NordenBladet — Testning ska i fortsättningen främst riktas till personer som utsatts för viruset, ovaccinerade personer med symtom samt personer som även efter vaccinering är utsatta för allvarlig coronavirussmitta, konstateras det i social- och hälsovårdsministeriets uppdaterade nationella strategi för testning och spårning av covid-19.Den nuvarande testnings- och spårningskapaciteten är en stor belastning för hälso- och sjukvården, och kan i vissa regioner leda till att tillgången till tjänsterna försämras. Den höga vaccinationstäckningen minskar särskilt antalet allvarliga coronafall och kapaciteten kan nu minskas kontrollerat för att trygga andra funktioner.Beredskapen att vid behov höja kapaciteten på nytt måste upprätthållas. Även i fortsättningen måste det i hela landet finnas beredskap att hitta smittkluster snabbt, spåra smittkedjor och hindra smittspridning och att upptäcka eventuella nya oroväckande virusvarianter.Man ska fortfarande kunna testa sig inom ett dygnFör att säkerställa en jämlik behandling ska alla som har symtom på coronavirussmitta eller misstänker smitta oberoende av ålder ha tillgång till de undersökningar som behövs på medicinska grunder.Målet är fortsättningsvis att man ska kunna testa sig för covid-19 inom ett dygn och att testresultatet ska bli klart inom ett dygn. Samtidigt ska den övriga diagnostiken tryggas. I takt med att vaccinationstäckningen ökar, minskar sjukdomsbördan och risken för allvarlig coronavirussjukdom trots att man blivit smittad. Målet med spårningen är att i ett så tidigt skede som möjligt identifiera personer som utsatts för smitta och rikta åtgärderna till situationer där risken för smittspridning är hög. Om spårningsfunktionen anhopas i betydande grad ska man i första hand spåra exponeringssituationer med hög spridningsrisk. Testning och spårning hör till kommunernas lagstadgade uppgifter som sköts med bistånd från sjukvårdsdistrikten och samordnas av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Vid testning och spårning måste man beakta de regionala och lokala omständigheter som myndigheterna utgår från när de fattar beslut om hur testningen och spårningen ska genomföras.Den nationella testnings- och spårningsstrategin är till sin karaktär en rekommendation som kompletterar handlingsplanen för social- och hälsovårdsministeriets hybridstrategi. När pandemin avtar uppdateras åtgärderna på nytt.Kansallinen COVID-19 testaus- ja jäljitysstrategia, 14.9.2021 (publiceras inom kort på svenska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland samordnar de nordiska och de baltiska ländernas samarbete (NB8) i år. NB8-länderna håller ett utrikesministermöte den 15 september på Vanögård i Tavastehus. I samband med detta ordnas ett gemensamt möte mellan NB8-länderna och Visegrádgruppen (V4) på utrikesministernivå den 14 september. Till Visegrádgruppen hör Ungern, Polen, Slovakien och Tjeckien.Följ presskonferensen  i direktsändning på webben  14.9. kl. 18.15. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Samarbetet i fråga om informationshanteringen inom social- och hälsovården kräver en kontinuerlig dialog mellan intressegrupperna för att samarbetet ska lyckas. Detta samarbete stöds för sin del av den riksomfattande samarbetsgrupp för informationshantering inom social- och hälsovården som inrättats av social- och hälsovårdsministeriet. Medlemmarna i samarbetsgruppen är de ansvariga beredarna för välfärdsområdena samt de centrala nationella verkställande myndigheterna, representanter för företagsfältet inom social- och hälsovården och andra intressegrupper.Samarbete inom informationshantering för kundens bästaSamarbetsgruppen inledde sin höstperiod vid ett möte den 10 september 2021, som inleddes med en aktualitetsöversikt över social- och hälsovårdsreformen. Anförandet hölls av social- och hälsovårdsministeriets avdelningschef Kari Hakari. Han betonade betydelsen av samarbete mellan nationella aktörer och välfärdsområdena. Detta samarbetstema lyftes fram ur olika synvinklar också vid andra anföranden under mötet: Utvecklingsbehoven i fråga om informationshanteringen inom social- och hälsovården har prioriterats utgående från intressegruppernas synpunkter. Digi-Finland Oy strävar efter en aktiv dialog med välfärdsområdena och Institutet för hälsa och välfärd genomför klientuppgiftslagen i nära samarbete med sina intressegrupper.  I Finland bildas 21 välfärdsområden som i början av 2023 ska ta över de uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som kommunerna för närvarande ansvarar för. Utvecklingen av digitalisering, informationshantering och ICT är en väsentlig del av denna förändring i strukturen för ordnandet, eftersom den verksamhetsmässiga förändringen av tjänsterna i stor utsträckning sker genom ibruktagandet av nya digitala verksamhetsmodeller och tekniker.Informationshanteringen stöder social- och hälsovårdsreformenI och med inrättandet av välfärdsområden minskar överlappande ICT-utveckling och antalet informationssystem. Social- och hälsovårdsministeriet uppmuntrar starkt regionerna att samarbeta också i anskaffningen av nya klient- och patientdatasystem, vilket är en rättighet och skyldighet för de självstyrande välfärdsområdena. “Goda exempel på den här typen av samarbete är projekt som Apotti och Aster. Social- och hälsovårdsministeriets mål är alltså inte att alla regioner ska använda ett och samma informationssystem. Den mest centrala orsaken till detta har att göra med frågor som gäller digitalisering och driftsäkerhet inom produktionen av social- och hälsovårdstjänster samt en fungerande marknad för ICT-lösningar”, sammanfattar social- och hälsovårdsministeriets avdelningschef Kari Hakari. Social- och hälsovårdsministeriet anser dock att det efter-strävade antalet klient- och patientdatasystem är klart under tio i hela landet. Resurserna och tjänsterna ska i fortsättningen vara bättre riktade och informationen ska röra sig mellan tjänstetillhandahållarna. I sista hand syns detta för kunderna i form av enhetligare vård- och serviceprocesser samt bättre elektroniska ärendehanterings- och distanstjänster. Tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet stöds genom nya digitala lösningar. ICT-reformen inom social- och hälsovården är ett verktyg för mer jämlika och högklassiga social- och hälsovårdstjänster.Genom samarbete utnyttjas resurserna effektivt Att samtidigt föra den funktionella och administrativa förändringen framåt är en utmaning för de organisationer som ansvarar för social- och hälsovårdsreformen. Helheten är omfattande och beroendeförhållandena mångformiga. Därför måste förändringen och utvecklingen ske som ett samarbete och genom att sprida god praxis. Ändringen genomförs på ett samordnat sätt som en del av styrstrukturerna för social- och hälsovårdsreformen för att undvika överlappande utveckling. Samarbetet mellan regioner och nationella aktörer säkerställer att befintliga tjänster sprids på ett effektivt sätt. En central del av ICT-reformen är också ibruktagandet av gemensamma digitala tjänster i regionerna. I utvecklingen och spridningen av gemensamma projekt utnyttjas DigiFinland Oy i så stor utsträckning som möjligt. Bolaget producerar tjänster som minskar överlappande arbete till stöd för välfärdsområdena.Kommentarerna av representanterna för de områden som deltog i det riksomfattande mötet för samarbetsgruppen för informationshantering inom social- och hälsovården lyfte utöver samarbetet också fram perspektivet för klienterna inom social- och hälsovårdstjänsterna. “När allt kommer omkring görs social- och hälsovårdsreformen eller ICT-utvecklingen inte för dess egen skull, utan för att garantera att klienterna inom social- och hälsovårdstjänsterna ska få social- och hälsovårdstjänster av högre kvalitet än för närvarande samt för att göra det möjligt att stödja klienternas självständiga välbefinnande och funktionsförmåga. En genuin kundorientering förutsätter att klient- och patientdatasystemen fungerar också mellan olika välfärdsområden”, sammanfattar Hakari.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vissa nya grupper kan från och med den 1 oktober åter lämna in visumansökan till Finland i Ryssland. Finlands viseringscenter börjar ta emot visumansökningar av affärsresenärer och av alla som haft ett minst tvåårigt Schengenvisumvisum som löpt ut.De grupper som redan har rätt att söka visum till Finland kan göra det också i fortsättningen. Nya visumansökningar tas endast emot med tidsbokning.De utvidgade möjligheterna att lämna in visumansökningar ändrar inte Finlands inreserestriktioner. Det har inte fattats några beslut om att ändra inreserestriktionerna. Varje viseringssökande ska underteckna ett dokument där hen förbinder sig att följa inresekraven och intygar att hen förstår att ett beviljat visum inte garanterar inresa till Finland. Beslut om inreserestriktioner fattas av Finlands regering i enlighet med Europeiska unionens rekommendationer. Läs mer om vilka grupper som får resa in i Finland på det finska Gränsbevakningsväsendets webbplats. Resenärer som anländer till Finland ska följa de finländska hälsovårdsmyndigheternas rekommendationer. Även de ryska gränsmyndigheterna har infört restriktioner vid gränsen.Under pandemin har uppskattningsvis över en halv miljon Schengenvisum som Finland beviljat i Ryssland gått ut. Genom att ta emot fler visumansökningar i Ryssland vill Finlands utrikesministerium, liksom flera andra Schengenländer, erbjuda personer vars visum har löpt ut en möjlighet att förnya sitt visum. På detta sätt vill vi också förebygga en anhopning av ansökningar när restriktionerna i gränstrafiken lättar. För närvarande är det dock inte klart när restriktionerna ändras.Före coronapandemin var Finland det land som utfärdade flest  Schengenvisum i Ryssland, och Finland var ett av ryssarnas populäraste resmål. År 2019 beviljade Finland sammanlagt 790 000 Schengenvisum i Ryssland och ryssarna gjorde totalt 3,7 miljoner resor till Finland. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) ansökte våren 2021 om statsunderstöd för kostnaderna för utarbetandet, utvecklingen och användningen av den nationella Finentry-tjänsten under coronapandemin. Social- och hälsovårdsministeriet beviljar HUS 4,6 miljoner euro i statsunderstöd.Syftet med Finentry-tjänsten är att förebygga att epidemin sprid till Finland via den gränsöverskridande trafiken. Tack vare tjänsten kan de som anländer till Finland sköta sina ärenden snabbare vid gränsövergångsställena och gränspersonalen spara resurser genom att ge resenärerna anvisningar om de fortsatta åtgärderna personligen vid ankomsten. Tjänsten kan också användas för att boka tid för covid-19-testning. Tjänsten innehåller en servicehelhet för resenärer och en servicehelhet för de yrkesutbildade personerna och organisationerna inom hälso- och sjukvården.   Tjänsten betjänar hela FinlandHUS ansvarar för genomförandet av tjänsten, och projektets styrgrupp leder utvecklandet av tjänsten. Projektet genomförs i samarbete med de kommuner och sjukvårdsdistrikt som bedriver verksamhet på gränsövergångsställena. Statsunderstödet beviljas för de kostnader som föranleds av genomförandet, utvecklandet och användningen av Finentry.  HUS ska erbjuda tjänsten också till de övriga sjukvårdsdistrikten. Att använda tjänsten ska vara avgiftsfritt för de övriga sjukvårdsdistrikten, och HUS ska stödja den regionala användningen genom att erbjuda sin expertis. HUS ska följa Institutet för hälsa och välfärds anvisningar och rekommendationer om covid-19-pandemin vid genomförandet av det understödda projektet.   

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 13 september sammanträdde regeringens ministerarbetsgrupp för social- och hälsovård för att diskutera coronavirusläget och restriktionerna i Finland. Ministerarbetsgruppen föreslår att begränsningarna för förplägnadsrörelser ska lindras. Beslutet fattas vid Statsrådets extra sammanträde den 14 september.Enligt förslaget ska förordningen träda i kraft den 16 september 2021 och gälla till den 31 oktober 2021.Enligt ministerarbetsgruppens förslag ska begränsningarna lindras på följande sätt:På basnivå slopas kravet om att varje kund ska ha en egen sittplats. I områden som befinner sig i accelerationsfasen lindras begränsningen av restaurangernas öppet- och serveringstider. Alkohol får serveras kl. 07.00–01.00.Restaurangerna får hålla öppet kl. 05.00–02.00.I områden som befinner sig i samhällsspridningsfasen lindras begränsningen av restaurangernas öppet- och serveringstider.Alkohol får serveras kl. 07.00–23.00.Restaurangerna får hålla öppet kl. 05.00–24.00.I Norra Karelen där epidemiläget förbättrats införs begränsningarna på basnivån för förplägnadsrörelserna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sammanlagt 17 personer sökte tjänsten som äldreombudsman inom den utsatta tiden. Tjänsten är ny och tillsätts från början av november för en period på fem år.Följande personer lämnade in sin ansökan:Virpi DufvaKatariina JuholaTimo KoponenHenna NikumaaAleksi NiskanenAnita Näslindh-YlispangarRuut-Päivikki PylvänäinenSoile RidanpääPäivi TopoMarjukka TurunenSirkku WallinLauri VettenrantaVexi VirtanenFyra av sökandena vill inte ha sina namn offentliggjorda.Äldreombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet som har till uppgift att främja tillgodoseendet av de äldres rättigheter. Äldreombudsmannen bevakar och bedömer hur de äldres ställning och rättigheter tillgodoses, bevakar lagstiftningen och beslutsfattandet och bedömer deras konsekvenser för de äldre.Äldreombudsmannen finns i anslutning till diskrimineringsombudsmannens byrå.Ytterligare upplysningar:
Johanna Suurpää, avdelningschef, tfn 0295 150 534, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt politices kandidat Anni Valajärvi till utredare för att utreda främjandet av identifieringen och erkännandet av kunnande som förvärvats inom den grundläggande konstundervisningen.Under hösten sammanställer ministeriet genom en enkät en kunskapsbas om de studieförvaltningssystem som används vid läroanstalter för fritt bildningsarbete, om dataöverföringar till informationsresursen Koski och om huvudmännens intresse för att börja överföra uppgifter till informationsresursen i fråga. Utredaren har till uppgift att utnyttja de erhållna uppgifterna vid utarbetandet av utredningen.I utredningen ska hela fältet för grundläggande konstundervisning granskas. I utredningen utreds förutsättningarna för den grundläggande konstundervisningen att ansluta sig till informationsresursen Koski, det samarbete som läroanstalterna för grundläggande konstundervisning har med gymnasierna vid genomförandet av gymnasiediplom samt praxis för identifiering och erkännande av grundläggande konstundervisningsstudier i gymnasierna. 
Till uppgifterna hör vidare att utarbeta eventuella förslag om vilka reformer och fortsatta åtgärder som kan vidtas för att stärka identifieringen och erkännandet av kunnandet inom den grundläggande konstundervisningen.BakgrundVåren 2021 lämnade regeringen en utbildningspolitisk redogörelse till riksdagen. Ett av målen i den utbildningspolitiska redogörelsen är att stödja konst- och kulturfostran och -undervisning samt grundläggande konstundervisning. Som en åtgärd har man antecknat följande: ”Kunskapsbasen för den grundläggande konstundervisningen stärks, pedagogiken utvecklas och identifieringen och erkännandet av kunnande som förvärvats inom den grundläggande konstundervisningen främjas.”Integreringen av den grundläggande konstundervisningen i den nationella informationsresursen för studieprestationer och examensuppgifter (Koski) skulle förverkliga målet att utvidga kompetensbaseringen till hela utbildningssystemet och främja kontinuerligt lärande utgående från den studerandes behov.År 2021 omfattas 139 läroanstalter/utbildningsanordnare av statsandel per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning. Även i en del läroanstalter för fritt bildningsarbete är det möjligt att studera grundläggande konstundervisning. Utöver ovan nämnda ges grundläggande konstundervisning också vid läroanstalter som inte omfattas av statsandel per undervisningstimme. Inom den grundläggande konstundervisningen studerar ca 128 000 elever, av vilka cirka 10 000 är vuxna.Avsikten är att utredningen ska vara klar i november.Du kan studera enkäten här  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har förbundit sig att före 2030 halvera utsläppen från den inhemska trafiken jämfört med nivån 2005. Åtgärder för att nå målet har samlats i regeringens färdplan för fossilfria transporter. Färdplanen omfattar tre faser. Som ett led i den andra fasen har man utrett vilken potential distansarbete har när det gäller att minska växthusgasutsläppen från trafik och transporter.Utbredningen av distansarbete har undersökts utifrån tre scenarier. Den färska utredningen är den mest exakta bedömningen av vilken inverkan distansarbete har på utsläppsminskningarna inom trafik och transporter på lång sikt. Enligt utredningen har distansarbete en måttlig inverkan på växthusgasutsläppen från trafik och transporter.Distansarbete har blivit vanligare i takt med att digitaliseringen framskridit. Till följd av coronapandemin ökade distansarbetet avsevärt.År 2019 arbetade cirka 357 000 sysselsatta i Finland på distans. Under coronapandemin 2020 var antalet cirka 790 000. Detta uppskattas vara det största möjliga antalet distansarbetande sysselsatta som kan uppnås med den nuvarande region- och arbetsplatsstrukturen. År 2020 var antalet körda kilometer med personbilar fyra procent mindre än år 2019. Detta ger en uppfattning om hur omfattande konsekvenser utbredningen av distansarbete eventuellt kan ha. Det bör dock beaktas att trafiken och transporterna minskade år 2020 också av många andra orsaker än bara distansarbete, till exempel på grund av permitteringar, begränsningar i hobbyverksamhet och andra åtgärder för att begränsa pandemin.Enligt en prognos som tagits fram i projektet kommer antalet distansarbetande anställda att vara 577 000 år 2030 och 582 000 år 2045. I maximiscenariot finns det 811 000 distansarbetande år 2045.År 2030 kan CO2-utsläppen från personbilstrafiken på årsnivå minska med högst cirka 125 000 ton till följd av utbredningen av distansarbete. Enligt färdplanen för fossilfria transporter behövs det ytterligare åtgärder för att minska utsläppen med cirka 1,65 miljoner ton till 2030. På längre sikt minskar minskade utsläpp från bilbeståndet distansarbetets effekter. Utbredningen av distansarbete kan i bästa fall innebära en utsläppsminskning på cirka 82 000 ton år 2045.I ljuset av tillgängliga uppgifter och prognoser kommer distansarbete att bli vanligare oberoende av statens och kommunernas främjande åtgärder. På basis av detta är prognosen gällande utbredningen av distansarbete i likhet med den ekonomiska prognosen en del av bakgrundsinformationen för den riksomfattande trafikprognosen. Prognosen gällande utbredningen av distansarbete kan tas med i den riksomfattande trafikprognosen och utsläppsprognosen nästa gång de uppdateras år 2022. Fram till dess ska utbredningen av distansarbete beaktas i den fortsatta beredningen av färdplanen för fossilfria transporter som en egen helhet som minskar behovet av ytterligare åtgärder och som ännu inte ingår i trafikprognosen eller i prognosen gällande utvecklingen av CO2-utsläppen.Utredningen gjordes av Ramboll Finland Ab, MDI Public Oy och Telia Finland Oyj.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet och diskrimineringsombudsmannen inleder i dag en antirasistisk kampanj riktad till unga vuxna. Kampanjen Jag är Antirasist uppmuntrar människor att agera antirasistiskt i sin egen vardag och att fundera över rasismens konsekvenser i samhället i vidare bemärkelse. Kampanjen hänför sig till regeringens handlingsprogram mot rasism och för goda relationer mellan befolkningsgrupper som ska antas i höst.Etniska och religiösa minoriteter möter rasism i Finland både i form av enskilda rasistiska gärningar och som diskriminering och uteslutning i vardagen. Rasism förekommer på bred front inom olika delområden av samhället: inom undervisning och utbildning, i arbetslivet och i offentliga lokaler. Kampanjen Jag är Antirasist uppmuntrar till att ingripa i rasism och att aktivt bekämpa rasism. Målet är att öka medvetenheten om antirasism och ge verktyg för att ingripa i rasism.Det räcker inte bara att fördöma rasismen, utan det behövs också handlingar för att bygga upp ett jämlikare samhälle. 

Källa: Valtioneuvosto.fi