Helena-Reet Aari

Helena-Reet Aari
38 POSTS 0 COMMENTS

Norges Bank försvarar räntehöjningar mitt i växande kritik

Norges Banks centralbankschef Ida Wolden Bache

NordenBladet – Norges Bank har hamnat i centrum för en ovanligt skarp offentlig debatt efter att centralbankschef Ida Wolden Bache aviserat potentiella nya räntehöjningar. Motståndet mot centralbankens politik har skapat en tydlig splittring mellan ekonomer och experter i landet, rapporterar nrk.no.

Debattens parter och huvudargument

Diskussionen fokuserar på hur man mest effektivt ska uppnå inflationsmålet på 2 procent:

  • Förespråkare för snabbare höjningar: Ekonomiperioderna Kjetil Storesletten och Torfinn Harding anser att centralbanken har varit för mjuk. De argumenterar för att räntorna borde vara betydligt högre för att stärka den norska kronan och dämpa inflationen, som tog fart redan under pandemin.

  • Kritiker och skeptiker: Olav Slettebø, ekonom vid Statistisk sentralbyrå (SSB), fackföreningar och flera samhällsaktörer hävdar att den nuvarande inflationen är “importerad”, det vill säga orsakad av höga energi- och råvarupriser utomlands. Enligt deras bedömning kan lokala räntehöjningar inte påverka externa faktorer, och de menar att politiken endast orsakar onödig skada för konsumenterna.

Centralbankens svar: Räntan är fortfarande en nödvändig medicin

Norges Banks analysdirektör Øistein Røisland medger att räntenivån inte kan förändra de yttre orsakerna till inflationen, men han tillbakavisar påståendet att ingripandet skulle vara verkningslöst.

”Vi har en något annorlunda uppfattning om detta. Penningpolitikens uppgift är att förhindra att kostnadsökningar som kommer utifrån sprider sig till andra inhemska varor och tjänster”, förklarade Røisland.

Centralbanken betonar att även om det inte finns några hundraprocentiga garantier inom ekonomi, så bekräftar internationell erfarenhet och empiriskt material att en högre ränta är det bästa verktyget för att bromsa prisökningarna på lång sikt.

Omslagsbild: Norges Banks centralbankschef Ida Wolden Bache (NordenBladet)

Trumps uttalanden fick börserna att falla: Helsingfors- och Stockholmsbörsen under hårt tryck

Trumps uttalanden fick börserna att falla: Helsingfors- och Stockholmsbörsen under hårt tryck

NordenBladet – Efter en kortvarig uppgång under de senaste dagarna har Stockholmsbörsen fallit brant idag (2 april). Marknaderna reagerar på USA:s president Donald Trumps tal, vilket skapade geopolitisk osäkerhet och lyfte oljepriset till betydande nivåer.

I ett tal natten till torsdag varnade president Trump för omfattande attacker under de kommande veckorna. Retoriken fick priset på råolja att stiga med nästan 6 % till 107 dollar per fat. Samtidigt har den svenska kronan försvagats och dollarkursen har stigit till 9,50 SEK.

Stockholms- och Helsingforsbörsen under hårt tryck

Stockholmsbörsens breda index OMXS föll med 1,6 % vid öppning. Majoriteten av bolagen på storbolagslistan OMXS30 handlas på minus.

De största fallen noterades inom industri- och gruvsektorn:

  • Sandvik: –3,7 %

  • Boliden: –3,4 %

  • Volvo Cars: –1,7 % (trots publicering av nya försäljningssiffror).

Helsingfors OMX har fallit i linje med Stockholm.

Inverkan på andra börser i regionen

Osäkerheten är inte begränsad till Sverige utan har spridit sig över hela Skandinavien och Baltikum, där investerare har börjat minska sina risker.

Börs Marknadsreaktion och främsta påverkansfaktorer
Finland (Helsingfors) Helsingfors OMX har fallit likt Stockholm med ca 1,4 %. Särskilt sårbara är exportorienterade verkstadsbolag.
Norge (Oslo) Till skillnad från grannländerna håller sig Oslobörsen stabilare tack vare det höga oljepriset, då energisektorn utgör en stor del av marknaden och dämpar det allmänna fallet.
Danmark (Köpenhamn) OMXC25-indexet har fallit ca 1,2 %. Investerare följer oroligt logistik- och farmacevtföretagens reaktion på den globala osäkerheten.
Estland (Tallinn) Nasdaq Tallinn inledde dagen med ett måttligt fall (ca 0,8 %). På den baltiska marknaden råder en avvaktande stämning, särskilt gällande aktier inom energi- och banksektorn.

Enligt analytiker har marknadens fokus skiftat från ekonomiska nyckeltal till geopolitik. USA:s presidents varningar om kommande attacker har ökat volatiliteten, och fram tills situationen klarnar väntas de skandinaviska och baltiska börserna förbli under hårt tryck. Särskilt kritisk anses bränsleprisernas inverkan på transportsektorn och den allmänna inflationen i hela regionen vara.

Omslagsbild: Stockholms- och Helsingforsbörsen under hårt tryck (NordenBladet)

Läs mer:
Trump hotar med att lämna Nato – kallar alliansen för en ”papperstiger”

Skjærtorsdags-rally eller DAGEN då Strömstad fylls av norrmän

Skjærtorsdags-rally eller DAGEN då Strömstad fylls av norrmän

NordenBladet – Varje år under påsken upprepas samma scen i Skandinavien: tusentals norrmän sätter sig i sina bilar och beger sig över gränsen till Sverige, närmare bestämt till staden Strömstad.

Detta är inte bara ett slumpmässigt shoppingbesök, utan en decennielång tradition som har både ekonomiska och kulturella orsaker.

Skjärtorsdagen

Orsaken är främst lagstiftningsrelaterad och religiös. I Norge är skjärtorsdagen (skjærtorsdag) en röd dag. Det innebär att nästan alla butiker (inklusive livsmedelsbutiker och Vinmonopolet) är stängda och livet i landet stannar upp.

I Sverige är dock skjärtorsdagen inte en röd dag. Butikerna är öppna, köpcentrumen går på högvarv och välkomnar grannarna på besök. Eftersom många norrmän är lediga från jobbet, men inte kan handla något i hemlandet, har vanan att köra till Sverige vuxit fram.

Är detta en årlig tradition?

Ja, det är en fast rotad tradition. Den är ofta känd under namnet skjärtorsdagsrallyt eller helt enkelt som gränshandel.

  • Fest på hjul: Strömstads gator fylls ofta av trimmade bilar (raggare), hög musik och festglada ungdomar. Det har blivit en form av folkfest som varje år innebär en stor utmaning för de lokala myndigheterna och polisen.

  • Shoppingresa eller ”Harrytur”: I Norge används uttrycket Harrytur som en skämtsam men ibland nedsättande term för att åka och köpa billiga varor. Det som handlas är främst kött, godis, tobak och alkohol, vilket är betydligt billigare i Sverige än i Norge.

I år väntas ett rekordantal besökare

Även om traditionen är gammal, ger årets omständigheter den extra fart. För att lindra effekterna av hög inflation och levnadskostnader har den svenska regeringen sänkt acciser och skatter på livsmedel och drivmedel.

Viktig skillnad: Medan Sverige vanligtvis ses som ett ”lågprisland” för norrmän oavsett, gör den nuvarande skattepolitiken prisskillnaden ännu mer drastisk. En norrman som fyller tanken och kundvagnen i Sverige sparar i år en betydande summa jämfört med priserna i hemlandet.

Omslagsbilden är illustrativ. (NordenBladet)

Finland: Livsmedelsjätten Fazer planerar återkomst till börsen

Finland: Livsmedelsjätten Fazer planerar återkomst till börsen

NordenBladet – Den finländska livsmedelsproducenten Fazer förbereder sig nu för en börsnotering (IPO). Enligt VD Christoph Vitzthum är målet att nå börsen före år 2029. Företaget planerar därmed en spännande framtid som ett publikt bolag.

Fazer har faktiskt redan en historisk erfarenhet av börsen. Under många år ingick företaget i Cloetta-koncernen. Därför var bolaget tidigare noterat på Stockholmsbörsen. Nu är Fazer dock redo att återigen bli självständigt på den öppna marknaden.

Ambitioner om internationell expansion

Christoph Vitzthum gav nyligen en intervju till nyhetsbyrån Bloomberg. Där konstaterade han att börsnoteringen är ett strategiskt steg. Detta ska framför allt stödja företagets framtida tillväxtplaner.

Fazer begränsar sig inte längre enbart till Norden. Istället har de riktat blicken mer kraftfullt mot den internationella arenan. Dessutom står flera nya marknader i fokus för deras expansion.

De viktigaste målen för expansionen är:

  • Norden: Företaget ska stärka sin nuvarande position.

  • Polen: Fazer siktar på inträde och snabb tillväxt.

  • Tjeckien: Målet är att öka de befintliga marknadsandelarna.

Lång historia och ekonomisk styrka

Fazer grundades redan år 1891. Idag är det ett av Nordens största och mest kända livsmedelsföretag. Tack vare mer än ett sekels erfarenhet har koncernen blivit en betydande marknadskraft.

Börsnoteringen erbjuder nu det kapital som krävs för nästa etapp. Den ger även den flexibilitet som behövs i utvecklingen. Därför kan Fazer nu gå från att vara en lokal hjälte till att bli en global aktör.

 

Omslagsbilden är illustrativ (NordenBladet)

Storbritannien leder samtal med 35 länder om att återöppna Hormuzsundet

Storbritannien leder samtal med 35 länder om att återöppna Hormuzsundet

NordenBladet – Storbritanniens premiärminister Keir Starmer har sammankallat representanter från 35 länder för att diskutera ett återöppnande av det strategiskt kritiska Hormuzsundet. Sundet har varit stängt i över en månad till följd av militära konflikter mellan USA/Israel och Iran, vilket har förlamat stora delar av den internationella olje- och gashandeln.

Starmer betonade under mötet den 2 april att återställandet av fri sjöfart är en komplex uppgift som kräver både diplomati och noggrann militär planering inför tiden efter stridigheterna.

Diplomati framför eskalering

De europeiska länderna befinner sig i ett geopolitiskt dilemma: att trygga energiförsörjningen utan att dras in i en direkt konflikt mellan USA och Iran. Starmer förtydligade att Storbritanniens mål är deeskalering och begränsning av ekonomiska skador, snarare än krigföring.

Denna position står i kontrast till USA:s president Donald Trumps retorik. Trump har kritiserat Nato-allierade för passivitet och signalerat att USA inte tänker ta ansvar för sundets säkerhet efter krigets slut. Experter bedömer att de lösningar som diskuteras främst rör eskort av fartyg, då offensiva operationer kräver ett föregående eldupphör.

Enad nordisk front

De nordiska länderna uppvisar en enad hållning i frågan. För stora sjöfartsnationer som Danmark och Norge är stängningen ett direkt hot mot ekonomin och sjömännens säkerhet.

  • Sjöfartens frihet: Norden prioriterar en regelbaserad världsordning och rätten till fri passage.

  • Defensivt fokus: I likhet med Storbritannien betonar Sverige och Danmark ”skyddande operationer” snarare än anfall.

  • Relationen till USA: Som Nato-medlemmar värnar de nordiska länderna relationen till Washington, men ställer sig kritiska till Trumps ensidiga krav på allierade.

Deltagandet i den brittiskledda koalitionen är dock föremål för interna diskussioner. Medan länder som Frankrike och Tyskland deltar, har det danska utrikesministeriet varit förbehållsamma gällande omfattningen av sitt engagemang innan ett formellt vapenvila har nåtts, skriver dr.dk.

Bild: Keir Starmer

Relaterat:
Trump hotar med att lämna Nato – kallar alliansen för en ”papperstiger”

Norge: Jonas Gahr Støre bekräftar beredskap att kandidera som statsminister även 2029

Norge: Jonas Gahr Støre bekräftar beredskap att kandidera som statsminister även 2029

NordenBladet – Norges nuvarande statsminister och ledare för Arbeiderpartiet, Jonas Gahr Støre, meddelade i en intervju med norska TV 2 att han är redo att leda partiet även i parlamentsvalet 2029. Støre bekräftade att han är villig att fortsätta som statsministerkandidat, förutsatt att han har partiets och landsmötets stöd.

Støre har lett den norska regeringen sedan den 14 oktober 2021. Hans besked signalerar en önskan om långsiktig stabilitet under en period då Arbeiderpartiet har kämpat med låga opinionssiffror och en stark opposition.

Vem är Jonas Gahr Støre?

Jonas Gahr Støre (född 25 augusti 1960 i Oslo) är inte en typisk politiker inom Arbeiderpartiet. Hans bakgrund och karriär har gett honom både betydande fördelar och gett upphov till kritik inom det egna partiet.

Utbildning och tidig karriär Till skillnad från många av sina företrädare kommer Støre från en förmögen familj. Han är utbildad i Frankrike och tog examen i statsvetenskap vid det prestigefyllda universitetet Sciences Po i Paris. Detta har gett honom utmärkta kunskaper i franska och ett brett internationellt perspektiv.

Politisk resa

  • Utrikesminister (2005–2012): Støre blev mycket populär som utrikesminister i Jens Stoltenbergs regering. Vid den tiden ansågs han vara en av Norges mest omtyckta politiker, känd för sin diplomatiska skicklighet och intellektualitet.

  • Hälso- och omsorgsminister (2012–2013): Före regeringsskiftet innehade han posten som hälsominister under en kortare period.

  • Partiledare (2014–idag): Efter att Jens Stoltenberg tillträdde som NATO:s generalsekreterare valdes Støre till ledare för Arbeiderpartiet.

Mandatperioden som statsminister och utmaningar

Støre tillträdde som statsminister 2021 och bildade en koalition med Senterpartiet, med stöd från vänstersidan. Hans tid vid makten har präglats av flera kriser:

  • Energikris och inflation: De stigande elpriserna och de ökade levnadskostnaderna i spåren av Rysslands krig mot Ukraina har tärt på regeringens stöd.

  • Intern kritik: Han har ofta kritiserats för en ”akademisk” och för försiktig stil, som inte alltid anses nå fram till Arbeiderpartiets traditionella väljarbas inom arbetarklassen.

Varför är det tidiga beskedet om kandidatur viktigt?

Støres beslut att meddela sin avsikt att kandidera så här tidigt är ett strategiskt drag. Syftet är att sätta stopp för interna spekulationer om eventuella efterträdare.

”Om partiet vill det och landsmötet säger ja, då är jag redo”, sa Støre till TV 2 och betonade att hans motivation att forma norsk politik inte har avtagit.

Trots nuvarande tuffa opinionsmätningar, där den högerorienterade oppositionen med Erna Solberg i spetsen leder, visar Støres besked att han inte planerar att frånsäga sig ansvaret eller lämna partiet i ett osäkert läge inför kommande valcykler.

Omslagsbild: Jonas Gahr Støre (NordenBladet)

Trump hotar med att lämna Nato – kallar alliansen för en ”papperstiger”

Trump hotar med att lämna Nato – kallar alliansen för en ”papperstiger”

NordenBladet – USA:s president Donald Trump meddelade i en intervju med tidningen The Telegraph att han seriöst överväger att dra ur USA ur Nato. Enligt presidenten har försvarsalliansen förlorat sitt inflytande och framstår som svag i Rysslands ögon.

Trumps skarpa uttalande grundar sig i ett missnöje med Nato-allierade som han anser inte har gett tillräckligt stöd till USA:s och Israels militära insatser mot Iran. Presidenten uttryckte särskild frustration över att allierade inte har bistått i arbetet med att återöppna den strategiskt kritiska handelsvägen genom Hormuzsundet.

Huvudpunkter och angrepp

Trump sparade inte på orden när han kritiserade både alliansen som helhet och specifika medlemsländer:

  • ”En papperstiger”: Trump hävdade att Nato har blivit en innehållslös union och tillade att även Vladimir Putin är medveten om detta.

  • Kritik mot Storbritannien: Presidenten hånade den brittiska försvarsförmågan och premiärminister Keir Starmer. Han påstod att landet saknar en fungerande flotta och att deras hangarfartyg är oanvändbara.

  • Stöd från Marco Rubio: Kort före presidentens uttalande markerade utrikesminister Marco Rubio att USA måste se över sina relationer med Nato i efterdyningarna av Mellanösternkonflikten.

Statsminister Ulf Kristersson: ”Skilj på ord och handling”

Sveriges statsminister Ulf Kristersson uppmanade till lugn trots det ”extremt osäkra världsläget”. Enligt Kristersson har ingenting förändrats i Natos dagliga praktiska samarbete, oavsett Trumps retorik.

– Jag tycker att man just nu ska titta mer på vad som faktiskt händer och lite mindre på vad som sägs, sade Kristersson under en presskonferens med hänvisning till de motstridiga beskeden från USA.

Även om Trump beskriver ett utträde ur Nato som mer än bara en ”omvärdering”, hyser europeiska ledare fortfarande hopp om att det rör sig om politiska påtryckningar snarare än ett slutgiltigt beslut.

Finlands president Alexander Stubb har också varit i kontakt med Donald Trump. ”Vi hade ett konstruktivt samtal och utbytte tankar om Nato, Ukraina och Iran. Problem finns till för att lösas pragmatiskt”, skriver han på X.

Bild: Donald Trump

Relaterat / Läs också:

Storbritannien leder samtal med 35 länder om att återöppna Hormuzsundet

Lars Løkke Rasmussen: Det krävs ett starkt internationellt tryck mot Iran

Sverige: Gulan Avci vald till Liberalernas toppnamn i Stockholm

Sverige: Gulan Avci vald till Liberalernas toppnamn i Stockholm

NordenBladet – Liberalerna har bekräftat att Gulan Avci blir partiets nya toppnamn på valsedeln till Stockholms kommunfullmäktige. Hon efterträder Jan Jönsson, som lämnade politiken i protest mot partiets samarbetspolitik.

Efter Jan Jönssons oväntade avsked från den politiska arenan har Liberalerna nu utsett en ny ledare för att leda valrörelsen i huvudstaden. Gulan Avci, en erfaren politiker och nuvarande riksdagsledamot, tog emot beskedet med tacksamhet.

“Stort tack för förtroendet. Jag ser fram emot att tillsammans med mina partivänner gå ut i en stark valrörelse, vinna stockholmarnas förtroende och fortsätta utveckla vår liberala politik för att göra Stockholm till en ännu bättre huvudstad,” sade Avci i ett officiellt pressmeddelande.

Förändringen i listtoppen skedde efter att den tidigare toppolitikern Jan Jönsson meddelade att han lämnar både partiet och politiken helt. Bakom Jönssons beslut låg ett missnöje med Liberalernas strategiska vägval att acceptera Sverigedemokraternas (SD) eventuella medverkan i en regering efter valet.

Vem är Gulan Avci?

Gulan Avci är en välkänd och erfaren profil inom svensk politik med mångårig erfarenhet på både lokal och nationell nivå.

  • Bakgrund: Avci föddes 1977 i Turkiet i en kurdisk familj och kom till Sverige som barn. Hennes personliga bakgrund har ofta återspeglats i hennes politiska fokusområden, såsom integration och mänskliga rättigheter.

  • Politisk karriär:

    • Hon är ledamot i Sveriges riksdag och har innehaft flera tunga roller, bland annat som partiets ekonomisk-politiska talesperson.

    • Mellan 2022 och 2024 verkade hon som Liberalernas partisekreterare, vilket innebar en nyckelroll som en av partiets främsta strateger och organisatoriska ledare.

    • Hon har tidigare även varit ordförande för Liberala Kvinnor.

  • Fokusfrågor: Avci har gjort sig känd som en högljudd kämpe mot hedersvåld och för kvinnors rättigheter. Inom ekonomisk politik förespråkar hon en liberal marknadsekonomi, samtidigt som hon betonar vikten av ett starkt utbildningssystem och effektiv integration för att säkerställa lika möjligheter för alla.

Genom att placera Avci i spetsen för Stockholmslistan får partiet en erfaren och stridbar ledare i ett läge där Liberalerna måste balansera interna spänningar och nå ut till stadens väljare mitt i ett föränderligt politiskt landskap.

Omslagsbild: Gulan Avci vald till Liberalernas toppnamn i Stockholm (NordenBladet)

Växande oro i Norge för ekologiska risker: Murmansk blir Rysslands viktigaste nav för oljeexport

Växande oro i Norge för ekologiska risker: Murmansk blir Rysslands viktigaste nav för oljeexport.

NordenBladet – Den senaste veckans drönarattacker mot ryska terminaler i Östersjön har tvingat landet att i allt högre grad styra om sin oljeexport till Kolahalvön. Norska tjänstemän och experter varnar för att Murmansks växande roll innebär en ökad miljörisk, då en ”skuggflotta” med tveksamt tekniskt skick opererar i regionen, rapporterar thebarentsobserver.com.

De omfattande drönarattacker mot terminalerna i Ust-Luga och Primorsk, som genomförts av Ukrainas säkerhetstjänst och väpnade styrkor, har lamslagit en betydande del av Rysslands exportkapacitet. Det uppskattas att närmare 40 % av landets oljeexportvolym är satt ur spel. Eftersom även Novorossijsk vid Svarta havet har varit måltavla för attacker, har hamnen i Murmansk blivit Rysslands strategiska utfartsväg till de internationella marknaderna.

Skuggflottan och det ekologiska hotet

Murmansks betydelse ökar främst genom hanteringen av arktiska oljeprojekt som Vostok Oil och Novy Port. En stor del av denna produktion når världsmarknaden via åldrande tankfartyg med bristfälliga försäkringar, kända som skuggflottan.

Den norska stortingsledamoten och tidigare utrikesministern Ine Eriksen Søreide har uttryckt djup oro över skicket på de fartyg som passerar längs den norska kusten. I mars identifierades den 23 år gamla tankern Paz i norska vatten. Fartyget saknade ett giltigt CLC-certifikat (Civil Liability Convention), vilket ska garantera skadeersättning vid en eventuell oljeolycka.

Norsk beredskap och restriktioner

Norges fiskeri- och havsminister Marianne Sivertsen Næss bekräftar att landet följer situationen noga. Ett trafikledningssystem har införts för tankfartyg som håller fartygen minst 40 kilometer från den norska kusten. Detta avstånd ska säkerställa tillräcklig responstid vid en eventuell olycka.

Trots att avtalet om sjöräddning och oljeskydd mellan Norge och Ryssland fortfarande löper, har det praktiska samarbetet minskat avsevärt efter utbrottet av det fullskaliga kriget i Ukraina. Ministern konstaterade att även om Norge har en stark saneringskapacitet, skulle det ta tid att mobilisera internationell hjälp, varför man vid behov även förlitar sig på oljeindustrins resurser.

Internationellt tryck ökar

Samtidigt som Norge fokuserar på övervakning har andra länder vidtagit tuffare åtgärder. Storbritannien har gett sin militär befogenhet att borda fartyg från skuggflottan i sina vatten för att begränsa finansieringen av Rysslands krigföring. Liknande steg har tagits av Frankrike, vars flotta nyligen stoppade tankern Deyna som stävat ut från Murmansk.

Ksenia Vakhrusheva, rådgivare vid miljöorganisationen Bellona, noterade att Murmansk av tekniska skäl inte helt kan ersätta volymerna från Östersjöterminalerna, då leveranskedjorna skiljer sig åt. Risken kvarstår dock att Ryssland, för att undvika kontroller i europeiska vatten, börjar styra gamla tankfartyg utan isklass mot den norra sjövägen, vilket ytterligare ökar riskerna för Arktis känsliga ekosystem.

Sedan oktober 2025 har minst 85 sanktionerade tankfartyg från skuggflottan registrerats längs den norska kusten med kurs mot Kolahalvön.

Omslagsbilden är illustrativ och skapad med AI. (NordenBladet)

Fler norska nyheter på svenska:
Norge har erbjudit nödhamn till 131 ryska fartyg

Norge har erbjudit nödhamn till 131 ryska fartyg

Norge har erbjudit nödhamn till 131 ryska fartyg

NordenBladet – Enligt färska uppgifter har ryska fartyg sökt skydd i norska hamnar vid över 230 tillfällen sedan 2022 på grund av dåligt väder. Trots att ryska fartyg omfattas av ett anlöpsförbud i de flesta norska hamnar, tillåter internationella regler undantag i nödsituationer, rapporterar den norska tidningen The Barents Observer, med redaktion i Kirkenes.

Huvudsakliga omständigheter

  • Användning av nödhamn: Totalt 131 olika ryska fartyg har ansökt om och beviljats tillstånd att ankra i norska fjordar.

  • Geografiskt fokus: Majoriteten av fallen har skett i Nordnorge, specifikt i regionerna Troms och Finnmark.

  • Återkommande händelser: Statistiken visar att vissa specifika fartyg utnyttjar möjligheten att söka skydd betydligt oftare än andra.

Säkerhetsrisker och hotbedömning

Den norska säkerhetspolisen (PST) har i sin senaste hotbedömning uttryckt oro över denna verksamhet. Enligt säkerhetsmyndigheterna finns det en risk för att ryska underrättelsetjänster använder civila fartyg för att samla in information om den norska kusten och strategisk infrastruktur.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Norge begränsat ryska fiskefartygs och andra fartygs tillträde till sina hamnar; endast tre specifika hamnar hålls öppna under strikt kontroll. Regeln om nödhamn (så kallad force majeure) är dock ett humanitärt undantag som fartygen aktivt har utnyttjat.

Omslagsbilden är illustrativ: Norge har erbjudit nödhamn till 131 ryska fartyg (NordenBladet)

Fler norska nyheter på svenska:
Växande oro i Norge för ekologiska risker: Murmansk blir Rysslands viktigaste nav för oljeexport