NordenBladet — Produktiviteten inom den finländska företagssektorn har halkat efter både jämfört med de viktigaste jämförbara länderna och ur globalt perspektiv. Enligt produktivitetsnämndens bedömning kan gapet till de främsta länderna inte minskas utan strukturella reformer, vilket bland annat avser främjande av konkurrens, innovationer och arbetskraftens rörlighet.Produktivitetsnämnden som är verksam vid finansministeriet publicerade den 29 september en rapport som behandlar bland annat produktiviteten och matchningen av resurser. Den centrala orsaken till den låga genomsnittliga produktiviteten är enligt rapporten det alltför låga antalet företag med hög produktivitet. Inom industrin ligger produktiviteten, till skillnad från många servicebranscher, på en god internationell nivå. Finland har halkat efter jämförelseländerna i synnerhet inom de digitala servicebranscherna.Enligt produktivitetsnämnden bestämmer samhällsekonomiska institutioner hur nära produktivitetstoppen ekonomin kommer. En bidragande orsak till den lägre produktiviteten och den sämre produktivitetsutvecklingen i Finland är att resurserna, dvs. kapitalet och arbetet, inte riktas lika effektivt till verksamhet med hög produktivitet: de mest produktiva företagen är för små med tanke på samhällsekonomin och arbetskraften har ur nettoperspektiv övergått från mycket produktiva arbeten till mindre produktiva arbeten. Försvagningen av resursallokeringen började i början av 2000-talet, men situationen har sedermera förbättrats något. Arbetets andel av nationalinkomsten har minskat. I företagen har dock arbetets andel av inkomsten allmänt taget ökat. Fenomenet förklaras av att arbetskraften riktats till olika företag: företag där arbetets andel av inkomsten har varit liten och lönsamheten god har ökat sina marknadsandelar.I sin rapport tar nämnden särskilt upp tre frågor för de politiska beslutsfattarna: Hur får Finland fler företag med hög produktivitet?Hur kan man främja bättre matchning av resurser och rörlighet från lågproduktiv verksamhet till högproduktiv verksamhet?Hur kan produktiviteten inom servicebranscherna förbättras och hur kan man vända produktivitetsutvecklingen i en stigande riktning synnerhet inom de digitala servicebranscherna?Hur påskyndar man produktivitetsökningen?Enligt nämnden kan produktiviteten främjas genom att öka den offentliga finansieringen för forskning och utveckling samt genom åtgärder som ökar incitamenten för företag att investera i FoU. Tillgången till kompetent personal och kompetenta ledare kan förbättras genom utbildningspolitik och arbetsrelaterad invandring.Främjande av konkurrens, marknadsinträde och investeringar skulle uppmuntra högproduktiva företag att öka sin produktion och skaffa sig en större andel av resurserna. Enligt nämnden borde regleringen av näringslivet och investeringarna övervägas också ur detta perspektiv.En förbättring av arbetskraftens rörlighet och invandring av kunnig arbetskraft kan förbättra resursallokeringen och därmed produktiviteten. Regleringen av arbetsmarknaden bör övervägas även ur detta perspektiv.God priskonkurrenskraft främjar export, sysselsättning inom den öppna sektorn och den också lockar investeringar. Priskonkurrenskraften påverkas främst av inhemska kostnader som bestäms på marknaden och vid förhandlingarna om anställningsvillkoren, arbetsproduktiviteten samt konkurrentländernas produktivitet och kostnader. Löner och andra arbetsvillkor bör enligt nämnden hållas inom ramarna för produktiviteten, de övriga kostnaderna och priserna i konkurrentländerna, för att den öppna sektorns förmåga att skapa välstånd ska bevaras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ungdomsforskningsnätverket och Institutet för kriminologi och rättspolitik (Krimo) vid Helsingfors universitet utredde i sin undersökning risker som hänför sig till bakgrunden till personer som begår sexualbrott, vilka omständigheter som inverkar på att sexualbrott inträffar samt förslag till åtgärder för att förebygga sexualbrottslighet.”För att kunna förebygga sexualbrott på ett effektivt sätt måste vi förstå de riskfaktorer och beteendemönster som har en anknytning till dem som begår brotten”, säger Teemu Vauhkonen, forskare vid Institutet för kriminologi och rättspolitik.Psykisk ohälsa, användning av berusningsmedel och social utsatthet utgör riskfaktorerEnligt undersökningens resultat är i synnerhet ung ålder, tidiga riskfaktorer (till exempel problem med skolgången) och social utsatthet kopplade till sexualbrott, men dessa faktorer kan ändå inte sägas förutsäga sexualbrott.Enskilda riskfaktorer är till exempel psykisk ohälsa och användningen av berusningsmedel. Antisocialt beteende och ett tidigare kriminellt förflutet är faktorer som är av betydelse för att förutsäga sexualbrott. Också personer födda utomlands har en högre tendens att begå sexualbrott.Det är dock inte alltid möjligt att använda gärningspersonens sociala ställning eller bakgrund för att förklara varför personen begår sexualbrott. Den som begår sexualbrott kan befinna sig i vilken social ställning som helst, även om tendensen till sexuellt våld är vanligare bland socialt utsatta män med en anhopning av många riskfaktorer.Enligt de experter som intervjuats i undersökningen förklarar ingen enskild faktor sexualbrott, utan brott är alltid summan av många faktorer. Gärningspersonerna är ofta dåliga på att lösa problem, impulsiva, har problem med känsloreglering och dålig självkänsla.Sexualundervisning, mentalvårdstjänster samt digital kompetens och kompetens i sociala medier spelar en viktig roll i förebyggandetEnligt forskarnas utredning behövs det ett brett spektrum av åtgärder för att bekämpa sexualbrottslighet, såsom förebyggande av utslagning, påverkan på attityder genom sexualundervisning samt utveckling av digitala färdigheter och färdigheter som berör sociala medier.Det är viktigt att lära barnen vilka risker som är förknippade med att dela personlig information och interagera med främlingar på nätet, lära dem att identifiera gromning och berätta varifrån barnet eller den unga personen kan få hjälp vid behov. Det är viktigt att utveckla den digitala kompetensen och kompetensen i sociala medier för yrkesutbildade som arbetar med unga och för föräldrar, inte bara för att förebygga sexualbrott utan också för att stödja offren.Också den allmänna samhällsutvecklingen inverkar på sexualbrottslighet. Att förhindra social utsatthet och utslagning och framför allt förbättra tillgången till mentalvårdstjänster är också en nyckel till att förebygga sexualbrott. Uppskattningsvis lider mellan 20 och 25 procent av ungdomarna av olika grader av psykiska störningar, men vanligen söker de flesta ungdomarna inte hjälp eller så uppsöker de hjälp med fördröjning.Kognitiv beteendeterapi och läkemedelsbehandling har en väletablerad ställning i minskandet av återfallsbrottsligheten hos dem som begått sexualbrott. Dessutom spelar de stödtjänster med låg tröskel som tillhandahålls av organisationer en viktig roll när det gäller att stödja personer som löper ökad risk att begå sexualbrott.BakgrundDen nu färdigställda undersökningen är en del av målet att minska vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn som ingår i programmet för statsminister Sanna Marins regering.I undersökningen granskades personer som begått sexualbrott och gärningssituationer samt bedömdes möjligheterna att förebygga sexualbrott i Finland med hjälp av en litteraturöversikt om förebyggande åtgärder. I undersökningen användes register- och enkätmaterial samt intervjumaterial som samlats in från personer som begått sexualbrott och experter som arbetar med dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har sänt nya styrningsbrev till regionerna. Genom breven styrs regionerna i genomförandet av befogenheterna enligt lagen om smittsamma sjukdomar och i ibruktagandet av den uppdaterade handlingsplanen för hybridstrategin.I och med ändringarna i 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar kan både de kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar och regionförvaltningsverken fatta beslut som är flexiblare och mer anpassade till situationen. SHM:s styrningsbrev: Ändringar i 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar som gäller att förhindra spridning av covid-19 i utrymmen avsedda för kunder och deltagare Hybridstrategin för hantering av coronakrisen och dess handlingsplan har reviderats i september 2021. Social- och hälsovårdsministeriet styr de regionala och lokala myndigheterna i genomförandet. Handlingsplanen tas genast i bruk stegvis. SHM:s styrningsbrev: Uppdaterad handlingsplan för hybridstrateginHandlingsplan för genomförandet av hybridstrategin för hanteringen av COVID-19-epidemin 2021–22Alla myndighetsanvisningar som social- och hälsovårdsministeriet utfärdat har sammanställts på webbplatsen:Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar med anledning av coronavirusläget 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tietokarhu Oy försattes i likvidation från och med 1 januari 2021, vilket har lett till att bolaget nu har upplösts. Ägarna till Tietokarhu Oy, dvs. staten och TietoEVRY Abp, beslutade i dag den 28 september om upplösningen av bolaget.Under likvidationen har bolaget betalat alla sina skulder och sagt upp sina avtal om affärsverksamhet och förvaltning med olika intressentgrupper. Bolagets tillgångar har delats ut till ägarna i proportion till deras ägarandelar. Statsrådet bemyndigade den 17 september 2020 finansministeriet att på statens vägnar godkänna att bolaget försätts i likvidation.
Tietokarhu Oy har för egen del svarat för att Skatteförvaltningens informationssystem gör det möjligt att verkställa beskattningen i tid och korrekt. Skatteförvaltningen inledde 2013 projektet Valmis, vars syfte var att förnya skatteförvaltningens informationssystem och stegvis ersätta skatteförvaltningens informationssystem med färdig programvara. Övergången till den färdiga programvaran och en kontrollerad nedläggning av bolaget har genomförts planmässigt i gott samarbete mellan parterna.
Tietokarhu Oy grundades 1997 som ett gemensamt företag mellan TT Tieto Oy (numera TietoEVRY Abp) och staten för att sköta Skatteförvaltningens IT-tjänster. Staten har innehaft en ägarandel på 20 procent och en rösträtt på 80 procent i Tietokarhu Oy. TietoEVRY Abp har innehaft 80 procent av aktierna i Tietokarhu och 20 procent av rösträtten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 21 maj 2021 enades statens och kommunernas förhandlare om att bilda ett projektbolag som ska främja planeringen av Östbanan. Projektbolagets ansvarsområde och uppgifter omfattar planeringen av det spårprojekt som gäller linjen Flygbanan-Borgå-Kouvola och finansieringen av planeringen fram till byggstarten. Statsrådets finanspolitiska ministerutskott behandlade bildandet av projektbolaget för statens del den 28 september 2021.Finanspolitiska ministerutskottet anser att finska staten, med kommunikationsministern som företrädare, kan godkänna aktieägaravtalet om projektbolaget för Östbanan och att bolaget bildas tillsammans med minoritetsaktieägarna.I projektbolaget ska delta de kommuner vars behöriga beslutsorgan fattar ett officiellt verkställbart beslut om deltagande i och finansiering av projektet på det sätt som beskrivs i aktieägaravtalet.Finska statens finansieringsförbindelse vid bildandet ska utgöra högst 51 procent av det totala beloppet av finansieringsförbindelserna. En förutsättning för bildandet av bolaget är att statens och kommunernas finansieringsförbindelser tillsammans täcker de uppskattade kostnaderna för planeringen fram till byggstarten och för projektbolagets övriga verksamhet. De mervärdesskattefria planeringskostnaderna för projektbolaget för Östbanan uppgår enligt en preliminär uppskattning till 79 miljoner euro i alternativet Flygbanan-Borgå-Kouvola.Riktlinjen i fråga om projektbolaget för Östbanan utesluter inte att andra trafikförbindelser i östlig riktning utvecklas i framtiden. Ministerutskottet är medvetet om behovet av att utveckla tillgängligheten i östra Nyland och Sydöstra Finland samt förutsättningarna för industrins transporter.Kommunikationsministeriet har gett Transport- och kommunikationsverket i uppdrag att genomföra en utredning om utvecklingen av näringslivets transporter i östra Nyland och Sydöstra Finland och om stärkandet av näringslivets konkurrenskraft. Transport- och kommunikationsverket slutför för närvarande sin utredning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Diskrimineringsombudsmannen utredde praxis för uppehållstillstånd för offer för människohandel. En central fråga i undersökningen, som beställdes av inrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet, var hur sårbarheten hos offren för människohandel har bedömts. Undersökningen visade att bedömningen var mångsidig men varierande. När det gäller positiva beslut var människohandel nödvändigtvis inte den viktigaste grunden för beviljande av internationellt skydd eller uppehållstillstånd.Föremål för undersökningen var de beslut om uppehållstillstånd och asyl som Migrationsverket fattade 2018–2020 och där det fanns tecken på att personen eventuellt fallit offer för människohandel. Antalet beslut var 461. I regel hade offret för människohandel hamnat i tvångsarbete eller blivit utsatt för sexuellt utnyttjande eller tvångsäktenskap. Samma person hade eventuellt blivit utsatt för flera olika former av utnyttjande.Vid bedömningen av offrets sårbarhet var bland annat utnyttjande som offret upplevt samt offrets ålder, kön, utbildning, arbetserfarenhet och hälsotillstånd av betydelse. Dessutom bedömde Migrationsverket i sina beslut hur offret i sitt hemland kan sörja för sin försörjning, sköta sin hälsa, ta hand om sina barn och förhindra att människohandeln upprepas. Bedömningen gällde också det skydd och stöd som samhället och familjen ger.Vid bedömningen av sårbarheten användes prövning från fall till fall och lösningar söktes genom en balansgång mellan olika faktorer. Undersökningen visade att bedömningen var mångsidig men inte alltid enhetlig. Utlänningslagens särskilda bestämmelse tillämpades sällanAv de beslut som ingick i undersökningsmaterialet var cirka 67 procent positiva och 33 procent negativa. I regel gällde de positiva besluten internationellt skydd, men människohandel var inte nödvändigtvis den huvudsakliga grunden för beviljandet av skyddet. Undersökningen visade att flera offer för människohandel i första hand ansökte om internationellt skydd och lade fram även andra grunder för det. Näst flest uppehållstillstånd beviljades av individuella mänskliga orsaker.Bestämmelsen om uppehållstillstånd för offer för människohandel, som togs in i utlänningslagen 2006, tillämpades sällan. Antalet positiva beslut var 29. Offer för människohandel beviljades således uppehållstillstånd oftare av individuella mänskliga orsaker på grund av deras sårbara ställning än på basis av den särskilda bestämmelsen om offer för människohandel. Enligt undersökningen var tröskeln hög för en tolkning av att ett offer för människohandel befinner sig i en särskilt sårbar ställning.Resultaten av undersökningen utnyttjas i statsrådets arbete mot människohandelDiskrimineringsombudsmannen rekommenderar att lagstiftningen och tillämpningspraxisen ändras så att allt fler offer för människohandel uppfyller förutsättningarna för kontinuerligt uppehållstillstånd. Förutsättningarna för tillfälligt uppehållstillstånd bör ändras så att uppehållsrätten och andra rättigheter för offret för människohandel som målsägande i brottmål tryggas under hela straffprocessen. Dessutom bör olika myndigheter, domare och föredragande vid domstolarna, juridiska biträden samt företrädare för organisationer ges utbildning i särställningen för offer för människohandel.Efter referensperioden har tillämpningspraxisen redan utvecklats: Migrationsverket gav hösten 2020 en anvisning som syftar till att främja en enhetlig tillämpning av utlänningslagen när det gäller offer för människohandel. Även handlingsplanen mot människohandel innehåller åtgärder i anslutning till detta.Statsrådet har förbundit sig till arbetet mot människohandel, och utifrån resultaten av undersökningen bedöms eventuella fortsatta åtgärder. I regeringsprogrammet finns flera föresatser om effektivisering av arbetet mot människohandel. Målet är att kunna ge offren bättre hjälp, att kunna identifiera och avslöja människohandel i ett tidigare skede samt att realisera straffansvaret.Riksdagens begäran om utredning i bakgrundenRiksdagen har förutsatt att statsrådet utreder om det finns behov av att ändra lagstiftningen om grunderna för uppehållstillstånd för offer för människohandel. Till exempel har diskrimineringsombudsmannen tidigare fäst uppmärksamhet vid uppehållstillståndsförfaranden i fråga om offer för människohandel. Frågor som gäller uppehållstillstånd har lyfts fram också i samband med beredningen av statsrådets handlingsplan mot människohandel.Diskrimineringsombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet och även nationell rapportör om människohandel. Till den nationella rapportörens uppgifter hör att styra myndigheternas verksamhet, ge råd, främja utbildning och sammanställa utredningar. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statens kundserviceställen slås samman före 2030. Målet är att förbättra och förenhetliga tjänsterna samt att i samarbete med Folkpensionsanstalten och kommunerna koncentrera kundbesöken hos statliga myndigheter till gemensamma kundserviceställen. Arbetet inleds till en början i tre landskap i Norra Karelen, Päijänne-Tavastland och Södra Karelen. Finansministeriet tillsatte projektgrupper för regionerna den 23 september.Projektgrupperna bereder och verkställer sina regionala planer i samarbete med landskapsförbundet, kommunerna och de statliga aktörerna. Planeringen och genomförandet sker i samarbete med personalen och kunderna inom den offentliga förvaltningen i regionerna, till exempel genom att utveckla verksamheten utifrån den respons som fåtts.”De gemensamma kundserviceställena och de nya elektroniska distanstjänsterna innebär att tjänsterna förs närmare människorna redan inom den närmaste framtiden. Samtidigt effektiviserar vi rörligheten och användningen av lokaler, vilket medför besparingar och utsläppsminskningar. Ändringen gör det också möjligt för anställda inom den offentliga förvaltningen att arbeta flexibelt på olika platser. Övergången till det nya normala efter coronan ger en möjlighet att påskynda denna utveckling”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Utgångspunkten är ännu mera kundorienterade, kostnadseffektiva och systematiska tjänster för kundernaI reformen deltar av de statliga serviceproducenterna i första hand regionförvaltningsverken, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Migrationsverket, Lantmäteriverket, rättshjälpen och intressebevakningstjänsterna, polisens tillståndsförvaltning, Brottspåföljdsmyndighetens byråer för samhällspåföljder, arbets- och näringsbyråerna, Utsökningsmyndigheten och Skatteförvaltningen. Reformen gäller dessutom Folkpensionsanstalten, för vars del man i synnerhet granskar möjligheterna att koncentrera besöken hos den offentliga förvaltningens gemensamma kundserviceställen. Medlemmarna i projektgrupperna består förutom av dessa aktörer också av företrädare för finansministeriet, landskapsförbunden och kommunerna. Projektgruppernas mandatperiod är 23.9.2021–31.12.2023.I framtiden kommer de primära servicekanalerna att bestå av heltäckande och lättanvända e-tjänster. Reformen främjar för egen del medborgarnas användning av elektroniska tjänster genom att tillhandahålla digitalt stöd vid de gemensamma serviceställena.Reformen av statens service- och lokalnät verkställer strategin för den offentliga förvaltningen, som blev klar 2020, från regionalisering till regional närvaro -strategin samt statens lokalstrategi, som blir klar hösten 2021. Målet med reformen av den offentliga förvaltningen är att göra vardagstjänsterna smidigare, trygga rättssäkerheten i samhället och skapa nya möjligheter för företag och sammanslutningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fredagen den 24 september 2021 ordnade ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Tho-mas Blomqvist och social- och hälsovårdsministern Hanna Sarkkinen ett rundabordsmöte som handlade om hur man kan förhindra sexuella trakasserier.I mötet deltog företrädare för arbetsmarknadens centralorganisationer samt arbetslivsexperter och sakkunniga inom utbildning, jämställdhet och likvärdighet. Diskussionen är en del av regeringens jämställdhetsprogram och syftet är att uppmuntra människor att försöka förhindra trakasserier långsiktigt och systematiskt så att man kan få slut på trakasserierna i samhället.    De sexuella trakasserierna är ett stort samhälleligt problem De sexuella trakasserierna är ett utbrett samhälleligt problem som är svårt att få slut på och som syns bland annat i arbetslivet, läroanstalter och hobbyverksamhet. De sexuella trakasserierna är ett klart hinder för jämställdheten mellan könen. Trakasserierna grundar sig på könsföreställningarna och maktfördelningen i samhället. De könsrelaterade strukturerna i arbetslivet och samhället behöver upplösas. Det är främst kvinnor som utsätts för sexuella trakasserier, och särskilt unga kvinnor eller kvinnor som hör till någon minoritet. Trakasserierna kan leda till att en person har svårare att klara sig i arbetslivet och har sämre möjligheter att påverka och delta i samhället.  Minister Blomqvist anser att det är ytterst viktigt att vi alla funderar på hur vi agerar när vi ser att någon blir utsatt för sexuella trakasserier.   
 
”Det allra viktigaste är att ingen lämnas ensam, och att också de som bevittnar trakasserierna ingriper och erbjuder sitt stöd. Jag anser att det är dags för oss män att börja bära vårt ansvar och ingripa i sexuella trakasserier som vi bevittnar”, säger minister Blomqvist.   Öppenhet, kunskap och utbildning i en nyckelroll vid förändringen av verksamhetskulturenUnder diskussionen på fredagen lyftes vikten av en förtroendefull diskussionskultur upp, och organisationsledningens roll i detta. I organisationer där man kan diskutera öppet om problemen är det också lättare att berätta om man utsätts för sexuella trakasserier och lita på att arbetsgivaren gör allt som kan göras för att få ett slut på trakasserierna.  Vid mötet konstaterade man också att det behövs tydligare förfaranden i organisationerna. Arbetsplatser, läroanstalter, hobbymiljöer och andra verksamhetsmiljöer behöver ha anvisningar så att var och en vet hur de ska agera när det förekommer sexuella trakasserier, och det ska finnas en möjlighet att rapportera om dem och ge personer som utsätts för trakasserier stöd med låg tröskel. För att verksamhetsmiljön ska förändras krävs det dessutom mera kunskap och utbildning i hur man bemöter människor som utsätts för trakasserier.  ”Aktörerna betonade betydelsen av en förtroendefull och öppen diskussionskultur för att förhindra sexuella trakasserier på arbetsplatserna. En arbetsgemenskap där de anställda vågar berätta om trakasserier och litar på att arbetsgivaren ingriper i sexuella trakasserier är avgörande”, sammanfattar minister Sarkkinen. ”Sexuella trakasserier hör inte hemma i någon bransch eller arbetsplats. Vi vet hur vi kan ingripa, men nu måste vi också våga göra det”, säger minister Sarkkinen.  Aktörerna förbinder sig till att förhindra sexuella trakasserier Diskussionen visade att aktörerna har den vilja och de samarbetsmöjligheter som krävs för att förhindra sexuella trakasserier.  ”Ett samhälle fritt från trakasserier kännetecknas av respekt. Vi måste tillsammans förbinda oss till att skapa en kultur med ömsesidig respekt. Diskussionen visade att det är möjligt”, konstaterar minister Sarkkinen.  Enligt minister Blomqvist var diskussionen lyckad. Han konstaterade att det är viktigt att diskussionen om sexuella trakasserier fortsätter under regeringsperioden. Lika viktigt som att föra en samhällsdebatt är att alla aktörer aktiverar sig inom sitt eget område i arbetet mot sexuella trakasserier.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet samlar in respons på det lagförslag genom vilket bestämmelserna i EU:s upphovsrättsdirektiv och direktivet om onlinesändningar föreslås bli införlivade i finsk lagstiftning. Genomförandet av direktiven förutsätter omfattande ändringar i upphovsrättslagen. Begäran om utlåtande finns i tjänsten utlåtande.fi. Remisstiden löper ut den 31 oktober 2021.I utkastet till regeringsproposition anpassas upphovsrättslagstiftningen så att situationen i den digitala omgivningen beaktas bättre än för närvarande. Genom ändringarna förbättras bl.a. möjligheterna att använda verk vid datautvinning, inom undervisning och vid tillgängliggörande av kulturarvet.  Därtill är ett mål att förenkla möjligheterna att använda alster genom att underlätta licensieringen och säkerställa en fungerande marknad med avseende på upphovsrätten. Vid förverkligandet av målen beaktas användarnas och rättsinnehavarnas intressen och rättigheter samt säkerställs att yttrandefriheten förverkligas. Dessutom utvecklas bestämmelserna om utsändning och vidaresändning av radio- och tv-program.Avsikten är att propositionen ska lämnas till riksdagen i december 2021. Direktivet om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden (DSM-direktivet) och direktivet om onlinesändningar och vidaresändningar av radio- och tv-program trädde i kraft i juni 2019.Centrala ändringar: Möjligheterna att använda verk tryggas genom inskränkningar i upphovsrätten – nytt är bl.a. att göra det möjligt i datautvinningssyfteInskränkningarna i upphovsrätten revideras. Enligt DSM-direktivet ska medlemsstaterna föreskriva om begränsningar för datautvinning, användning av verk i undervisningen, tillgängliggörande av kulturarv samt förverkligande av yttrandefriheten. En inskränkning i upphovsrätten innebär att upphovsmannen inte kan förbjuda användningen av verket i enlighet med de begränsningar som föreskrivs i lag. Det föreslås att det till lagen fogas en ny inskränkning i upphovsrätten som tillåter framställning av exemplar av verk för datautvinning. Upphovsmannen kan enligt förslaget dock om han eller hon så önskar förbjuda eller begränsa framställning av exemplar för datautvinning genom avtal eller tekniska åtgärder, om det inte är fråga om datautvinning i vetenskapligt syfte, varvid utvinningen  inte får begränsas. De  inskränkningar som gäller användningen av verk i undervisningssyfte utvidgas enligt förslaget så att  i synnerhet behoven av distansundervisning och digitala nyttjandemöjligheter beaktas. Det föreslås att upphovsmännen ska få ersättning för internt bruk av alster inlärningsmiljöer eller i klassrum. I undervisning, liksom vid gudstjänster, får man i fortsättningen även visa filmverk och scenografiska verk.Genom direktivet har man velat göra arkivens, bibliotekens och museernas kulturarvsmaterial lättare tillgängligt för allmänheten än för närvarande. I enlighet med direktivet ska det skapas ett system på EU-nivå som gör det möjligt för kulturarvsinstitutioner att göra verk som ingår i deras samlingar tillgängliga för allmänheten när de har tagits ur kommersiell distribution.För att trygga yttrandefriheten ska det i lagen tas in en inskränkning i upphovsrätten som möjliggör karikatyrer, parodier och pastischer av verk samt t.ex. skapande av mem i sociala medier.Ändringar i avtalsförhållanden och närstående rättigheter – förbättringar gällande upphovsmannens ställningDet föreslås att upphovsmännens och de utövande konstnärernas ställning i avtalsförhållandet ska stärkas. Upphovsmän och utövande konstnärer föreslås ha rätt att få en redovisning om kommersiell användning av verken. Om verket inte har använts kommersiellt, har upphovsmannen och den utövande konstnären enligt förslaget rätt att återkalla överlåtelsen av upphovsrätten.Dessutom utvidgas utövande konstnärers rättigheter till framföranden på bildupptagningar.
I bestämmelserna om förlagsavtal beaktas i synnerhet övergången till elektronisk publikationsverksamhet. Det föreslås att det till skyddet för upphovsmännen fogas en bestämmelse enligt vilken rätten att utge ett verk i form av ljudbok eller översättning inte övergår på förläggaren, om det inte uttryckligen har avtalats om detta. För att främja öppen vetenskap ska upphovsmännens ställning stärkas så att upphovsmannen, om han eller hon så önskar, kan parallellpublicera vetenskapliga artiklar i öppna publikationsarkiv. En ny närstående rättighet för tidningsförläggare fogas i enlighet med direktivet till lagen. Den nya ensamrätten skyddar förläggaren mot användningen av tidningsartiklar i nyhetsaggregatorer och tjänster för mediabevakning samt på förbättrar förläggarnas möjligheter att bevaka sina rättigheter.Vidaresändning av anknutna nättjänster med stöd av avtalslicens blir möjlig. Reformen möjliggör t.ex. att den svenska televisionens nättjänst SVT Play (motsvarande tjänst i Finland är YLE Arenan) med tillstånd av SVT och avtalslicensorganisationen kan tillhandahållas i Finland. Ansvar för delningstjänster för innehåll avseende material som kränker upphovsrättenEnligt förslaget får en onlineleverantör av delningstjänster för innehåll, dvs. en plattform för sociala medier, större ansvar för det material som lagras i tjänsten, medan upphovsmännens och innehållsproducenternas ställning stärks. Yttrandefriheten tryggas. Enligt förslaget ska en onlineleverantör av delningstjänster för innehåll säkerställa att tjänsten inte ger tillgång till sådant material som tjänsten inte har rätt till. Onlineleverantören ska erhålla tillstånd av upphovsmannen eller på upphovsmannens begäran även på förhand göra åtkomsten  till material som kränker upphovsrätten omöjlig. Enligt förslaget inrättas ett nytt alternativt organ för att lösa tvister mellan innehållsproducenter och rättsinnehavare eller onlineleverantörer av delningstjänster för innehåll. Nämndens avgöranden är till sin natur rekommendationer.Utkastet till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av upphovsrättslagen och 184 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation och begäran om utlåtande och handlingar i tjänsten Utlåtande.fiInformation om beredningen av ändringarna Riksdagens bibliotekets lagfaktapaket om ändring av upphovsrättslagen (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets kansli har tillsatt ett projekt för utveckling av statsrådets förutsättningar för och färdigheter i krisledning, särskilt i syfte att stödja statsministerns ledaruppgift. Fokus ligger på att utveckla statsrådets gemensamma funktioner vid statsrådets kansli och inom kansliets ansvarsområde.Den utdragna coronakrisen har utmanat statsrådets verksamhet på många sätt. Hösten 2020 gjordes det en utredning om den första fasen av krisen. I den kartlades erfarenheterna av statsrådets krisledning och av ibruktagandet av beredskapslagen från början av januari till slutet av juni 2020. Vid sin behandling av utredningen identifierade regeringen tre utvecklingsområden, som nu ligger till grund för det aktuella projektet: 1) ledning och befogenheter 2) lagberedning och resurser samt 3) föregripande verksamhet och beredskap.I projektet beaktas åtgärdsrekommendationerna från den oberoende utredningskommission som statsrådet tillsatte i september 2020 samt uppdateringen av säkerhetsstrategin för samhället och revideringen av beredskapslagen. Utredningskommissionen var verksam i anslutning till Olycksutredningscentralen och hade till uppgift att undersöka de åtgärder som vidtagits till följd av coronapandemin under perioden 1 januari–31 juli 2020 samt ge rekommendationer om hur erfarenheterna av pandemin kan användas för att utveckla beredskapen och säkerheten i samhället. Utredningsrapporten och åtgärdsrekommendationerna lämnades till statsrådet den 30 juni 2021.Statsrådets säkerhetsdirektör Ahti Kurvinen leder projektet. Projektets mandatperiod löper ut den 31 maj 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi