NordenBladet — Helsingfors bokmässa ordnas i den 28–31 oktober i Helsingfors mässcentrum. Europainformationen bjuder på information om aktuella EU-frågor och ett urval avgiftsfria publikationer i sin monter 6g10. På mässan ges den nya boken Moninaisuudessaan yhtenäinen? Euroopan unionin suunta ut (på svenska 2022: ”Förenade i mångfalden? Europeiska unionens riktning”). Dessutom ordnar Europainformationen en paneldiskussion om Europas framtid efter coronapandemin söndagen den 31 oktober. På mässan ger Europainformationen den nya boken “Moninaisuudessaan yhtenäinen? Euroopan unionin suunta” ut.Boken Moninaisuudessaan yhtenäinen? behandlar EU:s framtid ur flera olika synvinklar. Den kartlägger hur EU:s politik utformas och förändras, och dryftar framtida lösningar. Frågan i bokens kärna är om EU klarar av att förnya sig och genomföra en enhetlig politik.Bokens redaktörer är Tapio Raunio, professor i statsvetenskap, och Juho Saari, dekan för den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Tammerfors universitet. Du får boken gratis i Europainformationens monter under mässan och du kan också beställa den i utrikesministeriets publikationstjänst från och med den 28 oktober. Den svenskspråkiga utgåvan publiceras i januari 2022.Europainformationen ordnar en paneldebatt om Europas framtid på Hagnäs-scenen söndagen den 31 oktober kl. 12. Coronapandemin har skakat Europa och hela världen. Hur ska EU repa sig efter pandemin? Hur har krisen påverkat unionen och hur kommer den att förändras? I diskussionen deltar Europaminister Tytti Tuppurainen, författaren Sixten Korkman och professor Tapio Raunio, en av redaktörerna och författarna till boken Moninaisuudessaan yhtenäinen?. Diskussionen leds av författaren och Yles Frankrikekorrespondent Annastiina Heikkilä.Europaminister Tuppurainen besöker Europainformationens monter 6g10 efter paneldebatten söndagen den 31 oktober ca kl. 12.30.I Europainformationens monter kan du också berätta hur du ser på Europas och EU:s framtid. Detta är en del av konferensen om Europas framtid vars syfte är att ge EU-medborgarna möjlighet att få sin röst hörd. De synpunkter som kommer in under bokmässan förs vidare och blir en del av EU:s överläggningar om vilket slags Europa vi vill bygga.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Trots att endast ungefär tio procent av Finlands åkerareal består av torvåkrar står de för cirka 60 procent av hela jordbrukets klimatutsläpp. Därför försöker jord- och skogsbruksministeriets åtgärdsprogram Fånga kolet febrilt komma fram till lösningar som gör det möjligt att odla torvåkrar klimatsmart i framtiden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De digitalt avancerade EU-ländernas ministrar diskuterar i Luxemburg hur man med hjälp av digital teknik kan främja en grön omställning och uppnåendet av klimatmålen från Paris.Ministermötet för D9+-länderna, det vill säga de digitalt avancerade EU-länderna, ordnas i Luxemburg den 27 oktober 2010. Ordförande för mötet är Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel. Finland representeras vid mötet av näringsminister Mika Lintiläs statssekreterare Jukka Ihanus. Utöver de nio länder som officiellt hör till D9+-gruppen har också EU-rådets nuvarande ordförandeland Slovenien och Litauen bjudits in till mötet.Diskussionen om den digitala omställningen är aktuell i hela EU, och ministrarnas diskussion förs endast några dagar före den internationella klimatkonferensen COP26. Diskussionen inleds med anförande av Thomas Kallstenius, verkställande direktör för vetenskaps- och teknologiinstitutet i Luxemburg. Han presenterar ett digitalt dubbelprojekt som fokuserar på den nationella energisektorn i Luxemburg. Dessutom presenterar en representant för Europeiska kommissionen EU:s förslag om en grön giv. Finland och näringsminister Lintilä, som var ordförande för gruppens möte i januari, betonade artificiell intelligens, kvantteknik och framtidens konnektivitet i Europeiska kommissionens färdplan för det digitala årtiondet .Gemensamt för D9+-länderna är att de utnyttjar digitalisering D9+ är en ministergrupp för digitalt avancerade EU-länder. Den har som mål att främja utnyttjande och genomförande av digitalisering och spridande av bästa praxis. Till gruppen hör Belgien, Danmark, Estland, Finland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Spanien, Sverige och Tjeckien. Gemensamt för dessa länder är deras höga placering på DESI-indexet som Europeiska kommissionen använder för att kartlägga EU-ländernas digitala handlingsförmåga och utveckling. DESI-indexet följer EU-ländernas framsteg när det gäller att utnyttja digitalisering inom fem delområden: anslutbarhet, humankapital (bland annat digital kompetens), hur medborgarna använder sig av e-tjänster, hur företag använder sig av digital teknik samt digitala offentliga tjänster. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Av finländarna anser 68 procent att utvecklingssamarbete är mycket eller ganska viktigt. En fjärdedel uppger dock att deras inställning har blivit mer negativ på senare tid. Majoriteten tror att Finlands utvecklingssamarbete har förbättrat kvinnors och flickors ställning i Afghanistan under de senaste 20 åren. Detta framgår av en opinionsundersökning som Taloustutkimus har gjort på uppdrag av utrikesministeriet.En klar majoritet av finländarna är för utvecklingssamarbete. Inställningen till det är dock starkt uppdelat utifrån kön och partianknytning.
Majoriteten av de tillfrågade anser att deras åsikt i frågan inte har förändrats under den senaste tiden. Samtidigt upplever 27 procent att deras inställning till utvecklingssamarbete har blivit mer negativ och 14 procent att den har blivit mer positiv.
”Fler än fyra av fem finländare anser att det är viktigt eller mycket viktigt att utrota fattigdomen och ojämlikheten i världen. Detta är också det främsta målet för Finlands utvecklingssamarbete. Man måste sikta på samma mål också på andra sätt, som med hjälp av handeln”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.
Även om utvecklingssamarbete samt att minska fattigdomen och ojämlikheten anses vara viktigt, litar en stor del av medborgarna inte på att arbetet är effektivt och resultatrikt.
”Vi måste vara lyhörda för denna oro och se till att medborgarna framöver får tillräcklig information om vårt arbete och dess effektivitet. Olika utdragna konflikter och katastrofer kan vara faktorer som får medborgarna att tvivla på att det överhuvudtaget går att åstadkomma hållbara resultat. Genom vår uppföljning vet vi att vi gör det”, säger minister Skinnari. Utrikesministeriet lämnar en omfattande resultat- och effektivitetsrapport till riksdagen hösten 2022.
Afghanistan väcker oro, man tror att stödet är effektivt
Undersökningen gjordes i slutet av augusti, då utrikesnyheterna dominerades av information om talibanernas maktövertagande i Afghanistan. En klar majoritet (86 %) av dem som deltog i undersökningen uttryckte oro över kvinnors och flickors ställning under talibanregimen.
Majoriteten – 65 procent – tror att Finlands utvecklingssamarbete har förbättrat kvinnors och flickors ställning i Afghanistan under de senaste 20 åren. Humanitärt bistånd till afghanska medborgare anser vara viktigt av 75 procent av de tillfrågade. Däremot förhåller sig fler skeptiska till att inleda långsiktigt utvecklingssamarbete i landet: 48 procent av kvinnorna och 31 procent av männen är för detta.
Ny metod för opinionsundersökningen
Utrikesministeriet har årligen i nästan tjugo års tid utrett finländarnas åsikter om utvecklingssamarbetet. Under de senaste åren har undersökningarna gjorts genom besöksintervjuer. I år ändrades metoden till en internetpanel. Resultaten för detta år är därför inte jämförbara med resultaten för tidigare år.
”När samma frågor har ställts samtidigt både vid besöksintervjuer och i internetpanelen, finner man att internetpanelen som metod förklarar antalet personer som förhåller sig negativa till och tvivlar på effektiviteten i utvecklingssamarbetet samt förändringen i antalet jämfört med tidigare år. Det är tydligen lättare att ge kritiska svar i en anonym online-miljö än vid en fysisk intervju där svarspersonen, som har släppt in intervjuaren i sitt hem, i princip kanske är mer mottaglig och tillmötesgående”, säger Juho Rahkonen, forskningsdirektör vid Taloustutkimus. I vissa frågor finns avsevärda skillnader i resultaten, trots att befolkningsgrupperna är representerade i båda metoderna med liknande procentandelar, till exempel i fråga om ålder, kön och partipolitisk ståndpunkt. I undersökningen deltog 1 173 personer på olika håll i Finland. Undersökningens felmarginal är 2,7 procentenheter med en konfidensnivå på 95 procent. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet arbetslösa arbetssökande minskade med 50 500 personer. I september anmäldes 96 500 nya lediga jobb. Allt som allt fanns det 170 300 lediga jobb, vilket är 67 300 fler än för ett år sedan.Vid arbets- och näringsbyråerna och inom ramen för kommunförsöken fanns det i slutet av september sammanlagt 265 300 arbetslösa arbetssökande. Det är 50 500 färre än ett år tidigare, men 39 300 fler än för två år sedan i september. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 15 700. Av de arbetslösa arbetssökandena var 143 200 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av september fanns det i hela landet 31 500 permitterade, vilket är 42 100 färre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 21 100, vilket är 35 700 färre än i september i fjol. Från och med augusti minskade antalet permitterade på heltid med 3 500.Antalet långtidsarbetslösa var 109 400Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 109 400. Detta är 28 300 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 101 800, det vill säga 11 700 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 8 700 färre än i september i fjol, det vill säga sammanlagt 29 400. I januari–september avslutades i genomsnitt 60,1 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 3,6 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeAntalet nya lediga jobb som anmäldes under september månad var 96 500, det vill säga 38 500 fler än i september i fjol. Allt som allt fanns det i september 170 300 lediga jobb, vilket är 67 300 fler än för ett år sedan.I slutet av september deltog 110 800 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 3 100 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Trenden för det relativa arbetslöshetsgraden 7,6 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i september 17 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Trenden för det relativa sysselsättningstalet var 72,5 procent, dvs. 2,6 procentenheter högre än i september i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 191 000, vilket är 11 000 färre än för ett år sedan. Trenden för det relativa arbetslöshetstalet var 7,6 procent, dvs. 0,7 procentenheter lägre än ett år tidigare.Pressmeddelande om ändringar i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning från ingången av 2021: https://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2020-12-22_uut_001_sv.htmlCentrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen: Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning. I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På grund av klimatförändringen är översvämningar och torka allt vanligare i Saimen. Eftersom vattenförhållandena varierar ovanligt mycket oftare än tidigare, har den finsk-ryska gränsvattendragskommissionen kommit överens om gemensamma åtgärder för att öka det proaktiva arbetet och informationsutbytet när det gäller avtappningar i Saimen och Vuoksen.Fördraget om avtappningsstadgan för Saimen och Vuoksen som undertecknades av Finland och Sovjetunionen 1989 är fortfarande i kraft mellan Finland och Ryssland. Enligt avtappningsstadgan ska vattenståndet i Saimen och vattenflödet i Vuoksen hållas på så normal nivå som möjligt. Vattenståndet i Saimen regleras inte i normala fall, det vill säga när vattenståndet avviker mindre än 0,5 meter från den aktuella tidpunktens genomsnittliga vattenstånd.  Syftet med avtappningsstadgan är att sänka exceptionella översvämningstoppar och höja exceptionellt låga vattenstånd i Saimen. Avtappningen till Vuoksen kan ökas eller minskas om vattennivån stiger eller riskerar att stiga över eller sjunka under den normala variationen i vattennivån. När man genomför avtappningarna, tar man hänsyn till vilka konsekvenser detta medför för Finland och Ryssland.Under de senaste åren har i synnerhet vinterregnen varit rikligare i Saimenområdet än tidigare. Avtappningsstadgan har visat sig fungera väl och avtappningarna görs även i fortsättningen inom ramarna för stadgan. Det proaktiva arbetet ökas och de exceptionella avtappningarna inleds tidigare än förut utgående från vattenprognoserna. På detta sätt kan man bättre än tidigare bereda sig på översvämningar och torka som ökar på grund av klimatförändringen. – De gemensamma åtgärderna i samband med avtappningarna i Saimen och Vuoksen är ett historiskt steg i gränsvattendragssamarbetet mellan Finland och Ryssland och visar att vi tillsammans är beredda att svara på de utmaningar som klimatförändringen medför, säger jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio som också är ordförande för gränsvattendragskommissionen i Finland.Avtappningsstadgan för Saimen Avtappning från Saimen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har tillsammans med sina samarbetspartner utarbetat ett nytt operativt program för att minska ammoniakutsläpp från jordbruket i enlighet med de skärpta internationella kraven. Det första operativa programmet togs fram 1994, det föregående programmet är från 2018.God luftkvalitet är viktig för människors och djurs hälsa och trivsel samt naturens välmående. I Finland är luftkvaliteten allmänt taget god, men vi måste hela tiden arbeta för den inom olika sektorer.Finland har såväl internationellt som på EU-nivå åtagit sig att förbättra luftkvaliteten genom att minska utsläppen till atmosfären. En av de gaser som ska minskas är ammoniak.Största delen av våra ammoniakutsläpp kommer från jordbruket, vilket betyder att jordbruket kan påverka ammoniakutsläppen och därigenom luftkvaliteten väldigt mycket. Från och med 2020 ska Finland minska ammoniakutsläppen med 20 procent jämfört med 2005 års utsläpp.Jord- och skogsbruksministeriet har tillsammans med miljöministeriet, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Finlands naturskyddsförbund och  Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK uppdaterat det operativa programmet för att minska jordbrukets ammoniakutsläpp 2021–2027. Uppdateringen har i huvudsak gjorts av temagruppen som arbetat med att genomföra det nationella luftvårdsprogrammet 2030. Med hjälp av de åtgärder som ingår i det operativa programmet vill man minska jordbrukets ammoniakutsläpp så att de ligger i linje med kraven. De effektivaste åtgärderna har att göra med att lagra och sprida stallgödsel. Det föregående operativa programmet som löpte över åren 2018-2020  blev klart 2018. Det första programmet togs fram 1994.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nordatlantiska rådet (North Atlantic Council, NAC), som består av ambassadörerna i Natos medlemsländer, och rådets ordförande generalsekreterare Jens Stoltenberg besöker Finland den 25–26 oktober 2021. Bild: NATOBesöket inleds med ett bilateralt samtal mellan republikens president Sauli Niinistö och generalsekreterare Stoltenberg, samt med presidentens samtal med rådet.Utrikesminister Haavisto träffar Nato-rådet under ett lunchsamtal. Dessutom har utrikesminister Haavisto ett bilateralt möte med generalsekreterare Stoltenberg.Under dagen besöker Nato-ambassadörerna även riksdagen, där de träffar talman Anu Vehviläinen och representanter för utrikes- och försvarsutskotten. I programmet ingår därtill ett besök hos Gardesjägarregementet under ledning av försvarsminister Antti Kaikkonen och kommendör för Försvarsmakten general Timo Kivinen.På kvällen träffar statsminister Sanna Marin generalsekreterare Stoltenberg bilateralt och bjuder Nato-ambassadörerna på middag.I programmet tisdagen den 26 oktober ingår ett möte med inrikesminister Maria Ohisalo och dessutom får gästerna bekanta sig med verksamheten vid Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot.Besöket erbjuder en möjlighet att främja Natos förståelse av säkerhetsläget i Östersjöregionen och i norra Europa. Besöket är också ett tecken på Finlands och Sveriges nära Nato-partnerskapet och de nära bilaterala relationerna mellan Finland och Sverige.Från Finland fortsätter rådet och generalsekreteraren sin resa till Sverige, som de besöker den 26–27 oktober.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Beredningen av en totalreform av sexualbrottslagstiftningen har fortsatt utifrån den omfattande remissbehandling som ordnades för ett år sedan. Den mångsidiga respons som samlades in har beaktats i den fortsatta beredningen. De viktigaste preciseringarna gäller bestämmelserna om våldtäkt och bestämmelserna om sexualbrott mot barn. Justitieministeriet ber nu vissa centrala experter om preciserande synpunkter på lagutkastet.Utgångspunkterna för totalreformen är att stärka vars och ens sexuella självbestämmanderätt och personliga integritet.Bestämmelserna om våldtäktI lagutkastet ändras definitionen av våldtäkt så att den utgår från brist på samtycke. Detta genomförs så att våldtäkt definieras som samlag med en person som inte deltar frivilligt.I den fortsatta beredningen har bestämmelserna ytterligare preciserats med beaktande av remissvaren. Det ska inte anses som frivilligt deltagande i samlag om personen inte har uttryckt sin frivillighet verbalt, genom sitt uppförande eller på något annat sätt.Det räknas inte heller som frivillighet om en person tvingas att uttrycka samtycke eller om hen på grund av omständigheterna inte kan formulera eller uttrycka sin vilja. En sådan situation kan uppstå till exempel om en person har utsatts för våld, om hen är rädd eller om hen inte har en verklig valmöjlighet på grund av allvarligt missbruk av maktposition.Den reviderade lagstiftningen innebär att fler gärningar kommer att straffas som sexualbrott än idag. Syftet är att definitionen av våldtäkt framför allt tar hänsyn till offrets egen vilja och inte enbart till hur förövaren har agerat. Detta innebär att straffansvaret realiseras bättre och att offrets ställning stärks.  Genom lagstiftningen fastställs inga gränser för sexuellt umgänge mellan vuxna, så länge som det inte kränker någons självbestämmanderätt.Skyddet av barn stärksI lagutkastet har bestämmelserna om sexualbrott mot barn förtydligats och förenklats. Straffansvaret och påföljderna har skärpts.En av utgångspunkterna i lagförslaget är att ett barn inte på ett giltigt sätt kan ge sitt samtycke till sexuella handlingar med en vuxen.Samlag med ett barn under 16 år ska i sig enligt förslaget i regel bestraffas som våldtäkt mot barn. Gärningar av detta slag ändras således i strafflagen som regel från utnyttjandebrott till våldtäkt mot barn. Minimistraffet höjs från ett år till två år i fängelse. Utgångspunkten är att fängelsestraffet därmed i praktiken ska dömas som ovillkorligt.Inbördes sexuellt umgänge mellan ungdomar som inte kränker någons sexuella självbestämmanderätt ska inte heller i framtiden vara straffbart.Avsikten är att regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen i början av 2022.Statsrådets projektportal

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari reser till Stockholm den 25 oktober. Ministern träffar Sveriges utrikeshandelsminister Anna Hallberg och företrädare för den svenska industrin tillsammans med svenska och finska företag och universitet.Finlands och Sveriges utrikeshandelsministrar träffades i Lahtis i september och kom då överens om ett tätare samarbete för att stärka finansieringen av ländernas forsknings- och utvecklingsverksamhet, nya investeringar och internationalisering. Under detta besök är avsikten att konkretisera planerna tillsammans med högskolor och företag.”I Lahtis kom vi överens om att konkretisera samarbetet kring eldriven transport och koldioxidneutralt byggande. Genom att förena våra krafter blir vi starkare internationellt”, säger minister Skinnari. Under sitt besök träffar minister Skinnari Sveriges utrikeshandelsminister Anna Hallberg och Marcus Wallenberg, som företräder den svenska industrin. Ministrarna kommer tillsammans att träffa representanter för näringslivet och universitet. Från Sverige deltar bland annat Luleå tekniska universitet, Stora Enso och SSAB. Bland annat Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet (LUT), som satsar på klimatneutralt byggande och eldrivna transporter, och tillväxtföretaget Kempower från Lahtis, företräder Finland. Minister Skinnari träffar också Sveriges finansminister Magdalena Andersson.”Samarbetet mellan Finland och Sverige är mycket intensivt på nästan alla områden, inklusive handel och forskning. Den globala konkurrensen är mycket hård och därför ligger det i båda ländernas intresse att just vi samarbetar”, säger Skinnari. 

Källa: Valtioneuvosto.fi