Estland: Bostadsprisindex växte i stabil takt med 5,2 procent under 2025

By

-

March 20, 2026

Estland: Bostadsprisindex växte i stabil takt med 5,2 procent under 2025

NordenBladet – Enligt statistikmyndigheten Statistikaamet steg bostadsprisindexet under 2025 med 5,2 % jämfört med genomsnittet för 2024. Trots et lägre tempo på marknaden ökade den monetära transaktionsvolymen för både nya och befintliga bostäder, och fastighetspriserna står sig starka.

Prisutvecklingen har stabiliserats

Enligt Märt Umbleja, ledande analytiker vid Statistikaamet, har bostadsprisindexet fortsatt sin stabila uppgång efter den turbulenta tillväxten under 2021 och 2022. Under de senaste tre åren har den årliga prisökningen dämpats och legat inom ett måttligt intervall på 5,2–6,1 procent.

Sett över hela 2025 (genomsnitt för fyra kvartal) steg priserna på hus med 5,9 % och på lägenheter med 5,0 %.

Prisutvecklingen för lägenheter varierade mellan olika regioner:

Tallinn: +5,0 %
Tallinns närområde, Tartu och Pärnu: +4,1 %
Övriga Estland: +6,9 %

Transaktionsaktivitet och marknadsdynamik

Under 2025 översteg den totala transaktionsvolymen föregående års nivå inom både sekundärmarknaden och sektorn för nyproduktion. Under andra halvåret skedde en märkbar uppgång i köp av befintliga fastigheter, vilket överträffade volymerna från såväl första halvåret 2025 som andra halvåret 2024.

– Man kan säga att marknaden inte är jätteaktiv, men fastighetspriserna består trots det, konstaterade Umbleja.

Utvecklingen under fjärde kvartalet

Under årets sista kvartal ökade bostadsprisindexet med 5,5 % jämfört med samma period 2024. Lägenhetspriserna steg med 7,2 % medan huspriserna ökade med 2,3 %.

Vid en jämförelse mellan kvartalen (fjärde kvartalet mot tredje kvartalet 2025) framträdde dock andra trender:

Lägenhetspriserna har varit i stort sett oförändrade under två kvartal i rad.
Huspriserna har visat en svag nedgång för andra kvartalet i följd.

Den monetära volymen för transaktioner under fjärde kvartalet var lägre än både föregående kvartal och sista kvartalet 2024. I årsjämförelse ökade volymen för objekt på sekundärmarknaden, medan nyproduktionen backade. Jämfört med föregående kvartal var situationen den omvända, vilket enligt Umbleja tyder på ett gryende intresse för nya lägenheter och hus.

Prisindex för ägarbodda bostäder

I likhet med den allmänna marknaden växte även prisindexet för ägarbodda bostäder måttligt, med en genomsnittlig ökning på 3,6 % under 2025. Under fjärde kvartalet var den årliga ökningen 3,8 %, men jämfört med föregående kvartal noterades en nedgång på 1,2 %.

Definitioner:

Bostadsprisindex visar hur kvadratmeterpriserna för lägenheter och hus, vid transaktioner utförda av hushåll, förändras över tid.
Prisindex för ägarbodda bostäder beskriver prisutvecklingen för hushållens förvärv av nya bostäder samt övriga utgifter kopplade till att köpa och äga en bostad (köp, relaterade tjänster, kapitalrenovering och försäkring).

Omslagsbild: Tallinn (NordenBladet)

Estland: Strategisk översikt för Air Baltic – fokus på privat kapital och utveckling i Tallinn

By

Helena-Reet Aari

-

March 20, 2026

Estland: Strategisk översikt för Air Baltic – fokus på privat kapital och utveckling i Tallinn

NordenBladet – Air Baltics senaste årsredovisning visar på en positiv utveckling. Företagets intäkter ökade till 780 miljoner euro och förlusten minskade till 44 miljoner euro. Enligt styrelsens vice ordförande, Jurgis Sedlenieks, har den nya VD:n Erno Hilden levererat enligt förväntningarna under sina första hundra dagar. Hans främsta mål är nu att göra flygbolaget lönsamt.

Finansiell strategi och kapitalanskaffning

En börsnotering (IPO) är inte längre flygbolagets första val. Istället söker man nu aktivt efter ytterligare finansiering från privata kapitalmarknader under året. Denna process följer efter att Lufthansas delägarskap blev klart under förra året. Arbetet med att locka privat kapital pågår för fullt, även om situationen på flygmarknaden har ändrats snabbt de senaste veckorna.

Politiskt läge och samarbete i Baltikum

I Lettland pågår en politisk debatt om flygbolagets framtid. Detta ledde nyligen till ett misstroendevotum mot transportminister Atis Švinka, som dock misslyckades. Oppositionen är orolig för att bolaget kan behöva mer statligt stöd vid årets slut. Just nu sker inga aktiva förhandlingar med regeringarna i Estland eller Litauen om delägarskap. Estland har tidigare tackat nej till att köpa in sig, och Litauens nuvarande regering driver inte frågan.

Verksamheten i Estland

Tallinns flygplats är fortsatt en strategiskt viktig hembas för Air Baltic. Förra året var bolaget det största flygbolaget i Tallinn. Idag flyger de till 20 olika destinationer från Estland med fyra flygplan. Målet för i år är att öppna ytterligare fyra nya flyglinjer från Tallinn.

Utmaningar på bränslemarknaden

Flygbolaget står inför kraftigt ökade kostnader. Priset på flygbränsle har nämligen fördubblats på kort tid. Priset har stigit från 720 dollar till 1 520 dollar per ton. Hur detta påverkar biljettpriserna är ännu inte bestämt. Bolaget måste nämligen ta hänsyn till hur konkurrenterna agerar på marknaden.

Bakgrund och framtidsplaner

Air Baltic har med åren blivit det dominerande flygbolaget i Baltikum. Efter att lokala konkurrenter som Estonian Air försvann, har bolaget i praktiken tagit rollen som nationellt flygbolag i alla tre baltiska länder. Behovet av extra kapital beror delvis på tidigare kriser, som coronapandemin. Under den perioden satsade den lettiska staten hundratals miljoner euro i stöd.

Det nuvarande målet är att få in privat kapital och strategiska partners som Lufthansa. Detta ska minska den lettiska statens ägande och säkra återbetalning av gamla lån. Utöver gamla skulder är kapitalet viktigt för företagets expansion. Air Baltic har en av Europas yngsta flygplansflottor och har beställt många nya plan. Nya investerare hjälper till att finansiera denna tillväxt och säkrar bolagets långsiktiga konkurrenskraft.

Ägarstruktur efter 2025

Air Baltic ägs till största delen av den lettiska staten, men har även andra aktieägare. Efter ändringar under andra halvåret 2025 ser ägarstrukturen ut enligt följande:

Lettiska staten: 88,37 % (majoritetsägare)
Lufthansa Group: 10 % (strategisk investering gjord 2025)
Privata investerare: 1,63 % (största delen ägs av danska Lars Thuesen via Aircraft Leasing 1)

Air Baltic är därmed ett främst statligt flygbolag som nu inkluderar en stor internationell flygkoncern och en mindre del privat kapital.

Bild: NordenBladet

Natixis Global Retirement Index: Norge är återigen världens bästa land för pensionärer

By

Helena-Reet Aari

-

March 8, 2026

atixis Global Retirement Index: Norge är återigen världens bästa land för pensionärer

NordenBladet – Enligt Natixis Global Retirement Index för 2025 är Norge återigen det land i världen som erbjuder den bästa miljön för pensionärer. Norge toppar listan med 83 poäng av 100, följt av Irland på 82 poäng och Schweiz på 81 poäng.

Hela nio europeiska länder tog plats på topp tio-listan, vilket bekräftar att Europa fortsätter att vara den starkaste regionen i världen när det gäller pensionssystem och trygghet på ålderns höst. Särskilt framstående är Skandinavien, där välfärdsmodellen håller både Norge och Danmark kvar i den absoluta världstoppen.

Natixis och CoreData har i år utvärderat 44 länder utifrån 18 olika indikatorer. Slutrankningen baseras på det sammanlagda resultatet inom fyra huvudområden: ekonomisk trygghet vid pensionering, materiellt välbefinnande, hälsa och livskvalitet. Faktorer som vägs in inkluderar inkomst, arbetslöshet, inflation, skattetryck, vårdkvalitet och tillgänglighet, förväntad livslängd samt miljöfaktorer.

De bästa länderna att gå i pension i:

Placering	Land	Poäng
1	Norge	83%
2	Irland	82%
3	Schweiz	81%
4	Island	79%
5	Danmark	79%
6	Nederländerna	79%
7	Australien	77%
8	Tyskland	76%
9	Luxemburg	75%
10	Slovenien	75%
11	Tjeckien	74%
12	Nya Zeeland	73%
13	Singapore	73%
14	Storbritannien	72%
15	Österrike	72%
16	Israel	72%
17	Belgien	71%
18	Sverige	71%
19	Malta	70%
20	Kanada	70%
21	USA	70%
22	Sydkorea	69%
23	Finland	66%
24	Slovakien	66%
25	Cypern	66%

En bred och balanserad välfärdsmodell

Norges framgång bygger inte enbart på rikedom, utan på en stark och balanserad helhetsbild. I årets index rankades landet som nummer ett när det gäller materiellt välbefinnande, tvåa i delindexet för livskvalitet och fyra inom hälsoområdet. Detta innebär att förstaplatsen inte beror på en enskild stark indikator, utan på en bred förmåga att erbjuda pensionärer en trygg inkomst, en god hälsomiljö och hög livskvalitet.

Det norska pensionssystemet vilar på tre pelare: den statliga ålderspensionen, tjänstepension från arbetsgivaren och privat pensionssparande. Anställda i privat sektor har rätt till obligatorisk tjänstepension, medan offentlig sektor har ett eget system för tjänstepension. Systemet tar även hänsyn till obetalt omsorgsarbete och i vissa fall perioder av arbetsoförmåga vid beräkning av pensionsrättigheter. Dessutom garanterar den norska modellen ett grundskydd för dem med kortare arbetsliv; full garantipension baseras på 40 års försäkringstid.

Den statliga pensionen i Norge betalas i regel ut från 67 års ålder, men vid tillräckliga intjänade rättigheter kan uttag påbörjas redan vid 62 års ålder. I sådana fall blir det månatliga beloppet lägre eftersom utbetalningarna fördelas över en längre period. Samtidigt tillåter systemet att man fortsätter arbeta utan att den statliga pensionen minskas, och det är även möjligt att ta ut delvis pension.

Ekonomisk stabilitet genom oljefonden

Norges starka pensionsmiljö stöds även av landets bredare finansiella ramverk. Statens pensionsfond utland (ofta kallad Oljefonden) syftar till att finansiera framtida pensionskostnader inom folketrygden och fördela oljeintäkterna över tid för att gynna både nuvarande och framtida generationer. Detta ger Norge en extra trygghet som få andra länder besitter i samma utsträckning.

Norges förstaplats i år kommer därför inte som någon överraskning, utan bekräftar snarare en långsiktig trend. Enligt Natixis har landet legat i topp tre sedan 2012 och återtar nu återigen den absoluta topplaceringen. Det visar att en kombination av starkt socialt skydd, högt materiellt välbefinnande och ett pålitligt statligt ramverk skapar ett resultat som är svårslaget i en global jämförelse.

Omslagsbild: Oslo, Norge (NordenBladet)

Norge: Lillestrøm betalade ut över 240 000 kronor i bonus för oanmäld sjukfrånvaro

By

Helena-Reet Aari

-

March 8, 2026

Norge: Lillestrøm betalade ut över 240 000 kronor i bonus för oanmäld sjukfrånvaro

NordenBladet – Lillestrøms kommun testade under förra året ett bonussystem i tre förskolor. Syftet var att minska sjukfrånvaron bland personalen. Resultaten visar nu att den kortvariga frånvaron minskade i alla förskolor som deltog. Därför vill kommundirektören nu utöka systemet.

Bonussystemet består av två olika typer av ersättningar. Anställda får 350 norska kronor för varje oanvänd sjukdag, upp till 12 dagar per år. Dessutom får arbetsplatsen en kollektiv bonus på 60 000 kronor. Detta sker om de når det uppsatta målet för minskad sjukfrånvaro. Under februari 2026 betalade kommunen ut totalt 241 150 kronor. Det motsvarade hela 689 oanvända sjukdagar.

Fackförbund är kritiska till modellen

Fackförbunden har varit kritiska till systemet, men kommunledningen ser resultaten som positiva. Den största förändringen skedde i Ramstadskogens förskola. Där sjönk den kortvariga frånvaron från 6,74 procent till 4,17 procent. Arbetstagarrepresentanter betonar dock att förändringarna är små. De anser istället att pengarna bör användas till att öka grundbemanningen eller anställa fasta vikarier.

Projektet föreslås fortsätta under 2026

Kommundirektören i Lillestrøm föreslår nu att projektet ska fortsätta i ytterligare ett år. Planen är att inkludera en ny förskola och tre avdelningar inom äldreomsorgen från och med 2026. Kommunfullmäktige ska diskutera frågan den 8 april. För programmet har man avsatt en miljon kronor för både 2025 och 2026.

Omslagsbild: NordenBladet

Norge: Explosion vid USA:s ambassad i Oslo

By

Helena-Reet Aari

-

March 8, 2026

Norge: Explosion vid USA:s ambassad i Oslo

NordenBladet – Under natten mellan lördag och söndag inträffade en explosion vid den amerikanska ambassaden i Oslo. Polisen larmades om händelsen vid 01.34-tiden. Stora polisresurser skickades till platsen och man har upprättat kontakt med ambassaden. Inga personskador har rapporterats.

Norges justitie- och beredskapsminister Astri Aas-Hansen kallar händelsen oacceptabel och betonar att den tas på största allvar. Enligt ministern utreder polisen saken med omfattande resurser, och för närvarande finns det inga indikationer på att situationen utgör en fara för allmänheten.

Utrikesminister Espen Barth Eide bekräftar att både han och justitieministern har varit i kontakt med USA:s chargé d’affaires, Eric Meyer. Eide understryker att detta är en oacceptabel handling som hanteras på högsta nivå. Han tillägger att säkerheten för diplomatiska beskickningar är prioriterad för Norge och att fallet nu utreds av polisen och säkerhetstjänsten PST.

Hypotes: Koppling till det globala säkerhetsläget

Polisen arbetar utifrån en hypotes om att explosionen vid ambassaden kan vara kopplad till det rådande säkerhetsläget i världen. Samtidigt undersöks flera andra teorier om vad som kan ligga bakom händelsen. Polisen tror att det rör sig om en riktad attack.

I nuläget finns inga misstänkta i ärendet, men polisen söker efter en eller flera gärningspersoner.

Idrottshall håller stängt

Till följd av explosionen håller idrottsföreningen SK Njård sin anläggning Njårdhallen, som ligger nära ambassaden, stängd under söndagen (8 mars). Klubbens ledning meddelade att man vidtagit den tillfälliga stängningen som en försiktighetsåtgärd tills situationen klarnat. Samtliga planerade handbollsmatcher under dagen har ställts in och kommer att flyttas till ett senare tillfälle.

Omslagsbild: NordenBladet

Norge: Endast 65 procent av förskolorna uppfyller personalkraven

By

Helena-Reet Aari

-

March 8, 2026

Norge: Endast 65 procent av förskolorna uppfyller personalkraven

NordenBladet – Nya uppgifter visar att endast 65 procent av norska förskolor lever upp till lagkraven för pedagogisk personal. Utbildningstidskriften Utdanningsnytt har sammanställt en översikt över personalläget i landets fylken och kommuner. Rapporten baseras på färsk statistik från det norska Utdanningsdirektoratet.

Översikten visar att situationen är sämst i fylket Akershus, som ligger runt Oslo i östra Norge. Där uppfyller endast 39,7 procent av förskolorna kraven på pedagogisk personal.

Däremot går det betydligt bättre i fylket Agder i södra Norge. Där lever hela 94,6 procent av förskolorna upp till de gällande kraven.

Upprepade dispenser är ett problem

Norska förskolor måste varje år ansöka om dispens om de inte kan fylla kraven på pedagogisk kompetens. Många förskolor lämnar in sådana ansökningar år efter år. Samtidigt finns det vissa verksamheter som helt låter bli att ansöka om dispens.

Uppgifterna tyder på att bristen på pedagogisk personal är ett fortsatt allvarligt problem i landet. Dessutom är de regionala skillnaderna mycket stora.

Svårt att nå målen till år 2030

Färska forskningsdata visar att Norge har ett ambitiöst mål för framtiden. Man vill att andelen anställda med förskollärarutbildning ska nå 60 procent senast år 2030. Om den nuvarande trenden fortsätter blir detta mål dock mycket svårt att nå.

Professor Thomas Moser vid Universitetet i Stavanger betonar allvaret i situationen. Han menar att det krävs omfattande åtgärder för att både rekrytera nya medarbetare och behålla de befintliga. Utan dessa insatser blir det svårt att nå det uppsatta målet.

Färre unga väljer förskolan

Under år 2023 var endast 49,2 procent av de anställda i förskolorna kvalificerade förskollärare. Det är första gången sedan år 2004 som siffran faller under 50 procent. Samtidigt har andelen nyutexaminerade som börjar arbeta direkt i förskolan minskat.

Tidigare började över 80 procent av de nyutexaminerade arbeta inom yrket direkt. Under år 2023 hade den siffran sjunkit till 30,7 procent bland dem upp till 23 år.

Enligt forskarna handlar problemet inte bara om tillgång på jobb. Istället handlar det om att unga i allt lägre grad vill arbeta i förskolan. Dessutom leder viss vidareutbildning till att lärare lämnar sektorn helt. Därför betonar experterna att både utbildnings- och arbetsvillkor måste förbättras. Det är avgörande för att förskollärare ska vilja välja yrket och stanna kvar i det.

Omslagsbild: NordenBladet

Fler norska nyheter på svenska
Norge: Lillestrøm betalade ut över 240 000 kronor i bonus för oanmäld sjukfrånvaro

LÅT OSS HJÄLPAS ÅT: Internationella galgodagen och vad du bör veta om Galgo Español

By

Helena-Reet Aari

-

February 2, 2026

NordenBladet – Igår, den 1 februari, uppmärksammades den internationella Galgo-dagen (World Galgo Day). För många är det bara ett datum i kalendern, men för tiotusentals hundar i Spanien markerar det början på ett helvete.

Jaktsäsongen är över. Och just nu, i detta ögonblick, medan vi njuter av vinterns lugn eller drömmer om sommarsemester under den spanska solen, pågår en tyst massaker där nere. Varje år “gör sig jägarna av med” mellan 50 000 och 100 000 Galgo Español.

Varför? För att de ses som “verktyg” som nu blivit värdelösa. Men det mest skrämmande är inte att de överges, utan hur det görs. Det är inte bara ett dödande, det är en ritual.

En tradition som kallas “jaktlycka” dikterar en grym tro: ju mer smärta hunden lider när den dör, desto bättre blir nästa jaktsäsong. En hund som dragit skam över jägaren måste lida. Skrock säger att ju mer smärta, desto större lycka för jägaren och desto bättre blir de nya valparna.

“Pianisten”: En av de vanligaste och grymmaste metoderna är hängning där hundens baktassar nätt och jämnt når marken. Hunden tvingas “dansa” eller tippa på tå (som om den spelade piano) i timmar för att inte kvävas, tills den slutligen dör av ren utmattning.

Situationen idag

Vi lever på 2000-talet. Vi anser oss vara ett civiliserat samhälle. Många av oss – särskilt nordbor och skandinaver – ser ofta Spanien som ett andra vinterhem. Vi söker värme, god mat och sydländsk gästvänlighet.

Men motsvarar ett land där sådan grymhet fortfarande är en tyst accepterad “tradition” verkligen våra moraliska värderingar? Kan vi njuta av solnedgången med vetskapen om att det samtidigt pågår något så omänskligt i någon olivlund i närheten?

Detta är inte en attack mot Spanien. En person eller en mediebyrå kan inte ändra gamla traditioner, men tillsammans kan vi skapa medvetenhet. Kultur kan inte vara en ursäkt för tortyr. Tradition rättfärdigar inte sadism.

Vi minns dem som aldrig fick en chans, och stöttar dem som räddas. Viktigast av allt – sprid kunskapen. En stor del av samhället vet inte ens att något så fruktansvärt pågår. Kanske kan vi, genom att dela detta budskap tillsammans, hjälpa till att få ett slut på denna skräck!

Smaken av vind: Skerpikjøt – Färöarnas kulinariska mysterium

By

Helena-Reet Aari

-

January 26, 2026

Smaken av vind: Skerpikjøt – Färöarnas kulinariska mysterium

NordenBladet – Om man frågar en färöing vad som definierar smaken av deras öar, blir svaret nästan alltid detsamma: Skerpikjøt. För en färöing är det inte bara mat; det är skärgårdens historia, geografi och överlevnadskonst på en tallrik. För många turister är det som ett “kulinariskt bungee-jump” – skrämmande vid första anblicken, men en berikande upplevelse och för många överraskande välsmakande. Att besöka Färöarna utan att prova skerpikjøt är som att åka till Paris utan att se Eiffeltornet.

Vad är skerpikjøt?

Skerpikjøt (uttalas: sjer-pi-tjöt) är vindtorkat och fermenterat lammkött, vanligtvis lammstek.

Till skillnad från många andra torkade köttprodukter i världen (som prosciutto eller jamón), används inte ett enda gram salt eller rök vid tillverkningen av skerpikjøt. Hela processen är 100 % naturlig och beror helt på Färöarnas unika ”bakteriella mikroflora”, den salta havsluften och den stabilt svala temperaturen.

Smaken beskrivs ofta som en umami-bomb: det är en blandning av nötaktiga, söta toner och smaken av vällagrad ost, med en lätt “vild” eftersmak.

Ólavsøka är Färöarnas mest efterlängtade folkfest och tillika nationaldag (28–29 juli), då det traditionella färöiska torkade lammköttet aldrig saknas på matbordet. (NordenBladet)

Hur tillverkas en ”väderbeständig” delikatess?

Tillverkningsprocessen är en vetenskap i sig som går i arv från far till son. Den äger rum i ett speciellt skjul som kallas hjallur. En hjallur är en träkonstruktion med springor mellan brädorna så att vinden kan blåsa fritt igenom.

Processen varar i 5–9 månader och genomgår tre kritiska faser:

Visnað (Vissnande): De första dagarna eller veckorna. Köttet börjar torka.
Ræst (Fermentering): Detta är magin i det färöiska köket. Köttet börjar fermenteras och får en stark doft samt sin specifika smak. I denna fas kokas köttet ofta (ræst kjøt), men för att bli skerpikjøt måste det fortsätta torka.
Turt (Torkning): Slutfasen. Köttet torkar tills det blir hårt, mörkt och skivbart. Detta är det färdiga resultatet: skerpikjøt.

Intressant fakta: Framgången beror helt på vädret. Om det är för varmt och fuktigt blir köttet dåligt. Om det är för kallt (frost) avstannar fermenteringen och köttet får inte den rätta smaken. Det färöiska ”dåliga vädret” är i själva verket idealiskt för skerpikjøt.

En kulinarisk pärla från de färöiska gårdarna – torkat lammkött är en oskiljaktig del av högtiderna. (2 x NordenBladet)

Är detta unikt för Färöarna?

Ja. Även om grannfolken har liknande produkter, är skerpikjøt unikt just på grund av avsaknaden av salt och den specifika fermenteringsprocessen.

Norge: Fenalår (saltat och torkat).
Island: Hangikjöt (rökt lammkött).
Medelhavsländerna: Använder stora mängder salt.

Historiskt sett var salt en lyxvara på Färöarna som måste importeras, medan vinden var gratis. Därför är skerpikjøt ett levande monument över en tid då naturlig konservering var en förutsättning för överlevnad.

Myter och föreställningar

Eftersom köttet vanligtvis hängs upp kring jul eller i januari, finns det många föreställningar kopplade till processen.

Vindriktningen: Gamla färöingar trodde att köttets smak berodde på från vilket väderstreck vinden blåste när lammet slaktades och hängdes upp i skjulet.
“Fågelkött”: Det finns en spridd myt eller ett skämt för att skrämma turister – att det i själva verket rör sig om torkade sjöfåglar, eftersom köttet är så mörkt och kompakt.
Läkande kraft: Förr i tiden trodde man att en bit gammal skerpikjøt (som lagrats i över ett år) hjälpte mot magont, då det fungerade som en kraftfull probiotika.

Hur och när äts det?

Skerpikjøt är inte ett vardagligt pålägg, utan snarare en festmåltid eller en speciell delikatess under vandringar. Det serveras vid bröllop, dop, jul och när man tar emot betydelsefulla gäster.

Traditionellt serveringssätt (som “färöisk sushi”) Det tillagas aldrig, utan äts rått i tunna skivor.

Klassiskt recept:

Ta en skiva mörkt rågbröd eller färöiskt bröd (drýlur).
Bred på ett tjockt lager saltat smör (färöiskt smör är gult och fylligt).
Skär papperstunna skivor av skerpikjøt med en vass kniv.
Placera köttet på smörgåsen.

Tillbehör: Purister lägger inte till någonting. Modernare versioner kan innehålla lite pepparrot eller lök, men lokalbefolkningen föredrar den rena smaken.

Tips till turister: Om du besöker en lokal restaurang (t.ex. Ræst eller Áarstova i Tórshavn), beställ gärna skerpikjøt som förrätt. Eller ännu bättre – om du blir hembjuden till en lokal gård (heimablídni), är det den högsta formen av vördnad när värdfolket ställer fram en lammstek som mognat i deras eget skjul.