NordenBladet — EPELI-projektet har kartlagt marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till barn och unga och lösningar på deras negativa effekter. Enligt studien behövs strängare och mer restriktiva marknadsföringsregler för att skydda unga människor, särskilt de i åldern 13-17 år.De preliminära resultaten från forskningsprojektet Marknadsföringen av ohälsosam mat till barn och unga (EPELI), som genomfördes av Helsingfors universitet, Tammerfors universitet och Finlands miljöinstitut tillsammans med Ahjo Communications, presenterades idag vid projektets avslutande seminarium på Metsätalo i Helsingfors. Enligt resultaten förbättrar regleringen av marknadsföring i princip alltid barnens och ungas välbefinnande, och främjar inte bara barnets bästa, utan också hela befolkningens hälsa under en längre tid. Forskningen är en del av genomförandet av regeringens studie- och forskningsplan 2020. Slutrapporten för forskningsprojektet kommer att publiceras i oktober 2021. Avslutande seminariet öppnades av statssekreterare Eila Mäkipää.
 
”Vi behöver tydliga spelregler för att minska exponeringen för minderåriga för ohälsosamma livsmedel på sociala medier. Att skydda barn och ungas hälsa är våra vuxnas ansvar ”, säger statssekreterare Eila Mäkipää.Reglering främjar både barns rättigheter och hälsaEtt barns tillväxt och utveckling kräver ett gott näringstillstånd. Barnets behov av många näringsämnen är mycket högt, speciellt i förhållande till kroppsvikt. Näringsfel i barndomen och deras effekter på kroppen kan vara utmanande att rätta till i vuxen ålder. Å andra sidan kan mönster och vanor som man har lärt sig i barndomen och tonåren i bästa fall främja hälsa och livskvalitet i vuxen ålder.Enligt resultaten av EPELI -studien är lägre nivå av utbildning och lägre inkomster förknippade med en högre andel ohälsosamma livsmedel i alla köp av mat i hushållet. Enligt projektledaren, Mikael Fogelholm, professor i näringslära vid Helsingfors universitet, är det därför som strängare marknadsföringsregler behövs. Stramare reglering kan skydda barns rättigheter, till exempel rätten till hälsa, samt främja jämställdhet i allmänhet.Baserat på resultaten av EPELI-studien krävs strängare och mer restriktiva marknadsföringsbestämmelser för att skydda unga människor, särskilt de i åldern 13-17 år. Elina Närvänen, biträdande chef för EPELI -projektet, biträdande professor i tjänster och handel vid universitetet i Tammerfors, konstaterar att livsmedelsmarknadsföring riktad till barn och unga har gått mycket starkt från traditionella medier till sociala medier. Marknadsföring som utnyttjar påverkare av sociala medier, särskilt bland unga, strider mot riktlinjerna från nuvarande regler.Lagstiftning som begränsar marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till minderåriga måste förberedasEnligt de preliminära resultaten av projektet är rekommendationen ”Barn- och livsmedelsmarknadsföring”, utarbetad av konsumentombudsmannen och THL tillsammans med Evira, föråldrad och oklar, och företag har inte möjlighet att verifiera lagligheten av sin marknadsföring. Mot bakgrund av resultaten av EPELI -projektet bör policyn uppdateras och marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till barn och unga bör begränsas. Lagstiftning som begränsar marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till minderåriga måste förberedas. Den mest lämpliga platsen för regler för livsmedelsmarknadsföring är livsmedelslagen. Reglerna bör gälla för marknadsföring av ohälsosamma livsmedel till personer under 18 år. Vid avslutningsseminariet kommenterade konsumentombudsmannen Katri Väänänen de preliminära resultaten av studien.“Marknadsföringsmiljön har revolutionerat sedan publiceringen av vår gemensamma rekommendation. Men oro för marknadsföring av ohälsosamma livsmedel till barn förblir desamma. Nästa steg skulle vara att uppnå mer effektiv lagstiftning och självreglering”, säger Katri Väänänen, konsumentombudsmannen.
 
Enligt EPELI -projektet bör ett system baserat på näringsprofilering införas i Finland, som skulle berätta om matens näringskvalitet på ett tillräckligt varierat sätt, inte bara genom att ange ett ohälsosamt alternativ och ett hälsosamt alternativ. Förutom att reglera marknadsföringen skulle effektiv näringsprofilering underlätta bland annat beslutsfattande om beskattning. Dessutom kan det ge konsumenterna mer vägledning i att göra hälsosammare val.Publikationen har genomförts som en del av genomförandet av regeringens 2020 studie- och forskningsplan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har undertecknat ett beslut genom vilket Finland godkänner Davosdeklarationen. Syftet med deklarationen är att främja och öka intresset för en god byggnadskultur samt att stärka de kulturella aspekterna i byggandet och miljöplaneringen vid sidan av ekonomin och tekniken. Davosdeklarationen offentliggjordes ursprungligen i samband med Världsekonomiskt forum 2018.Davosdeklarationen gäller både nybyggnad och kulturarv som en del av den befintliga miljön. Deklarationen betonar betydelsen av den byggda miljöns kvalitet för välfärden, livskvaliteten och en hållbar utveckling. – Jag anser det viktigt att Finland är aktivt på arkitekturens område även som statlig aktör. Det är allas vår gemensamma uppgift att värna om att den byggda miljöns är hållbar samt se till att den är hälsosam och trivsam, konstaterar  forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen. – I bästa fall bidrar en högklassig livsmiljö också till känslan av samhörighet. Att beakta detta anser jag vara av central betydelse inom återuppbyggnaden  efter coronapandemin. Det behövs platser och lokaler där människor kan träffas, fortsätter minister Kurvinen.  Innehållet i Davosdeklarationen har samband med flera av målen i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering, bl.a. avsiktsförklaringarna som gäller förbättring av kvaliteten på byggandet och stödjande av en hållbar stadsutveckling samt en revidering av markanvändnings- och bygglagen, genomförande av det arkitekturpolitiska programmet och utarbetande av en kulturarvsstrategi. Deklarationen godkändes vid kulturministrarnas inofficiella möte i samband med Världsekonomiskt forum 2018, där Finland inte deltog. Det är fråga om en politisk deklaration, inte ett juridiskt bindande fördrag.Davosdeklarationen 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En ökning av andelen fotgängare och cyklister förutsätter nya tänkesätt och metoder för identifiering av konflikter. I synnerhet i tätbefolkade stadsområden bör gång och cykling lyftas fram som de primära färdsätten i olika strategier och planer. Detta framgår av forskningsrapporten ”Potential och utmaningar i främjandet av gång och cykling”, som publicerades den 16 september.Finland har förbundit sig att före 2030 halvera utsläppen från den inhemska trafiken jämfört med nivån 2005. Åtgärder för att nå målet har samlats i regeringens färdplan för fossilfria transporter, som också omfattar främjande av gång och cykling. Regeringen har även som mål att förbättra förutsättningarna för utomhusaktiviteter och fysisk aktivitet i vardagen, såsom gång och cykling, och att höja den totala fysiska aktiviteten i alla befolkningsgrupper.I programmet för att främja gång och cykling från 2018 ställs det som mål att gång- och cykelresor senast 2030 ska ha ökat med 30 procent. Detta innebär cirka 450 miljoner nya gång- och cykelresor före 2030 och en ökning av andelen fotgängare och cyklister till 35–38 procent.I studien ”Potential och utmaningar i främjandet av gång och cykling” har man utrett hur kommuner, staten, arbetsgivare och skolor kan främja gång och cykling. Dessutom har man utrett vilka faktorer som fördröjer övergången till en hållbar mobilitet.Forskningsrapporten innehåller följande åtta rekommendationer:Gång och cykling ska vara de primära färdsätten, särskilt i tätbefolkade stadsområden
Gång och cykling ska betraktas som fristående färdsätt. Det ska utarbetas egna mål och program för främjande av dem. I dessa bör man särskilt satsa på bättre förståelse av förutsättningarna för gångtrafik och på bättre förhållanden för fotgängare.De ekonomiska incitamenten ska utökas
Ekonomiska styrmedel används för att påverka valet av färdsätt. Det anskaffningsstöd för elcyklar som införts i flera EU-länder har ökat cykeltrafiken och haft en minskande effekt på personbilstrafiken. Konsekvenserna av ekonomiska styrmedel bör utredas och införandet av dem främjas till exempel genom försök.Förvaltningsområdena ska ha ett närmare samarbete och en tydligare ansvarsfördelning
Främjandet av gång och cykling gäller förutom trafik- och miljösektorerna även bland annat undervisnings-, hälso- och socialsektorerna. Samarbete mellan förvaltningsområdena på stats-, region- och kommunnivå är i nyckelroll när det gäller att öka andelen fotgängare och cyklister. Ett tväradministrativt främjande av gång och cykling förutsätter strategiskt ledarskap, identifiering av olika intressen samt en tydlig ansvarsfördelning inom olika förvaltningsområden.Målen ska vara tydligare och uppföljningen noggrannare
I de strategiska dokumenten för olika förvaltningsområden behövs tydliga mål för att öka andelen fotgängare och cyklister. Som mätare för färdmedelsfördelningen bör man i stället för antalet resor använda faktiska kilometer, för att få en bättre bild av helhetsläget. Dessutom behövs det ett uppdaterat uppföljningssystem med en tydlig ansvarsfördelning.Lösningarna på konflikter gällande gång och cykling ska basera sig på evidensbaserad information
Rädsla för motsättningar orsakar ofta en ond spiral av motstånd och försiktighet. Enligt olika källor väntar sig beslutsfattarna att till och med lindriga åtgärder som upplevs begränsa biltrafiken kommer att möta motstånd, och föreslår därför försiktiga lösningar för gång- och cykeltrafiken. Den trafikpolitiska förändringen kan utgå såväl från gräsrotsnivån som från den högsta ledningen, men förutsätter alltid att konflikter identifieras och löses utifrån evidensbaserad information om effekterna av gång och cykling.Gång- och cykelinfrastrukturen ska utvecklas snabbare
En snabbare utveckling av gång- och cykelinfrastrukturen är en central förutsättning för ökad fysisk aktivitet. Särskild vikt bör fästas vid olika befolkningsgruppers behov, bland annat vid skolelevers fysiska aktivitet. Sammanhängande gång- och cykelvägar bör tryggas, och kommunerna och staten ska reservera tillräckliga resurser för att skapa ett täckande vägnät. Snabba och kostnadseffektiva lösningar, till exempel avgränsade cykelfält på körbanan med element som skyddar cyklisterna, har använts framgångsrikt i många städer runt om i världen under coronapandemin.Gång och cykling ska vara möjliga året runt
Gång och cykling ska ses som lämpliga färdsätt året runt. Förhållandena för gång och cykling ska vara trygga året runt, så som till exempel i Uleåborg och Joensuu. Vinterunderhållet av vägar och utbudet av karttjänster med aktuella uppgifter om vinterunderhållet bör förbättras. Dessutom bör möjligheterna att använda stadscyklar året runt utredas.Digitala applikationer ska tas i bruk
Digitala applikationer stöder fotgängare och cyklister. De underlättar val av rutt och uppmuntrar användaren att röra på sig mer. Även applikationer för deltagande och mätning av fysisk aktivitet bör utvecklas i samarbete mellan olika aktörer och vid behov genom nya upphandlingsförfaranden. Lättanvända applikationer bör användas för att säkerställa att alla som rör sig har lika möjligheter att bidra till bättre förhållanden.Den forskningsrapport som nu har publicerats baserar sig på en omfattande litteraturöversikt och på intervjuer med sakkunniga och intressegrupper. I litteraturöversikten utreddes vilka metoder för främjande som har prövats och tillämpats i olika länder. För studien intervjuades sakkunniga inom staten, kommuner, företag och organisationer samt forskare, skolor och arbetsgivare.Publikationen är ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har öppnat ansökan av understöd för motions- och idrottsföreningar för att trygga hobby-, tävling- och elitidrottsverksamhet för barn och unga under coronepidemin. Understöden ingår i coronastödpaketet för kultur och idrott samt evenemangsbranschen som ingår i den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2021.Understödet är avsett för att trygga motions- och idrottsföreningars fortsatta verksamhet med hänvisning till de ekonomiska konsekvenser som coronavirusepidemin har medfört. Understödet kan täcka förluster och kostnader som uppstått t.ex. till följd av tillfälligt avbrott i verksamheten eller omorganiseringar av verksamheten samt hyres- och lönekostnader.Understöd kan sökas för kostnader som uppstått 1.6.–31.8.2021. Ministeriet kan använda högst 5,2 miljoner euro för understöden.Ansökningstiden går ut den 20 oktober 2021 kl. 16.15. Besluten fattas i november.Covid-19 pandemiunderstöd för motions- och idrottsföreningar 2021 (specialunderstöd)Vanliga frågor om stödpaketet för kultur, idrott och evenemang

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet börjar åter göra landsspecifika uppdateringar av sina reserekommendationer. I resemeddelandena beaktas fortsättningsvis rekommendationerna av Institutet för hälsa och välfärd i fråga om coronaviruspandemin och ländernas allmänna säkerhetsläge. Utrikesministeriets allmänna reserekommendation är att iaktta särskild försiktighet såväl i EU- och Schengenländerna som i andra länder.För vissa länders del avråder utrikesministeriet emellertid från resor som inte är nödvändiga, från alla resor eller uppmanar finländare att lämna landet omedelbart på grund av säkerhetssituationen i landet.Coronaviruset utgör fortfarande ett stort globalt hot mot resesäkerheten, och situationen i olika länder och regioner kan förändras plötsligt och oförutsägbart. Tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster kan vara begränsad, karantän kan förordnas och rörelsefriheten kan begränsas.Landsspecifika resemeddelanden

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet tillsätter en parlamentarisk arbetsgrupp med syftet att bereda avvecklingen av flerkanalsfinansieringen. Avvecklingen av flerkanalsfinansieringen ingår i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering som en del av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Arbetsgruppens mandatperiod är 15.9.2021–15.11.2021.Social- och hälsovården i Finland har av tradition finansierats via flera olika kanaler. Medlen för ordnandet av tjänsterna har samlats in från många olika källor och fördelats till tjänsterna via flera olika finansiärer.   De viktigaste finansiärerna är kommunerna, staten, hemhushåll, arbetsgivare, lönetagare, företagare, förmånstagare och privata försäkringsbolag.  Arbetsgrupper har förberett beredningen I november 2020 tillsatte social- och hälsovårdsministeriet beredningsgrupper med uppgift att som stöd för den parlamentariska beredning som skulle inledas senare sammanställa olika lösningsalternativ baserat på arbetsgruppernas arbete och utredningar från tidigare regeringar samt undersöka vilka konsekvenser de olika alternativen har (VN/22558/2020, STM148:00/2020). Arbetsgruppernas mandatperiod var 15.11.2020—31.5.2021.Arbetsgrupperna framförde inga förslag, utan utredde endast de olika alternativen för genomförandet.  Den parlamentariska arbetsgrupp som tillsätts nu ska ta ställning till de olika alternativen. Det bakgrundsmaterial som samlades in av de förberedande arbetsgrupperna och det material som samlas in av den parlamentariska arbetsgruppen finns här:ArbestgrupperArbetsgruppernas förberedande arbete med avvecklingen av flerkanalsfinansieringen gällde ersättningar för vård och undersökningar, reseersättningar, Fpa:s medicinska rehabilitering och läkemedelsersättningar, som betalas från sjukförsäkringen i enlighet med sjukförsäkringslagen.  Mål och uppgifterDen parlamentariska arbetsgruppen ska framföra förslag om avvecklingen av flerkanalsfinansieringen på följande ämnesområden:   Ersättningar för vård och undersökningar inom den privata sjukvården (s.k. Fpa-ersättningar)Medicinsk rehabilitering som ordnas och ersätts av FPA (Krävande medicinsk rehabilitering,  rehabiliterande psykoterapi och medicinsk rehabilitering enligt prövning)Reseersättningar (transporter i anslutning till prehospital akutsjukvård och överflyttningar, taxiresor och övriga transporter) LäkemedelsersättningarDen parlamentariska arbetsgruppen ordnar vid behov samråd med sakkunniga under sin mandatperiod. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Bostadsbyggandet på rekordhög nivå – risk för överhettning, bedömer konjunkturgruppen inom byggbranschen.Den ekonomiska tillväxten ökade kraftigare än väntat under det första halvåret i år, och situationen inom byggbranschen förbättrades också avsevärt under vårens gång. Byggkonjunkturen stärks av låga räntor och konsumenternas goda förtroende för ekonomin. Dessutom är de professionella bostadsinvesterarna fortfarande aktiva. Byggandet av nya bostäder har ökat oerhört snabbt och det beräknas vara mycket livlig också nästa år. Enligt konjunkturgruppen för byggbranschen finns det en risk för överhettning i fråga om bostadsmarknaden. Statens historiskt höga stödnivåer för bostadsproduktion borde nu justeras så att de lämpar sig för konjunkturläget, rekommenderar konjunkturgruppen för byggbranschen i sin rapport av den 15 september. Den snabbt ökande efterfrågan har börjat höja byggkostnaderna och byggpriserna och försvårat tillgången på många produkter. Det har blivit svårare att få entreprenadanbud. Arbetskraftskostnaderna för byggande har också stigit, och samtidigt har bristen på yrkeskunnig arbetskraft blivit det största problemet inom branschen. Det intensivaste skedet i slutet av året och i början av nästa årI sin helhet kommer byggandet att förbli på fjolårsnivån även år 2021, eller att överskrida det med högst ett par procent. Andra halvåret 2021 och första halvåret 2022 kommer att vara de intensivaste byggtiderna.Bostadsbyggandet avtar 2022 jämfört med nuläget, men byggandet av lokaler beräknas däremot öka. Den mest betydande ökningen inträffar först under 2022. Konjunkturgruppen för byggbranschen förutspår att byggvolymen som helhet kommer att öka med 2–4 procent 2022. Antalet sysselsatta inom byggbranschen beräknas öka något under det senare halvåret i år och i betydligare mån nästa år.Renoveringsbyggandet ökar, infrabyggandet avtar småningomRenoveringen av byggnader ökade i fjol trots coronan, men dock betydligt mindre än under tidigare år. Konjunkturgruppen för byggbranschen förutspår att renoveringstillväxten kommer att öka något under de närmaste åren.  Investeringarna i mark- och vattenbyggnad ökade exceptionellt kraftigt år 2020 tack vare offentliga investeringar. Också i år ökar mark- och vattenbyggandet. År 2022 beräknas de däremot minska något.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För barn i dagisåldern, 4–6 år, rekommenderas tre timmar fysisk aktivitet per dag, varav minst en timme rask och ansträngande motion. De nyaste undersökningarna visar att långt över 90 procent av barnen nådde den rekommenderade mängden fysisk aktivitet, dvs. tre timmar per dag.Däremot nådde endast 46–85 procent av barnen rekommendationen om en timmes rask och ansträngande aktivitet per dag. Barn i dagisåldern rör på sig i genomsnitt fyra timmar per dygn, när man räknar med lätt, rask och ansträngande fysisk aktivitet. Resultaten kom fram i forsknings- och utvecklingsprojektet Piilo, där man åren 2019–2021 valde ut och utvecklade en helhet av metoder som kan utnyttjas vid uppföljningen av småbarns fysiska aktivitet. Utöver fysisk aktivitet mätte man också på ett mångsidigt sätt barns motoriska färdigheter, som skapar en grund för motionen.Enligt resultaten av projektet var pojkar i genomsnitt aktivare än flickor. De motoriska färdigheterna hos barn, dvs. den statiska och dynamiska balansen samt förmågan att röra sig och hantera redskap, var bättre ju äldre barnen var. Flickor hade en bättre statisk balans än pojkar och pojkarnas färdigheter att hantera redskap var bättre än flickornas.– Enligt resultaten är mängden fysisk aktivitet som helhet positiv, men det behövs fortfarande mer rask och fartfylld aktivitet, till exempel att leka tafatt och hoppa på trampolin, säger forskningsdirektör Tuija Tammelin vid Likes.– Det finns individuella skillnader mellan barnen. Utöver mängden aktivitet bör man också fästa särskild uppmärksamhet vid att aktiviteten är mångsidig, att lära sig olika färdigheter och vid att njuta av att röra på sig, säger biträdande professor Arja Sääkslahti från Jyväskylä universitets idrottsvetenskapliga fakultet.I Finland finns det ännu inget systematiskt uppföljningssystem för fysisk aktivitet bland barn i dagisåldern. – Vi måste öka barnens aktivitet på ett mångsidigt sätt med olika metoder. Detta mål stöds av att vi bättre förstår den fysiska aktiviteten och de faktorer som påverkar mängden motion. För barn i skolåldern är våra system för uppföljning och insamling av information om fysisk aktivitet i världsklass. Piilo-projektet banar väg för en ny datainsamling med vars hjälp vi får information om småbarns fysiska aktivitet, motoriska färdigheter och faktorer som påverkar fysisk aktivitet, kommenterar forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen om bakgrunden till Piilo-projektet.Det treåriga forsknings- och utvecklingsprojektet Piilo finansierades av undervisnings- och kulturministeriet och i projektet deltog cirka 800 barn, deras vårdnadshavare och personal inom småbarnspedagogiken i huvudstadsregionen, Mellersta Finland och Norra Finland. Projektet genomfördes i samarbete mellan Likes och Jyväskylä universitet. Projektet är en del av genomförandet av programmet Småbarnspedagogiken i rörelse.Information om projektet och resultaten > Piilo: Pienten lasten liikunnan ilon, fyysisen aktiivisuuden ja motoristen taitojen seurannan tutkimus- ja kehittämishanke (Likes) (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Teknologiska forskningscentralen VTT utredde hur de nya bostäderna har förändrats på 15 år. I dag är bostäderna tryggare, sundare och energieffektivare. Man har byggt små bostäder och på så sätt har man svarat på den ökade efterfrågan, men när bostäderna är mindre är det allt svårare att bygga om dem efter olika behov.VTT har studerat bostadsproduktionens kvalitetsförändringar under åren 2005 – 2020. Utöver en effektiv markanvändning, tekniska förbättringar och mindre medelstorlek har de typiska förändringarna i bostadsproduktionen under de senaste åren handlat om att spara bostadsyta och ha lägre energiförbrukning. Man har lyckats möta den stora efterfrågan på bostäder genom planläggning och bostadspolitik, men nackdelen med utvecklingen är att det nya bostadsbeståndet är ensidigt.När det byggs allt fler små bostäder, behövs det mer forskning bland annat om hur långtidsbosatta invånare upplever att bo bland grannar som ständigt byts ut. Det är viktigt att också granska koncentrationerna av småbostäder när polariseringen av bostadsområdena undersöks.Bostäderna är energieffektivare, sundare och tryggareMyndighetsstyrningen och produktutvecklingen har gjort bostäderna sundare, tryggare och energieffektivare. Till exempel inomhusluftens kvalitet, ljudisoleringen och hanteringen av fuktsäkerheten i byggprocessen har blivit bättre. Även den fastighetsspecifika avfallshanteringen har utvecklats när det blivit vanligare att sortera bio-, glas- och metallavfall eftersom de enkelt inredda köken har knappt om sorteringsutrymme.Bättre uppvärmning och värmeåtervinning har bland annat minskat energiförbrukningen. Trots den ökade elförbrukningen är energifakturorna mindre på grund av lägre uppvärmningskostnader.Mångdubbelt fler enrummareI Finland har det under de senaste 15 åren byggts 301 500 flervåningsbostäder och 54 000 radhusbostäder. Byggandet av flervåningshus ökade kraftigt i slutet av 2010-talet. Antalet bostäder per flervåningshus och det genomsnittliga antalet våningar har ökat. Det har skett en stor förändring i bostadstypfördelningen under de senaste 15 åren: i slutet av perioden byggdes det sexfaldigt fler enrummare i flervåningshus jämfört med början av perioden. Att bygga små bostäder har varit investerarorienterat: utöver hyreshus har investerare köpt hälften av bostadsaktiebolagens enrummare.Under de senaste åren har man byggt ett stort antal enrummare i flervåningshus med lång byggnadsstomme enligt ett ”studentbostadskoncept”, vilket innebär att planlösningarna är likadana, möjligheterna att möblera är begränsade och fönstren vetter bara i en riktning. Husens mörka inre delar kompenseras delvis av större fönsterytor. Gårdagens tvårummare är dagens trerummare – sämre flexibilitet i livscykelnDet har skett förändringar i bostädernas planstruktur. Ytan i det som tidigare var en tvåa (2 rum + kök) har delats upp till en bostad på tre bostadsrum utrustad med ett öppet kök. När man ser på den ändrade planstrukturen är bostäderna lika funktionella, utrustade och beboeliga som förut, men de mindre sovrummen i synnerhet i små bostäder har försämrat bostädernas livscykelflexibilitet. Med livscykelflexibilitet avses i detta sammanhang anpassning av sovrum efter olika behov i olika livsskeden. Utöver en säng rymmer ett livscykelflexibelt sovrum en barnsäng eller ett arbetsbord och det går att röra sig där med hjälpmedel.I både flervånings- och radhus har det blivit vanligare med ett kombinerat kök-vardagsrum. Separata kök har nästan försvunnit, med undantag för stora hyreshöghus, vilket har lett till att köken inte längre är lika ljusa och ventilationen är något sämre. I små bostäder byggs det inte heller några bastur och antalet husbastur har minskat kraftigt sedan 2010. Bostadsförråden finns inte längre i källare eller på vindar, utan de placeras ofta på trappavsatserna.VTT:s utredning ger information för underlag för diskussion och beslut“Utredningen ger oss heltäckande information om utvecklingen och visar var ytterligare forskning behövs. Invånarbarometern som startar nästa år hjälper oss att samla in invånarnas erfarenheter och skapa en bättre helhetsbild av behoven att utveckla boendekvaliteten”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. VTT:s utredning ger information om utvecklingen av kvaliteten på bostadsproduktionen som kan användas som stöd för diskussionen och utvecklingen av styrningen. Syftet med undersökningen är att utreda orsakerna till förändringarna samt att bedöma vilka konsekvenser förändringarna medför när det gäller bostadshusens och bostädernas funktionalitet, säkerhet, sundhet, miljöegenskaper och trivsel. Undersökningen fokuserar också på det ömsesidiga beroendeförhålladet mellan bostadsproduktionens kvalitet, kostnaderna och bostadspriset. Den föregående utredningen om utvecklingen av bostadsproduktionens kvalitet genomfördes  1990 – 2005 och gavs ut 2008.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har utnämnt filosofie doktor Leena Nissilä till direktör för Institutet för de inhemska språken. Utnämningen är på fem år och inleds den 1 oktober 2021.Nissilä har varit direktör för Helsingfors universitets språkcentrum sedan januari 2021. Från 2004 arbetade hon i olika uppgifter vid Utbildningsstyrelsen, och var bland annat chef för enheten för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik samt enhetschef och undervisningsråd vid enheten för fritt bildningsarbete och utbildning för kulturgrupper. Åren 1995 –2004 skötte Nissilä olika uppgifter med anknytning till finska språket inom undervisnings- och undervisningsförvaltningen i Finland och i Estland.Hon har flera förtroendeuppdrag och andra åtaganden inom sitt område, inklusive flera internationella uppdrag och ansvar för publikationsverksamhet. Bland annat har hon varit medlem i studentexamensnämnden sedan 2007, och är nämndens vice ordförande sedan 2019. Nissilä är filosofie doktor i finska språket.Institutet för de inhemska språken är ett ämbetsverk inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Till institutets uppgifter hör språkvård av finska och svenska språken, rådgivning och ordboksarbete samt forskning med anknytning till språkvård och ordboksarbete. Institutet samordnar dessutom språkvården av samiska, teckenspråk och romani.Institutets direktör har till uppgift att leda, utveckla och övervaka institutets verksamhet samt att inför undervisnings- och kulturministeriet svara för att verksamheten ger resultat och målen nås. Tjänsten söktes av 16 personer.

Källa: Valtioneuvosto.fi