OHMYGOSSIP – De som följt min blogg under en längre tid vet, att min sinnesstämning varierar från den ena ytterligheten till den andra – jag kan vara lyrisk över ett liv på landet och drömma om ett liv som en eremit med minimala kostnader och ett enkelt liv (läs till exempel HÄR), och sedan en annan gång lovordar jag världens dyraste och mest exklusiva badorter, lyxfastigheter och lyxhotell (se till exempel min investeringsplan för fastigheter HÄR). Så är det – i livet behövs båda delar – både glamour och enkelhet och betänketid. Jag älskar verkligen naturen och ensamheten, men inte fattigdomen. Allting är inte så svart-vitt i livet.
På det hela taget gillar jag pengar och rikedom, för pengar öppnar vägar. Säkert är det många som redan har kommentarer i sina tankar – vart behöver man raka vägar, den raka vägen är trist osv…men i denna blogg menar jag det är “ett bekymmer mindre” och ni tycker säkert som jag, att bekymmer har vi alla för mycket av – och större bekymmer än just pengar.
För mycket lyx kan stundtals trötta oss och gör så men mycket fattigdom är outhärdligt. Och fattiga människor är ofta bittra, avundsjuka och nedstämda – som jag skrev HÄR. Lycka är inte pengar, men utan pengar blir situationen snabbt olycklig. Jag har nu testat olika alternativ och vet vad jag gillar. Jag gillar variation. Jag tycker om möjligheter. MÖJLIGHETER OCH FRIHET – när det gäller pengar är det just det som är det finaste! Jag kan leva enkelt – när det är mitt val, men inte om jag helt enkelt inte har något annat alternativ. Med detta vill jag inte säga att jag badar i pengar, utan vilka tankar jag har om pengar och hur pengar påverkar människan. Ahsoooo, och meningen “Pengar förstör människor” – använder egentligen bara de som verkligen önskar sig pengar. Låt oss vara ärliga – FATTIGDOM förstör människor – och på vilket sätt! Roliga människor som inte har pengar, råkar i svårigheter, deras drömmar går om intet, deras motivation försvinner. Är det inte så? Fattigdom förslöar människor – många förtjänar det, men det finns de som inte borde vara fattiga, men som tyvärr är det. Varför någon är fattig och en annan rik – det kommer vi att prata om i ett annat dokument.
Säg ens en person som blivit förstörd av pengar? Nämn till exempel tre personer som tidigare var fattiga och trevliga men nu är rika och dumma. Är ni säkra på att det är pengar som förstörde människorna? Är ni säkra på att de inte sedan tidigare var dumma eller att de överhuvudtaget är dumma? Kanske är det människor som finns flera klasser nedanför och ekonomisk svaga som baktalar, som har negativ energi, ouppfylld girighet som väcker sådana tankar? Eller så är dessa människor inte alls förstörda av pengar? Eller kanske de äntligen med gott samvete vågar ta avstånd av människor som de aldrig tyckt om? Var är sanningen? Vem har rätt? Hur som helst… min sanning är att man behöver pengar – tydligare sagt att man behöver oberoende av andra. Och denna gräns är olik för var och en, den gräns vad man gör som oberoende, vad man förväntar sig av denna oberoende. Om man köper segelbåtar, villor, privata öar och investerar i unicorn-företag eller om man nöjer sig med att ingen lär en hur man ska placera sina ett par tusen och vad man ska göra på fredagskvällar. Jag till exempel älskar att drömma om fint liv. Som i ett tidigare inlägg (Helena-Reet: MIN VÄG TILL MILJARDÖR eller hur bli medlem i världens mest elitistiska grupp av människor?) skrev jag att mina drömmar redan är betydligt högre. Vi har uppnått så mycket med den skandinaviska mediekoncernen NordenBladet och nöjessidorna OHMYGOSSIP, och Ohmygossip Couture är framgångsrik – att jag ibland måste nypa mig för att inse att detta är verklighet. Jag är mycket motiverad och jag älskar det jag gör så mycket! Varje dag är ett äventyr och jag är säker på att en dag även jag leder ett unicorn-företag.
Vad tycker ni – förstör pengar människan eller är det tvärtom så att det är fattigdomen som gör det?
