NordenBladet — Av finländarna anser 68 procent att utvecklingssamarbete är mycket eller ganska viktigt. En fjärdedel uppger dock att deras inställning har blivit mer negativ på senare tid. Majoriteten tror att Finlands utvecklingssamarbete har förbättrat kvinnors och flickors ställning i Afghanistan under de senaste 20 åren. Detta framgår av en opinionsundersökning som Taloustutkimus har gjort på uppdrag av utrikesministeriet.En klar majoritet av finländarna är för utvecklingssamarbete. Inställningen till det är dock starkt uppdelat utifrån kön och partianknytning.
Majoriteten av de tillfrågade anser att deras åsikt i frågan inte har förändrats under den senaste tiden. Samtidigt upplever 27 procent att deras inställning till utvecklingssamarbete har blivit mer negativ och 14 procent att den har blivit mer positiv.
”Fler än fyra av fem finländare anser att det är viktigt eller mycket viktigt att utrota fattigdomen och ojämlikheten i världen. Detta är också det främsta målet för Finlands utvecklingssamarbete. Man måste sikta på samma mål också på andra sätt, som med hjälp av handeln”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.
Även om utvecklingssamarbete samt att minska fattigdomen och ojämlikheten anses vara viktigt, litar en stor del av medborgarna inte på att arbetet är effektivt och resultatrikt.
”Vi måste vara lyhörda för denna oro och se till att medborgarna framöver får tillräcklig information om vårt arbete och dess effektivitet. Olika utdragna konflikter och katastrofer kan vara faktorer som får medborgarna att tvivla på att det överhuvudtaget går att åstadkomma hållbara resultat. Genom vår uppföljning vet vi att vi gör det”, säger minister Skinnari. Utrikesministeriet lämnar en omfattande resultat- och effektivitetsrapport till riksdagen hösten 2022.
Afghanistan väcker oro, man tror att stödet är effektivt
Undersökningen gjordes i slutet av augusti, då utrikesnyheterna dominerades av information om talibanernas maktövertagande i Afghanistan. En klar majoritet (86 %) av dem som deltog i undersökningen uttryckte oro över kvinnors och flickors ställning under talibanregimen.
Majoriteten – 65 procent – tror att Finlands utvecklingssamarbete har förbättrat kvinnors och flickors ställning i Afghanistan under de senaste 20 åren. Humanitärt bistånd till afghanska medborgare anser vara viktigt av 75 procent av de tillfrågade. Däremot förhåller sig fler skeptiska till att inleda långsiktigt utvecklingssamarbete i landet: 48 procent av kvinnorna och 31 procent av männen är för detta.
Ny metod för opinionsundersökningen
Utrikesministeriet har årligen i nästan tjugo års tid utrett finländarnas åsikter om utvecklingssamarbetet. Under de senaste åren har undersökningarna gjorts genom besöksintervjuer. I år ändrades metoden till en internetpanel. Resultaten för detta år är därför inte jämförbara med resultaten för tidigare år.
”När samma frågor har ställts samtidigt både vid besöksintervjuer och i internetpanelen, finner man att internetpanelen som metod förklarar antalet personer som förhåller sig negativa till och tvivlar på effektiviteten i utvecklingssamarbetet samt förändringen i antalet jämfört med tidigare år. Det är tydligen lättare att ge kritiska svar i en anonym online-miljö än vid en fysisk intervju där svarspersonen, som har släppt in intervjuaren i sitt hem, i princip kanske är mer mottaglig och tillmötesgående”, säger Juho Rahkonen, forskningsdirektör vid Taloustutkimus. I vissa frågor finns avsevärda skillnader i resultaten, trots att befolkningsgrupperna är representerade i båda metoderna med liknande procentandelar, till exempel i fråga om ålder, kön och partipolitisk ståndpunkt. I undersökningen deltog 1 173 personer på olika håll i Finland. Undersökningens felmarginal är 2,7 procentenheter med en konfidensnivå på 95 procent. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet arbetslösa arbetssökande minskade med 50 500 personer. I september anmäldes 96 500 nya lediga jobb. Allt som allt fanns det 170 300 lediga jobb, vilket är 67 300 fler än för ett år sedan.Vid arbets- och näringsbyråerna och inom ramen för kommunförsöken fanns det i slutet av september sammanlagt 265 300 arbetslösa arbetssökande. Det är 50 500 färre än ett år tidigare, men 39 300 fler än för två år sedan i september. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 15 700. Av de arbetslösa arbetssökandena var 143 200 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av september fanns det i hela landet 31 500 permitterade, vilket är 42 100 färre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 21 100, vilket är 35 700 färre än i september i fjol. Från och med augusti minskade antalet permitterade på heltid med 3 500.Antalet långtidsarbetslösa var 109 400Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 109 400. Detta är 28 300 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 101 800, det vill säga 11 700 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 8 700 färre än i september i fjol, det vill säga sammanlagt 29 400. I januari–september avslutades i genomsnitt 60,1 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 3,6 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeAntalet nya lediga jobb som anmäldes under september månad var 96 500, det vill säga 38 500 fler än i september i fjol. Allt som allt fanns det i september 170 300 lediga jobb, vilket är 67 300 fler än för ett år sedan.I slutet av september deltog 110 800 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 3 100 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Trenden för det relativa arbetslöshetsgraden 7,6 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i september 17 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Trenden för det relativa sysselsättningstalet var 72,5 procent, dvs. 2,6 procentenheter högre än i september i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 191 000, vilket är 11 000 färre än för ett år sedan. Trenden för det relativa arbetslöshetstalet var 7,6 procent, dvs. 0,7 procentenheter lägre än ett år tidigare.Pressmeddelande om ändringar i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning från ingången av 2021: https://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2020-12-22_uut_001_sv.htmlCentrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen: Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning. I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På grund av klimatförändringen är översvämningar och torka allt vanligare i Saimen. Eftersom vattenförhållandena varierar ovanligt mycket oftare än tidigare, har den finsk-ryska gränsvattendragskommissionen kommit överens om gemensamma åtgärder för att öka det proaktiva arbetet och informationsutbytet när det gäller avtappningar i Saimen och Vuoksen.Fördraget om avtappningsstadgan för Saimen och Vuoksen som undertecknades av Finland och Sovjetunionen 1989 är fortfarande i kraft mellan Finland och Ryssland. Enligt avtappningsstadgan ska vattenståndet i Saimen och vattenflödet i Vuoksen hållas på så normal nivå som möjligt. Vattenståndet i Saimen regleras inte i normala fall, det vill säga när vattenståndet avviker mindre än 0,5 meter från den aktuella tidpunktens genomsnittliga vattenstånd.  Syftet med avtappningsstadgan är att sänka exceptionella översvämningstoppar och höja exceptionellt låga vattenstånd i Saimen. Avtappningen till Vuoksen kan ökas eller minskas om vattennivån stiger eller riskerar att stiga över eller sjunka under den normala variationen i vattennivån. När man genomför avtappningarna, tar man hänsyn till vilka konsekvenser detta medför för Finland och Ryssland.Under de senaste åren har i synnerhet vinterregnen varit rikligare i Saimenområdet än tidigare. Avtappningsstadgan har visat sig fungera väl och avtappningarna görs även i fortsättningen inom ramarna för stadgan. Det proaktiva arbetet ökas och de exceptionella avtappningarna inleds tidigare än förut utgående från vattenprognoserna. På detta sätt kan man bättre än tidigare bereda sig på översvämningar och torka som ökar på grund av klimatförändringen. – De gemensamma åtgärderna i samband med avtappningarna i Saimen och Vuoksen är ett historiskt steg i gränsvattendragssamarbetet mellan Finland och Ryssland och visar att vi tillsammans är beredda att svara på de utmaningar som klimatförändringen medför, säger jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio som också är ordförande för gränsvattendragskommissionen i Finland.Avtappningsstadgan för Saimen Avtappning från Saimen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har tillsammans med sina samarbetspartner utarbetat ett nytt operativt program för att minska ammoniakutsläpp från jordbruket i enlighet med de skärpta internationella kraven. Det första operativa programmet togs fram 1994, det föregående programmet är från 2018.God luftkvalitet är viktig för människors och djurs hälsa och trivsel samt naturens välmående. I Finland är luftkvaliteten allmänt taget god, men vi måste hela tiden arbeta för den inom olika sektorer.Finland har såväl internationellt som på EU-nivå åtagit sig att förbättra luftkvaliteten genom att minska utsläppen till atmosfären. En av de gaser som ska minskas är ammoniak.Största delen av våra ammoniakutsläpp kommer från jordbruket, vilket betyder att jordbruket kan påverka ammoniakutsläppen och därigenom luftkvaliteten väldigt mycket. Från och med 2020 ska Finland minska ammoniakutsläppen med 20 procent jämfört med 2005 års utsläpp.Jord- och skogsbruksministeriet har tillsammans med miljöministeriet, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Finlands naturskyddsförbund och  Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK uppdaterat det operativa programmet för att minska jordbrukets ammoniakutsläpp 2021–2027. Uppdateringen har i huvudsak gjorts av temagruppen som arbetat med att genomföra det nationella luftvårdsprogrammet 2030. Med hjälp av de åtgärder som ingår i det operativa programmet vill man minska jordbrukets ammoniakutsläpp så att de ligger i linje med kraven. De effektivaste åtgärderna har att göra med att lagra och sprida stallgödsel. Det föregående operativa programmet som löpte över åren 2018-2020  blev klart 2018. Det första programmet togs fram 1994.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nordatlantiska rådet (North Atlantic Council, NAC), som består av ambassadörerna i Natos medlemsländer, och rådets ordförande generalsekreterare Jens Stoltenberg besöker Finland den 25–26 oktober 2021. Bild: NATOBesöket inleds med ett bilateralt samtal mellan republikens president Sauli Niinistö och generalsekreterare Stoltenberg, samt med presidentens samtal med rådet.Utrikesminister Haavisto träffar Nato-rådet under ett lunchsamtal. Dessutom har utrikesminister Haavisto ett bilateralt möte med generalsekreterare Stoltenberg.Under dagen besöker Nato-ambassadörerna även riksdagen, där de träffar talman Anu Vehviläinen och representanter för utrikes- och försvarsutskotten. I programmet ingår därtill ett besök hos Gardesjägarregementet under ledning av försvarsminister Antti Kaikkonen och kommendör för Försvarsmakten general Timo Kivinen.På kvällen träffar statsminister Sanna Marin generalsekreterare Stoltenberg bilateralt och bjuder Nato-ambassadörerna på middag.I programmet tisdagen den 26 oktober ingår ett möte med inrikesminister Maria Ohisalo och dessutom får gästerna bekanta sig med verksamheten vid Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot.Besöket erbjuder en möjlighet att främja Natos förståelse av säkerhetsläget i Östersjöregionen och i norra Europa. Besöket är också ett tecken på Finlands och Sveriges nära Nato-partnerskapet och de nära bilaterala relationerna mellan Finland och Sverige.Från Finland fortsätter rådet och generalsekreteraren sin resa till Sverige, som de besöker den 26–27 oktober.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Beredningen av en totalreform av sexualbrottslagstiftningen har fortsatt utifrån den omfattande remissbehandling som ordnades för ett år sedan. Den mångsidiga respons som samlades in har beaktats i den fortsatta beredningen. De viktigaste preciseringarna gäller bestämmelserna om våldtäkt och bestämmelserna om sexualbrott mot barn. Justitieministeriet ber nu vissa centrala experter om preciserande synpunkter på lagutkastet.Utgångspunkterna för totalreformen är att stärka vars och ens sexuella självbestämmanderätt och personliga integritet.Bestämmelserna om våldtäktI lagutkastet ändras definitionen av våldtäkt så att den utgår från brist på samtycke. Detta genomförs så att våldtäkt definieras som samlag med en person som inte deltar frivilligt.I den fortsatta beredningen har bestämmelserna ytterligare preciserats med beaktande av remissvaren. Det ska inte anses som frivilligt deltagande i samlag om personen inte har uttryckt sin frivillighet verbalt, genom sitt uppförande eller på något annat sätt.Det räknas inte heller som frivillighet om en person tvingas att uttrycka samtycke eller om hen på grund av omständigheterna inte kan formulera eller uttrycka sin vilja. En sådan situation kan uppstå till exempel om en person har utsatts för våld, om hen är rädd eller om hen inte har en verklig valmöjlighet på grund av allvarligt missbruk av maktposition.Den reviderade lagstiftningen innebär att fler gärningar kommer att straffas som sexualbrott än idag. Syftet är att definitionen av våldtäkt framför allt tar hänsyn till offrets egen vilja och inte enbart till hur förövaren har agerat. Detta innebär att straffansvaret realiseras bättre och att offrets ställning stärks.  Genom lagstiftningen fastställs inga gränser för sexuellt umgänge mellan vuxna, så länge som det inte kränker någons självbestämmanderätt.Skyddet av barn stärksI lagutkastet har bestämmelserna om sexualbrott mot barn förtydligats och förenklats. Straffansvaret och påföljderna har skärpts.En av utgångspunkterna i lagförslaget är att ett barn inte på ett giltigt sätt kan ge sitt samtycke till sexuella handlingar med en vuxen.Samlag med ett barn under 16 år ska i sig enligt förslaget i regel bestraffas som våldtäkt mot barn. Gärningar av detta slag ändras således i strafflagen som regel från utnyttjandebrott till våldtäkt mot barn. Minimistraffet höjs från ett år till två år i fängelse. Utgångspunkten är att fängelsestraffet därmed i praktiken ska dömas som ovillkorligt.Inbördes sexuellt umgänge mellan ungdomar som inte kränker någons sexuella självbestämmanderätt ska inte heller i framtiden vara straffbart.Avsikten är att regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen i början av 2022.Statsrådets projektportal

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari reser till Stockholm den 25 oktober. Ministern träffar Sveriges utrikeshandelsminister Anna Hallberg och företrädare för den svenska industrin tillsammans med svenska och finska företag och universitet.Finlands och Sveriges utrikeshandelsministrar träffades i Lahtis i september och kom då överens om ett tätare samarbete för att stärka finansieringen av ländernas forsknings- och utvecklingsverksamhet, nya investeringar och internationalisering. Under detta besök är avsikten att konkretisera planerna tillsammans med högskolor och företag.”I Lahtis kom vi överens om att konkretisera samarbetet kring eldriven transport och koldioxidneutralt byggande. Genom att förena våra krafter blir vi starkare internationellt”, säger minister Skinnari. Under sitt besök träffar minister Skinnari Sveriges utrikeshandelsminister Anna Hallberg och Marcus Wallenberg, som företräder den svenska industrin. Ministrarna kommer tillsammans att träffa representanter för näringslivet och universitet. Från Sverige deltar bland annat Luleå tekniska universitet, Stora Enso och SSAB. Bland annat Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet (LUT), som satsar på klimatneutralt byggande och eldrivna transporter, och tillväxtföretaget Kempower från Lahtis, företräder Finland. Minister Skinnari träffar också Sveriges finansminister Magdalena Andersson.”Samarbetet mellan Finland och Sverige är mycket intensivt på nästan alla områden, inklusive handel och forskning. Den globala konkurrensen är mycket hård och därför ligger det i båda ländernas intresse att just vi samarbetar”, säger Skinnari. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Projektet Fakta om diskriminering, som samordnas av justitieministeriet, ordnar ett diskussionsmöte den 25 oktober. Vid evenemanget diskuteras målen för regnbågspolitiken och publiceras en utredning om förverkligandet av sexuella minoriteters och könsminoriteters grundläggande och mänskliga rättigheter i Finland.Hur kan man bättre främja sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter i Finland? Hur kan man utnyttja information på ett bättre sätt i beslutsfattandet? Dessa är några av de frågor, som gäller hbtqi-personers jämlikhet och ställning i samhället, som diskuteras vid justitieministeriets HLBTIQ-diskussionsmöte i dag den 25 oktober.Vid evenemanget publiceras också en utredning om förverkligandet av sexuella minoriteters och könsminoriteters grundläggande och mänskliga rättigheter i Finland. Utredningen Vägen till ett regnbågsvänligare Finland innehåller en lägesbedömning av hur sexuella minoriteters grundläggande och mänskliga rättigheter tillgodoses samt förslag till mål och åtgärder för regnbågspolitiken under de närmaste åren. Utredningen täcker olika förvaltningsområden och livsområden i stor utsträckning. Syftet med utredningen är att ge statsrådet stöd i att systematiskt stärka hbtqi-personers grundläggande och mänskliga rättigheter. Vid evenemanget publiceras dessutom ett infoblad om utvecklingen av insamlingen av information om hbtqi-grupper. Infobladet ger konkreta förslag till att utveckla insamlingen av information och främja jämlikhet.Evenemanget riktar sig till beslutsfattare, tjänstemän, forskare, jämlikhetsexperter och aktörer inom det civila samhället. Redaktör Laura Haimila är speaker för evenemanget.Evenemanget är en del av projektet Fakta om diskriminering, som finansieras ur EU:s program för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap.
 Vägen till ett regnbågsvänligare Finland – Lägesbedömning av hur sexuella minoriteters och könsminoriteters grundläggande och mänskliga rättigheter tillgodoses i Finland 2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikko representerar Finland när EU-ländernas finansministrar sammanträder till videokonferens torsdagen den 28 oktober.Samtliga EU-länder måste lägga fram en nationell plan för återhämtning och resiliens så att de kan få finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Finlands plan för återhämtning och resiliens överlämnades till EU den 27 maj. Planen en är en del av Finlands program för hållbar tillväxt.Europeiska kommissionen offentliggjorde den 4 oktober en positiv bedömning av Finlands plan. Samtidigt lade kommissionen fram ett förslag till rådets genomförandebeslut. Beslutsförslaget innehåller bl.a. delmål och mål med hjälp av vilka genomförandet av Finlands plan följs upp.Rådet godkänner planerna efter mötetEU-ländernas finansministrar diskuterar vid sin videokonferens Finlands, Estlands och Rumäniens planer för återhämtning och resiliens. EU-rådet ska godkänna planerna och genomförandebesluten inom några dagar genom skriftligt förfarande.Finland kan godkänna Estlands och Rumäniens planer.När rådet har godkänt Finlands plan för återhämtning och resiliens får Finland tillgång till 13 procent av EU-finansieringen, dvs. 271 miljoner euro i löpande priser. Riksdagen har godkänt den tredje tilläggsbudgeten, vilken drar upp riktlinjerna för användningen av finansieringen i år. Nästa års EU-finansiering ingår i regeringens budgetproposition.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i Barentsrådets utrikesministermöte i Tromsø den 25–26 oktober. Mötet avslutar Norges ordförandeskap i rådet varefter Finland övertar ordförandeskapet under den kommande tvåårsperioden.Avsikten är att ministrarna vid mötet ska godkänna inrättandet av en ny projektfond för Barentsregionen, en ny klimatpolitisk handlingsplan för Barentsregionen och ett ställningstagande som omfattar ett sammandrag av de viktigaste resultaten under Norges ordförandeskap och som stakar ut prioriteringarna under Finlands ordförandeskap.Under sitt ordförandeskap har Finland som mål att arbeta för en hållbar utveckling och en sund miljö, kontakter mellan människorna, fungerande transporter och förbindelser. Finland vill särskilt stärka regionens urarter och bekämpa invasiva arter. I samband med mötet hålls också ett toppmöte för ungdomarna i Barentsregionen.Vid slutet av Finlands ordförandeskap 2023 infaller Barentssamarbetets 30-årsjubileum.I samband med mötet har utrikesminister Haavisto enskilda möten med bland annat Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt, Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och guvernören för det autonoma distriktet Nentsien, Jurij Bezdudnij.Till Barentsrådet hör de nordiska länderna, Ryssland och EU. I rådets arbete deltar också företrädare för regionens ursprungsfolk och Barents regionråd. Det regionala samarbetet, inklusive Barentssamarbetet, är ett viktigt sätt för Finland att främja stabiliteten och säkerheten, en hållbar utveckling och ekonomiska möjligheter i sina närområden.

Källa: Valtioneuvosto.fi