Den första klimatårsberättelsen överlämnas till riksdagen – Finland ser ut att uppnå utsläppsminskningsmålen för 2020 och 2030

Statsrådet överlämnade i dag sin första klimatårsberättelse till riksdagen. Enligt årsberättelsen kan Finland sannolikt nå de mål som ställts för både 2020 och 2030, när de åtgärder som listats i den klimatpolitiska planen på medellång sikt genomförs.

Finland har som mål att minska de utsläpp som inte omfattas av utsläppshandeln med minst 16 procent fram till 2020 och 39 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Klimatårsberättelsen följer hur dessa mål uppfylls. Dessutom följs utvecklingen när det gäller utsläppen inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, dvs. utsläpp från transporter, jordbruk, separat uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner, F-gaser, avfallsförbränning och avfallshantering. Utöver sektorspecifika åtgärder studeras också övergripande åtgärder som ska påskynda kommunernas klimatarbete och tygla utsläppen från konsumtion. Klimatårsberättelsen innehåller ingen information om utsläppshandelssektorn, till vilka bland annat utsläppen från industri och elproduktion räknas, och inte heller information om markanvändningssektorn.

”Vi är på god väg mot de uppställda målen. Det vittnar om att där det finns en vilja finns det också en väg. De nuvarande utsläppsminskningsmålen räcker inte till för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Därför har den nya regeringen fastställt att målen ska skärpas och att Finland ska vara klimatneutralt redan 2035. I fortsättningen måste också markanvändningssektorn starkare tas med i uppföljningen av klimatåtgärderna”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Nya åtgärder behövs framför allt inom transportsektorn

År 2017 minskade utsläppen inom nästan alla ansvarsfördelningssektorer jämfört med året innan, endast utsläppen från arbetsmaskiner och avfallsförbränning ökade en aning. Utsläppen minskar emellertid i olika takt inom olika sektorer.

Om man ser till helheten är utsläppsutvecklingen inom transportsektorn avgörande. Utvecklingen inom den sektorn påverkas av mängden biodrivmedel, utvecklingen i fråga om trafikarbetet och en förnyelse av bilbeståndet. Den årliga variationen i andelen biodrivmedel avspeglar sig på utsläppsutvecklingen både inom transportsektorn och inom hela ansvarsfördelningssektorn.

En kartläggning av politikåtgärderna visar att man med tanke på verkställandet av den klimatpolitiska planen på medellång sikt redan har infört flera nya styrmedel, och ytterligare flera är under planering. Behovet av tilläggsåtgärder bör ständigt utvärderas. Redan nu ser det ut att behövas nya åtgärder t.ex. inom transportsektorn.

”Regeringen satsar på bannätet för att tågtrafiken ska kunna utvecklas, och regeringen inleder också en skatte- och avgiftsreform för hållbara transporter som ska bidra till en snabbare minskning av utsläppen från trafik”, säger Mikkonen

Klimatårsberättelsen grundar sig på klimatlagen

Klimatårsberättelsen grundar sig på klimatlagen, som trädde i kraft 2015. I årsberättelsen studeras utsläppsutvecklingen framför allt inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln och hur utvecklingen förhåller sig till de utsläppsminskningsmål som ställts i den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Den första klimatpolitiska planen på medellång sikt färdigställdes 2017.

Riksdagen börjar sannolikt behandla klimatårsberättelsen redan före sommaruppehållet.

Mer information:

Magnus Cederlöf, miljöråd, miljöministeriet, fornamn.efternamn(at)ym.fi, tfn +358 295 250 060

Riikka Siljander, specialsakkunnig, miljöministeriet, fornamn.efternamn(at)ym.fi, tfn +358 295 250 036