NordenBladet — En arbetsgrupp inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslår att uppgifterna med tillstånd, styrning och tillsyn inom social- och hälsovård ska koncentreras till ett nytt nationellt tillsynsverk för social- och hälsovården. Det föreslås att det nya ämbetsverket ska sköta Valviras uppgifter i sin helhet och de uppgifter inom ansvarsområdena för basservice, rättsskydd och tillstånd som nu sköts av regionförvaltningsverken under social- och hälsovårdsministeriets styrning. Uppgifterna gäller den tillsyn inom social- och hälsovården, miljö- och hälsoskyddet och alkoholförvaltningen som säkrar klient- och patientsäkerheten och livsmiljöns sundhet. Den här lösningen är den bästa med tanke på de aktuella behov som gäller utvecklingen av tillsynen över social- och hälsovården. Enligt arbetsgruppen borde tillsynsverket inrättas så fort som möjligt. Syftet med inrättandet av tillsynsverket är att skapa en grund för den fortsatta utvecklingen av tillsynsuppgifterna.Arbetsgruppen föreslår att de nya tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifterna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde i huvudsak ska koncentreras till det nya tillsynsverket. Enligt arbetsgruppen borde myndigheterna inom förvaltningsområdet också tillsammans utveckla samarbetet och kunnandet ytterligare. Om tillsynsverket förverkligas anser arbetsgruppen att man borde fortsätta med att utreda möjligheterna att även överföra regionförvaltningsverkenas arbetsskyddstillsyn till det nya nationella tillsynsverket. Om arbetsskyddstillsynen ska skötas av det nationella tillsynsverket förutsätts det dock en mer omfattande utredning som beaktar en eventuell större totalreform av regionförvaltningen och förändringar i andra verksamhetsmiljöer.  Den 19 oktober 2020 tillsatte social- och hälsovårdsministeriet en intern arbetsgrupp för att utreda möjligheterna att omorganisera tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifterna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Arbetsgruppen avslutade sitt arbete vid utgången av september. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Invånarna i det nordligaste Finland har möjlighet att diskutera EU-frågor med Europaminister Tytti Tuppurainen i Utsjoki den 2 november. Teman för det öppna diskussionsmötet är gränsöverskridande samarbete och klimatförändringarnas konsekvenser för samekulturen och de lokala näringarna.Evenemanget i Utsjoki ingår i statsrådets evenemangsserie ”Europa är vi”. Ministrarna kommer under hösten och vintern att besöka olika orter runt om i landet för att höra finländarnas förhoppningar angående EU:s utveckling.Evenemangsserien är en del av konferensen om Europas framtid, vars syfte är att samla in EU-medborgarnas tankar och åsikter om Europas framtid. Det nordligaste evenemanget inom ramen för både konferensen om Europas framtid och ”Europa är vi”-turnén ordnas i Utsjoki.”Det är viktigt att vi hör finländare från så många delar av landet som möjligt. Det här nordliga evenemanget erbjuder oss en viktig chans att lyfta fram EU:s nordliga dimension. Finlands geografiska läge ger oss ett exceptionellt perspektiv som också ska få höras under konferensen. Jag hoppas att så många som möjligt griper chansen att dela sina tankar på det sätt de anser naturligt”, säger minister Tuppurainen.Diskussionen vid evenemanget i Utsjoki fokuserar framför allt på två teman: klimatförändringarnas konsekvenser för näringarna och kulturen i den arktiska regionen samt EU:s yttre gränser och gränsöverskridande samarbete i invånarnas vardag.Temana behandlas av en panel som består av invånare i den arktiska regionen och i övre Lappland. Dessutom uppmuntras publiken att delta i diskussionen med frågor och egna åsikter.
De frågor som tas upp antecknas på webbplattformen för konferensen om Europas framtid, och Finlands ministrar för fram finländarnas hälsningar vid konferensens plenum.Det är också fritt fram att dela sina tankar på webbplattformen, som är öppen för alla. Där samlas det in åsikter om bland annat värden, klimat, ekonomi, hälsa och utbildning. Den EU-gemensamma hashtaggen i sociala medier är #FramtidenÄrDin.Evenemanget i Utsjoki ordnas tisdagen den 2 november i skolan Utsjokisuun koulu. Evenemanget sänds också direkt på webben. Du kan följa direktsändningen eller se videoupptagningen på tidningen Lapin Kansas webbplats och på webbplatsen eurooppaolemmeme.fi. Evenemanget arrangeras i samarbete mellan statsrådets kansli och Utsjoki kommun.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet håller på att i samarbete med aktörer från det civila samhället utveckla en ny sorts plattform för digitalt deltagande samt en verksamhetsmodell till stöd för barns och ungas deltagande.Den nya digitala plattformen för deltagande, med arbetsnamnet ”digiraati” (sv. digirådet), som är avsedd särskilt för unga, ska öppnas i slutet av 2021 i justitieministeriets tjänst dinåsikt.fi. Idén med plattformen baserar sig på Digiraati-konceptet, som utvecklats i forskningsprojektet ALL-YOUTH vid Tammerfors universitet och testats under det gångna året av bland annat justitieministeriet och Finlands Röda Kors. Erfarenheterna från pilotförsöket och responsen från de unga används i arbetet med att utveckla den nya plattformen.För att stödja barns och ungas deltagande och facilitera råd planeras också en verksamhetsmodell med hjälp av vilken man ska stärka barns och ungas möjligheter till likvärdigt deltagande och öka växelverkan mellan personer i olika åldrar och med olika bakgrund. Verksamhetsmodellens styrka är den täta dialogen mellan den offentliga sektorn och det civila samhället, vilket förhoppningsvis ökar de ungas likvärdiga deltagande i samhällsdebatten.Ett av målen i statsminister Sanna Marins regeringsprogram är att stärka barns och ungas delaktighet och aktivitet i samhället. Syftet med det utvecklingsarbete som nu inletts är att stegvis förnya justitieministeriets webbtjänster för demokrati så att de bättre än i nuläget även stöder barns och ungas likvärdiga deltagande i samhället med hjälp av digitala tjänster.Inom ramen för det nationella demokratiprogrammet och det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik samt som en del av genomförandet av den nationella barnstrategin skapas en plattform för deltagande som en del av justitieministeriets webbtjänster för demokrati. I utvecklingsarbetet deltar förutom ministerierna även Osallisuuden osaamiskeskus (sv. Kompetenscentret för delaktighet), Finlands Röda Kors, Tammerfors universitet och Rättsregistercentralen. I samband med reformen slopas tjänsten ungasideer.fi under 2022. De nuvarande användarna av tjänsten styrs till tjänsten dinåsikt.fi och till andra demokratitjänster. De får också stöd i att börja använda tjänsterna. Det informeras mer om detta under början av 2022.Läs merJustitieministeriets webbtjänster för demokrati på webbplatsen demokrati.fiDet nationella demokratiprogrammet 2025 på justitieministeriets webbplatsGenomföradeplanen för den nationella barnstrategin i statsrådets publikationsarkivRiksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken i statsrådets publikationsarkivWebbplatsen för forskningsprojektet ALL-YOUTH

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Parterna i FN:s klimatkonvention sammanträder i Glasgow i Storbritannien den 31 oktober till den 12 november. Konferensen är den första sedan Parisavtalets avtalsperiod inleddes 2020. Konferensens centrala mål är att sporra länderna till större utsläppsminskningar.Tillkännagivanden om strängare åtaganden för utsläppsminskningar önskas särskilt av statsscheferna, som sammanträder i World Leaders Summit i Glasgow den 1–2 november. Republikens president Sauli Niinistö representerar Finland vid mötet. Under konferensens andra vecka leds Finlands delegation av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Ländernas åtaganden är ännu inte tillräckliga för att begränsa klimatuppvärmningen till 1,5 graderLänderna förutsätts uppdatera sina mål för utsläppsminskningar före konferensen i Glasgow. Bland annat EU och USA har redan meddelat om strängare mål. EU har förbundit sig att minska sina utsläpp med minst 55 procent från 1990 års nivå fram till 2030 och USA har förbundit sig att minska sina utsläpp med minst 50 procent från 2005 års nivå fram till 2030.Konferensen bygger på rapporten från den mellanstatliga klimatpanelen IPCC som publicerades i augusti. Enligt rapporten kommer den globala medeltemperaturen att överskrida 1,5 grader redan under detta årtionde. Sekretariatet för FN:s klimatkonvention publicerade en syntesrapport om ländernas utsläppsminskningsåtaganden i september. Enligt rapporten kommer utsläppen att öka med 16 procent fram till 2030, medan man enligt IPCC borde minska utsläppen med 45 procent för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Med de nuvarande åtgärderna stiger temperaturen på jorden med ca 2,7 grader.“Genomförandet av Parisavtalet måste få ny fart. Vi har alla förbundit oss till att sträva efter att begränsa klimatuppvärmningen till 1,5 grader, men det syns inte ännu tillräckligt i de praktiska åtgärderna. Det krävs striktare löften om utsläppsminskningar i synnerhet av de stora ekonomierna. Förhoppningsvis hör vi sådana vid G20-mötet under veckoslutet. Alla måste ta sitt ansvar”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Förhandlingar om detaljerna i verkställandet av ParisavtaletFörhandlingarna i Glasgow gäller inte ländernas utsläppsminskningsåtaganden, utan verktygen för genomförandet av Parisavtalet. Målet är att nå samförstånd om till exempel detaljerna gällande rapportering som krävs av länderna (den så kallade transparensramen), tidtabellen enligt vilken länderna ska skärpa sina åtaganden och reglerna för användningen av internationella marknadsmekanismer. I reglerna för användningen av marknadsmekanismer är det fråga om hur länderna kan utnyttja de klimatåtgärder som de finansierar i partnerländerna för att nå de egna utsläppsmålen som de har åtagit sig inom ramarna för Parisavtalet.”För EU och Finland är det viktigt att de utsläppsminskningar som uppnås med hjälp av mekanismerna är verkliga och att samma utsläppsminskningar inte räknas till godo i flera länder”, säger Finlands chefsförhandlare Marjo Nummelin.Under mötet söker man också lösningar för ländernas anpassning till klimatförändringar och i synnerhet för finansieringen av klimatåtgärder i utvecklingsländer. Utvecklingsländerna förband sig i samband med Parisavtalet till en årlig klimatfinansiering på minst 100 miljarder US-dollar fram till 2025, men genomförandet av finansieringen ser nu ut att vara utmanande. Dessutom behöver utvecklingsländerna en framtidsutsikt för finansiering också efter år 2025. Särskilt ökad anpassningsfinansiering är en central prioritet för utvecklingsländerna.”Även om det förberedande mötet i Italien i september förlöpte i god anda, har förhandlingarna framskridit mycket långsamt efter klimatkonferensen i Madrid. Åsikterna är i många avseenden fortfarande mycket olika, och vi har ännu ingen bastext att utgå ifrån. Hårda förhandlingar i Glasgow är alltså att vänta”, konstaterar Nummelin.Ordförandelandet Storbritannien vill sätta få fart på länderna utanför förhandlingssalarna med hjälp av kampanjerOrdförandelandet Storbritannien har fört en kampanj med fem stora teman före konferensen i Glasgow. Temana är finansiering, anpassning till klimatförändringar och resiliens, energi, trafik och naturbaserade lösningar.Finland deltar i flera kampanjer och initiativ i anslutning till dem, bland annat i Adaptation Action Coalition, som stärker anpassningen till klimatförändringar och vars mål är att stödja länderna i praktiska anpassningsåtgärder, samt i Adaptation Finance Champion’s Group, som vill förbättra kvaliteten av och tillgången till anpassningsfinansiering och öka dess belopp, i synnerhet för de minst utvecklade länderna. Båda initiativen stöder också förhandlingsprocessernas framskridande. Dessutom deltar Finland bland annat i koalitionen som strävar efter att frångå användningen av stenkol som energikälla samt i koalitionen som främjar skyddet av hav. Coronatidens första stora fysiska FN-möteKonferensen i Glasgow är det första stora FN-mötet som ordnas fysiskt under coronatiden. Coronaviruspandemin verkar inte ha minskat antalet deltagare, utan sammanlagt cirka 28 000 människor förväntas samlas i staden på grund av partsmötet och sidoevenemangen.Finansministrarnas klimatkoalition sammanträder också onsdagen den 3 november i samband med klimatkonferensen i Glasgow. Ministrarna ska bland annat diskutera hur klimatfrågor ska integreras i det finanspolitiska beslutsfattandet. Finland representeras av finansminister Annika Saarikko, som är koalitionens ordförande tillsammans med Indonesiens finansminister.Hälsosäkerheten har beaktats i antalet deltagare vid varje möte, i planeringen och städningen av mötesrum samt i mötenas tidtabeller. Mötesdeltagarna förväntas ta ett coronasnabbtest dagligen och dessutom delta i ett PCR-test i början av konferensen och vid behov även senare. Deltagarna ska använda munskydd och ha säkerhetsavstånd till andra mötesdeltagare då de rör sig på mötesplatsen.Följ klimatmötet i Glasgow och Finlands delegations arbete på Twitter under hashtaggen #ilmastoCOP26. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I och med social- och hälsovårdsreformen överförs ansvaret för att ordna social- och hälsovården från kommunerna till välfärdsområdena vid ingången av 2023. I samband med reformen utreds också läget beträffande statens skolhem. Utredningen görs av professor emeritus Anneli Pohjola på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. I statens skolhem ges krävande vård utom hemmet och krävande särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen. Det föreskrivs om verksamheten i lag. Statens skolhem är barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd, och förvaltningen av dem är placerad vid avdelningen Statens tjänster. Institutet för hälsa och välfärd ansvarar för resultatstyrningen och Utbildningsstyrelsen för den grundläggande utbildning som ges i skolhemmen. Utredaren har till uppgift att utreda skolhemmens roll, placeringen av skolhemsförvaltningen, deras uppgifter och viktigaste framtida utvecklingsbehov samt den lagstiftning som gäller verksamheten och de ändringar i lagstiftningen som behöver göras i samband med reformen av social- och hälsovårdstjänsterna.  Som stöd för utredningsarbetet har man tillsatt en arbetsgrupp med de personer som ansvarar för verksamheten och styrningen av statens skolhem. Utredningen ska vara klar senast den 31 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid uppföljningen av det nationella programmet för brottsförebyggande 2016–2020 framkom de lokala aktörernas utbildningsbehov. Det är också viktigt att i allt högre grad engagera organisationerna i samarbetet runt om i Finland.Riktlinjerna för programmet Trygga tillsammans, som utarbetats av rådet för brottsförebyggande, godkändes genom ett principbeslut av statsrådet i november 2016. Programmet fokuserade på att främja den lokala delaktigheten. Genomförandet av programmets fem mål och 29 åtgärder utvärderades med hjälp av enkäter som skickades till samarbetspartner, kommuner och organisationer.Ett av målen med programmet var att koppla det brottsförebyggande arbetet till kommunens övriga planer. Detta mål främjades bland annat genom att inkludera indikatorer som är viktiga med tanke på brottsförebyggande i de elektroniska välfärdsberättelserna.En del av åtgärderna för att förbättra det brottsförebyggande samarbetet och nätverken mellan myndigheterna, näringslivet, organisationerna och medborgarna gav goda resultat, medan en del av dessa åtgärder visade sig inte ha någon konkret effekt. Enligt enkäterna ökade dock samarbetet i kommunerna mellan 2017 och 2020. Det tredje målet var att öka kunnandet inom det brottsförebyggande arbetet. Under programmets gång utarbetades utbildningsmaterial om metoder för brottsförebyggande och ordnades utbildningar, men enligt enkäterna bör man fortsätta med detta arbete.Målet var också att i högre grad höra invånarna och olika frivilligorganisationer vid planeringen av den brottsförebyggande verksamheten. Enkäterna tyder på att hörandet av invånarna har ökat något under programperioden, men att det fortfarande ligger på en mycket låg nivå. Sårbara grupper har dock kunnat nås bättre med hjälp av kommunikation, och här har organisationerna spelat en stor roll.Programmets femte mål, att öka medborgarnas möjligheter att delta i och påverka förebyggandet av brott, gav goda resultat. Ett exempel på detta är den s.k. Forssamodellen som baserar sig på dialog och som vann den europeiska brottsförebyggande tävlingen 2018. Ett annat exempel är att kommunerna i högre grad infört deltagande budgetering.Det lokala brottsförebyggande arbetet behöver fortfarande utvecklasEnligt uppföljningen av programmet för brottsförebyggande varierar genomförandet av det lokala omfattande samarbetet i kommunerna, och samarbetet når inte nödvändigtvis alla aktörer och organisationer som utför förebyggande arbete. På nationell nivå sker däremot en viss överlappning av arbetet. På grund av detta har justitieministeriet inlett en utredning om organiseringen av den brottsförebyggande verksamheten i Finland. Andra utvecklingsbehov är att stärka informationsstyrningen och motivationen, påverka de bakomliggande faktorerna till brottslighet och utvärdera det brottsförebyggande arbetet.– Vid uppföljningen noterades att många myndigheter eller organisationer inte anser att de arbetar med att förebygga brottslighet. Brottsförebyggandets roll och möjligheterna till förvaltningsövergripande samarbete på lokal nivå bör förtydligas. Det är fråga om många vardagliga åtgärder på gräsrotsnivå genom vilka vi också kan förebygga brottsligheten bland unga, säger professor Sakari Melander, ordförande för rådet för brottsförebyggande. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har berett ett utkast till regeringens proposition om höjning av inkomstgränserna för studiestöd. Enligt propositionen höjs studerandenas inkomstgränser som påverkar studiestödet med 25 procent år 2022. Den temporära höjningen av inkomstgränserna kommer att främja de studerandes möjligheter att arbeta mer vid sidan av studierna.– Vi måste ge utrymme för flit. Skäligare inkomstgränser är något som de studerande önskar och det gynnar även samhället, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.Det föreslås att höjningen av inkomstgränserna görs för viss tid på ett år. Målet är att förbättra förutsättningarna för ungas försörjning och sysselsättningen bland unga. Propositionen avses bli behandlad i samband med budgetpropositionen för 2022. Enligt de färskaste tjänstebedömningarna har höjningen av inkomstgränserna positiva konsekvenser för den offentliga ekonomin.– Jag tror att höjningen av inkomstgränserna ger positiva resultat. Om och när så sker kan vi börja bereda en permanent höjning av inkomstgränserna, konstaterar minister Kurvinen. I och med förslaget får en studerande som år 2022 lyfter stöd under de normala 9 stödmånaderna tjäna cirka 3 000 euro mer än för närvarande, dvs. årsinkomstgränsen stiger från nuvarande 12 498 euro till 15 630 euro. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsministrarna Antti Kaikkonen och Peter Hultqvist besöker svenska marinens huvudstridsövning SWENEX21 onsdagen den 27 oktober 2021. Omkring 320 finländska trupper deltar i övningen.Övningsbesöket ingår i programmet för Natos generalsekreterare och Nordatlantiska rådet (North Atlantic Council, NAC) då de besöker Finland och Sverige. I Nordatlantiska rådet har varje medlemsland en permanent företrädare på ambassadörsnivå. Avsikten med besöket är att sätta sig in i försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige.“Det så kallade 30+2-samarbetet mellan Nato, Finland och Sverige är en central del av Finlands partnerskapssamarbete med Nato”, säger försvarsminister Antti Kaikkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lapplands konstnärssällskap har fått kulturstipendiet för Barentssamarbetet. Stipendiet uppgår till 10 000 euro. Kulturstipendierna för Barentssamarbetet delades i Tromsö tisdagen den 26 oktober. Sammanlagt beviljades fyra stipendier.Lapplands konstnärssällskap (Lapin Taiteilijaseura) är en centralorganisation för professionella bildkonstnärer i Lappland. I centrum för verksamheten står utöver galleri- och utställningsverksamhet även konstutlåning, internationell verksamhet och produktion av konstbaserade tjänster. Ordföranden för sällskapets styrelse Maria Huhmarniemi berättar om stipendiets betydelse för sällskapet:
– Vi har arbetat ihärdigt med kultursamarbete i Barentsregionen. För oss innebär gränsöverskridande verksamhet rörlighet för utställningar och verk, produktion av internationella utställningar för den lokala publiken i finska Lappland samt vänner och besläktade själar i Barentsregionen. Stipendiet är ett viktigt erkännande.År 2021 genomfördes två betydande utställningar som producerades av Lapplands konstnärssällskap och som omfattade samarbete i Barentsområdet. Utställningen Wiping the Ice-Cream Off Your Face ordnades i Rovaniemi och var sällskapets 30-årsjubileumsutställning. Till utställningen bjöd man in nordiska och ryska konstnärer samt medlemmar i Lapplands konstnärssällskap. Utställningen dekonstruerade stereotypier om det arktiska som ett tomt och vinterlikt landskap och väckte diskussion om behovet av och metoderna för dearktifiering.Den fjärde Young Arctic Artists-utställningen har visats i Rovaniemi och visas för närvarande i Alta i Norge. Temat för utställningen är kamp. Utgångspunkten för utställningen är den kulturella och språkliga mångfalden i Barentsregionen. Utöver ursprungsfolken och de nationella majoritetsbefolkningarna finns det i området också andra språkliga och kulturella minoritetsgrupper. Utställningen Kamp lyfter fram regionens kulturella rikedom men också kulturella konflikter och kulturella minoriteters erfarenheter både i det förflutna och i samtiden.Lapplands konstnärssällskap grundades 1990. Under sällskapets hela historia har samarbete i Barentsregionen bedrivits bl.a. med stöd från Nordiska kulturfonden och Rysslandsprogrammet för konst och kultur som beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. Under tidigare år bidrog Centret för konstfrämjandes verksamhetsställe i Rovaniemi i betydande grad till samarbetet med Barentsregionen.Kulturstipendiet för BarentssamarbetetKulturstipendiet för Barentssamarbetet beviljas vartannat år. Det beviljas samtidigt i vart och ett av de fyra länderna inom Barentsregionen: Finland, Sverige, Norge och Ryssland.Med stipendiet vill man lyfta fram kultursamarbetet och konstnärerna i Barentsregionen samt uppmuntra dem att arbeta i regionen. Med stipendiet strävar man också efter att göra konstnärerna och kulturverksamheten i Barentsregionen bättre kända.Kulturstipendierna beviljades för första gången 2017. Då gick stipendiet till fotokonstnären Jaakko Heikkilä från Torneå.Andra webbplatserBarents Euro-Arctic Cooperation

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Claudia Mahler, oberoende expert på äldre personers rättigheter vid FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet), besöker Finland den 26 oktober till 4 november 2021. Besöket är det första besöket i Norden av den självständiga experten på äldres rättigheter sedan mandatet inrättades 2014. Syftet med besöket är att rapportera till MR-rådet om Finlands lagstiftning som gäller äldres rättigheter och om hur rättigheterna tillgodoses. Experten ska presentera sin rapport och rekommendationer till Finland i MR-rådet under höstsessionen 2022, då Finland kommer att vara mål för granskning i rådet.Under sitt besök i Finland träffar Mahler utrikesminister Pekka Haavisto, social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen och familje- och omsorgsminister Krista Kiuru. Hon kommer också att träffa flera företrädare för statsförvaltningens ledning, finländska myndigheter och organisationer samt forskare och aktörer inom äldreomsorgen.Mandatet som oberoende expert på äldres rättigheter är en av MR-rådets expertmekanismer. Finland ger starkt stöd till denna verksamhet. Experterna rapporterar och ger rekommendationer till rådet för mänskliga rättigheter och till staterna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi