NordenBladet — Utbildning om trygghetskompetens inom projektet Turvallinen Oulu (Tryggt Uleåborg) har vunnit den nationella brottsförebyggande tävlingen 2021. Temat var förebyggande av mobbning och våld mot minderåriga.En jury tillsatt av rådet för brottsförebyggande utsåg en utbildningshelhet om trygghetskompetens inom projektet Turvallinen Oulu (Tryggt Uleåborg) till årets vinnare i den nationella brottsförebyggande tävlingen. Syftet med utbildningen i trygghetskompetens är att förebygga mobbning, trakasserier och våld mot barn och unga i interaktionen mellan barn samt mellan barn och vuxna, såväl i fysiska som i digitala miljöer. Tävlingsjuryn anser att projektets aktörer förtjänstfullt har utnyttjat befintlig kompetens och välvalda metoder för att förebygga sexuella trakasserier och sexuellt utnyttjande. Utbildningen riktar sig till barn i alla åldrar, till föräldrar och pedagoger. Inom ramen för projektet har det tagits fram bestående verksamhetsmodeller för stadens organisation och strukturer. Modellen för utbildning om trygghetskompetens är dessutom väl dokumenterad och materialet är tillgängligt för alla. Modellen kan lätt implementeras också annanstans. Planen för utvärdering och insamling av respons till stöd för vidare utveckling fick också beröm. I tävlingen om brottsförebyggande deltog fem fina och aktuella projekt. Enligt juryn var också de andra bidragen lyckade och värdefulla: stöd- och rådgivningscentret Valopilkku för mobbingsärenden (Harjulan Setlementti), ett projekt för trygghet i sociala medier Sua varten somessa (Loisto-setlementti), K-0-arbetet mot mobbning (Stationens barn rf) och ReDirection-projektet (Skydda barnen rf.).Det vinnande projektet representerar Finland i EU:s brottsförebyggande tävling som ordnas av ordförandelandet Slovenien i december.Trygghetskompetens i förskolan och grundskolan Inom projektet Turvallinen Oulu har det skapats en modell enligt vilken barn och unga från Uleåborg från och med denna höst får undervisning i trygghetskompetens, från förskolan till nionde klassen. Innan modellen infördes ordnades pilotförsök under 2020. Syftet med utbildningen är att stärka barns och ungas självkänsla och emotionella färdigheter, sociala kompetens, förmåga att klara sig och tryggetsfärdigheter på nätet.– Barn och unga ska veta att de är värdefulla, viktiga och värda att behandlas väl, så vill de också försvara sig själva. Barnen och ungdomarna får bland annat lära sig tre punkter för hotfulla situationer: säg bestämt ”nej”, lämna situationen och berätta för en trygg vuxen, berättar projektchefen Kati Kettukivi från Uleåborgs stad. Enligt Kettukivi är det viktigt att trygghetskompetensen integreras i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, eftersom det är ett effektivt sätt att förhindra sexuellt våld mot barn, till exempel gromning i digitala medier.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Barnets rätt att få stöd inom småbarnspedagogiken stärks. Måndagen den 27 september lämnade regeringen en proposition där man för första gången tar in i lagen barnets rätt till stöd i tre steg, genomförandet av stödet och bedömningen av stödbehovet, stödformerna och stödtjänsterna.I lagen om småbarnspedagogik finns för närvarande inga bestämmelser om strukturen på det stöd som ges eller om ordnandet av stödet.  Riksdagen förutsatte 2018 när den antog lagen om småbarnspedagogik att statsrådet bereder en proposition om det stöd som erbjuds inom småbarnspedagogiken som en täckande helhet. I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering utvecklas en modell för stöd i tre steg för småbarnspedagogiken.– Småbarnspedagogiken är en viktig startpunkt för barnets lärande. Vi stärker nu varje barns rätt till stöd så att problem i barnets färdigheter och lärande kan åtgärdas genast i början av lärandevägen. Stöd som ges vid rätt tidpunkt och är tillräckligt starkt i alla utvecklingsskeden är en förutsättning för ett jämlikt och lyckligt samhälle, säger Li Andersson.I lagen föreskrivs det om barnets rätt till stöd inom småbarnspedagogiken, om det stöd som ges, om genomförande av stödet, om bedömning av stödbehovet och om meddelande av beslut om särskilt stöd. Det stöd som ges inom småbarnspedagogiken ska förstärkas i enlighet med barnets individuella behov. Det föreslås att stödet stärks så att det har tre steg (allmänt – intensifierat – särskilt stöd) på samma sätt som i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Stödet ska genomföras på ett inkluderande sätt.Stödåtgärderna ska alltid inledas genast när stödbehovet har framkommit. Stödet ska alltid vara individuellt, men stödnivån ska öka när man övergår till intensifierat och särskilt stöd. På den starkaste stödnivån ska ett förvaltningsbeslut fattas. Det föreslagna stödet ska tillämpas på alla anordnare och producenter av småbarnspedagogik som är verksamma med stöd av lagen om småbarnspedagogik. Enligt förslaget gäller stödet alla barn som omfattas av lagen om småbarnspedagogik oberoende av hur småbarnspedagogiken ordnas.Det bedöms att kostnader uppstår till följd av beredningen av beslut om särskilt stöd och stödtjänster. Kostnaderna för stödet inom småbarnspedagogiken beräknas uppgå till ca 15 miljoner euro per år från och med 2023 i form av en permanent anslagsökning. Enligt förslaget får kommunerna ersättning för den del av förvaltningsbesluten som faktiskt är nya förpliktelser för dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen ett anslag på sammanlagt cirka 1 miljard euro för justitieministeriets förvaltningsområde. Nivån på det totala anslaget är densamma som i den ordinarie budgeten för innevarande år. Tilläggsfinansiering har reserverats bland annat för att utveckla systemet för bevisupptagning, för att ändra åtalsrätten för olaga hot och för att stärka finländarnas ekonomiska kunnande.Med den årliga budgeten på cirka 1 miljard euro för justitieministeriets förvaltningsområde sköts en stor  del av den finländska rättsstatens funktioner, bland annat hela domstolsväsendet (300 miljoner euro), omfattande verksamhet vid rättshjälps- och intressebevakningsbyråerna (83 miljoner euro), högklassig åklagarverksamhet (55 miljoner euro), effektiv utsökning (107 miljoner euro) samt verkställighet av fängelsestraff och samhällspåföljder (238 miljoner euro).Stärkt ekonomiskt kunnande och ökad säkerhet i fängelsernaI budgeten anvisades 1 miljon euro för att stärka finländarnas ekonomiska kunnande. Den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen kompletteras med en ny funktion för att främja den finansiella läskunnigheten. Målet är att öka människors förståelse för betydelsen av kunskaper i ekonomi och att bidra till en hållbar privatekonomi. 
– Ökad finansiell förmåga hjälper inte bara de enskilda människorna att fatta goda ekonomiska beslut, utan skapar välfärd för alla samhällsekonomiska sektorer, betonar minister Henriksson.Andra sakkomplex som ingår i budgetenEU:s dataskyddsförordning (GDPR) har gett dataombudsmannens byrå fler anmälningar om personuppgiftsincidenter än väntat. I budgeten anvisades sammanlagt 296 000 euro i anslag för behandling av anmälningarna, för certifiering av informationssäkerhet samt för dataombudsmannens kostnader för lagprojekt som gäller EU:s informationssystem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Teman för diskussionerna i konkurrenskraftsrådet är EU:s 55 %-paket, dvs. klimatpaketet ur industrins synvinkel, vilken roll bättre lagstiftning spelar i utvecklandet av EU:s konkurrenskraft och av verksamheten på den inre marknaden samt reformen av förvaltningen av det europeiska forskningsområdet.EU:s konkurrenskraftsråd sammanträder i Bryssel den 28–29 september 2021. Ministrarna med ansvar för den inre marknaden och industripolitiken möts den 29 september. Vid mötet representeras Finland av arbetsminister Tuula Haatainen och näringsminister Mika Lintilä.EU:s 55 %-paket skapar nya möjligheter till affärsverksamhetMinistrarna diskuterar genomförandet av den nya industristrategi för Europa som uppdaterades våren 2021, påskyndandet av den gröna omställningen och 55%-paketet ur industrins synpunkt som kommissionen publicerade i juli. Syftet med 55 %-paketet är att säkerställa att EU uppnår sitt klimatmål 2030, då EU:s utsläpp av växthusgaser ska vara 55 procent lägre jämfört med 1990.”Den europeiska industrin spelar en central roll i genomförandet av EU:s klimatpaket och i ibruktagandet av nya energilösningar. EU-lagstiftningen ska på alla sätt stödja och främja innovationer och digitala lösningar genom vilka industrin på bästa sätt kan dra nytta av de möjligheter som den gröna omställningen innebär”, säger näringsminister Lintilä.Omställningen till en koldioxidneutral verksamhetsmodell som är baserad på cirkulär ekonomi skapar affärsmöjligheter och öppnar marknader för högklassiga återvinningsmaterial, ren teknik och innovationer. Hållbara lösningar inom bioekonomi är också en del av EU:s strategiska verktyg. Klimatmålen ska vara ambitiösa, men åtgärdernas konsekvenser för konkurrenskraften ska samtidigt beaktas på ett täckande sätt.Investeringar i forskning, utbildning och innovationer som förnyar industrin är en förutsättning för den europeiska industrins och företagens konkurrenskraft och omställning till en koldoxidneutral ekonomi. Finland betonar att de förhandlingar som gäller 55 %-paketet måste framskrida snabbt för att det ska finnas tillräckligt med tid att genomföra klimatåtgärderna.Bra reglering möjliggör en effektiv inre marknadPå ministrarnas agenda står också diskussionen om bättre reglering. Genom bättre reglering främjas ekonomisk återhämtning och ny tillväxt. Regeringsprogrammet och statsrådets EU-redogörelse innehåller flera föresatser om utveckling av kvaliteten på EU:s lagberedning och lagstiftning.”Grunden för EU:s inre marknad och konkurrenskraft är en välfungerande regleringsmiljö. EU-regleringen ska vara tydlig, effektiv och verkningsfull”, säger arbetsminister Haatainen.Beslutsfattandet ska vara grundat i tillräckligt omfattande konsekvensbedömningar. Finland stöder kommissionens mål att utveckla konsekvensbedömningen. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid tryggandet av små och medelstora företags verksamhetsförutsättningar, till exempel genom att man undviker att öka den administrativa bördan. Välberedda och klara EU-rättsakter stöder också ett effektivt nationellt genomförande, vilket främjar tillgodoseendet av medborgarnas och företagens rättigheter.Finland understöder EU:s strategiarbete för internationellt samarbete inom forskning och innovationerMinistrarna med ansvar för forskning och innovationer sammanträder tisdagen den 28 september. Finland representeras vid mötet av Finlands Coreper I-ambassadör vid Finlands EU-beskickning Tuuli-Maaria Aalto som ställföreträdare för näringsminister Mika Lintilä.På konkurrenskraftsrådets möte godkänns rådets slutsatser om internationellt samarbete inom forskning och innovationer. Finland välkomnar EU:s strategiarbete för internationellt samarbete inom forskning och innovationer. Dessutom diskuterar ministrarna utvecklandet och genomförandet av förvaltningen inom det europeiska forskningsområdet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet begär utlåtanden om förslaget till regeringsproposition om en plan- och bygglag. Den nya lagen avses ersätta den nuvarande markanvändnings- och bygglagen. I enlighet med regeringsprogrammet är syftet med reformen att säkerställa att Finland når målet om klimatneutralitet 2035. Utlåtanden kan lämnas fram till den 7 december 2021.“Nu befäster vi grunden för ett klimatneutralt Finland. Den nya lagen kommer under de följande årtiondena att reglera hur man ska bygga i Finland och hur områdesanvändningen ska planeras. En tredjedel av växthusgasutsläppen orsakas av den byggda miljön, vilket innebär att en minst lika stor del av klimatlösningen kan hittas där. Vi säkerställer nu att den lag som styr planläggningen och byggandet svarar mot de nuvarande och framtida behoven i vårt samhälle”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Lagförslaget är omfattande också till formen: det innehåller nästan 400 paragrafutkast. Utöver den innehållsmässiga reformen säkerställs också att lagen är tydlig och enhetlig.Målen är klimatneutralitet, biologisk mångfald, smidigare byggande, kvalitet och digitaliseringEnligt förslaget ska begränsningen av och anpassningen till klimatförändringen i fortsättningen beaktas i all planläggning, allt byggande och allt underhåll av byggnader. Genom planläggningen ska till exempel en sammanhållen bebyggelsestruktur stärkas i synnerhet i stadsregioner, och byggandet styras till att dra fördel av den redan befintliga infrastrukturen och de befintliga tjänsterna. Vid planläggningen ska man också skapa förutsättningar för koldioxidsnål trafik och koldioxidsnåla och förnybara energiformer. Tryggandet av den biologiska mångfalden, kulturmiljöerna och världsarvet ingår i kraven för alla planer.Kvaliteten på byggandet förbättras genom att man redan på förhand förebygger problem. Nytt är till exempel att ansvaret för ett byggprojekt ska bäras av den huvudansvariga genomföraren och att byggprojekten ska ha en ansvarstid på fem år. Parterna i projekten ska vara skyldiga att samverka för att säkerställa kvaliteten. Man strävar också efter att på ett mer effektivt sätt ställa byggnadstillsynsenheternas kompetens till alla kommuners förfogande.Förslaget styr byggandet i en koldioxidsnål riktning och gör principerna för cirkulär ekonomi till en del av byggkedjan. Byggnaderna ska planeras så att de är långlivade, mångfunktionella och lättare att reparera. Att hålla bygg- och rivningsmaterialen kvar i kretsloppet så länge som möjligt minskar förbrukningen av naturresurser och utvecklar sekundärmarknaden för materialen.Byggandet och planläggningen förs in i den digitala tidsåldern i och med att planerna och byggloven i fortsättningen utarbetas i en elektronisk och nationellt interoperabel form. Byggandet blir smidigare och behovet av bygglov minskas så att till exempel ett förråd eller en bastustuga som är mindre än 30 kvadratmeter i fortsättningen kan byggas utan tillstånd, förutsatt att övriga författningar och föreskrifter om byggande uppfylls.De olika plannivåernas roller förtydligas. I lagtexten skapas inga nya plannivåer, men det tas i bruk en stadsregionplan som främjar en fungerande, ekonomisk och hållbar bebyggelsestruktur i de största stadsregionerna i Finland, där kommunerna redan nu planerar sin områdesanvändning tillsammans. Förslaget förbättrar också ställningen för vårt enda ursprungsfolk när det i lagen tas in en skyldighet att i planläggningen och byggandet beakta samernas rätt att bevara och utveckla sin kultur och utöva sina traditionella näringar.Reformen har beretts i drygt fyra år tillsammans med olika intressentgrupperMiljöministeriet har lotsat reformen av markanvändnings- och bygglagen sedan 2017. Över 250 personer har aktivt deltagit i beredningen. Utöver en arbetsgrupp bestående av tjänstemän och företrädare för olika intressentgrupper, en parlamentarisk uppföljningsgrupp bestående av företrädare för riksdagspartierna och en ministergrupp för uppföljning har reformen regelbundet diskuterats i ett forum för intressentgrupper, där cirka 100 centrala aktörer från olika samhällsområden är representerade.”Vårt drygt fyra år långa gemensamma arbete har nått en viktig etapp nu när paragrafutkasten är på remiss i tio veckor. Jag tackar alla som redan har bidragit till arbetet med den nya lagen. Vi önskar nu få rikligt med utlåtanden om vårt förslag”, säger Teppo Lehtinen, överdirektör vid miljöministeriet.Som bakgrund till reformen har det gjorts en omfattande bedömning av den gällande lagen och många utredningar och undersökningar.Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 7 december 2021.Utlåtande.fi: RemissmaterialMrluudistus.fi: Frågor och svar om reformen av markanvändnings- och bygglagen (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ändras. I lagförslaget föreskrivs om finansiering av utbildning som handleder för examensutbildning (TUVA-utbildning), förenhetligas finansieringsnivån för olika aktörer och säkerställs en tillräcklig finansieringsnivå för ordnandet av TUVA-utbildning. Statsrådet lämnade på måndagen en regeringsproposition om detta.Till utbildningen som handleder för examensutbildning överförs från och med den 1 augusti 2022 utbildningar i övergångsskedet enligt gällande lagstiftning, det vill säga påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning och utbildning som handleder för yrkesutbildning. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 27 september överlämnade regeringen sin proposition till riksdagen med förslag till budget för 2022. I budgetpropositionen uppgår anslaget för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde till 7,41 miljarder euro. I nästa års budget fortsätter satsningarna på att förbättra kvaliteten och jämlikheten i utbildningen och finansieringen av vetenskap och forskning tryggas. Medel riktas också till återuppbyggnaden av kultursektorn efter coronapandemin.Arbetet för att stärka kvaliteten och jämlikheten inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och andra stadiet fortsätter 2022. För kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för småbarnspedagogiken föreslås 80 miljoner euro och för kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för den grundläggande utbildningen 60 miljoner euro. För programmet för kvaliteten på och tillgången till gymnasieutbildning föreslås 10 miljoner euro år 2022. Man fortsätter att stärka tjänsterna inom elev- och studerandevården inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Enligt förslaget höjs finansieringen som riktas till tjänsterna till 20 miljoner euro år 2022. ‒ Vi fortsätter arbeta målmedvetet för att varje finländares närskola också i fortsättningen ska höra till de bästa skolorna i världen. För oss är det också prioriterat att säkerställa att barn och unga får allt stöd de behöver i skolan i tid, säger undervisningsminister Li Andersson.Genomförandet av utvidgningen av läroplikten och av det avgiftsfria andra stadiet fortsätter med finansiering på 65 miljoner euro. För anställning av lärare och handledare inom yrkesutbildningen föreslås tilläggsfinansiering på 70 miljoner euro. På alla utbildningsnivåer görs dessutom indexjusteringar till fullt belopp. ‒ En högklassig utbildning på andra stadiet är nödvändig för att man ska klara sig i dagens samhälle. Utvidgningen av läroplikten förbättrar de ungas stödnätverk och förpliktar samhället att följa den unga genom andra stadiet, säger minister Li Andersson.Finansieringsnivån för vetenskap och forskning tryggas, arbetskraftsinvandringen underlättasFinansieringsnivån för vetenskap och forskning tryggas också 2022. Finlands Akademis bevillningsfullmakt för forskningsprojekt 2022 är 390,5 miljoner euro, i vilket ingår den tilläggsfullmakt på 40 miljoner euro för 2022 som beslutades om vid budgetförhandlingarna samt ett tillägg på 40,5 miljoner enligt programmet för hållbar tillväxt. Nivån på bevillningsfullmakten för 2023 fastställs vid regeringens ramförhandlingar våren 2022. För nya nybörjarplatser vid högskolorna föreslås 15 miljoner euro i finansiering ur återhämtnings- och resiliensplanen. Med stöd av Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitras donation kapitaliseras universiteten med 67 miljoner euro år 2022. Kapitaliseringen genomförs på basis av universitetens medelsanskaffning.Enligt förslaget förbättras förutsättningarna för sysselsättning av unga genom att inkomstgränserna för studiestödet höjs temporärt för år 2022. ‒ Ekonomin växer nu i snabb takt och många företag lider av brist på kompetent arbetskraft. Höjningen av inkomstgränserna för studiestödet är ett snabbt sätt att åtgärda situationen. Finland klarar sig endast genom att vi har kunniga människor som forskar och skapar nytt. Det är viktigt att regeringen beslöt att trygga finansieringen för högskoleutbildning och forskning för nästa år, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.För att kompensera förmånstagarna för avkastningen av penningspelsverksamheten föreslås sammanlagt 330 miljoner euro år 2022. På undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är kompensationen 174 miljoner euro år 2022. Regeringen har inlett ett parlamentariskt beredningsarbete om anordnandet av penningspelsverksamheten från och med 2024. Utredningsarbetet blir färdigt före utgången av 2021 och avsikten är att besluten fattas vid ramförhandlingarna våren 2022.Stöd till kulturen och de kreativa branschernaFör utveckling av produktions- och verksamhetsmodellerna inom kulturområdet och de kreativa branscherna föreslås 14 miljoner euro i enlighet med programmet för hållbar tillväxt. Enligt förslaget kapitaliseras fonden som stöder de kreativa branscherna och kulturverksamheten med 7,5 miljoner euro nästa år som en del av regeringens framtidsinvesteringar. Resten av den finansiering som reserverats för kapitalisering avgörs i kommande budgetprocesser.För kompensation för kopiering för enskilt bruk föreslås 11 miljoner euro för att trygga Kopiostos och AVEK:s stöd till kulturen och de kreativa branscherna. Modellen för utställningsarvode får fortsatt finansiering. Regeringen förbinder sig också att ersätta skäliga merkostnader som föranleds av besvär över projektet för grundläggande renovering och ombyggnad av Finlands Nationalteater under nästa år.‒    Kultursektorn skapar arbetsplatser och livskraft i hela Finland. Det är viktigt att vi efter coronapandemin får fart på återuppbyggnaden av sektorn genom stimulanspaketet och den nya fonden. Utkomsten för aktörerna inom kultursektorn är också en viktig fråga. I detta avseende är både tryggandet av nivån på kompensationen för kopiering för enskilt bruk och den fortsatta finansieringen av utställningsarvodesmodellen mycket positiva beslut, säger minister Kurvinen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår ändringar i företags- och organisationsdatalagen som gäller handelsregistret. Syftet med ändringarna är att underlätta rörligheten för information mellan myndigheterna i olika EU-medlemsstater. De föreslagna ändringarna hänför sig till digitaliseringsdirektivet om företagsregister samt genomförandet av penningtvättsdirektivet.Regeringen lämnade den 27 september 2021 en proposition till riksdagen med förslag till ändring av handelsregisterlagen och företags- och organisationsdatalagen. De föreslagna ändringarna påverkar konkret Patent- och registerstyrelsens (PRS) verksamhet, närmare bestämt det handelsregister som förs av PRS. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2022. De har inte någon väsentlig inverkan på företagen.Digitaliseringsdirektivet förutsätter att aktiebolag i alla EU-medlemsstater kan bildas och registreras elektroniskt i vilket EU-land som helst. Likaså kan en filial till ett aktiebolag registreras elektroniskt i vilket EU-land som helst. En etableringsanmälan som lämnats elektroniskt och som gäller ett aktiebolag ska behandlas inom fem vardagar. Propositionen underlättar rörligheten av uppgifter i registren mellan registermyndigheterna i olika EU-länder. Om till exempel ansvarspersonerna i ett aktiebolag byts, sprids information om förändringarna också till det land där den registrerade filialen till aktiebolaget är verksam. Allmänt taget underlättar främjandet av elektronisk kommunikation inlämnandet av anmälningar, påskyndar behandlingen av dem, sänker kostnaderna och förbättrar företagssäkerheten. Syftet med Europeiska unionens penningtvättsdirektiv är att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism. I Finland svarar PRS för registreringen och uppdateringen av uppgifterna om företagens verkliga förmånstagare, dvs. oftast bolagets ägare, i handelsregistret. Penningtvättsdirektivet förutsätter att uppgifterna om de faktiska företrädarna är lättare tillgängliga mellan medlemsstaterna än tidigare. Genomförandet av digitaliseringsdirektivet har också konsekvenser för statsbudgeten för 2022. Eftersom direktivet förutsätter att största delen av de uppgifter som är införda i handelsregistret över aktiebolag är avgiftsfria för användarna, kompenseras PRS för en halv miljon euro 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I regeringens budgetproposition för nästa år föreslås ett anslag på 5,1 miljarder euro för försvarsförvaltningen. Detta är 223 miljoner euro (5 procent) mer än budgetförslaget för i år. Merparten av ökningen föranleds av mervärdesskatteutgifter för anskaffningen av multirollflygplan. Av det militära försvarets utgifter utan mervärdesskatteutgifter används 2,7 miljarder euro till materialanskaffningar, utrustning av trupper och underhåll av materiel. I summan ingår också de medel som reserverats för HX- och Flottilj-projekten.

– I nästa års försvarsutgifter betonas de upphandlingar som är centrala med tanke på vår försvarsförmåga och som varit allmänt kända sedan länge, konstaterar försvarsminister Antti Kaikkonen.
– Också den ökning av antalet anställda och uppgifter inom Försvarsmakten som skrivits in i regeringsprogrammet framskrider. Utvecklingen av försvaret är långsiktig och systematisk.

I budgetpropositionen förblir försvarsmaktens omkostnader nästan oförändrade. För ökningen av försvarsmaktens personal- och uppgiftsvolym anvisas stegvis i enlighet med regeringsprogrammet sju miljoner euro. I budgeten för 2022 uppgår ökningen till sex miljoner euro. Därtill föreslås för den militära krishanteringens materiel- och förvaltningsutgifter ungefär 64 miljoner euro.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår i samband med budgetpropositionen ändringar bl.a. i beskattningen av förvärvsinkomster, det maximala beloppet för hushållsavdraget samt tobaksskatten.Ändringar i inkomstbeskattningenGrunderna för beskattningen av förvärvsinkomster ska i enlighet med regeringsprogrammet indexjusteras på alla inkomstnivåer så att beskattningen inte skärps på grund av den allmänna inkomstutvecklingen. Justeringen baserar sig på en ökning av inkomstnivåindexet med 3,0 procent.Indexjusteringen görs genom att höja den progressiva inkomstskatteskalans alla inkomstgränser samt genom att höja grundavdragets maximibelopp och arbetsinkomstavdragets maximibelopp och inflödes- och minskningsprocenter. Ändringen beräknas minska förvärvsinkomstskatteintäkterna med cirka 520 miljoner euro.Statens progressiva inkomstskatteskala år 2022Grundavdragets maximibelopp vid kommunalbeskattningen höjsGrundavdragets maximibelopp vid kommunalbeskattningen höjs från 3 630 euro till 3 740 euro. Grundavdraget beviljas till fullt belopp vid en dagpenningsinkomst på 3 740 euro per år, en löneinkomst på ca 7 800 euro per år och en pensionsinkomst på ca 12 200 euro per år. För mottagare av dagpenningsinkomst har grundavdraget en effekt på en inkomst på upp till ca 24 400 euro per år, för mottagare av löneinkomst på upp till ca 31 000 euro per år och för mottagare av pensionsinkomst på upp till ca 25 600 euro per år.Arbetsinkomstavdragets maximibelopp höjsDet maximala beloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 1 840 euro till 1 930 euro. Avdragets minskningsprocent höjs från 1,89 procent till 1,96 procent för den del av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 33 000 euro. När nettoförvärvsinkomsten uppgår till cirka 132 200 euro beviljas inte längre något arbetsinkomstavdrag. Avdragets inflödesprocent höjs från 12,7 procent till 13 procent.Maximala beloppet för hushållsavdraget höjs Maximala beloppet för hushållsavdraget höjs och den procentandel av kostnaderna som ska dras av höjs. Ändringen gäller hushållsavdrag som beviljas på basis av hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete 2022 och 2023. Motsvarande höjning gäller även temporärt för avstående från oljeuppvärmning under 2022-2027. Hushållsavdraget förblir oförändrat i fråga om andra arbeten som berättigar till hushållsavdrag.Hushållsavdragets maximibelopp höjs från 2 250 euro till 3 500 euro. Den avdragbara procentuella andelen av kostnaderna höjs från 40 procent till 60 procent när det gäller arbetsersättningar och från 15 procent till 30 procent när det gäller löner. Med avstående från oljeuppvärmning avses åtgärder genom vilka det byggnadsspecifika systemet för oljeuppvärmning tas ur bruk och ett byggnadsspecifikt uppvärmningssystem som inte använder fossila bränslen installeras som ersättande uppvärmningssystem. För hushållsarbetets, omsorgsarbetets och vårdarbetets del är minskningen ca 43 miljoner euro på årsnivå. Avståendet från oljeuppvärmning beräknas minska skatteinkomsterna med ca 8 miljoner euro på årsnivå. Beskattningsvärdet för utsläppssnåla tjänstebilar sänks för viss tidBeskattningsvärdet för en tjänstebil sänks med 85 euro i månaden, om bilens koldioxidutsläpp under körning enligt WLTP-metoden är minst 1 och högst 100 gram per kilometer.Målet är att öka andelen utsläppssnåla bilar i tjänstebilbeståndet. Det tidsbundna skattestödet gäller vid beskattningen 2022–2025. Stödet ska gälla bilar som registrerats första gången i Finland 2021 eller senare.Ändringen beräknas minska skatteintäkterna med sammanlagt ca 43 miljoner euro under fyra år. Ändringen minskar skatteintäkterna med cirka 7 miljoner euro år 2022. Ränta på skuld för förvärv av en andel i samfälld skog blir avdragbarRäntan på skuld som hänför sig till förvärv av en andel av en samfälld förmån som används för förvärvande av inkomst ska vara avdragsgilla ränteutgifter enligt inkomstskattelagen. Ändringen gäller i praktiken räntorna på skuld som hänför sig till förvärv av andelar i samfällda skogar.Ändringen bedöms inte ha några betydande fiskala konsekvenser.Skogsavdraget begränsas i fråga om skogsfonderSkogsavdraget ändras så att samfällda skogar i fortsättningen ska ha skogsavdragsrätt på basis av skog som förvärvats under skatteåret 2022 eller därefter endast om minst hälften av andelarna i dess delägarlag vid utgången av skatteåret ägs av fysiska personer eller dödsbon. Ändringen bedöms inte ha några konsekvenser för skatteinkomsterna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi