38 POSTS 0 COMMENTS

Norge: Räddningsinsats i Lyngsalperna – vandrare drogs med i lavin på Sofiatinden

March 31, 2026

NordenBladet – En omfattande räddningsinsats ägde rum i dag (31 mars) i Troms fylke i Nordnorge, efter att en vandrare dragits med i en lavin på berget Sofiatinden på Lyngshalvön. Både ambulans- och räddningshelikopter skickades omedelbart till platsen för att hantera den branta och svårtillgängliga terrängen.

Händelseförlopp och räddningsarbete

Enligt de första uppgifterna befann sig ett sällskap på berget när en av medlemmarna drogs med och begravdes i snön. De övriga medlemmarna i gruppen agerade snabbt och lyckades gräva fram personen innan de professionella räddarna anlände.

Operationsledare vid Troms politidistrikt, Henrik Melsbø, bekräftade att den skadade fick första hjälpen på plats omedelbart efter framgrävningen. Skadeomfattningen är ännu okänd, men personen transporterades med helikopter till sjukhus för vidare kontroll och vård. Räddningsarbetet försvårades av områdets extrema topografi, vilket krävde insatser från erfaren flygpersonal.

Lyngen: Läge och naturförhållanden

Lyngshalvön (även känd som Lyngsalperna eller Lyngsalpene) ligger i Nordnorge, cirka 60 kilometer öster om Tromsø. Det är en nästan 90 kilometer lång halvö omgiven av djupa fjordar – Ullsfjorden i väster och Lyngenfjorden i öster.

Områdesbeskrivning och väder:

Terräng: Detta är ett av Europas mest dramatiska bergsområden, där spetsiga toppar reser sig direkt ur havet upp till 1 833 meters höjd (Jiehkkevárri). Branta sluttningar och glaciärer gör det till en populär men riskfylld destination för skidåkare och klättrare.
Väderförhållanden: Läget långt norr om polcirkeln innebär tuffa förhållanden. På vintern råder polarnatt och på sommaren midnattssol.
Lavinrisk: På grund av närheten till havet och snabba temperaturväxlingar är lavinfara ett vanligt fenomen i Lyngen. Fuktiga luftmassor från Atlanten för med sig kraftiga snöfall och hårda vindar, vilket gör snötäcket instabilt, särskilt på branta sluttningar som Sofiatinden.
Temperaturer: Genomsnittstemperaturen vid kusten under vintern ligger mellan -4 och 0 °C, men uppe i bergen kan temperaturen sjunka betydligt lägre, ofta ner till mellan -15 och -20 °C.

Omslagsbild: Skärmklipp från Google Maps

Estland: Flera förmodade vilsekomna drönare i estniskt luftrum under natten

Helena-Reet Aari

March 31, 2026

Flera förmodade vilsekomna drönare i estniskt luftrum under natten

NordenBladet – Under den gångna natten fortsatte Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska områden vid Östersjön, vilket resulterade i att delar av lufthotet även rörde sig över estniskt territorium. Enligt försvarsmakten tog sig flera drönare, som troligen kommit ur kurs från sina mål, in i estniskt luftrum. Vid morgonen var den omedelbara faran över och flyglarmet avblåstes.

Estniska myndigheter identifierade eller misstänkte att färre än tio drönare tagit sig in i estniskt luftrum under natten. Polis- och gränsbevakningsmyndigheten kontrollerade under morgonen tre möjliga nedslagsplatser, och drönarvrakdelar påträffades i Kastre kommun i Tartumaa. Under dygnet mottog myndigheten totalt 49 rapporter som nu utreds.

NATO-flyg gick upp i beredskap

Försvarsmakten och allierade övervakade luftrummet under natten, och situationen ledde till att NATO-plan startade från Ämari-basen. Estland fick även stöd av allierade flygplan opererande från baser i Litauen. Drönarna identifierades med hjälp av både radar och stridsflyg, men inga drönare sköts ner över estniskt territorium då besluten fattades med hänsyn till både ändamålsenlighet och säkerhet.

Under natten skickades tre varningsmeddelanden till invånarna i de områden där faran bedömdes vara aktuell. Varningarna omfattade en stor del av Estland eftersom drönarnas rörelser var dynamiska och hotbilden förändrades snabbt. Endast Läänemaa och öarna föll utanför den förhöjda riskzonen. Myndigheterna betonade att varningsmeddelanden måste tas på största allvar och att dagliga aktiviteter får återupptas först efter att ett officiellt meddelande om att faran är över har gått ut.

Hög belastning för larmtjänsten

Enligt larmcentralen var detta en av de mest belastade nätterna under de senaste sex åren. Samtalen kom i tre vågor i takt med de utsända varningarna, och människor sökte främst bekräftelse på situationens allvar samt instruktioner om hur de skulle agera. Myndigheterna uppmanade allmänheten att använda det statliga informationsnumret 1247 för frågor, och att endast ringa 112 om man ser ett misstänkt föremål eller hittar vrakdelar.

Representanter för försvarsmakten menar att händelsen visar att krigshandlingarna riktade mot Ryssland nu har rört sig till Estlands omedelbara närhet, och att beredskapen gällande lufthot kommer att fortsätta. Det underströks även att Estland fortsätter att utveckla sitt skiktade luftförsvar, men att det är omöjligt att skapa en helt ogenomtränglig sköld. Invånarna uppmanades att inte dela information i sociala medier om försvarsmaktens rörelser eller positioner för eventuella drönarvrak, utan istället vidarebefordra sådan information direkt till myndigheterna.

Omslagsbild: Nattens drönarhot i Estland är över, vrakdelar hittade i Tartumaa (NordenBladet)

Fattigdom och arbetslöshet fördjupas: Under 2024 riskerade 958 000 finländare fattigdom eller social utestängning

Helena-Reet Aari

March 31, 2026

Finland: Fattigdom och arbetslöshet fördjupas: Under 2024 riskerade 958 000 finländare fattigdom eller social utestängning

NordenBladet – Europeiska unionen lade i december 2025 till Finland på sin bevakningslista för social utveckling, med hänvisning till växande ojämlikhet och arbetslöshet. På samma lista återfinns även Litauen, Bulgarien och Rumänien. Enligt färska bedömningar finns det inga utsikter för Finland att lämna listan inom den närmaste framtiden.

Anna Järvinen, specialexpert vid social- och hälsoorganisationernas takorganisation Soste, säger till Yle att situationen är mycket oroande. – Det ser dystert ut och läget kommer inte att vända till det bättre snabbt, konstaterar Järvinen.

Soste: Finland har misslyckats med sina mål för fattigdomsbekämpning

Enligt en nyligen publicerad rapport från Soste har Finland inte lyckats röra sig mot målet att minska fattigdomen. Tvärtom beräknas antalet personer med låga inkomster öka med ytterligare cirka 26 000 under de kommande åren om inga ytterligare åtgärder vidtas.

Järvinen understryker att flera indikatorer har försämrats avsevärt under de senaste åren. Enligt henne har både antalet låginkomsttagare och antalet personer som har svårt att täcka sina dagliga levnadskostnader ökat. Samtidigt har arbetslösheten nått rekordnivåer och även hemlösheten har börjat öka igen.

Utvecklingen går åt fel håll

Finlands nationella mål är att minska antalet personer som riskerar fattigdom eller social utestängning med 100 000 fram till år 2030. Som referenspunkt används år 2019, då 838 000 personer befann sig i riskzonen.

De senaste siffrorna visar dock på en motsatt utveckling. Under 2024 uppgick antalet personer i riskzonen i Finland till hela 958 000. Järvinen utesluter inte att miljongränsen snart kan passeras.

– Jag ser det inte som omöjligt att vi når över en miljon. Den gränsen kan faktiskt ha uppnåtts redan nu, säger hon.

Vad innebär risk för fattigdom eller social utestängning?

En person anses riskera fattigdom eller social utestängning om hen exempelvis inte har möjlighet att betala hyra, bolånebetalningar eller räkningar i tid. Till denna grupp räknas även personer som inte kan hålla sitt hem tillräckligt varmt eller vars ekonomiska försörjning på annat sätt är allvarligt hotad.

Soste: Sociala nedskärningar fördjupar krisen

Enligt Soste beror försämringen bland annat på regeringens omfattande nedskärningar i socialförsäkringen under 2024–2025. Arbetslöshetsersättningen och bostadsbidraget har sänkts vid flera tillfällen, och även sjukpenningen har omfattats av besparingar.

Minskningen av bidragen fortsätter även under 2026. Utkomststödet har skurits ner samtidigt som kraven och sanktionerna kopplade till stöden har skärpts. Enligt Järvinen drabbar dessa beslut hårdast de personer och familjer som redan befinner sig i en ekonomiskt sårbar situation.

Expert: Bidragen måste korrigeras under nästa mandatperiod

Anna Järvinen anser att man under nästa mandatperiod måste återinföra de sedvanliga indexjusteringarna av socialbidragen för att förbättra situationen. Dessutom bör ett extra tillägg riktat till barnfamiljer införas i det allmänna stödet för att ta hänsyn till försörjningsplikt.

Enligt hennes bedömning är detta nödvändigt för att bromsa fattigdomsutvecklingen och minska risken för social utestängning i Finland.

Omslagsbild: NordenBladet

Riksbankchef Erik Thedéen till bankerna: Varför stiger inte sparräntorna?

Helena-Reet Aari

March 31, 2026

Riksbankchef Erik Thedéen till bankerna: Varför stiger inte sparräntorna?

NordenBladet – Riksbankschef Erik Thedéen pekar nu på en obalans i bankernas beteende. Samtidigt som bolåneräntorna stiger snabbt har räntorna på sparkonton blivit kvar på låga nivåer. Därför uppmanar han nu bankerna till mer rättvisa villkor, rapporterar Aftonbladet.

Enligt Thedéen är det väntat att bankerna höjer sina bolåneräntor. Detta beror på att bankernas egen finansiering har blivit dyrare på marknaden. Men riksbankschefen ställer sig nu frågan varför räntan inte höjs i samma takt för spararna. Han menar att kopplingen till marknadsräntorna borde vara lika stark även för lönekonton.

SEB reagerar på kritiken

Direkt efter Erik Thedéens kritik kom ett besked från storbanken SEB. Banken meddelade att de höjer räntan på sina bundna sparkonton. Höjningen landar på 0,15 procentenheter. Det är exakt lika mycket som bankens rörliga bolåneränta nyligen steg med.

Geopolitisk oro påverkar inflationen

Thedéen höjer även ett varningsfinger för det spända läget i Mellanöstern. Det höga oljepriset sätter nämligen stor press på inflationen. Detta sker främst genom de stigande drivmedelspriserna. Därför kan Riksbanken tvingas att strama åt penningpolitiken ytterligare framöver.

Marknadens förväntningar har ändrats

För bara två veckor sedan var Riksbankens prognos annorlunda. Då väntades räntehöjningar först i slutet av år 2027. Nu har marknadens förväntningar ändrats drastiskt. Nuvarande marknadspriser pekar istället på en helt annan utveckling. Det finns nu en möjlighet att den svenska styrräntan höjs hela tre gånger redan under detta år.

Trots stor oro på råvaru- och obligationsmarknaden ser chefen positivt på läget. Han ser just nu inga direkta hot mot det svenska finansiella systemet.

Omslagsbild: Riksbankschef Erik Thedéen (NordenBladet)

Rysslands rikaste miljardärer har tjänat sin förmögenhet i Arktis

Helena-Reet Aari

March 31, 2026

Rysslands rikaste miljardärer har tjänat sin förmögenhet i Arktis

NordenBladet – Antalet miljardärer i Ryssland stiger nu för fjärde året i rad. Detta sker trots pågående krig och internationella sanktioner. Den senaste listan från Forbes Russia bekräftar att landets ekonomi fortfarande vilar på Arktis naturresurser. Arktis är en strategisk region för ryska råvaror.

Här produceras stora mängder stål, nickel, gas och olja. Dessa resurser garanterar en stabil tillväxt för landets rikaste personer. Detta gäller även i ett svårt geopolitiskt läge.

Industrimagnater i topp på listan

Aleksej Mordasjov (37 miljarder dollar) Ägaren till Severstal är den första ryska miljardären med en förmögenhet över 30 miljarder dollar. Hans verksamhet bygger till stor del på gruvan Olkon på Kolahalvön.

Severstal är numera främst noterat på Moskvabörsen (MOEX). Före år 2022 var bolaget även mycket populärt på Londonbörsen. Efter sanktionerna avnoterades dock aktien från de västliga marknaderna. Idag handlas aktien aktivt i Ryssland. Lokala investerare håller priset uppe då företaget fortfarande är mycket lönsamt.

Vladimir Potanin (29,7 miljarder dollar) Potanin är chef för Norilsk Nickel. Hans förmögenhet växte med 5,5 miljarder dollar under det senaste året. Hans företag är en av de största förorenarna i Arktis. Trots detta har han lyckats styra om delar av produktionen till Kina. På så sätt har han kunnat hantera effekterna av sanktionerna.

Norilsk Nickel, även kallat Nornickel, är noterat på Moskvabörsen. Det är en av världens största producenter av nickel och palladium. Handeln med deras aktier stoppades i London och New York. Bolaget är dock fortfarande en av de viktigaste aktörerna på den ryska aktiemarknaden.

Vagit Alekperov (29,5 miljarder dollar) Han är grundare av Lukoil. Hans oljefält ligger främst i det nentsiska autonoma området och republiken Komi.

Lukoil är noterat på Moskvabörsen och är Rysslands största privata oljebolag. Historiskt sett var detta en av de mest öppna ryska aktierna för västerländska investerare. Alekperov lämnade officiellt sin chefspost på grund av rädsla för sanktioner. Han kontrollerar dock fortfarande företaget som huvudägare.

Leonid Michelson (28,3 miljarder dollar) Michelson är storägare i Novatek. Hans företag leder stora projekt för flytande naturgas (LNG) i Arktis. Detta sker trots amerikanska sanktioner mot fabriken nära Murmansk.

Även Novatek är noterat på Moskvabörsen. Det är Rysslands största oberoende gasproducent. Företaget fokuserar på export av LNG till Asien. Därför har aktien behållit sitt värde även under rådande sanktioner.

Arktis resurser och sanktionernas roll

Utöver de fyra främsta är även Gennadij Timtjenko och Andrej Melnitjenko tätt knutna till regionen. Melnitjenkos företag EuroChem driver bland annat gruvan i Kovdor på Kolahalvön. De flesta av dessa oligarker finns på västvärldens sanktionslistor. Trots detta spelar deras företag fortfarande en avgörande roll för den ryska ekonomin.

Hur ökar förmögenheterna trots gällande sanktioner?

Sanktioner fungerar inte som en tät vägg, utan snarare som ett såll. De ryska miljardärerna blir rikare främst på grund av följande orsaker:

Råvarupriser och efterfrågan: Världen behöver fortfarande nickel, koppar, stål och gas. Även om Europa köper mindre, har länder som Kina, Indien och Turkiet ökat sina inköp drastiskt. Arktis resurser är enorma. Därför ger försäljningen miljarder i vinst, trots rabatter till de asiatiska marknaderna.
”Skuggflottan” och nya vägar: Ryssland har skapat en så kallad skuggflotta. Den består av gamla tankfartyg och fraktfartyg med dolda ägare. Dessa rör sig helt utanför västvärldens försäkrings- och banksystem.
Intern omfördelning: Den ryska staten stöttar sina lojala oligarker. De får förmånliga statliga order och stora skattelättnader. Dessutom tillåts de ta över tillgångar från västerländska företag som har lämnat Ryssland.
Statlig strategi: Putin har gjort utvecklingen av den arktiska sektorn till en nationell prioritet. Det innebär att oligarkerna fungerar som utförare av statlig politik. De får specialtillstånd och markområden eftersom staten behöver utländsk valuta.
Bristande miljökontroll: I väst skulle miljöorganisationer och domstolar snabbt stoppa förorenande gruvor. I Ryssland saknas däremot nästan helt oberoende miljöövervakning. De lokala lagarna är anpassade för att gynna de stora företagen.
Exklusivitet: Det är inte alla som kan bryta råvaror i Arktis. Där verkar endast de som har Kremls godkännande. De har även tillräckligt med kapital för att bygga städer och hamnar mitt i permafrosten. Arktis är en strategisk bas för Ryssland. Eftersom området ligger långt borta är det svårt för västvärlden att kontrollera verksamheten där.

Hur påverkades oligarkerna av Rysslands utträde ur Barentsrådet?

Den 18 september 2023 lämnade Ryssland Barents Euro-arktiska råd (BEAC). Diplomatiskt innebär detta isolering. Men ekonomiskt har det gett oligarkerna fria händer. Utträdet symboliserar att en ”järnridå” har återvänt till de nordliga områdena.

Miljökontrollen försvinner Ett av Barentssamarbetets främsta mål var ekologisk säkerhet. Man ville eliminera stora föroreningskällor. Personer som Vladimir Potanin (Norilsk Nickel) äger fabriker som är bland de mest förorenande i världen. Nu behöver han inte längre oroa sig för internationell granskning. Detta innebär färre investeringar i dyr reningsutrustning och därmed högre kortsiktig vinst.
Teknologisk och logistisk isolering Samarbetet främjade tidigare infrastruktur och teknikutbyte över gränserna. Detta avbrott är dock negativt för vissa oligarker. Leonid Michelsons (Novatek) LNG-projekt var beroende av västerländsk teknik. Nu måste oligarkerna spendera miljarder för att ersätta utrustningen med kinesiska alternativ. Detta försenar uppstarten av nya projekt.
”Övertagandet” av Arktis Internationella organisationer verkar inte längre i den ryska delen av Arktis. Därför har den ekonomiska verksamheten blivit helt ogenomskinlig. Detta stärker de fyra största oligarkernas position. De tävlar inte längre mot västerländska företag. Istället delar de Arktis resurser mellan sig och Kreml.
Sociala aspekter och ursprungsfolk Barentsrådet skyddade även rättigheterna för ursprungsfolk som samer och nentser. Nu kan oligarkernas gruvdrift lättare expandera till nya områden. Det internationella forum där ursprungsfolken kunde föra fram sina klagomål är nu stängt för Ryssland.

Statistisk översikt över Rysslands rikaste personer

Det finns totalt 155 miljardärer i Ryssland. Deras totala värde uppgår till 695,5 miljarder dollar.
Andelen kvinnor är fortfarande låg. Det finns endast fem kvinnor på listan:
- Tatjana Kim – Grundare av e-handelsplattformen Wildberries och Rysslands rikaste kvinna.
- Jelena Baturina – Grundare av företaget Inteco. Hon var länge Rysslands rikaste kvinna.
- Ljudmila Kogan – Aktieägare i banken Uralsib.
- Ekaterina Fedun – Aktieägare kopplad till oljebolaget Lukoil.
- Tatjana Volodina – Ägare av kosmetikakedjorna L’Etoile och Podruzhka.

Omslagsbild: Murmansk, Ryssland (Unsplash)

Läs mer:
Växande oro i Norge för ekologiska risker: Murmansk blir Rysslands viktigaste nav för oljeexport

Berusad SAS-anställd gripen – andra fallet på en månad

Helena-Reet Aari

March 31, 2026

Berusad SAS-anställd gripen – andra fallet på en månad

NordenBladet – Förra veckan greps en flygvärdinna från flygbolaget SAS i Danmark efter att ha varit påverkad av alkohol under en flygning. Detta är den andra liknande incidenten med flygbolagets personal inom loppet av en månad.

I slutet av februari inträffade en liknande händelse på Stockholm Arlanda Airport, där en flygvärdinna testades positivt för alkohol. Det senaste fallet ägde rum förra veckan under en flygning i Danmark, vilket ledde till ett polisingripande efter landning.

Flygbolaget SAS har bekräftat att de är bekanta med händelsen, men vill inte kommentera specifika detaljer med hänvisning till pågående personalärenden. Ärendet hanteras nu vidare av polisen.

– Inom SAS råder total nolltolerans mot alkohol och droger under arbetstid. Vi ser mycket allvarligt på det inträffade, säger SAS presschef Alexandra Lindgren Kaoukji i ett mejl till Aftonbladet.

Enligt luftfartsregler är tjänsteutövning under alkoholpåverkan en allvarlig förseelse som äventyrar flygsäkerheten. Det leder till omedelbar avstängning från arbetet samt rättsliga påföljder.

Översikt: Flygbolaget SAS

SAS (Scandinavian Airlines) är det gemensamma nationella flygbolaget för Danmark, Norge och Sverige, grundat 1946. Det är ett av Skandinaviens största och mest välkända flygbolag, med huvudsakliga nav i Köpenhamn, Stockholm och Oslo.

Nätverk: Erbjuder ett omfattande linjenät i Europa, Nordamerika och Asien.
Allians: SAS var en av grundarna av Star Alliance, men bytte under 2024 till alliansen SkyTeam.
Fokus: Bolaget är känt för sin punktlighet och kvalitetsservice, men har under de senaste åren genomgått omfattande finansiella omstruktureringar för att stärka sin konkurrenskraft på världsmarknaden.

Omslagsbild: Berusad SAS-anställd gripen – andra fallet på en månad. Karikatyr (NordenBladet)

Grönland stärker civilförsvaret – Beredskapsutrustning fördelas mellan kommunerna

Helena-Reet Aari

March 27, 2026

Grönland stärker civilförsvaret – Beredskapsutrustning fördelas mellan kommunerna

NordenBladet – Tält, sängar och generatorer är bara en del av den utrustning som nu skickas till kommunerna Avannaata, Qeqertalik, Qeqqata, Sermersooq och Kujalleq. Detta är en del av ett omfattande arbete för att stärka Grönlands krisberedskap.

Under de kommande månaderna kommer tio beredskapsmoduler att fördelas mellan de fem kommunerna för att höja den lokala förmågan att hantera nödsituationer. Modulerna innehåller bland annat generatorer, tält, livsmedelsförråd, värmeaggregat, sovsäckar, bord och stolar, belysning samt sanitetsutrustning. Den första modulen förväntas överlämnas till Qeqertalik kommun före slutet av mars, medan de övriga enheterna levereras löpande fram till sommaren.

Strategiskt samarbete med Danmark

– Regeringens (Naalakkersuisut) fokus ligger på att konsekvent förbättra Grönlands krisberedskap. Vi har stärkt beredskapen inom flera områden, bland annat genom ett samarbetsavtal med det danska Ministeriet för samhällssäkerhet och beredskap. Nu ser vi de första konkreta resultaten av detta samarbete när vi kan skicka ut de första beredskapsmodulerna till kommunerna, säger Peter Borg, minister för fiske, fångst, jordbruk, försörjning och miljö.

Ministern betonade vikten av utrustningen i krissituationer: – Detta är nödvändigt för att vi i framtiden ska stå ännu starkare, oavsett om det rör sig om långvariga strömavbrott eller andra kritiska situationer där vi snabbt och effektivt måste kunna hjälpa befolkningen.

Samlingsplatser och stöd till invånarna

Beredskapsmodulerna kan användas för att upprätta samlingsplatser, antingen i befintliga inomhuslokaler eller i tält. Dessa platser är tänkta att fungera som en fristad för invånarna vid till exempel långvariga elavbrott. På samlingsplatserna kommer det att erbjudas varm mat och dryck, möjligheter att träffa grannar samt ladda mobiltelefoner.

Överlämningen av utrustningen är ett direkt resultat av det politiska avtal som undertecknades i januari 2026, i syfte att fördjupa samarbetet mellan den grönländska regeringen och det motsvarande danska ministeriet.

Fortsatt arbete för försörjningstrygghet

Fördelningen av modulerna har skett i nära dialog med kommunerna för att identifiera deras specifika behov och önskemål. Även om den nuvarande leveransen ännu inte täcker alla kommuners behov till fullo, arbetar regeringen aktivt med att anskaffa ytterligare moduler för att säkerställa nödvändiga resurser till varje region.

Bakgrundsinformation:

Samarbetsavtal: Naalakkersuisut och det danska Ministeriet för samhällssäkerhet och beredskap ingick i januari 2026 ett samarbetsavtal för att främja utvecklingen inom området.
Finansiering: Inom ramen för den danska regeringens extraordinära investeringar, som presenterades i februari, har 180 miljoner danska kronor avsatts under 2026 för att stärka Grönlands beredskap.
Förebyggande arbete: I januari gav regeringen ut en informationsbroschyr med instruktioner om hur hushåll bör förbereda sig för att klara sig på egen hand i fem dygn vid en krissituation.

Omslagsbilden är illustrativ (NordenBladet)

Estland: Vargattacker i Soomaa – myndigheterna bedömer att jakt inte ger en snabb lösning

Helena-Reet Aari

March 23, 2026

Estland: Vargattacker i Soomaa – myndigheterna bedömer att jakt inte ger en snabb lösning

NordenBladet – Vid ett möte för samverkansgruppen för stora rovdjur i nationalparken Soomaa konstaterades det att jakt på varg ensamt inte garanterar trygghet för boskapsuppfödare på grund av områdets komplexa naturförhållanden. Lösningen måste vara mer mångsidig.

Under de senaste 1,5 åren har vargattacker mot besättningar i Soomaa ökat markant. Bara under förra året registrerades närmare hundra fall där boskap dödats (enligt miljömyndighetens data registrerades ca 100 fall i Soomaa under 2025, medan 700–800 tamdjur föll offer för vargar i Estland som helhet – reds. anm.).

En skarp motsättning har uppstått mellan boskapsuppfödare och miljömyndigheten (Keskkonnaamet). Enligt lokalbefolkningen är konventionella förebyggande åtgärder, såsom elstängsel, ineffektiva på grund av Soomaas särdrag med översvämningar och terräng. Vissa djurägare förbereder sig nu för rättsliga åtgärder mot staten med anklagelser om försumlighet i förvaltningen av värdefulla kulturlandskap.

Kombinerade åtgärder krävs

Enligt miljömyndigheten är det inte möjligt att införa obegränsad jakt året runt som lösning. Tjänstemän förklarade under mötet att Soomaas våtmarker och svårtillgängliga områden utgör ett idealiskt habitat för vargen, där populationen återhämtar sig snabbt även efter intensiv jakt. Därför ser man kombinerade åtgärder som den främsta vägen framåt:

Ytterligare förebyggande lösningar: Utöver permanenta stängsel rekommenderas användning av tillfälliga lapptyg och att flytta inhägnader längre bort från skogsbrynet.
Anpassning av kalvningsperioden: Specialister råder uppfödare att styra kornas kalvning så att kalvarna föds inomhus under tidig vår och hinner stärka sig tillräckligt innan de skickas ut på bete.
Riktat avlägsnande av skadedjur: Man kommer att fortsätta med riktad jakt på specifika individer som angriper besättningar, i syfte att bryta etablerade attackmönster.

Även om vargpopulationen i området enligt miljöagenturen inte har ökat explosionsartat, har konflikten skärpts i skärningspunkten mellan kulturlandskap och vildmark. Parterna enades om att det, på grund av Soomaas speciella förhållanden, inte finns några snabba eller enkla lösningar. Att förbättra situationen kräver ett ihållande samarbete mellan staten, jägare och bönder.

Omslagsbilden är illustrativ: NordenBladet

Wojtek: Den bästa avkastningen uppnås av en ”kentaur-investerare”

Helena-Reet Aari

March 20, 2026

Wojtek: Den bästa avkastningen uppnås av en ”kentaur-investerare”

NordenBladet – I dagens finansiella värld kan algoritmer utföra affärer på mikrosekunder. De kan även analysera enorma mängder data på ett ögonblick. Därför är det lätt att fråga sig om människan har blivit den svagaste länken i investeringsprocessen. Den polska auktoriteten Wojtek hävdar dock motsatsen.

Wojtek är känd för sin långa erfarenhet och som kolumnist för finansportalen Puls Biznesu. Hans analys visar att artificiell intelligens (AI) visserligen har krossat gamla barriärer. Den verkliga konkurrensfördelen ligger dock i en hybridmodell. Han kallar detta för ”kentaur-investeraren”.

Vem är investeraren Wojtek och vad är hans vision?

Wojtek är en respekterad röst i den polska finansvärlden. Tusentals småsparare följer dagligen hans portfölj och marknadsanalyser. Hans metod är en blandning av teknisk optimism och hälsosam skepsis. Därför ser han inte AI som en ersättare. Istället ser han tekniken som ett kraftfullt filter. Enligt Wojtek vinner inte den som har mest data. Istället vinner den som kan bevara sin strategiska skärpa i informationsflödet.

Konceptet med en kentaur-investerare

Begreppet ”kentaur” är lånat från schackvärlden. Stormästaren Garry Kasparov introducerade där hybridspelet, där människa och dator samarbetar. Inom investeringar innebär detta en synergi. AI sköter det tunga grovarbetet. Maskinen vaskar fram undervärderade aktier och analyserar tusentals årsredovisningar. Den slutliga rätten att fatta beslut ligger dock kvar hos människan.

Systemets fördelar: Snabbhet och disciplin

Den största fördelen med AI är dess objektivitet. Till skillnad från en människa känner maskinen ingen rädsla när marknaden faller. Den känner inte heller eufori när media utropar en ”säker vinst”. Detta gör att kentaur-investeraren kan undvika kognitiva missar. Dessutom hittar AI samband mellan olika tillgångar mycket snabbare än den mänskliga hjärnan.

Människans roll: Kontext och ”svarta svanar”

Här lyfter Wojtek fram människans stora fördel, som är det kontextuella tänkandet. AI är till sin natur tillbakablickande. Den lär sig nämligen av historiska data. Om världen drabbas av en helt ny situation, såsom en plötslig konflikt, har AI svårt att hjälpa till. En människa kan däremot intuitivt bedöma mjuka värden. Detta inkluderar en VD:s karisma eller det politiska klimatet.

Nackdelar och risker

Modellens största svaghet är en övertro på tekniken. Det finns en risk att investeraren blir bekväm. Man kanske slutar att granska algoritmens resultat kritiskt. Dessutom kan AI förstärka ett flockbeteende på marknaden. Om alla använder liknande modeller kan det leda till högre volatilitet och plötsliga börskrascher.

Wojtek anser att framtidens vinnare inte är den som programmerar den bästa roboten. Vinnaren är den som kan leda maskinens kraft med mänsklig visdom. Det är en allians där maskinen ger fokus och människan ger mening.

AI:s styrkor (Varför den är en ”bra investerare”)

Snabbhet: AI analyserar tusentals rapporter och nyhetsflöden samtidigt. Ingen människa kan matcha den kapaciteten.
Inga känslor: Maskinen drabbas inte av panik under ett börsfall. Den följer strikt sin givna strategi.
Mönster: AI hittar dolda samband i data som det mänskliga ögat missar.

Människans fördel (Varför vi fortfarande behövs)

Förutse det oväntade: AI spår framtiden genom historik. Vid helt nya kriser saknar den en modell att luta sig mot. Människan kan då improvisera.
Kvalitativ analys: En människa kan bedöma förtroende och moral hos en ledning. Dessa faktorer syns inte alltid i siffrorna direkt.
Moral och etik: Investeringar handlar även om värderingar. Där är AI endast ett verktyg utan eget samvete.

Omslagsbild: Framtidens framgångsrika investerare är en ”kentaur”. Hen förenar maskinens beräkningskraft med mänsklig strategi och värderingar. (NordenBladet)

Baltikum lanserar gemensam upphandling av Rail Baltica-tåg – osäkerhet kvarstår kring infrastrukturens tidsplan

Helena-Reet Aari

March 20, 2026

Baltikum lanserar gemensam upphandling av Rail Baltica-tåg – osäkerhet kvarstår kring infrastrukturens tidsplan

NordenBladet – Under onsdagen (18 mars) utlyste Estland, Lettland och Litauen en gemensam upphandling för inköp av regionaltåg till Rail Baltica. Trots att målet är att de nya tågen ska tas i bruk i slutet av 2030, överskuggas projektet av osäkerhet kring när själva järnvägssträckan kommer att stå färdig. Störst oro finns för den lettiska delsträckan och den övergripande tidsplanen.

Detaljer kring tågupphandlingen och tidsschemat

Enligt den gemensamma upphandlingen ska de första tågen levereras till Baltikum senast 2029, med planerad trafikstart i slutet av 2030. Tågen ska kunna trafikera rutter på upp till fyra timmar och förväntas förkorta restiden mellan exempelvis Tallinn och Pärnu till 57 minuter. Fördelningen av tåg mellan länderna ser ut enligt följande:

Estland: Upp till fem tåg, med option på ytterligare två. Beslutet att inkludera en option grundar sig på tidigare erfarenheter där efterfrågan på nya tågförbindelser har ökat snabbare än väntat.
Lettland: Upp till fem tåg.
Litauen: Upp till åtta tåg.

Utmaningar i Lettland och politiska risker

Parallellt med tågupphandlingen kvarstår frågetecken kring färdigställandet av själva rälsen i dess planerade omfattning. Estlands infrastrukturminister menar att den största risken för Rail Baltica ligger i den politiska viljan – huruvida länderna är beredda att hålla tempot och säkra tillräcklig finansiering. Särskilt fokus ligger på Lettland, som på grund av terrängens komplexitet och ekonomiska begränsningar ligger efter Estland och Litauen i byggprocessen. Trots detta har företrädare för det lettiska transportministeriet bekräftat landets engagemang och lovat att prioritera finansiell effektivitet för att hålla den överenskomna tidsplanen.

Litauiska framsteg och polsk skepticism

Litauen planerar att ha 114 kilometer av sin sträcka färdigställd till 2030, med högsta prioritet på att skapa en förbindelse till Västeuropa via Polen. Trots de baltiska ansträngningarna har företrädare för Polen uttryckt stark skepticism mot projektets ursprungliga tidsfrist. Det polska infrastrukturministeriet bedömer att det är omöjligt att slutföra megaprojektet – som beräknas kosta 24 miljarder euro – till 2030. Enligt deras prognos är ett mer realistiskt slutdatum för hela linjen år 2040.

Bakgrund: Vad är Rail Baltica?

Rail Baltica är ett historiskt infrastrukturprojekt med huvudmålet att integrera Estland, Lettland och Litauen tätare med det övriga europeiska järnvägsnätet. Den nya, helt elektrifierade snabbjärnvägen skapar en direktförbindelse mellan Tallinn, Pärnu, Riga, Kaunas och den litauisk-polska gränsen, vilket öppnar vägen vidare mot Warszawa och Centraleuropa.

Det rör sig om den största infrastrukturinvesteringen i Baltikum på hundra år. Järnvägen byggs med europeisk normalspårvidd (1 435 mm), vilket innebär att man frångår den bredare ryska spårvidden som hittills dominerat i regionen. Detta möjliggör en sömlös integration med de västeuropeiska transportsystemen.

Utöver passagerartrafiken, där tågen ska kunna nå hastigheter upp till 249 km/h, spelar järnvägen en kritisk roll för regionens ekonomi och säkerhet:

Miljö: En betydande del av godstransporterna kan flyttas från väg till miljösmart järnväg, vilket minskar koldioxidutsläppen.
Säkerhet: I det nuvarande geopolitiska läget är järnvägens förmåga att stödja militär rörlighet av yttersta vikt. Rail Baltica skapar en livsviktig logistisk korridor för att snabbt kunna flytta NATO-allierades utrustning och personal inom regionen.

Projektet samfinansieras till stor del av EU som en viktig länk i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Även om de ursprungliga planerna siktade på ett färdigställande till decenniets slut, har teknisk komplexitet, samordning mellan tre nationer och stigande byggkostnader till följd av globala kriser gjort det extremt utmanande att hålla både budget och tidsplan.

Bild: NordenBladet

1 234 Page 3 of 4