NordenBladet — Genom att utveckla interoperabiliteten mellan Europeiska unionens system förbättras hanteringen av identitetsuppgifter om tredjelandsmedborgare som vistas i Schengenområdet. I helheten ingår flera omfattande EU-informationssystem som hänför sig till inre säkerhet, migrationshantering och resor. EU-förordningarna om ramen för interoperabiliteten antogs 2019. Den proposition som överlämnades till riksdagen torsdagen den 23 september ger polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet möjlighet att utföra sökningar i EU:s gemensamma databas för identitetsuppgifter i syfte att identifiera en person.Identifiering av personer är en förutsättning för pålitlig myndighetsverksamhetSyftet med den aktuella propositionen är att göra de ändringar i den nationella lagstiftningen som förutsätts enligt EU-förordningarna om interoperabilitet mellan Europeiska unionens informationssystem. Bestämmelser om grunderna för sökningar i systemen finns i EU-förordningarna.Syftet med EU-förordningarna är att förenkla myndigheternas tillgång till uppgifter, skydda EU:s yttre gränser, förbättra migrationshanteringen och öka den inre säkerheten. Tillförlitlig och korrekt identifiering av personer är också en förutsättning för pålitlig myndighetsverksamhet.EU-förordningarna om interoperabilitet gäller följande informationssystem på EU-nivå: EU:s informationssystem för viseringar (VIS)Schengens informationssystem (SIS)in- och utresesystemetEU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias)informationssystemet för uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN).Avsikten är att också det förnyade systemet för jämförelse av asylsökandes fingeravtryck (Eurodac) ska fogas till helheten. Systemen kompletterar varandra och med undantag för Schengens informationssystem lagras det endast uppgifter om tredjelandsmedborgare i dem. Uppgifterna i EU-informationssystem för säkerhet sammanställsInteroperabiliteten mellan informationssystemen genomförs med hjälp av följande fyra komponenter:En europeisk sökportal där man kan söka i flera informationssystem samtidigt, inklusive biometriska uppgifter.En gemensam biometrisk matchningstjänst med hjälp av vilken biometriska uppgifter jämförs och verifieras. En gemensam databas för identitetsuppgifter där personuppgifter, biometriska uppgifter och resehandlingsuppgifter lagras. En detektor för multipla identiteter som kontrollerar om det finns personer med samma uppgifter i flera system, för att man ska kunna upptäcka eventuella multipla identiteter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet överlämnade den 23 september 2021 en U-skrivelse till riksdagen om EU:s förslag till ett omarbetat energieffektivitetsdirektiv (EED). Europeiska kommissionen offentliggjorde sitt förslag i juli som en del av 55-beredskapspaketet. Revideringen av energieffektivitetsdirektivet baserar sig på Europeiska unionens program för grön utveckling och målet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent före 2030 och uppnå klimatneutralitet fram till 2050.Det allmänna målet om att minska energiförbrukningen på EU-nivå med 32,5 procent fram till 2030 skärps på ett avsevärt sätt i förslaget till 36-39 procent och målet blir dessutom bindande. Målet fördelas för varje medlemsstat genom kommissionens plan, vilken enligt beräkningarna innebär att målet för slutförbrukningen av energi i Finland år 2030 har begränsats till 255 TWh. Energiförbrukningsmålet är inte bindande för medlemsstaterna, men om framstegen på EU-nivå inte är tillräckliga ska de medlemsstater vars energiförbrukning överstiger kommissionens mål inom ett år vidta tillräckliga tilläggsåtgärder för att minska sitt eget sparunderskott. Den bindande energibesparskyldighet som överenskommits för varje medlemsstat för perioden 2021–2030 skärps så att den fördubblas. Vid ingången av 2024 ska Finland uppnå en ny årlig energibesparing på 4,5 terawattimmar och rapportera den till kommissionen. Den gällande bindande årliga sparskyldigheten är 2,4 terawattimmar.I förslaget fastställs ett årligt bindande minskningsmål på 1,7 procent för slutförbrukningen av energi inom den offentliga sektorn. Dessutom åläggs det byggnadsbestånd som ägs och används av den offentliga sektorn en renoveringsskyldighet på 3%, där kravnivån är en s.k. nära-nollenergibyggnad för nya byggnader. I Finland omfattar renoveringsskyldigheten cirka 56 miljoner kvadratmeter. I praktiken omfattar skyldigheten alla byggnader inom den offentliga sektorn som fortfarande inte uppfyller nollenergikraven för nya byggnader år 2024, även historiska och skyddade byggnader, kyrkor och försvarsmaktens byggnader.Utöver de skärpta målen för energiförbrukning och energisparande gäller de viktigaste förslagen bland annat ökandet av andelen förnybar energi och spillvärme i fjärrvärmenäten, tillämpning av principen Energieffektivitet först och avhjälpandet av energifattigdom. I förslaget ingår omfattande och detaljerade krav på uppföljning, övervakning och rapportering av fullgörandet av alla de skyldigheter som anges i förslaget.U-skrivelser upprättas om ärenden där EU fattar beslut och som till sitt innehåll skulle höra till riksdagens behörighet om Finland inte var medlem i EU. Skrivelsen omfattar det huvudsakliga innehållet i EU-förslaget och statsrådets ståndpunkt i ärendet. Ytterligare upplysningar:
Pia Kotro, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7229 pia.kotro (at) gov.fi
Juhani Tirkkonen, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 2140
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet överlämnade den 23 september 2021 en U-skrivelse till riksdagen om de lagstiftningsförslag som skärper EU:s mål för förnybar energi. Europeiska kommissionen offentliggjorde i juli sitt förslag till ändring av direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (RED II), förordningen om styrningen av energiunionen och direktivet om bränslekvalitet. Förslagen är en del av ett mer omfattande klimatpaket, det s.k. 55 %-paketet.Syftet med förslaget är att uppdatera RED II-direktivet så att det ligger i linje med EU:s nya mål att minska utsläppen med 55 procent fram till 2030. Förnybar energi har en viktig roll i uppnåendet av utsläppsmålen och i sin nuvarande form leder åtgärderna i direktivet enligt kommissionens bedömning inte till detta allmänna mål. Genom ändringen beaktas också EU:s nya strategier för havsenergi, sektorsintegration och väte samt biodiversitet. Genom förslaget eftersträvas dessutom positiva effekter på sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten.I ändringsförslaget höjs unionens gemensamma mål för förnybar energi från 32 procent till 40 procent. Den nya målnivån förutsätter att medlemsstaterna vidtar nya åtgärder för att öka andelen förnybar energi. Enligt konsekvensanalysen bör Finlands andel öka till 57 procent. Medlemsstaterna ska även i fortsättningen uppställa sina egna mål i den nationella klimat- och energiplanen enligt förordningen om styrning av energiunionen. Tidpunkten för granskning 2023 i det ursprungliga direktivet ska slopas.Utöver höjningen av målnivån för förnybar energi gäller de viktigaste förslagen användningen av skogsbiomassa och hållbarhetskriterierna samt värme- och trafiksektorerna.Det ursprungliga RED II-direktivet publicerades i december 2018 och skulle genomföras senast den 1 juli 2021. I direktivet finns bestämmelser om stödsystem för förnybar energi, rättigheter för och behandling av konsumenter som producerar el från förnybara energikällor för eget bruk, tillståndsförfaranden för produktionsanläggningar som använder förnybara energikällor, mål för ökning av värme och kyla från förnybara energikällor, ursprungsgarantier, användning av biodrivmedel och annan förnybar energi i trafiken samt hållbarheten hos biodrivmedel, flytande biobränslen och fast biomassa.U-skrivelsen upprättas om de ärenden som det fattas beslut om i EU och som till sitt innehåll skulle höra till riksdagens behörighet om Finland inte var medlem i EU. Skrivelsen omfattar det huvudsakliga innehållet i EU-förslaget och statsrådets ståndpunkt i ärendet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt allmänna sammanträde torsdagen den 23 september fattade statsrådet beslut om temaområden och prioritering för den strategiska forskningen 2022. Temaområdena är Barn och unga – välmående framtidsformare och Säkerhet och tillit i algoritmernas tid. Dessutom fastställde statsrådet att likabehandling ska beaktas som en övergripande prioritering i båda temaområden 2022.Statsrådet har fastställt de centrala temaområdena och prioriteringen för den strategiska forskningen efter att ha fått ett initiativ av rådet för strategisk forskning. Som bevillningsfullmakt för forskningsfinansieringen för 2022 föreslås 55,631 miljoner euro. Rådet för strategisk forskning informerar separat om tidsplanen för ansökningsomgången.Med strategisk forskning avses långsiktig, problemfokuserad och vetenskapligt högklassig forskning som stöder samhällspolitiken och utvecklandet av samhällets funktioner och tjänster i syfte att finna lösningar på stora utmaningar och problem i samhället.Rådet för strategisk forskning beslutar bland annat om programhelheter, organisering av ansökningsomgångar och val av forskningsprojekt. Dessutom ansvarar rådet för uppföljningen av projekten och utvärderingen av deras genomslagskraft. Vid valet av projekt som ska finansieras betonas forskningens kvalitet, samhälleliga betydelse och genomslagskraft.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att muntlig bevisning som har tagits emot i tingsrätten i fortsättningen i första hand ska tas emot vid hovrätten och högsta domstolen genom en videoupptagning som gjorts i tingsrätten. Syftet med reformen är att öka rättegångens säkerhet och därmed stärka rättsskyddet. Förslaget är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.– Detta är en viktig reform som förbättrar rättssäkerheten och gör sökande av ändring mer ändamålsenlig. Med hjälp av videoupptagningarna är den bevisning som står till hovrättens och högsta domstolens förfogande färskare och bättre än för närvarande. Tack vare ändringen tar rättssalarna steget in i den digitala tidsåldern, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Samtidigt minskar propositionen de kostnader och andra olägenheter som ändringssökandet orsakar parterna och vittnena. Till exempel i brottmål innebär förslaget att målsägande och vittnen i allmänhet inte längre behöver möta den åtalade på nytt. Reformen bedöms underlätta ordnandet av huvudförhandlingar vid hovrätterna, eftersom vittnen i allmänhet inte behöver kallas till platsen. Huvudförhandlingen förväntas inte heller ställas in lika ofta som för närvarande på grund av att vittnena inte har infunnit sig.Propositionen väntas också flytta tyngdpunkten i rättegången allt mer till tingsrätten och stärka hovrättens roll som den domstol som kontrollerar riktigheten i tingsrättens avgörande. 
Avsikten är att reformen ska träda i kraft när det informationssystem som utvecklas för att spela in och spela upp videoupptagningar är färdigt att tas i bruk.Målet är att det nya förfarandet ska kunna införas vid ingången av 2023. Det är Domstolsverket i samarbete med Rättsregistercentralen och Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori som svarar för anskaffningen av informationssystemet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår ändringar i vissa lagar genom vilka marknadskontrollen regleras i Finland. Genom lagändringarna uppdateras de nationella strukturerna för marknadskontroll så att de motsvarar EU:s nya marknadskontrollförordning. Ett ytterligare mål är att förenhetliga regleringen av marknadskontrollen i Finland. Lagändringarna avses träda i kraft hösten 2021.Genom marknadskontrollen säkerställs det att produkter inte äventyrar konsumenternas hälsa eller säkerhet och att de uppfyller de krav som ställs på dem. EU:s marknadskontrollförordning tillämpas på tillsynen över sammanlagt 70 olika EU-produkträttsakter som gäller bland annat hissar, kosmetika, gödselmedel och leksaker. Förordningen genomförs stegvis i Finland inom olika förvaltningsområden.Syftet med reformen är att skapa en modernare och klarare verksamhetsmiljö för konsumenter och företag. I praktiken innebär detta till exempel att det på EU:s inre marknad kommer att finnas färre produkter som inte uppfyller kraven på produktsäkerhet. Reformen förbättrar också marknadskontrollen och den inre marknadens funktion.Nya produkter omfattas av marknadskontrollagenTillämpningsområdet för den nationella marknadskontrollagen utvidgas samtidigt som de ändringar som EU-förordningen förutsätter görs i den. Marknadskontrollagen omfattar redan nu flera olika produktgrupper. Lagen ska i fortsättningen även omfatta tillsynen över följande produktgrupper: fritidsbåtar, radioutrustning, marin utrustning, energirelaterade produkter, elektrisk och elektronisk utrustning som innehåller farliga ämnen, kemikalier, kosmetiska produkter samt tobaksprodukter.I och med att tillämpningsområdet utvidgas gäller marknadskontrollagen allt fler myndigheters verksamhet i Finland. Största delen av produkterna omfattas även i fortsättningen av Säkerhets- och kemikalieverkets (Tukes) tillsyn. Lagen ska dessutom tillämpas av Transport- och kommunikationsverket (Traficom), Strålsäkerhetscentralen (STUK), Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (Fimea) (viss elektrisk och elektronisk utrustning), Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) (tobaksprodukter) samt kommunerna inom sitt område (tobaksprodukter). Tullen är den myndighet som ansvarar för övervakningen av de yttre gränserna.I och med propositionen förenhetligas myndigheternas befogenheter och tillsynsförfaranden 
inom de produktsektorer som omfattas av tillämpningsområdet för marknadskontrollagen. Detta bedöms gagna alla aktörer.
 
Nytt är bestämmelserna om de straff som aktörerna kan få för försummelse av vissa skyldigheter som fastställs i marknadskontrollförordningen. Detta kompletterar de nuvarande bestämmelserna om påföljder i Finland.Nya metoder för övervakning av näthandelnI Finland ligger marknadskontrollen redan nu på en god nivå. EU-förordningen inverkar framför allt på marknadskontrollen av produkter som marknadsförs från länder utanför EU och via näthandel.I marknadskontrollagen föreslås nya bestämmelser om myndighetens nya befogenheter i den digitala miljön och befogenhet att skaffa produktprover under annan identitet. De nya tillsynsmetoderna effektiviserar marknadskontrollen av näthandeln.Lagändringarna har beretts i samarbete mellan ministeriernaRegeringens proposition med förslag till ändringar i marknadskontrollagen och de produktlagar som fogas till dess tillämpningsområde har beretts i samarbete mellan arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, kommunikationsministeriet och miljöministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De ändringar som regeringen föreslår gäller avgifterna för tillsyn enligt hälsoskyddslagen. I fortsättningen ska det av verksamhetsutövare tas ut en årlig grundavgift av skattenatur för tillsynen för de verksamhetsställen och verksamheter vars ibruktagande eller inledande verksamhetsutövaren är skyldig att anmäla eller som kräver godkännande.Syftet med hälsoskyddslagen (763/1994) är att upprätthålla och främja befolkningens och individens hälsa. Syftet är också att förebygga, minska och undanröja sådana i livsmiljön förekommande faktorer som kan orsaka sanitär olägenhet. Hälsoskyddsmyndigheten ska inom sitt område främja och övervaka hälsoskyddet så att en hälsosam livsmiljö tryggas för invånarna.Tillsyn enligt hälsoskyddslagen utövas genom planmässig tillsyn som utförs av den kommunala hälsoskyddsmyndigheten och som baserar sig på misstanke om sanitär olägenhet. Hälsoskyddsmyndigheten övervakar genom planmässig förhandstillsyn de anmälningspliktiga objekt som anges i lagen.Avgifter i anslutning till hälsoskyddstillsynen tas numera ut per prestation i kommunerna. En inspektör besöker objektet, varefter kommunen tar ut en avgift för inspektionen enligt en av kommunen godkänd taxa.I fortsättningen ska en årlig avgift tas ut för tillsyn För den planmässiga tillsynen enligt hälsoskyddslagen ska i fortsättningen utöver tillsynsavgifterna kommunen fastställt tas ut en årlig grundavgift för tillsynen. Den fasta grundavgiften föreslås vara 150 euro och betalas en gång per år. Sådana små aktörer för vilka den årliga grundavgiften för tillsyn skulle vara oskälig i förhållande till det tillsyns- och styrningsbehov som uppstår i samband med verksamheten ska inte omfattas av betalningsskyldigheten.Regeringen föreslår också en precisering av vilka verksamhetsutövare som är skyldiga att anmäla ibruktagande av verksamhetsställen och verksamheter. Dessutom ska lagens bestämmelse om ändringssökande uppdateras så att den motsvarar den nuvarande bestämmelsen om ändringssökande i den allmänna lagstiftningen.Syftet med reformen av bestämmelserna om avgifter är att öka resurserna för tillsynen enligt hälsoskyddslagen i kommunerna och att främja kommunernas handlingsfrihet när det gäller ordnandet av tjänster.Med grundavgiften täcks kostnaderna för planmässig tillsynAvsikten är att den årliga grundavgiften för tillsynen ska täcka kostnaderna för sådan planmässig tillsyn som det skulle vara svårt att fastställa en prestationsbaserad taxa för eller som prestationsbaserad avgift inte lämpar sig för.Avgifterna för annan än planmässig tillsyn ska tas ut i enlighet med gällande lagstiftning. Avgifterna ska fastställas i kommunens taxa och avgifterna ska högst motsvara kostnaderna för tillsynen.Syftet med propositionen är att förenhetliga grundavgifterna för hälsoskyddstillsynen och livsmedelstillsynen.Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2022 samtidigt livsmedelslagens bestämmelse om grundavgift för tillsyn börjar tillämpas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändring av tobakslagen. En av de viktigaste ändringar som föreslås i propositionen är att man i Finland ska ta i bruk så kallad plain packaging, det vill säga förenhetliga tobaksprodukters och motsvarande produkters detaljhandelsförpackningar.Det betyder att detaljhandelsförpackningar för tobaksprodukter, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare inte får skilja sig från detaljhandelsförpackningar för andra motsvarande produkter i fråga om sina märkningar eller annan utformning. Bland annat varumärken och logotyper tas bort från tobaksaskarna. Även utformningen av cigaretter och påfyllningsbehållare samt nikotinvätskors utseende förenhetligas genom lagen. Genom förordning utfärdas bestämmelser om de tekniska detaljer som gäller förenhetligandet av förpackningarna och produkterna. Ändringarna gör de produkter som avses i tobakslagen och deras detaljhandelsförpackningar mindre attraktiva och förhindrar att förpackningar används som verktyg för marknadsföring. Syftet med förslaget är särskilt att minska risken för att unga börjar använda tobaksprodukter och motsvarande produkter.Bestämmelserna som förenhetligar produkterna och deras detaljhandelsförpackningar föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 efter en övergångsperiod på ett år.Förbudet mot karakteristiska dofter och smaker utvidgasDe produkter som är avsedda att ge tobaksprodukter en karakteristisk doft eller smak förbjuds. En sådan produkt är till exempel de smakkort som används för smaksättning av tobaksprodukter. Med karakteristisk doft eller smak avses en doft eller smak av annat än tobak, som kommer från en tillsats eller kombination av tillsatser. Karakteristiska dofter i tobaksprodukter är bland annat choklad, jordgubb och menthol. Karakteristiska dofter och smaker i vätska för elektroniska cigaretter ska vara förbjudna även i fortsättningen. Rökförbud på lekplatser och badstränderDet föreslås att tobaksrökning ska vara förbjuden på utomhuslekplatser och allmänna badstränder.  Genom att utvidga rökförbudet till nya områden skyddar man människorna, särskilt små barn, mot skadorna av passiv rökning. De utvidgade rökförbuden minskar också den nedskräpning som följer av rökning och de miljöolägenheter som detta orsakar.Tillsynsavgiften ska täcka utgifterna för produkttillsynenEnligt förslaget ska de som tillverkar och importerar de produkter som avses i tobakslagen betala en årlig tillsynsavgift till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Avgiften baserar sig på produkternas försäljningsvolymer. Intäkterna från övervakningsavgifterna effektiviserar särskilt produkttillsynen. I propositionen ingår det dessutom vissa tekniska preciseringar som bland annat effektiviserar tillsynen över efterlevnaden av tobakslagen.Förslaget till den nya tobakslagen genomför det mål i regeringsprogrammet för Sanna Marins regering som gäller att minska beroendet av rusmedel och fortsätta det målmedvetna arbetet för att minska tobaksrökningen. Som stöd vid beredningen har man använt de förslag som social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för utveckling av tobaks- och nikotinpolitiken framförde 2018.Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av tobakslagenTobakspolitik

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undantagsbestämmelser om utkomstskyddet för arbetslösa som gäller till och med september 2021 ska fortsätta till utgången av november 2021. Höjningen av det skyddade beloppet av utkomstskyddet för arbetslösa fortsätter att gällaHöjningen av det skyddade beloppet för arbetslöshetsförmånen från 300 euro till 500 euro i månaden (från 279 euro till 465 euro under fyra kalenderveckor) fortsätter att gälla fram till utgången av november 2021. Med skyddat belopp avses det belopp som en arbetslös arbetssökande kan förtjäna utan att det inverkar på arbetslöshetsförmånen. Kravet i fråga om restiden vid rörlighetsunderstödet hålls förkortatRörlighetsunderstöd kan fortfarande temporärt betalas för heltidsarbete, om personens dagliga resa till arbetet när anställningen inleds överstiger två timmar i stället för tre timmar så som för närvarande. Rörlighetsunderstöd kan betalas också om personen flyttar från motsvarande avstånd på grund av arbete.Arbetslöshetsförmåner kan också i fortsättningen betalas i förskott i större utsträckningArbetslöshetsförmån kan temporärt fortfarande betalas ut på basis av ansökan i förskott utan beslut för högst sex månader i stället för två månader, som är den normala tiden. Enklare behandling av förmånsansökningar fortsätterVid jämkning av arbetslöshetsförmåner ska den så kallade särskilda jämkningsperioden och den beräknade lönen inte tillämpas före den 1 december 2021. Jämkningen av företagsinkomster utifrån företagarens egen anmälan fortsätter också.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. Begränsningarna av det högsta tillåtna antalet kunder och serverings- och öppettiderna, som beror på det rådande epidemiläget, avvecklas i Norra Österbotten. Begränsningarna lättas upp i Kymmenedalen och Birkaland, och skärps i Satakunta.Ändringen av förordningen träder i kraft den 24 september 2021.Begränsningar i samhällsspridningsfasen för förplägnadsrörelser i landskapen Egentliga Finland, Nyland, Södra Karelen, Österbotten och Satakunta från och med den 24 septemberFörplägnadsröreslerna får servera alkohol kl. 07.00–23.00 och hålla öppet kl. 05.00–24.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga restauranger får på motsvarande sätt använda endast 75 procent av kundplatserna inomhus och utomhus.Alla kunder i restaurangen ska såväl inomhus som utomhus ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta. Kunderna ska inomhus hänvisas till egna sittplatser. Restaurangen ska utarbeta och ge kunderna anvisningar om hur det är tillåtet att röra sig inomhus i samband med att de kommer till restaurangen eller avlägsnar sig därifrån, besöker rökrum eller toalett- och tvättrum samt hämtar mat och dryck. I praktiken är det således inte tillåtet att ordna till exempel dans eller karaoke.Begränsningar i accelerationsfasen för förplägnadsrörelser i landskapen Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland, Norra Savolax, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Kymmenedalen och Birkaland samt Östra Savolax sjukvårdsdistrikt från och med den 24 septemberFörplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–01.00 och hålla öppet kl. 05.00–02.00. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus. Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta. Antalet kundplatser är inte begränsat på uteserveringar. Begränsningar på basnivån för förplägnadsrörelser i landskapen Åland, Mellersta Finland, Lappland, Norra Karelen, Kajanaland och Norra Österbotten samt i Södra Savolax sjukvårdsdistrikt från och med den 24 septemberHär gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi