NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har öppnat ansökan av understöd för motions- och idrottsföreningar för att trygga hobby-, tävling- och elitidrottsverksamhet för barn och unga under coronepidemin. Understöden ingår i coronastödpaketet för kultur och idrott samt evenemangsbranschen som ingår i den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2021.Understödet är avsett för att trygga motions- och idrottsföreningars fortsatta verksamhet med hänvisning till de ekonomiska konsekvenser som coronavirusepidemin har medfört. Understödet kan täcka förluster och kostnader som uppstått t.ex. till följd av tillfälligt avbrott i verksamheten eller omorganiseringar av verksamheten samt hyres- och lönekostnader.Understöd kan sökas för kostnader som uppstått 1.6.–31.8.2021. Ministeriet kan använda högst 5,2 miljoner euro för understöden.Ansökningstiden går ut den 20 oktober 2021 kl. 16.15. Besluten fattas i november.Covid-19 pandemiunderstöd för motions- och idrottsföreningar 2021 (specialunderstöd)Vanliga frågor om stödpaketet för kultur, idrott och evenemang

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet börjar åter göra landsspecifika uppdateringar av sina reserekommendationer. I resemeddelandena beaktas fortsättningsvis rekommendationerna av Institutet för hälsa och välfärd i fråga om coronaviruspandemin och ländernas allmänna säkerhetsläge. Utrikesministeriets allmänna reserekommendation är att iaktta särskild försiktighet såväl i EU- och Schengenländerna som i andra länder.För vissa länders del avråder utrikesministeriet emellertid från resor som inte är nödvändiga, från alla resor eller uppmanar finländare att lämna landet omedelbart på grund av säkerhetssituationen i landet.Coronaviruset utgör fortfarande ett stort globalt hot mot resesäkerheten, och situationen i olika länder och regioner kan förändras plötsligt och oförutsägbart. Tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster kan vara begränsad, karantän kan förordnas och rörelsefriheten kan begränsas.Landsspecifika resemeddelanden

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet tillsätter en parlamentarisk arbetsgrupp med syftet att bereda avvecklingen av flerkanalsfinansieringen. Avvecklingen av flerkanalsfinansieringen ingår i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering som en del av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Arbetsgruppens mandatperiod är 15.9.2021–15.11.2021.Social- och hälsovården i Finland har av tradition finansierats via flera olika kanaler. Medlen för ordnandet av tjänsterna har samlats in från många olika källor och fördelats till tjänsterna via flera olika finansiärer.   De viktigaste finansiärerna är kommunerna, staten, hemhushåll, arbetsgivare, lönetagare, företagare, förmånstagare och privata försäkringsbolag.  Arbetsgrupper har förberett beredningen I november 2020 tillsatte social- och hälsovårdsministeriet beredningsgrupper med uppgift att som stöd för den parlamentariska beredning som skulle inledas senare sammanställa olika lösningsalternativ baserat på arbetsgruppernas arbete och utredningar från tidigare regeringar samt undersöka vilka konsekvenser de olika alternativen har (VN/22558/2020, STM148:00/2020). Arbetsgruppernas mandatperiod var 15.11.2020—31.5.2021.Arbetsgrupperna framförde inga förslag, utan utredde endast de olika alternativen för genomförandet.  Den parlamentariska arbetsgrupp som tillsätts nu ska ta ställning till de olika alternativen. Det bakgrundsmaterial som samlades in av de förberedande arbetsgrupperna och det material som samlas in av den parlamentariska arbetsgruppen finns här:ArbestgrupperArbetsgruppernas förberedande arbete med avvecklingen av flerkanalsfinansieringen gällde ersättningar för vård och undersökningar, reseersättningar, Fpa:s medicinska rehabilitering och läkemedelsersättningar, som betalas från sjukförsäkringen i enlighet med sjukförsäkringslagen.  Mål och uppgifterDen parlamentariska arbetsgruppen ska framföra förslag om avvecklingen av flerkanalsfinansieringen på följande ämnesområden:   Ersättningar för vård och undersökningar inom den privata sjukvården (s.k. Fpa-ersättningar)Medicinsk rehabilitering som ordnas och ersätts av FPA (Krävande medicinsk rehabilitering,  rehabiliterande psykoterapi och medicinsk rehabilitering enligt prövning)Reseersättningar (transporter i anslutning till prehospital akutsjukvård och överflyttningar, taxiresor och övriga transporter) LäkemedelsersättningarDen parlamentariska arbetsgruppen ordnar vid behov samråd med sakkunniga under sin mandatperiod. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Bostadsbyggandet på rekordhög nivå – risk för överhettning, bedömer konjunkturgruppen inom byggbranschen.Den ekonomiska tillväxten ökade kraftigare än väntat under det första halvåret i år, och situationen inom byggbranschen förbättrades också avsevärt under vårens gång. Byggkonjunkturen stärks av låga räntor och konsumenternas goda förtroende för ekonomin. Dessutom är de professionella bostadsinvesterarna fortfarande aktiva. Byggandet av nya bostäder har ökat oerhört snabbt och det beräknas vara mycket livlig också nästa år. Enligt konjunkturgruppen för byggbranschen finns det en risk för överhettning i fråga om bostadsmarknaden. Statens historiskt höga stödnivåer för bostadsproduktion borde nu justeras så att de lämpar sig för konjunkturläget, rekommenderar konjunkturgruppen för byggbranschen i sin rapport av den 15 september. Den snabbt ökande efterfrågan har börjat höja byggkostnaderna och byggpriserna och försvårat tillgången på många produkter. Det har blivit svårare att få entreprenadanbud. Arbetskraftskostnaderna för byggande har också stigit, och samtidigt har bristen på yrkeskunnig arbetskraft blivit det största problemet inom branschen. Det intensivaste skedet i slutet av året och i början av nästa årI sin helhet kommer byggandet att förbli på fjolårsnivån även år 2021, eller att överskrida det med högst ett par procent. Andra halvåret 2021 och första halvåret 2022 kommer att vara de intensivaste byggtiderna.Bostadsbyggandet avtar 2022 jämfört med nuläget, men byggandet av lokaler beräknas däremot öka. Den mest betydande ökningen inträffar först under 2022. Konjunkturgruppen för byggbranschen förutspår att byggvolymen som helhet kommer att öka med 2–4 procent 2022. Antalet sysselsatta inom byggbranschen beräknas öka något under det senare halvåret i år och i betydligare mån nästa år.Renoveringsbyggandet ökar, infrabyggandet avtar småningomRenoveringen av byggnader ökade i fjol trots coronan, men dock betydligt mindre än under tidigare år. Konjunkturgruppen för byggbranschen förutspår att renoveringstillväxten kommer att öka något under de närmaste åren.  Investeringarna i mark- och vattenbyggnad ökade exceptionellt kraftigt år 2020 tack vare offentliga investeringar. Också i år ökar mark- och vattenbyggandet. År 2022 beräknas de däremot minska något.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För barn i dagisåldern, 4–6 år, rekommenderas tre timmar fysisk aktivitet per dag, varav minst en timme rask och ansträngande motion. De nyaste undersökningarna visar att långt över 90 procent av barnen nådde den rekommenderade mängden fysisk aktivitet, dvs. tre timmar per dag.Däremot nådde endast 46–85 procent av barnen rekommendationen om en timmes rask och ansträngande aktivitet per dag. Barn i dagisåldern rör på sig i genomsnitt fyra timmar per dygn, när man räknar med lätt, rask och ansträngande fysisk aktivitet. Resultaten kom fram i forsknings- och utvecklingsprojektet Piilo, där man åren 2019–2021 valde ut och utvecklade en helhet av metoder som kan utnyttjas vid uppföljningen av småbarns fysiska aktivitet. Utöver fysisk aktivitet mätte man också på ett mångsidigt sätt barns motoriska färdigheter, som skapar en grund för motionen.Enligt resultaten av projektet var pojkar i genomsnitt aktivare än flickor. De motoriska färdigheterna hos barn, dvs. den statiska och dynamiska balansen samt förmågan att röra sig och hantera redskap, var bättre ju äldre barnen var. Flickor hade en bättre statisk balans än pojkar och pojkarnas färdigheter att hantera redskap var bättre än flickornas.– Enligt resultaten är mängden fysisk aktivitet som helhet positiv, men det behövs fortfarande mer rask och fartfylld aktivitet, till exempel att leka tafatt och hoppa på trampolin, säger forskningsdirektör Tuija Tammelin vid Likes.– Det finns individuella skillnader mellan barnen. Utöver mängden aktivitet bör man också fästa särskild uppmärksamhet vid att aktiviteten är mångsidig, att lära sig olika färdigheter och vid att njuta av att röra på sig, säger biträdande professor Arja Sääkslahti från Jyväskylä universitets idrottsvetenskapliga fakultet.I Finland finns det ännu inget systematiskt uppföljningssystem för fysisk aktivitet bland barn i dagisåldern. – Vi måste öka barnens aktivitet på ett mångsidigt sätt med olika metoder. Detta mål stöds av att vi bättre förstår den fysiska aktiviteten och de faktorer som påverkar mängden motion. För barn i skolåldern är våra system för uppföljning och insamling av information om fysisk aktivitet i världsklass. Piilo-projektet banar väg för en ny datainsamling med vars hjälp vi får information om småbarns fysiska aktivitet, motoriska färdigheter och faktorer som påverkar fysisk aktivitet, kommenterar forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen om bakgrunden till Piilo-projektet.Det treåriga forsknings- och utvecklingsprojektet Piilo finansierades av undervisnings- och kulturministeriet och i projektet deltog cirka 800 barn, deras vårdnadshavare och personal inom småbarnspedagogiken i huvudstadsregionen, Mellersta Finland och Norra Finland. Projektet genomfördes i samarbete mellan Likes och Jyväskylä universitet. Projektet är en del av genomförandet av programmet Småbarnspedagogiken i rörelse.Information om projektet och resultaten > Piilo: Pienten lasten liikunnan ilon, fyysisen aktiivisuuden ja motoristen taitojen seurannan tutkimus- ja kehittämishanke (Likes) (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Teknologiska forskningscentralen VTT utredde hur de nya bostäderna har förändrats på 15 år. I dag är bostäderna tryggare, sundare och energieffektivare. Man har byggt små bostäder och på så sätt har man svarat på den ökade efterfrågan, men när bostäderna är mindre är det allt svårare att bygga om dem efter olika behov.VTT har studerat bostadsproduktionens kvalitetsförändringar under åren 2005 – 2020. Utöver en effektiv markanvändning, tekniska förbättringar och mindre medelstorlek har de typiska förändringarna i bostadsproduktionen under de senaste åren handlat om att spara bostadsyta och ha lägre energiförbrukning. Man har lyckats möta den stora efterfrågan på bostäder genom planläggning och bostadspolitik, men nackdelen med utvecklingen är att det nya bostadsbeståndet är ensidigt.När det byggs allt fler små bostäder, behövs det mer forskning bland annat om hur långtidsbosatta invånare upplever att bo bland grannar som ständigt byts ut. Det är viktigt att också granska koncentrationerna av småbostäder när polariseringen av bostadsområdena undersöks.Bostäderna är energieffektivare, sundare och tryggareMyndighetsstyrningen och produktutvecklingen har gjort bostäderna sundare, tryggare och energieffektivare. Till exempel inomhusluftens kvalitet, ljudisoleringen och hanteringen av fuktsäkerheten i byggprocessen har blivit bättre. Även den fastighetsspecifika avfallshanteringen har utvecklats när det blivit vanligare att sortera bio-, glas- och metallavfall eftersom de enkelt inredda köken har knappt om sorteringsutrymme.Bättre uppvärmning och värmeåtervinning har bland annat minskat energiförbrukningen. Trots den ökade elförbrukningen är energifakturorna mindre på grund av lägre uppvärmningskostnader.Mångdubbelt fler enrummareI Finland har det under de senaste 15 åren byggts 301 500 flervåningsbostäder och 54 000 radhusbostäder. Byggandet av flervåningshus ökade kraftigt i slutet av 2010-talet. Antalet bostäder per flervåningshus och det genomsnittliga antalet våningar har ökat. Det har skett en stor förändring i bostadstypfördelningen under de senaste 15 åren: i slutet av perioden byggdes det sexfaldigt fler enrummare i flervåningshus jämfört med början av perioden. Att bygga små bostäder har varit investerarorienterat: utöver hyreshus har investerare köpt hälften av bostadsaktiebolagens enrummare.Under de senaste åren har man byggt ett stort antal enrummare i flervåningshus med lång byggnadsstomme enligt ett ”studentbostadskoncept”, vilket innebär att planlösningarna är likadana, möjligheterna att möblera är begränsade och fönstren vetter bara i en riktning. Husens mörka inre delar kompenseras delvis av större fönsterytor. Gårdagens tvårummare är dagens trerummare – sämre flexibilitet i livscykelnDet har skett förändringar i bostädernas planstruktur. Ytan i det som tidigare var en tvåa (2 rum + kök) har delats upp till en bostad på tre bostadsrum utrustad med ett öppet kök. När man ser på den ändrade planstrukturen är bostäderna lika funktionella, utrustade och beboeliga som förut, men de mindre sovrummen i synnerhet i små bostäder har försämrat bostädernas livscykelflexibilitet. Med livscykelflexibilitet avses i detta sammanhang anpassning av sovrum efter olika behov i olika livsskeden. Utöver en säng rymmer ett livscykelflexibelt sovrum en barnsäng eller ett arbetsbord och det går att röra sig där med hjälpmedel.I både flervånings- och radhus har det blivit vanligare med ett kombinerat kök-vardagsrum. Separata kök har nästan försvunnit, med undantag för stora hyreshöghus, vilket har lett till att köken inte längre är lika ljusa och ventilationen är något sämre. I små bostäder byggs det inte heller några bastur och antalet husbastur har minskat kraftigt sedan 2010. Bostadsförråden finns inte längre i källare eller på vindar, utan de placeras ofta på trappavsatserna.VTT:s utredning ger information för underlag för diskussion och beslut“Utredningen ger oss heltäckande information om utvecklingen och visar var ytterligare forskning behövs. Invånarbarometern som startar nästa år hjälper oss att samla in invånarnas erfarenheter och skapa en bättre helhetsbild av behoven att utveckla boendekvaliteten”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. VTT:s utredning ger information om utvecklingen av kvaliteten på bostadsproduktionen som kan användas som stöd för diskussionen och utvecklingen av styrningen. Syftet med undersökningen är att utreda orsakerna till förändringarna samt att bedöma vilka konsekvenser förändringarna medför när det gäller bostadshusens och bostädernas funktionalitet, säkerhet, sundhet, miljöegenskaper och trivsel. Undersökningen fokuserar också på det ömsesidiga beroendeförhålladet mellan bostadsproduktionens kvalitet, kostnaderna och bostadspriset. Den föregående utredningen om utvecklingen av bostadsproduktionens kvalitet genomfördes  1990 – 2005 och gavs ut 2008.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har utnämnt filosofie doktor Leena Nissilä till direktör för Institutet för de inhemska språken. Utnämningen är på fem år och inleds den 1 oktober 2021.Nissilä har varit direktör för Helsingfors universitets språkcentrum sedan januari 2021. Från 2004 arbetade hon i olika uppgifter vid Utbildningsstyrelsen, och var bland annat chef för enheten för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik samt enhetschef och undervisningsråd vid enheten för fritt bildningsarbete och utbildning för kulturgrupper. Åren 1995 –2004 skötte Nissilä olika uppgifter med anknytning till finska språket inom undervisnings- och undervisningsförvaltningen i Finland och i Estland.Hon har flera förtroendeuppdrag och andra åtaganden inom sitt område, inklusive flera internationella uppdrag och ansvar för publikationsverksamhet. Bland annat har hon varit medlem i studentexamensnämnden sedan 2007, och är nämndens vice ordförande sedan 2019. Nissilä är filosofie doktor i finska språket.Institutet för de inhemska språken är ett ämbetsverk inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Till institutets uppgifter hör språkvård av finska och svenska språken, rådgivning och ordboksarbete samt forskning med anknytning till språkvård och ordboksarbete. Institutet samordnar dessutom språkvården av samiska, teckenspråk och romani.Institutets direktör har till uppgift att leda, utveckla och övervaka institutets verksamhet samt att inför undervisnings- och kulturministeriet svara för att verksamheten ger resultat och målen nås. Tjänsten söktes av 16 personer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Testning ska i fortsättningen främst riktas till personer som utsatts för viruset, ovaccinerade personer med symtom samt personer som även efter vaccinering är utsatta för allvarlig coronavirussmitta, konstateras det i social- och hälsovårdsministeriets uppdaterade nationella strategi för testning och spårning av covid-19.Den nuvarande testnings- och spårningskapaciteten är en stor belastning för hälso- och sjukvården, och kan i vissa regioner leda till att tillgången till tjänsterna försämras. Den höga vaccinationstäckningen minskar särskilt antalet allvarliga coronafall och kapaciteten kan nu minskas kontrollerat för att trygga andra funktioner.Beredskapen att vid behov höja kapaciteten på nytt måste upprätthållas. Även i fortsättningen måste det i hela landet finnas beredskap att hitta smittkluster snabbt, spåra smittkedjor och hindra smittspridning och att upptäcka eventuella nya oroväckande virusvarianter.Man ska fortfarande kunna testa sig inom ett dygnFör att säkerställa en jämlik behandling ska alla som har symtom på coronavirussmitta eller misstänker smitta oberoende av ålder ha tillgång till de undersökningar som behövs på medicinska grunder.Målet är fortsättningsvis att man ska kunna testa sig för covid-19 inom ett dygn och att testresultatet ska bli klart inom ett dygn. Samtidigt ska den övriga diagnostiken tryggas. I takt med att vaccinationstäckningen ökar, minskar sjukdomsbördan och risken för allvarlig coronavirussjukdom trots att man blivit smittad. Målet med spårningen är att i ett så tidigt skede som möjligt identifiera personer som utsatts för smitta och rikta åtgärderna till situationer där risken för smittspridning är hög. Om spårningsfunktionen anhopas i betydande grad ska man i första hand spåra exponeringssituationer med hög spridningsrisk. Testning och spårning hör till kommunernas lagstadgade uppgifter som sköts med bistånd från sjukvårdsdistrikten och samordnas av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Vid testning och spårning måste man beakta de regionala och lokala omständigheter som myndigheterna utgår från när de fattar beslut om hur testningen och spårningen ska genomföras.Den nationella testnings- och spårningsstrategin är till sin karaktär en rekommendation som kompletterar handlingsplanen för social- och hälsovårdsministeriets hybridstrategi. När pandemin avtar uppdateras åtgärderna på nytt.Kansallinen COVID-19 testaus- ja jäljitysstrategia, 14.9.2021 (publiceras inom kort på svenska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland samordnar de nordiska och de baltiska ländernas samarbete (NB8) i år. NB8-länderna håller ett utrikesministermöte den 15 september på Vanögård i Tavastehus. I samband med detta ordnas ett gemensamt möte mellan NB8-länderna och Visegrádgruppen (V4) på utrikesministernivå den 14 september. Till Visegrádgruppen hör Ungern, Polen, Slovakien och Tjeckien.Följ presskonferensen  i direktsändning på webben  14.9. kl. 18.15. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Samarbetet i fråga om informationshanteringen inom social- och hälsovården kräver en kontinuerlig dialog mellan intressegrupperna för att samarbetet ska lyckas. Detta samarbete stöds för sin del av den riksomfattande samarbetsgrupp för informationshantering inom social- och hälsovården som inrättats av social- och hälsovårdsministeriet. Medlemmarna i samarbetsgruppen är de ansvariga beredarna för välfärdsområdena samt de centrala nationella verkställande myndigheterna, representanter för företagsfältet inom social- och hälsovården och andra intressegrupper.Samarbete inom informationshantering för kundens bästaSamarbetsgruppen inledde sin höstperiod vid ett möte den 10 september 2021, som inleddes med en aktualitetsöversikt över social- och hälsovårdsreformen. Anförandet hölls av social- och hälsovårdsministeriets avdelningschef Kari Hakari. Han betonade betydelsen av samarbete mellan nationella aktörer och välfärdsområdena. Detta samarbetstema lyftes fram ur olika synvinklar också vid andra anföranden under mötet: Utvecklingsbehoven i fråga om informationshanteringen inom social- och hälsovården har prioriterats utgående från intressegruppernas synpunkter. Digi-Finland Oy strävar efter en aktiv dialog med välfärdsområdena och Institutet för hälsa och välfärd genomför klientuppgiftslagen i nära samarbete med sina intressegrupper.  I Finland bildas 21 välfärdsområden som i början av 2023 ska ta över de uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som kommunerna för närvarande ansvarar för. Utvecklingen av digitalisering, informationshantering och ICT är en väsentlig del av denna förändring i strukturen för ordnandet, eftersom den verksamhetsmässiga förändringen av tjänsterna i stor utsträckning sker genom ibruktagandet av nya digitala verksamhetsmodeller och tekniker.Informationshanteringen stöder social- och hälsovårdsreformenI och med inrättandet av välfärdsområden minskar överlappande ICT-utveckling och antalet informationssystem. Social- och hälsovårdsministeriet uppmuntrar starkt regionerna att samarbeta också i anskaffningen av nya klient- och patientdatasystem, vilket är en rättighet och skyldighet för de självstyrande välfärdsområdena. “Goda exempel på den här typen av samarbete är projekt som Apotti och Aster. Social- och hälsovårdsministeriets mål är alltså inte att alla regioner ska använda ett och samma informationssystem. Den mest centrala orsaken till detta har att göra med frågor som gäller digitalisering och driftsäkerhet inom produktionen av social- och hälsovårdstjänster samt en fungerande marknad för ICT-lösningar”, sammanfattar social- och hälsovårdsministeriets avdelningschef Kari Hakari. Social- och hälsovårdsministeriet anser dock att det efter-strävade antalet klient- och patientdatasystem är klart under tio i hela landet. Resurserna och tjänsterna ska i fortsättningen vara bättre riktade och informationen ska röra sig mellan tjänstetillhandahållarna. I sista hand syns detta för kunderna i form av enhetligare vård- och serviceprocesser samt bättre elektroniska ärendehanterings- och distanstjänster. Tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet stöds genom nya digitala lösningar. ICT-reformen inom social- och hälsovården är ett verktyg för mer jämlika och högklassiga social- och hälsovårdstjänster.Genom samarbete utnyttjas resurserna effektivt Att samtidigt föra den funktionella och administrativa förändringen framåt är en utmaning för de organisationer som ansvarar för social- och hälsovårdsreformen. Helheten är omfattande och beroendeförhållandena mångformiga. Därför måste förändringen och utvecklingen ske som ett samarbete och genom att sprida god praxis. Ändringen genomförs på ett samordnat sätt som en del av styrstrukturerna för social- och hälsovårdsreformen för att undvika överlappande utveckling. Samarbetet mellan regioner och nationella aktörer säkerställer att befintliga tjänster sprids på ett effektivt sätt. En central del av ICT-reformen är också ibruktagandet av gemensamma digitala tjänster i regionerna. I utvecklingen och spridningen av gemensamma projekt utnyttjas DigiFinland Oy i så stor utsträckning som möjligt. Bolaget producerar tjänster som minskar överlappande arbete till stöd för välfärdsområdena.Kommentarerna av representanterna för de områden som deltog i det riksomfattande mötet för samarbetsgruppen för informationshantering inom social- och hälsovården lyfte utöver samarbetet också fram perspektivet för klienterna inom social- och hälsovårdstjänsterna. “När allt kommer omkring görs social- och hälsovårdsreformen eller ICT-utvecklingen inte för dess egen skull, utan för att garantera att klienterna inom social- och hälsovårdstjänsterna ska få social- och hälsovårdstjänster av högre kvalitet än för närvarande samt för att göra det möjligt att stödja klienternas självständiga välbefinnande och funktionsförmåga. En genuin kundorientering förutsätter att klient- och patientdatasystemen fungerar också mellan olika välfärdsområden”, sammanfattar Hakari.  

Källa: Valtioneuvosto.fi