NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 24 september diskuterade EU-ministerutskottet de lagstiftningsförslag som verkställer EU:s klimatpaket och som ingår i det så kallade 55 %-paketet samt ärenden som ska behandlas i konkurrenskraftsrådet nästa vecka.EU-ministerutskottet fortsatte behandlingen av 55 %-paketet genom att fastställa Finlands ståndpunkt i fråga om sex lagstiftningsförslag som Europeiska kommissionen lagt fram i fråga om

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För att FN:s globala mål för hållbar utveckling ska kunna nås under detta årtionde krävs det betydande förändringar i hur den offentliga och den privata sektorn riktar sina investeringar. Alla finansieringsbeslut som fattas under detta decennium måste ta hänsyn till hållbarheten på ett bättre sätt än i dag. Finlands färdplan för hållbar finansiering som ges ut den 24 september 2021 drar upp riktlinjer för just detta.Flera nationella och internationella initiativ siktar till att stödja förändringarna i finansbranschen och främja en helhetsbetonad kanalisering av finansieringen i enlighet med målen för hållbar utveckling. EU har visat gott ledarskap och samtidigt har flera länder utarbetat nationella strategier och program för att systematiskt främja hållbar finansiering. Finland har agerat aktivt på internationellt plan när det gäller initiativ för hållbar finansiering, och färdplanen (Finnish Roadmap for Financing a Decade of SDG Action) som ges ut den 24 september 2021 ger finländska aktörer riktlinjer för att genomföra nödvändiga förändringar i praktiken. Färdplanen är en del av projektet Finansieringsekosystem för hållbar utveckling. – Finland har klarat sig utmärkt i internationella jämförelser av hållbar utveckling. Ett hållbart finansieringssystem ger oss ett samhällsekonomiskt kostnadseffektivt sätt att svara på de utmaningar som hållbar utveckling innebär för oss. Samtidigt blir vi också mer attraktiva som investeringsmiljö och förbättrar vår konkurrenskraft på den internationella marknaden, säger näringsminister Mika Lintilä.För att man ska lyckas genomföra förändringarna behöver man bland annat utveckla kompetensen inom hållbar finansiering på ett målmedvetet sätt samt att den offentliga sektorn vidtar samordnade åtgärder som hjälper att mobilisera privat finansiering betydligt mer uttryckligen i enlighet med FN-målen. Att genomföra förändringarna förutsätter också förmåga att identifiera investeringarnas effekter och rapportera om dem på ett övergripande sätt – såväl när det gäller ekonomisk, social som miljörelaterad hållbarhet. Fyra pilotprojekt ska bidra till att genomföra färdplanen Färdplanen ger olika aktörer en möjlighet att identifiera sin egen roll i arbetet med att främja hållbar finansiering. Arbetet med färdplanen drivs nu vidare med hjälp av fyra pilotekosystem som syftar till att identifiera konkreta metoder för att ta fram lösningar för hållbar finansiering. Till dessa hör bland att skala havsbaserad vindkraft och hållbar proteinproduktion i Finland samt att främja klimatsmarta vattenlösningar och export av yrkesutbildning. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för den nationella samordningen av projektet. I styrgruppen finns representanter för de centrala ministerierna och Utbildningsstyrelsen. Ytterligare upplysningar: 
Sari Tasa, nationell samordnare för projektet, specialsakkunnig, tfn 0295 048 242, [email protected]
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto besöker Washington D.C. den 24 september. Syftet med besöket är att stärka ländernas bilaterala relationer och diskutera aktuella utrikespolitiska teman med särskild fokus på Afghanistan och Afrikas horn.Under sitt besök träffar minister Haavisto representanter för Förenta staternas regering och kongress och diskuterar med företrädare för olika tankesmedjor och civilsamhällesorganisationer.De bilaterala relationerna mellan Finland och Förenta staterna är omfattande och samarbetet mellan förvaltningarna aktivt. Ett nära förhållande mellan EU och Förenta staterna är viktigt för Finland med tanke på vår säkerhet, handel och ekonomi. Finland och Förenta staterna samarbetar också för att möta globala utmaningar, såsom klimatförändringar och pandemier.”Förenta staterna är en viktig partner för Finland både bilateralt och internationellt. Vi behöver ett tätt transatlantiskt samarbete för att kunna tackla globala utmaningar. Det gläder mig att Förenta staternas regering har fördjupat sina transatlantiska relationer och engagerat sig i det multilaterala samarbetet”, säger utrikesminister Haavisto. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen deltar i EI2-ländernas försvarsministermöte den 24 september 2021. Mötet ordnas i Sverige.
Ministrarna har för avsikt att behandla aktuella internationella säkerhets- och försvarsfrågor och vad man uppnått samt den framtida utvecklingen inom det europeiska interventionsinitiativet EI2.
EI2-deltagarländer är förutom Finland också Frankrike, Nederländerna, Belgien, Spanien, Storbritannien, Italien, Norge, Portugal, Sverige, Tyskland, Danmark och Estland. Finland anslöt sig till EI2-initiativet år 2018. Syftet med EI2-initiatvet är att utveckla den europeiska strategiska kulturen och relationerna mellan försvarsförvaltningarna, stödja skapandet av en gemensam lägesbild, skapa förutsättningar för framförhållning och informationsutbyte samt på strategisk-politisk nivå utveckla Europas beredskap att svara på kriser och säkerhetsutmaningar.
Den 25 september 2021 kommer försvarsminister Kaikkonen dessutom att bekanta sig med stabsövningen Joint Protector 21 i Älvdalen i Sverige. Joint Protector 21 är en del av Finlands multilaterala militära försvarssamarbete inom JEFF (Joint Expeditionary Force), som leds av Storbritannien. Syftet med JEFF-samarbetet är att utveckla de deltagande ländernas militära beredskap, förebygga olika kriser och vid behov agera tillsammans i krissituationer.
Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som bereder en reform av lagstiftningen om offentliga samfunds skadeståndsansvar. Dessutom finns det en uppföljningsgrupp som ska följa hur arbetsgruppen arbetar. Reformen är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.Allmänna bestämmelser om ersättning för skada som orsakats någon annan finns i skadeståndslagen. I lagen föreskrivs också under vilka förutsättningar staten, en kommun eller något annat offentligt samfund är skyldigt att ersätta en skada som orsakats i dess verksamhet. Skadeståndslagens bestämmelser om offentliga samfunds skadeståndsansvar har förblivit nästan oförändrade i snart 50 år. På grund av förändringarna i den offentliga förvaltningen och i lagens tillämpningsmiljö och i synnerhet på grund av den ökade betydelsen av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna är en reform nu nödvändig.Arbetsgruppen har till uppgift att utreda hur skadeståndsansvaret för offentliga samfund och dem som utövar offentlig makt bör ses över och bereda behövliga författningsändringar. Arbetsgruppen ska särskilt utreda om det i lagen ska tas in uttryckliga bestämmelser om ersättning för kränkningar av de grundläggande fri- och rättigheterna eller de mänskliga rättigheterna som orsakats i ett offentligt samfunds verksamhet. Dessutom ska arbetsgruppen utreda om en skada som orsakats av felaktig eller försummad rådgivning från ett offentligt samfund ska ersättas i större utsträckning än för närvarande. Arbetsgruppen utvärderar också behovet av att utvidga statens skadeståndsansvar i samband med användningen av tvångsmedel och polisens befogenheter. Vidare granskas skadeståndsansvaret för ett offentligt samfund som ordnar offentliga tjänster.Arbetsgruppens och uppföljningsgruppens mandatperioder fortsätter till utgången av maj 2022. Ordförande för arbetsgruppen är justitierådet, tidigare hovrättspresidenten Mikko Könkkölä.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet ber om utlåtanden om ett förslag för att göra besöksförbudet effektivare än för närvarande. Målet är att bättre slå vakt om offrets rättigheter.Den arbetsgrupp som utarbetat förslaget menar att polisen framöver ska kunna meddela ett temporärt besöksförbud på eget initiativ, även om brottsoffret också själv kan ansöka om förbud. Det ska också säkerställas att offret i en sådan situation alltid hänvisas till stödtjänster.I fortsättningen kan det för ett offer för ett allvarligt brott av statens medel förordnas ett rättegångsbiträde i ett ärende som gäller besöksförbud. Ingen avgift ska tas ut av den som ansöker om besöksförbud ens i det fall att ansökan avslås eller ärendet förfaller. Brott mot ett besöksförbud ska alltid behandlas skyndsamt.Arbetsgruppen föreslår också att besöksförbud ska kunna övervakas elektroniskt. Elektronisk övervakning ska ordnas om det är nödvändigt på grund av ett hot om brott mot liv, hälsa eller frihet. Enligt förslaget ska domstolen fatta beslut i saken och Brottspåföljdsmyndigheten svara för den tekniska övervakningen av beslutet.Den av justitieministeriet tillsatta arbetsgruppen hade i uppdrag att göra en omfattande bedömning av olika metoder för att förbättra besöksförbudets effekt, minska överträdelser av besöksförbud och öka säkerheten särskilt för offer för våld i nära relationer. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering ska lagstiftningen om besöksförbud reformeras för att bättre trygga offrens rättigheter.Utlåtande om förslaget kan lämnas in i tjänsten Utlåtande.fi fram till den 4 november 2021.Arbetsgruppens förslag (Publikationsarkivet Valto)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det stiftas en ny lag för förvaltningen av Europeiska unionens fonder för inrikes frågor. I lagen, som gäller programperioden 2021–2027, finns bestämmelser om förvaltningen av fondprogrammen och genomförandet av understödssystemet. Den 23 september lämnade statsrådet en proposition till riksdagen med förslag till lag om fonderna inom området för inrikes frågor. I lagen finns bestämmelser bland annat om grunderna för stödberättigande kostnader för projekt och verksamhet som beviljas stöd.Syftet med propositionen är att förenkla förvaltningen av fonderna bland annat genom att införa förenklade kostnadsmodeller som i sin tur syftar till att minska den administrativa bördan för både stödtagarna och förvaltningsmyndigheten för fonderna, dvs. inrikesministeriet.I propositionen föreslås att uppgifterna som revisionsmyndighet för fonderna överförs till finansministeriet, som också svarar för uppgifterna som revisionsmyndighet för Europeiska unionens regional- och strukturfonder.Utkastet till proposition har beretts som tjänsteuppdrag vid inrikesministeriet. Beredningen har haft stöd av en arbetsgrupp som inrikesministeriet tillsatte den 3 juni 2019.För programperioden 2021–2027 inrättas det tre fonder inom området för inrikes frågor: Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF), Fonden för inre säkerhet (ISF) och, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (BMVI).

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genom att utveckla interoperabiliteten mellan Europeiska unionens system förbättras hanteringen av identitetsuppgifter om tredjelandsmedborgare som vistas i Schengenområdet. I helheten ingår flera omfattande EU-informationssystem som hänför sig till inre säkerhet, migrationshantering och resor. EU-förordningarna om ramen för interoperabiliteten antogs 2019. Den proposition som överlämnades till riksdagen torsdagen den 23 september ger polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet möjlighet att utföra sökningar i EU:s gemensamma databas för identitetsuppgifter i syfte att identifiera en person.Identifiering av personer är en förutsättning för pålitlig myndighetsverksamhetSyftet med den aktuella propositionen är att göra de ändringar i den nationella lagstiftningen som förutsätts enligt EU-förordningarna om interoperabilitet mellan Europeiska unionens informationssystem. Bestämmelser om grunderna för sökningar i systemen finns i EU-förordningarna.Syftet med EU-förordningarna är att förenkla myndigheternas tillgång till uppgifter, skydda EU:s yttre gränser, förbättra migrationshanteringen och öka den inre säkerheten. Tillförlitlig och korrekt identifiering av personer är också en förutsättning för pålitlig myndighetsverksamhet.EU-förordningarna om interoperabilitet gäller följande informationssystem på EU-nivå: EU:s informationssystem för viseringar (VIS)Schengens informationssystem (SIS)in- och utresesystemetEU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias)informationssystemet för uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN).Avsikten är att också det förnyade systemet för jämförelse av asylsökandes fingeravtryck (Eurodac) ska fogas till helheten. Systemen kompletterar varandra och med undantag för Schengens informationssystem lagras det endast uppgifter om tredjelandsmedborgare i dem. Uppgifterna i EU-informationssystem för säkerhet sammanställsInteroperabiliteten mellan informationssystemen genomförs med hjälp av följande fyra komponenter:En europeisk sökportal där man kan söka i flera informationssystem samtidigt, inklusive biometriska uppgifter.En gemensam biometrisk matchningstjänst med hjälp av vilken biometriska uppgifter jämförs och verifieras. En gemensam databas för identitetsuppgifter där personuppgifter, biometriska uppgifter och resehandlingsuppgifter lagras. En detektor för multipla identiteter som kontrollerar om det finns personer med samma uppgifter i flera system, för att man ska kunna upptäcka eventuella multipla identiteter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet överlämnade den 23 september 2021 en U-skrivelse till riksdagen om EU:s förslag till ett omarbetat energieffektivitetsdirektiv (EED). Europeiska kommissionen offentliggjorde sitt förslag i juli som en del av 55-beredskapspaketet. Revideringen av energieffektivitetsdirektivet baserar sig på Europeiska unionens program för grön utveckling och målet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent före 2030 och uppnå klimatneutralitet fram till 2050.Det allmänna målet om att minska energiförbrukningen på EU-nivå med 32,5 procent fram till 2030 skärps på ett avsevärt sätt i förslaget till 36-39 procent och målet blir dessutom bindande. Målet fördelas för varje medlemsstat genom kommissionens plan, vilken enligt beräkningarna innebär att målet för slutförbrukningen av energi i Finland år 2030 har begränsats till 255 TWh. Energiförbrukningsmålet är inte bindande för medlemsstaterna, men om framstegen på EU-nivå inte är tillräckliga ska de medlemsstater vars energiförbrukning överstiger kommissionens mål inom ett år vidta tillräckliga tilläggsåtgärder för att minska sitt eget sparunderskott. Den bindande energibesparskyldighet som överenskommits för varje medlemsstat för perioden 2021–2030 skärps så att den fördubblas. Vid ingången av 2024 ska Finland uppnå en ny årlig energibesparing på 4,5 terawattimmar och rapportera den till kommissionen. Den gällande bindande årliga sparskyldigheten är 2,4 terawattimmar.I förslaget fastställs ett årligt bindande minskningsmål på 1,7 procent för slutförbrukningen av energi inom den offentliga sektorn. Dessutom åläggs det byggnadsbestånd som ägs och används av den offentliga sektorn en renoveringsskyldighet på 3%, där kravnivån är en s.k. nära-nollenergibyggnad för nya byggnader. I Finland omfattar renoveringsskyldigheten cirka 56 miljoner kvadratmeter. I praktiken omfattar skyldigheten alla byggnader inom den offentliga sektorn som fortfarande inte uppfyller nollenergikraven för nya byggnader år 2024, även historiska och skyddade byggnader, kyrkor och försvarsmaktens byggnader.Utöver de skärpta målen för energiförbrukning och energisparande gäller de viktigaste förslagen bland annat ökandet av andelen förnybar energi och spillvärme i fjärrvärmenäten, tillämpning av principen Energieffektivitet först och avhjälpandet av energifattigdom. I förslaget ingår omfattande och detaljerade krav på uppföljning, övervakning och rapportering av fullgörandet av alla de skyldigheter som anges i förslaget.U-skrivelser upprättas om ärenden där EU fattar beslut och som till sitt innehåll skulle höra till riksdagens behörighet om Finland inte var medlem i EU. Skrivelsen omfattar det huvudsakliga innehållet i EU-förslaget och statsrådets ståndpunkt i ärendet. Ytterligare upplysningar:
Pia Kotro, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7229 pia.kotro (at) gov.fi
Juhani Tirkkonen, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 2140
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet överlämnade den 23 september 2021 en U-skrivelse till riksdagen om de lagstiftningsförslag som skärper EU:s mål för förnybar energi. Europeiska kommissionen offentliggjorde i juli sitt förslag till ändring av direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (RED II), förordningen om styrningen av energiunionen och direktivet om bränslekvalitet. Förslagen är en del av ett mer omfattande klimatpaket, det s.k. 55 %-paketet.Syftet med förslaget är att uppdatera RED II-direktivet så att det ligger i linje med EU:s nya mål att minska utsläppen med 55 procent fram till 2030. Förnybar energi har en viktig roll i uppnåendet av utsläppsmålen och i sin nuvarande form leder åtgärderna i direktivet enligt kommissionens bedömning inte till detta allmänna mål. Genom ändringen beaktas också EU:s nya strategier för havsenergi, sektorsintegration och väte samt biodiversitet. Genom förslaget eftersträvas dessutom positiva effekter på sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten.I ändringsförslaget höjs unionens gemensamma mål för förnybar energi från 32 procent till 40 procent. Den nya målnivån förutsätter att medlemsstaterna vidtar nya åtgärder för att öka andelen förnybar energi. Enligt konsekvensanalysen bör Finlands andel öka till 57 procent. Medlemsstaterna ska även i fortsättningen uppställa sina egna mål i den nationella klimat- och energiplanen enligt förordningen om styrning av energiunionen. Tidpunkten för granskning 2023 i det ursprungliga direktivet ska slopas.Utöver höjningen av målnivån för förnybar energi gäller de viktigaste förslagen användningen av skogsbiomassa och hållbarhetskriterierna samt värme- och trafiksektorerna.Det ursprungliga RED II-direktivet publicerades i december 2018 och skulle genomföras senast den 1 juli 2021. I direktivet finns bestämmelser om stödsystem för förnybar energi, rättigheter för och behandling av konsumenter som producerar el från förnybara energikällor för eget bruk, tillståndsförfaranden för produktionsanläggningar som använder förnybara energikällor, mål för ökning av värme och kyla från förnybara energikällor, ursprungsgarantier, användning av biodrivmedel och annan förnybar energi i trafiken samt hållbarheten hos biodrivmedel, flytande biobränslen och fast biomassa.U-skrivelsen upprättas om de ärenden som det fattas beslut om i EU och som till sitt innehåll skulle höra till riksdagens behörighet om Finland inte var medlem i EU. Skrivelsen omfattar det huvudsakliga innehållet i EU-förslaget och statsrådets ståndpunkt i ärendet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi