NordenBladet — Projektet Fakta om diskriminering, som samordnas av justitieministeriet, ordnar ett diskussionsmöte den 25 oktober. Vid evenemanget diskuteras målen för regnbågspolitiken och publiceras en utredning om förverkligandet av sexuella minoriteters och könsminoriteters grundläggande och mänskliga rättigheter i Finland.Hur kan man bättre främja sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter i Finland? Hur kan man utnyttja information på ett bättre sätt i beslutsfattandet? Dessa är några av de frågor, som gäller hbtqi-personers jämlikhet och ställning i samhället, som diskuteras vid justitieministeriets HLBTIQ-diskussionsmöte i dag den 25 oktober.Vid evenemanget publiceras också en utredning om förverkligandet av sexuella minoriteters och könsminoriteters grundläggande och mänskliga rättigheter i Finland. Utredningen Vägen till ett regnbågsvänligare Finland innehåller en lägesbedömning av hur sexuella minoriteters grundläggande och mänskliga rättigheter tillgodoses samt förslag till mål och åtgärder för regnbågspolitiken under de närmaste åren. Utredningen täcker olika förvaltningsområden och livsområden i stor utsträckning. Syftet med utredningen är att ge statsrådet stöd i att systematiskt stärka hbtqi-personers grundläggande och mänskliga rättigheter. Vid evenemanget publiceras dessutom ett infoblad om utvecklingen av insamlingen av information om hbtqi-grupper. Infobladet ger konkreta förslag till att utveckla insamlingen av information och främja jämlikhet.Evenemanget riktar sig till beslutsfattare, tjänstemän, forskare, jämlikhetsexperter och aktörer inom det civila samhället. Redaktör Laura Haimila är speaker för evenemanget.Evenemanget är en del av projektet Fakta om diskriminering, som finansieras ur EU:s program för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap.
 Vägen till ett regnbågsvänligare Finland – Lägesbedömning av hur sexuella minoriteters och könsminoriteters grundläggande och mänskliga rättigheter tillgodoses i Finland 2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikko representerar Finland när EU-ländernas finansministrar sammanträder till videokonferens torsdagen den 28 oktober.Samtliga EU-länder måste lägga fram en nationell plan för återhämtning och resiliens så att de kan få finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Finlands plan för återhämtning och resiliens överlämnades till EU den 27 maj. Planen en är en del av Finlands program för hållbar tillväxt.Europeiska kommissionen offentliggjorde den 4 oktober en positiv bedömning av Finlands plan. Samtidigt lade kommissionen fram ett förslag till rådets genomförandebeslut. Beslutsförslaget innehåller bl.a. delmål och mål med hjälp av vilka genomförandet av Finlands plan följs upp.Rådet godkänner planerna efter mötetEU-ländernas finansministrar diskuterar vid sin videokonferens Finlands, Estlands och Rumäniens planer för återhämtning och resiliens. EU-rådet ska godkänna planerna och genomförandebesluten inom några dagar genom skriftligt förfarande.Finland kan godkänna Estlands och Rumäniens planer.När rådet har godkänt Finlands plan för återhämtning och resiliens får Finland tillgång till 13 procent av EU-finansieringen, dvs. 271 miljoner euro i löpande priser. Riksdagen har godkänt den tredje tilläggsbudgeten, vilken drar upp riktlinjerna för användningen av finansieringen i år. Nästa års EU-finansiering ingår i regeringens budgetproposition.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i Barentsrådets utrikesministermöte i Tromsø den 25–26 oktober. Mötet avslutar Norges ordförandeskap i rådet varefter Finland övertar ordförandeskapet under den kommande tvåårsperioden.Avsikten är att ministrarna vid mötet ska godkänna inrättandet av en ny projektfond för Barentsregionen, en ny klimatpolitisk handlingsplan för Barentsregionen och ett ställningstagande som omfattar ett sammandrag av de viktigaste resultaten under Norges ordförandeskap och som stakar ut prioriteringarna under Finlands ordförandeskap.Under sitt ordförandeskap har Finland som mål att arbeta för en hållbar utveckling och en sund miljö, kontakter mellan människorna, fungerande transporter och förbindelser. Finland vill särskilt stärka regionens urarter och bekämpa invasiva arter. I samband med mötet hålls också ett toppmöte för ungdomarna i Barentsregionen.Vid slutet av Finlands ordförandeskap 2023 infaller Barentssamarbetets 30-årsjubileum.I samband med mötet har utrikesminister Haavisto enskilda möten med bland annat Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt, Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och guvernören för det autonoma distriktet Nentsien, Jurij Bezdudnij.Till Barentsrådet hör de nordiska länderna, Ryssland och EU. I rådets arbete deltar också företrädare för regionens ursprungsfolk och Barents regionråd. Det regionala samarbetet, inklusive Barentssamarbetet, är ett viktigt sätt för Finland att främja stabiliteten och säkerheten, en hållbar utveckling och ekonomiska möjligheter i sina närområden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president fattade beslut om sidoackrediteringar fredagen den 22 oktober.Republikens president ackrediterade chefen för Finlands ambassad i Madrid, ambassadör Sari Rautio, i Andorra och chefen för Finlands ambassad i Nairobi, ambassadör Pirkka Tapiola, i Seychellerna och Uganda. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin besöker Berlin tisdagen den 26 och onsdagen den 27 oktober.På onsdagen träffar statsminister Marin Tysklands förbundskansler Angela Merkel och på tisdagen finansminister och vice förbundskansler Olaf Scholz.Tisdagen den 26 oktober deltar statsminister Marin i världshälsotoppmötet World Health Summit, som årligen ordnas i Berlin. I toppmötet deltar flera av Världshälsoorganisationen WHO:s medlemsländer, internationella organisationer, civilsamhällesorganisationer, akademiska institutioner och aktörer inom den privata sektorn. Statsminister Marin öppnar mötets avslutande del med ett anförande om välfärdsekonomi. Diskussionen kan följas i direktsändning på toppmötets webbplats.Statsminister Marin har också ett enskilt möte med WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europaminister Tytti Tuppurainen och kommunminister Sirpa Paatero representerar Finlands regering via distansförbindelse vid det andra plenarmötet för konferensen om Europas framtid, som hålls i Strasbourg den 22–23 oktober 2021. Finland representeras också av medborgarrepresentanten Ninni Norra.Plenarmötets diskussioner bereds i nio temaarbetsgrupper som inleder sitt arbete på fredagen. Arbetsgrupperna behandlar bland annat frågor som allmänheten tagit upp vid öppna diskussionsmöten runtom i Europa, i medborgarpanelerna på EU-nivå och på webbplattformen för konferensen om Europas framtid.Europaminister Tuppurainen, som är minister med ansvar för konferensen om Europas framtid, representerar Finland i en arbetsgrupp där temat är värden, rättigheter, rättsstatsprincipen och säkerhet. Kommunminister Paatero representerar Finland i en arbetsgrupp för digitalisering.”Finland hör till de ledande länderna i Europa när det gäller digitalisering, och det ger oss möjligheter att påverka. Vi agerar i EU för en människoorienterad och jämlik vision för en digital framtid för Europa”, säger kommunminister Sirpa Paatero, som är minister med ansvar för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen.Europaminister Tuppurainen håller ett anförande på Finlands regerings vägnar vid plenum på lördagen. På lördagen behandlas bland annat medborgarpanelerna på EU-nivå, medlemsländernas öppna diskussionsmöten för allmänheten och inläggen på webbplattformen. I Finland samlas allmänhetens åsikter och önskemål in bland annat under ministerturnén Europa är vi. De fem första evenemangen i serien har redan ordnats, och många fler är på kommande på olika håll i landet.”Det är viktigt att konferensen om Europas framtid förblir ett projekt som finns nära medborgarna. Detta måste också synas vid plenarmötena och i arbetsgrupperna. Vi måste utnyttja fullt ut möjligheten att höra européernas tankar i denna utsträckning och ytterligare öka transparensen i unionen”, konstaterar minister Tytti Tuppurainen.Finländarna får fritt dela sina tankar på webbplattformen för konferensen om Europas framtid. Där samlas det in åsikter om bland annat värden, klimat, ekonomi, hälsa och utbildning. Den EU-gemensamma hashtaggen i sociala medier är #FramtidenÄrDin.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska rådet sammanträdde i Bryssel den 21 oktober. EU-ländernas ledare diskuterade höga energipriser, rättsstatsläget i EU, coronapandemin och handelspolitik. I fråga om yttre förbindelser behandlade EU-ländernas ledare också klimatmötet COP26 i Glasgow, det östliga partnerskapet och Asem-toppmötet. Finlands representant vid Europeiska rådets möte är statsminister Sanna Marin. Mötet fortsätter på fredagen.Europeiska rådet förde en omfattande diskussion om effekterna av stigande energipriser på medborgare och företag. Kommissionen och rådet uppmanas att överväga åtgärder på medellång och lång sikt som förhindrar alltför stora prisfluktuationer. Samtidigt är målet att bidra till en flexibel energiförbrukning i EU och säkerställa en grön omställning. Energirådet samlas till ett extra möte i Luxemburg den 26 oktober för att överväga fortsatta åtgärder.Finland anser att det är viktigt att frångå fossila bränslen för att undvika prischocker. Samtidigt måste man öka andelen förnybara energikällor och andra utsläppsfria energikällor. Vid prishöjningar måste man ta hänsyn till de mest utsatta konsumenterna.Utanför mötets egentliga agenda behandlade EU-ländernas ledare också rättsstatsläget i medlemsländerna. Vid diskussionen framfördes oro över ifrågasättandet av EU-rättens företräde. Finland anser att åtgärderna för att stärka rättsstatsprincipen i Europa bör fortsätta. Demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande och mänskliga rättigheterna är grunden för all verksamhet i EU.Europeiska rådet konstaterade att vaccinationerna har lett till betydande framsteg i kampen mot covid-19. För att ytterligare öka vaccinationstäckningen bör man bland annat bekämpa desinformation. Därtill måste vaccintillverkningen påskyndas ytterligare, också för att EU ska kunna uppfylla sin förbindelse till global solidaritet. EU måste ha bättre beredskap inför eventuella framtida kriser.Europeiska rådet höll en strategisk diskussion om målen för handelspolitiken. Finland anser att EU ska hålla sig öppen för internationell handel och internationella investeringar och att EU ska inta en ledande roll i reformen av Världshandelsorganisationen. Handelspolitiken måste också bidra till målen för hållbar utveckling.I fråga om yttre förbindelser diskuterade Europeiska rådet förberedelserna inför Asem-toppmötet den 25–26 november och toppmötet inom det östliga partnerskapet den 15 december. Inför COP26-mötet i Glasgow efterlyser stats- och regeringscheferna ambitiösa globala insatser mot klimatförändringarna.Europeiska rådet noterade också förberedelserna inför COP15-mötet om biologisk mångfald, som ordnas i Kunming i Kina. Det behövs ambitiösa åtgärder för att stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fredagen den 22 oktober deltar försvarsminister Antti Kaikkonen i en arbetssession under andra mötesdagen av Natos försvarsministermöte. Arbetssessionens teman är geostrategiska utmaningar och samarbetet mellan EU och Nato.

“Nato är en viktig aktör som främjar den transatlantiska och europeiska säkerheten och stabiliteten. Det är viktigt för Finland att regelbundet kunna utbyta åsikter med Nato och dess allierade”, säger försvarsminister Antti Kaikkonen.

Utöver Natoländerna har Finlands och Sveriges försvarsministrar bjudits in till mötet samt EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Josep Borrell. Mötet hålls i Natos högkvarter i Bryssel.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet lämnade den 21 oktober 2021 till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om en effektreserv som säkerställer balansen mellan elproduktion och elförbrukning. Lagen bringas till sitt innehåll i överensstämmelse med kraven i EU-förordningen om den inre marknaden för el när det gäller bedömningen av resurstillräcklighet och införandet av kapacitetsmekanismer.Syftet med propositionen är att utveckla effektreservsystemet så att det motsvarar de nya krav som EU-regleringen ställer på strategiska reserver. Syftet med effektreservsystemet är också i fortsättningen att säkerställa att elektriciteten räcker till under vinterperiodens toppförbrukning.En bedömning av behovet av effektreserv och av mängden behövlig kapacitet ska i fortsättningen göras minst vartannat år. Bedömningen ska basera sig på en nationell bedömning enligt elmarknadsförordningen som kompletterar den europeiska bedömningen av resursernas tillräcklighet. Dessutom ska Energimyndigheten vid dimensioneringen av effektreserven beakta den målnivå för elleveranssäkerheten som fastställts genom beslut av statsrådet.Utöver kraftverk och objekt med förmåga till flexibel elförbrukning kan i effektreserven i fortsättningen också ingå energilager som uppfyller de tekniska kraven samt kombinationer av dessa enheter (aggregering). Effektreserven ska till skillnad från tidigare anmälas till Europeiska kommissionen som statligt stöd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen betonar att omställningen till ett klimatneutralt samhälle bör ske på ett socialt och regionalt rättvist sätt. Regeringen anser det principiellt nödvändigt att klimatåtgärdernas eventuella skadliga effekter på inkomstfördelningen kompenseras särskilt för låginkomsttagare och utsatta hushåll. Enligt regeringen är kommissionens förslag i dess nuvarande form dock inte ändamålsenligt. Regeringen kritiserar särskilt möjligheten till direkta inkomstöverföringar från EU:s budget som ingår i förslaget, och betonar att överlappande kompensationssystem bör undvikas.Regeringen tog ställning till kommissionens förslag att inrätta en ny samhällsfacilitet för klimatåtgärder i sin U-skrivelse till riksdagen i dag. Inrättandet av samhällsfaciliteten har ett tätt samband med den föreslagna utvidgningen av utsläppshandeln att innefatta drivmedel och uppvärmningsbränslen, som regeringen i princip förhåller sig positiv till. I och med den nya utsläppshandeln fastställs för vägtrafiken och uppvärmningen av byggnader ett pris vars kostnadseffekter kan inverka negativt på utsatta hushåll, mikroföretag och personer som använder trafiken. Syftet med samhällsfaciliteten är att minska de negativa konsekvenserna. Samhällsfaciliteten som föreslås av kommissionen uppgår till 72,2 miljarder euro och ska fungera under viss tid 2025–2032.Regeringen anser att det på allmän plan är bra att man med hjälp av auktionsintäkterna från det nya utsläppshandelssystemet kan kompensera eventuella negativa konsekvenser för de mest utsatta hushållen och andra aktörer, och å andra sidan stödja rena investeringar. Regeringen anser det också vara positivt att kommissionen fäster uppmärksamhet vid att klimatåtgärderna ska genomföras på ett rättvist sätt. Propositionen är dock inte i sin nuvarande form ändamålsenlig.Regeringen betonar att man vid den fortsatta beredningen av förslaget bör fästa uppmärksamhet vid det mervärde som kan uppnås på EU-nivå, kostnadseffektiviteten och den administrativa bördan. Regeringen förhåller sig med reservation också till samhällsfacilitetens storlek.Regeringen ställer sig kritisk till att öppna den fleråriga budgetramen och till direkt finansiering av sociala förmåner från EUFinansieringen av samhällsfaciliteten sker genom att medlemsstaterna överlåter en fjärdedel av intäkterna från auktioneringen av de nya utsläppsrätterna för vägtrafik och uppvärmning av byggnader till EU:s egna medel. Förslaget förutsätter ändringar i beslutet om EU:s egna medel. Dessutom förutsätter det att beslutet om den fleråriga budgetramen ändras. Regeringen förhåller sig mycket kritisk till ändringarna. För att samhällsfacilitetens medel ska kunna utnyttjas förutsätts det att en medlemsstatsspecifik plan utarbetas och godkänns av kommissionen. Medlemsstaterna kan använda bidragen från samhällsfaciliteten till åtgärder som minskar beroendet av fossila bränslen och som bidrar till övergången till utsläppssnål och utsläppsfri trafik och uppvärmning av byggnader. Förslaget gör det dessutom möjligt för medlemsstaterna att i planerna rikta direkta inkomstöverföringar till sårbara hushåll, trafikanvändare och mikroföretag. Regeringen konstaterar att medlemsstaterna i första hand ska ansvara för miniminivån på grundskyddet som en del av sina system för social trygghet. Statsrådet ställer sig särskilt kritiskt till att EU vid sidan av medlemsstaterna ska vara finansiär av direkta sociala förmåner.Regeringens ståndpunkt är att den har beredskap att granska andra alternativ som möjliggör en lösning som är förenlig med riksdagens ståndpunkter och Finlands klimatpolitiska mål. Denna bedömning kan göras om det krävs för genomförandet av 55 %-paketet eller uppnåendet av en helhet som är tillräckligt ambitiös med tanke på Finlands mål.”Samhällsfaciliteten väcker tvivel och många frågor – och av helt grundad anledning. Det är dock viktigt att ha helhetsbilden i åtanke. Kommissionens förslag om att utvidga utsläppshandeln och inrätta en samhällsfacilitet är tätt sammanlänkade med varandra. Om samhällsfaciliteten inte inrättas och det inte uppstår någon ny utsläppshandel går vi miste om ett effektivt sätt att minska fossila utsläpp överallt i EU och särskilt i de medlemsstater som har mindre skyldigheter utanför utsläppshandeln än vi. Därför är det viktigt att Finlands ståndpunkt inte är ett kategorisk nej, och att olika alternativ utreds”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Hur framskrider arbetet?Kommissionens förslag om en ny samhällsfacilitet är en del av EU:s mer omfattande klimatpaket, det vill säga 55 %-paketet, som Europeiska kommissionen publicerade i juli. Genom paketet genomförs EU:s åtagande att minska utsläppen med minst 55 procent fram till 2030 och att uppnå klimatneutralitet på EU-nivå före 2050.Behandlingen av lagförslagen har redan inletts i arbetsgrupperna vid Europeiska unionens råd. Förhandlingarna pågår åtminstone till 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi