus pelastustoimessa vahvistuu. Sisäministeriö ohjaa ja valvoo jatkossakin pelastustointa ja sen palvelujen saatavuutta. Vahvemman valtakunnallisen ohjauksen tavoitteena on tuottaa entistä yhdenmukaisempia ja siten yhdenvertaisempia pelastustoimen palveluita koko maassa. Tavoitteena on myös kehittää pelastustoimen toimintaa valtakunnallisena järjestelmänä. Pelastustoimen osalta järjestämisvastuusta ja valvonnasta säädetään pelastustoimen järjestämislaissa. Pelastuslaitokset voivat edelleen tuottaa ensihoitopalveluita terveydenhuollolle. Tällä hetkellä pelastuslaitokset hoitavat vuosittain noin 500 000 kiireellistä ensihoitotehtävää. Sisäministeriö antaa oman erillisen pelastustoimen järjestämistä koskevan tiedotteen.ToimeenpanoVarsinainen toimeenpano aloitetaan lakien voimaantulon jälkeen. Toimeenpanon keskeisenä tavoitteena on varmistaa, että muodostuvien hyvinvointialueiden kaikki keskeiset toiminnot ja palvelut toimivat asiakkaiden ja henkilöstön kannalta häiriöttä uudistuksen tullessa voimaan.1.1.2023Väliaikainen toimielinHyvinvointialueen kunnat, perusterveydenhuollon ja sosiaalihuollon yhteistoiminta-alueet, sairaanhoitopiirit, erityishuoltopiirit ja alueen pelastustoimet sopivat väliaikaisen valmistelutoimielimen kokoonpanosta ja siitä, mikä viranomainen asettaa valmistelutoimielimen. Toimielimen johtama valmistelutoiminta rahoitetaan valtion rahoituksella ja sen tehtävistä säädetään lailla.Väliaikainen valmistelutoimielin johtaa hyvinvointialueen toiminnan ja hallinnon käynnistämisen valmistelua ja käyttää sitä koskevaa päätösvaltaa sekä vastaa tehtäviinsä liittyvästä puhevallan käyttämisestä aluevaltuuston toimikauden alkuun asti. Väliaikainen toimielin valmistelee asioita valtuuston ratkaistavaksi ja se voi tehdä sopimuksia sekä palkata henkilöstöä määräaikaisesti, korkeintaan 31.12.2023 saakka.Väliaikainen toimielin nimetään sopimuksen mukaisesti mahdollisimman pian lain voimaantulon jälkeen, kuitenkin viimeistään kahden kuukauden kuluttua. Väliaikaisen toimielimen jäsenten tulee olla virkasuhteessa osapuoliin. Jos väliaikaista toimielintä ei ole asetettu määräaikaan mennessä, valtioneuvosto asettaa sen.AluevaltuustoHyvinvointialueen ylin päättävä toimielin on suorilla vaaleilla valittava aluevaltuusto. Ensimmäiset vaalit järjestetään vuoden 23. tammikuuta 2022. Hyvinvointialueen toimintaa johdetaan aluevaltuuston hyväksymän hyvinvointialuestrategian mukaisesti ja aluevaltuusto päättää myös hyvinvointialueen organisaatiorakenteesta.Valtion ohjausValtioneuvosto vahvistaa joka neljäs vuosi strategiset tavoitteet sosiaali-ja terveydenhuollolle ja pelastustoimelle. Hyvinvointialueiden tulee ottaa tavoitteet huomioon omassa toiminnassaan ja sosiaali- ja terveydenhuollon yhteistyöalueen yhteistyösopimuksen valmistelussa.  Sosiaali- ja terveysministeriön yhteyteen perustetaan sosiaali- ja terveydenhuollon neuvottelukunta, jonka valtioneuvosto asettaa nelivuotiskaudeksi. Sen tehtävänä on sosiaali- ja terveydenhuollon toteutumisen seuranta ja arviointi sekä sosiaali- ja terveydenhuollon valtakunnallisen ohjauksen tukeminen. Myös sisäministeriön yhteyteen perustetaan nelivuotiskaudeksi pelastustoimen neuvottelukunta, jonka valtioneuvosto asettaa. Pelastustoimen toteutumisen seurannan ja arvioinnin lisäksi sen tehtävänä on tukea pelastustoimen valtakunnallista ohjausta. Valtionvarainministeriön yhteyteen perustetaan nelivuotiskaudeksi hyvinvointialuetalouden ja -hallinnon neuvottelukuntaSosiaali- ja terveysministeriö, sisäministeriö ja valtiovarainministeriö käyvät vuosittain kunkin hyvinvointialueen kanssa neuvottelut, joissa seurataan, arvioidaan ja ohjataan strategisella tasolla hyvinvointialueen sosiaali- ja terveydenhuollon ja pelastustoimen järjestämistä. Hyvinvointialue laatii vuosittain investointisuunnitelman, jonka hyväksymisestä päättävät sosiaali- ja terveysministeriö ja sisäministeriö. Hyväksytty investointisuunnitelma on edellytyksenä hyvinvointialueen uusille investoinneille ja omaisuuden luovutuksille. Hyvinvointialueiden ja kuntien rahoitusHyvinvointialueiden toiminta rahoitetaan pääosin valtion rahoituksella ja osaksi palvelujen käyttäjiltä perittävillä asiakasmaksuilla. Rahoituksesta säädetään lailla hyvinvointialueen rahoituksesta. Hyvinvointialueiden rahoitus on yleiskatteista ja se jaetaan alueille asukkaiden laskennallisten sosiaali- ja terveydenhuollon ja pelastustoimen tehtävien palvelutarvetta ja olosuhdetekijöitä kuvaavien tekijöiden perusteella. Lisäksi osa rahoituksesta määräytyy asukasmäärän mukaisesti sekä hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen kriteerin perusteella. Pelastustoimen rahoitukseen vaikuttaa lisäksi riskikerroin. Sosiaali- ja terveydenhuollon laskennallinen rahoitus perustuu palvelutarvetta kuvaaviin terveyden-, vanhusten- ja sosiaalihuollon palvelutarvekertoimiin. Näiden kertoimien laskennassa hyödynnetään tietoja muun muassa väestön ikä- ja sukupuolirakenteesta, sairastavuudesta ja sosioekonomisista tekijöistä sekä palvelujen käytöstä ja palvelujen käytön aiheuttamista kustannuksista. Kullekin hyvinvointialueelle muodostuu vuosittain hyvinvointialuekohtaiset terveyden-, vanhusten- ja sosiaalihuollon palvelutarvekertoimet, jotka kuvaavat hyvinvointialueen asukkaiden palvelutarpeita muihin hyvinvointialueisiin verrattuna.  Kun rahoitusvastuu siirtyy kunnilta valtiolle, on valtion tuloja lisättävä ja kuntien tuloja vastaavasti vähennettävä niiltä pois siirtyvän rahoitusvastuun verran. Jotta kokonaisveroaste ei kasvaisi, velvoitetaan kunnat alentamaan kunnallisveroa. Kunnallisveron vähennys on 12,39 prosenttiyksikköä kaikissa kunnissa, kun lait tulevat voimaan. Myös kuntien osuutta yhteisöveron tuotosta alennetaan ja valtion osuutta vastaavasti kasvatetaan. Verotusta koskevat muutokset toteutetaan verovelvollisten kannalta mahdollisimman neutraalisti. Verorakenteen muutokset eivät aiheuta verotuksen kiristymistä, kun lait tulevat voimaan. HenkilöstösiirrotKuntien ja kuntayhtymien sosiaali- ja terveydenhuollon ja pelastustoimen henkilöstö siirtyy tehtäviensä mukana kokonaisuudessaan hyvinvointialueiden palvelukseen. Lisäksi kuntien opetustoimesta hyvinvointialueen palvelukseen siirtyvät opiskeluhuollon kuraattorit ja psykologit. Kuntien yhteisten tukipalvelujen työntekijä siirtyy hyvinvointialueen palvelukseen, jos henkilön nykytehtävistä vähintään puolet kohdistuu kunnan sosiaali- tai terveydenhuollon tai pelastustoimen palveluihin. Henkilöstö siirtyy liikkeenluovutuksen periaatteen mukaisesti ns. vanhoina työntekijöinä ja säilyttää siirtymähetkellä voimassa olevat työ- tai virkasuhteeseen liittyvät oikeudet ja velvollisuudet.   Uudistuksen edellyttämät järjestelyt valmistellaan vuosina 2021 ja 2022 yhteistoiminnassa hyvinvointialueiden, kuntien ja kuntien henkilöstön edustajien kanssa. Työnantajan ja henkilöstön välisestä yhteistoiminnasta kunnassa annettua lakia laajennettaisiin koskemaan myös hyvinvointialuetta. Myös muun kunnallisen palvelussuhdelainsäädännön soveltamisalaa laajennetaan koskemaan hyvinvointialueen henkilöstöä, eikä henkilöstön asema tältä osin muutu. 
Hyvinvointialueiden työntekijöiksi vuonna 2023 siirtyy liikkeenluovutuksilla noin 172 900 henkilöä 332 kunnasta tai kuntayhtymästä. Omaisuus- ja velkaerien siirrot Sairaanhoitopiirien ja erityishuoltopiirien kuntayhtymät siirtyvät hyvinvointialueille varoineen ja velkoineen sekä sitoumuksineen. Kuntien ja muiden kuntayhtymien sosiaali- ja terveydenhuollon sekä pelastustoimen käytössä oleva irtain omaisuus, sopimukset ja siirtyvän henkilöstön lomapalkkavelka siirtyivät hyvinvointialueille ilman korvausta.  Hyvinvointialue vuokraa kunnilta niiden omistukseen jäävät sosiaali- ja terveydenhuollon sekä pelastustoimen toimitilat kolmen vuoden siirtymäajaksi, jota hyvinvointialue voi pidentää lisävuodella. Sairaanhoitopiireiltä ja erityishuoltopiireiltä hyvinvointialueille siirtyville veloille myönnetään valtiontakaus, jolla turvataan velkojien asema ja säilytetään lainat nollariskiluokassa. Siirrot toteutetaan kuntien ja kuntayhtymien laatimien selvitysten pohjalta. Omaisuusjärjestelyistä voi aiheutua kunnille kustannuksia, joihin kunnat eivät voi itse vaikuttaa. Tämän vuoksi lakiin sisältyy perustuslakivaliokunnan edellyttämä kompensaatiosääntely. Kunnalla on oikeus saada hakemuksen perusteella korvausta kunnan omaisuuteen kohdistuvien järjestelyjen perusteella kunnalle aiheutuvista välittömistä kustannuksista niiden ylittäessä laissa säädetyt korvausrajat. Vaikka korvausraja ei ylity, kunnalla on oikeus saada korvausta, jos sen mahdollisuus päättää omasta taloudestaan ilmeisesti vaarantuu.  Aikataulu – osa laeista voimaan kesällä 2021 Hallituksen esityksen mukaiset hyvinvointialueet perustettaisiin mahdollisimman pian voimaanpanolain tultua voimaan. HUS-yhtymä perustettaisiin perussopimuksen hyväksymisellä. Ensimmäiset aluevaalit toimitettaisiin alkuvuodesta 2022. Aluevaalit eivät koskisi Helsingin kaupungin asukkaita.  Ensi vaiheessa hyvinvointialueiden väliaikaishallinto ja aluevaalien jälkeen valittujen aluevaltuustojen toiminnan käynnistymisen jälkeen hyvinvointialueet valmistelevat toiminnan organisoinnin sekä henkilöstö- ja omaisuussiirrot yhdessä kuntien ja kuntayhtymien kanssa. Sosiaali- ja terveydenhuollon, pelastustoimen sekä muiden erikseen säädettävien palvelujen ja tehtävien järjestämisvastuu siirtyy hyvinvointialueille vuoden 2023 alusta lähtien.  Esitykseen liittyvien lakien voimaantulo on tarkoitus porrastaa siten, että osa tulisi voimaan heinäkuun alusta 20211 ja osa 1.3.2022, kun uudet aluevaltuustot aloittavat toimintansa. Viimeiset lait tulisivat voimaan 1.1.2023. Uudistuksen voimaanpanolain on tarkoitus tulla voimaan 1.7.2021. Lisäksi hyvinvointialueista annettavaa lakia sovelletaan osittain jo heti hyvinvointialueiden toimintaan.  Lakien voimaantulo edellyttää, että Tasavallan presidentti vahvistaa lait. Lisätietoja:ministeri Kiurun erityisavustaja Laura Lindeberg, p. 0295 163 109, etunimi.sukunimi(at)stm.fi osastopäällikkö Kari Hakari, STM, p. 02951 5163642, etunimi.sukunimi(at)stm.fi  hallitusneuvos AuliValli-Lintu, STM, p. 02951 63463, etunimi.sukunimi(at)stm.fi finanssineuvos Ville-Veikko Ahonen, puh. 02955 30066, ville-veikko.ahonen(at)vm.fi (väliaikainen valmistelutoimielin ja toimeenpano)hallitusneuvos Minna-Marja Jokinen, VM, p. 02955 30018, minna-marja.jokinen(at)vm.fi (hallinto, omaisuus ja henkilöstö) finanssineuvos Tanja Rantanen, VM, p. 02955 30338, tanja.rantanen(at)vm.fi (rahoitus) ylijohtaja Jani Pitkäniemi, VM, p. 02955 30494, jani.pitkaniemi(at)vm.fi pelastusylijohtaja Kimmo Kohvakka, p. 0295 488 400, [email protected]hallitusneuvos Ilpo Helismaa, p. 0295 488 422, [email protected]erityisavustaja Milja Henttonen (ministeri Ohisalon haastattelupyynnöt), p. 050 599 3094, [email protected].fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om de utkast till förordningar som hör till det så kallade avfallslagstiftningspaketet. De förordningar som sänds på remiss preciserar avfallslagen och syftar till att öka separat insamling och återvinning av avfall. Remisstiden pågår fram till den 27 augusti 2021.De förordningar som nu sänds på remiss är viktiga ur praktisk synvinkel eftersom de i detalj definierar kravnivån för avfallshanteringen i hushåll, på företag och hos andra aktörer. Utlåtanden begärs om sammanlagt tio olika utkast till förordningar. Enligt förslaget ska avfallsförordningen (179/2012) och förordningen om förpackningar och förpackningsavfall (518/2014) revideras helt. Flera andra förordningar kommer också att ändras. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsministeriet har gett försvarsmakten fullmakt att underteckna ett avtal med BAE Systems Hägglunds Ab (Sverige) om genomförande av en livscykeluppdatering av arméns pansarskyttebandvagnsmateriel CV9030. I första fasen uppdateras prototypserien och serien på förstadiet, och genom en reservering för tilläggsupphandling som ska lösas in 2022 resten av pansarskyttebandvagnarna.
Genom upphandlingen tryggas användbarheten och livslängden för de pansarskyttebandvagnar som armén skaffat 2002-2007 fram till 2035. I installationsarbetet åläggs leverantören att utföra serietillverkningsskedets monteringsarbete hos en finländsk underleverantör. På detta sätt stärks den inhemska försörjningsberedskapsförmågan. Upphandlingens inhemska sysselsättande effekt är cirka 23 årsverken.Det totala värdet av upphandlingen utan moms och inklusive optioner är cirka 33 miljoner euro. Den finansieras med försvarsmaktens materielanskaffningsmedel som har planerats och budgeterats för detta ändamål.
Ytterligare information:Vid försvarsministeriet ges ytterligare information av Frans Peltonen, specialsakkunnig, tfn 0295 140 021.Vid arméstaben av Rainer Peltoniemi, infanteriinspektör, överste, tfn 0299 800 (växel).

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag om att uppdatera lagen om informationssystemet för byggnaders energicertifikat så att den är förenlig med annan lagstiftning. Samtidigt preciseras registrets datainnehåll. Genom ändringarna förbättras såväl tillgången till uppgifterna om energicertifikaten som skyddet för personuppgifter för upprättarna av certifikaten.Genom propositionen kommer lagen terminologiskt att motsvara lagen om energicertifikat och miljöministeriets förordning om energicertifikat. Bestämmelserna om skydd för personuppgifter uppdateras också.I fortsättningen ska det vara möjligt att också lagra uppgifter som behövs för faktureringen i registret över upprättare av energicertifikat. I lagändringen har den bestämmelse preciserats som gäller upprättarens samtycke till att denne antecknas i registret över upprättare och att uppgifter om upprättaren publiceras i den offentliga informationstjänsten.I registret över energicertifikat ska det vara möjligt att som ny information föra in uppgifter om tidpunkten för när energicertifikatet upprättats, datum för iakttagelser på plats, kravnivån för E-talet för en ny byggnad och uppgifter om huruvida certifikatet har upprättats för en offentlig byggnad.Paragrafen om offentlig informationstjänst ska kompletteras så att det av uppgifterna om dem som upprättar energicertifikatet framgår hur man kan söka uppgifterna i registret. Som ny information i den offentliga informationstjänsten kan man i fortsättningen tillhandahålla verksamhetens e-postadress för dem som upprättar energicertifikat. Däremot ska namnet på upprättaren i fortsättningen inte vara offentligt synligt i uppgifterna om energicertifikaten.Till övriga delar ska registret över energicertifikat och själva energicertifikaten förbli oförändrade. De tekniska ändringar som nu föreslås i lagen har inga ekonomiska konsekvenser.Informationssystemet förvaltas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) och består av tre delar: registret över upprättare av energicertifikat, registret över energicertifikat och ARA:s register över tillsynsuppgifter. Energicertifikaten är ett verktyg för att jämföra och förbättra byggnaders energiprestanda.Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 23 juni har inrikesministeriet sänt på remiss utkast till lagändringar som stöder beredskapen inför eventuell massinvandring. Behovet av ändringar har identifierats i samband med det utvecklingsarbete som myndigheterna har utfört sedan 2015.I lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd förtydligas samordningen av beredskapen för massinvandring. Migrationsverket ansvarar för systemet för mottagande av asylsökande. Till denna del har Migrationsverket det operativa ledningsansvaret i en situation med massinvandring, och därför är det nödvändigt att föreskriva om verkets samordnande roll och uppgifter också på lagnivå.För närvarande lämnas det in få nya asylansökningarMassinvandring innebär en situation där förläggningarna för asylsökande inklusive tilläggsplatserna håller på att fyllas, nya invandrare anländer hela tiden och antalet invandrare är större än antalet personer som lämnar landet. Situationen kan uppstå i etapper eller mycket snabbt, till exempel på grund av massflykt från en annan stat till Finland.Jorma Kantola, lagstiftningsråd, tfn 0295 488 215, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Onsdagen den 23 juni lämnade statsrådet sin klimatårsberättelse till riksdagen. Utsläppen minskade under undantagsåret 2020, men för att Finland ska kunna bli klimatneutralt 2035 behövs fler och snabbare åtgärder också efter pandemin.”Vi är på väg åt rätt håll, men det behövs nya klimatåtgärder. Just nu bereds våra viktigaste klimatplaner: den klimatpolitiska planen på medellång sikt fram till 2035, klimat- och energistrategin och en klimatplan för markanvändningssektorn. I det här arbetet måste vi hitta de åtgärder som behövs för att göra Finland klimatneutralt 2035. Samtidigt måste vi se till att klimatåtgärderna genomförs på ett rättvist sätt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Regeringens mål är att Finland ska vara klimatneutralt 2035 och klimatnegativt kort därefter. Klimatneutralitet innebär att utsläppen och sänkorna är lika stora, alltså att de utsläpp som människan orsakar kalkylmässigt är lika stora som upptaget av växthusgaser. Termen klimatnegativ innebär att upptaget av växthusgaser är större än utsläppen.Kolsänkornas uppskattade omfattning 2035 är en central faktor, eftersom kolsänkorna avgör hur stora utsläppsminskningar som krävs för att uppnå klimatneutralitet. Om den eftersträvade nettosänkan i markanvändningssektorn 2035 är -21 miljoner ton måste utsläppen minska från dagens 48 miljoner ton till 21 miljoner ton. De nuvarande åtgärderna uppskattas täcka cirka 16 miljoner ton av den utsläppsminskning på 27 miljoner ton som behövs, vilket innebär att det så kallade utsläppsgapet är 11 miljoner ton. Stor utsläppsminskning 2020 i utsläppshandeln, liten minskning i övrigtEnligt Statistikcentralens snabbestimat minskade Finlands totala utsläpp i fjol med nio procent jämfört med året innan. Utsläppen i utsläppshandelssektorn minskade med hela 16 procent. De utsläpp som inte omfattas av utsläppshandeln minskade med tre procent, men överskred EU:s utsläppskvot för Finland 2020.Utsläppshandeln omfattar bland annat utsläppen från elproduktionen, största delen av fjärrvärmeproduktionen, metallframställningen, cellulosa- och pappersindustrin, den kemiska industrin, byggproduktindustrin och luftfarten. Utsläppshandeln omfattar inte till exempel vägtrafik, jordbruk och individuell uppvärmning av byggnader.Utsläppsminskningen berodde bland annat på den varma vintern, de senaste förändringarna i elproduktionens struktur samt de minskade trafikutsläppen. En annan viktig klimataspekt var att kolsänkan i markanvändningssektorn ökade eftersom avverkningarna minskade.Finländarna konsumerar allt merUtsläppen från hushållens konsumtion minskade enligt Finlands miljöcentral 2010–2015, men har därefter stannat på mer eller mindre samma nivå. De konsumtionsrelaterade utsläppen inkluderar utsläppen från produktionen av varor och tjänster inom landet och dessutom utsläppen från importprodukternas produktionskedjor utomlands. När de konsumtionsrelaterade utsläppen beräknas drar man av utsläppen från exportprodukternas produktionskedjor. Konsumtionsutsläppen har totalt ökat med fyra procent sedan 2000. Den viktigaste förklaringen är inkomstnivån. Ju mer pengar människor har, desto mer konsumerar de vanligen. Utsläppssnålare produkter och tjänster har delvis kompenserat för de ökande konsumtionsutgifterna.Trafikutsläppen minskarUtsläppen från transporter inom landet minskade 2020 med sex procent från året innan. I synnerhet coronapandemin påverkade utsläppsminskningen då antalet körda kilometer minskade. Enligt regeringsprogrammet är målet för 2030 en halvering av trafikutsläppen jämfört med utsläppsnivån 2005. Trafikutsläppen minskar för långsamt för att målen ska kunna uppnås. Med nuvarande åtgärder uppnås en utsläppsnivå på uppskattningsvis 7,9 miljoner ton, men utsläppen behöver minska till 6,3 miljoner ton. I maj 2021 fattade statsrådet ett principbeslut om en färdplan för fossilfria transporter för att uppnå målet.Utsläppen från jordbruket oförändradeUtsläppen från jordbruket 2020 låg enligt snabbestimatet på samma nivå som året innan. Med de nuvarande åtgärder som ingår i klimatplanen på medellång sikt väntas utsläppen i jordbrukssektorn börja minska något. EU:s gemensamma jordbrukspolitik reformeras som bäst inför följande finansieringsperiod. Utsläppsminskningsåtgärderna ses över i det sammanhanget. EU kräver att medlemsstaterna ska rikta 30 procent av utvecklingsmedlen för landsbygden till miljö- och klimatåtgärder på nationell nivå.Oljeuppvärmningen avvecklas för att minska utsläppen från uppvärmning av byggnaderUtsläppen från individuell uppvärmning av byggnader har minskat de senaste åren tack vare minskad oljeuppvärmning och bättre energiprestanda. Största delen av utsläppen från individuell uppvärmning orsakas av oljeuppvärmning. Åtgärdsprogrammet för avstående från fossil oljeuppvärmning har varit ute på remiss våren 2021. Understöd har införts för att påskynda omställningen från oljeuppvärmning i bostadshus.Anpassningsåtgärderna måste påskyndas Den accelererande klimatuppvärmningen innebär att snabbare anpassningsåtgärder behövs. Finland inleder uppdateringen av sin nationella plan för anpassning till klimatförändringen 2021 under jord- och skogsbruksministeriets ledning. Anpassningsplanen genomförs för att minska de skadliga effekterna av klimatförändringen, bland annat effekterna på människors säkerhet, hälsa och levnadsförhållanden, naturen och den övriga miljön, näringarna, infrastrukturen och samhällets viktiga funktioner.Dataunderlaget om klimatförändringens konsekvenser och risker samt olika verktyg för beredskapen inför dem utvecklas i flera pågående forskningsprojekt. Starkare omfattande samarbete, partnerskap och utveckling av klimatsäkra lösningar förbättrar Finlands beredskapsförmåga inför klimatförändringen.Klimatårsberättelsen baserar sig på klimatlagenKlimatårsberättelsen baserar sig på  klimatlagen från år 2015. Den här årsberättelsen är den tredje i ordningen.Klimatårsberättelsen är ett sätt att följa upp hur Finlands utsläppsminskningsmål har uppnåtts. I årsberättelsen sammanställs uppgifter om hur Finlands utsläpp och sänkor utvecklats. Dessutom granskas anpassningen till klimatförändringen och hur de planerade  åtgärderna påverkar utsläppen. I årsberättelsen bedöms också behovet av nya åtgärder för att uppnå de uppställda målen.Klimatårsberättelsens innehåll har utvecklats i en mer övergripande riktning enligt riksdagens betänkanden och responsen från olika intressentgrupper. Klimatårsberättelsen ger heltäckande information om utsläppsutvecklingen och aktuella frågor inom klimatpolitiken. Förutom ansvarsfördelningssektorn granskas också utsläppshandels- och markanvändningssektorerna.Riksdagen börjar behandla klimatårsberättelsen efter sin sommarpaus.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För närvarande bereds ett förslag om att införa kunskapen, tekniken och färdigheterna i anslutning till handtillverkat glas i Unescos förteckning över mänsklighetens immateriella kulturarv. I den multinationella ansökan som samordnas av Frankrike deltar förutom Finland också Tyskland, Spanien och Tjeckien.Ansökan har beretts sedan 2017 och avses bli inlämnad till Unesco i mars 2022. Beslutet om eventuellt godkännande i förteckningen fattas i december 2023.I Finland stöds den multinationella ansökan av 8 aktörer med anknytning till glasbranschen samt 12 glasbruk. För sammanslutningarnas del är Finlands glasmuseum ansvarande aktör. Finlands glasmuseum är ett av undervisnings- och kulturministeriet utsett museum med riksansvar som har som specialområde glastillverkning, glasindustri och glaskonstens historia.Unescos konvention skyddar kulturarvetFinland undertecknade Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet 2013. Konventionen främjar skyddet av det immateriella kulturarvet och ger synlighet åt människors, gemenskapers och gruppers olika kulturtraditioner. Museiverket svarar för verkställandet av konventionen i Finland.Till konventionen hör också att kulturarvet katalogiseras både nationellt och internationellt. Unesco upprätthåller två förteckningar över det immateriella kulturarvet och ett register över god praxis.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har beviljat statsunderstöd för bekämpning av våld mot kvinnor.Sammanlagt beviljades 300 000 euro i understöd för följande projekt:MIELI Psykisk Hälsa Finland rf / Brottsofferjouren 140 000 euro för ett projekt som förbättrar situationen för och identifieringen av sådana offer för människohandel i utsatt ställning som blivit utsatta för sexuellt våld.Vuolle Setlementti ry 160 000 euro för ett projekt som utvecklar och utvidgar stödtjänster med låg tröskel inom det riksomfattande nätverket Tyttöjen talo (Flickkornas hus) för flickor och kvinnor i utsatt ställning som utsatts för våld eller hot om våld.Understöd utlystes för två olika ändamål: för att vidareutveckla kampen mot människohandel och för att ta fram stödtjänster med låg tröskel. Sammanlagt 13 ansökningar lämnades in inom utsatt tid.MIELI Psykisk Hälsa Finland rf / Brottsofferjourens ansökan var den enda som gällde den först nämnda utlysningen. De övriga ansökningarna gällde den andra utlysningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi