NordenBladet – Den senaste veckans drönarattacker mot ryska terminaler i Östersjön har tvingat landet att i allt högre grad styra om sin oljeexport till Kolahalvön. Norska tjänstemän och experter varnar för att Murmansks växande roll innebär en ökad miljörisk, då en ”skuggflotta” med tveksamt tekniskt skick opererar i regionen, rapporterar thebarentsobserver.com.
De omfattande drönarattacker mot terminalerna i Ust-Luga och Primorsk, som genomförts av Ukrainas säkerhetstjänst och väpnade styrkor, har lamslagit en betydande del av Rysslands exportkapacitet. Det uppskattas att närmare 40 % av landets oljeexportvolym är satt ur spel. Eftersom även Novorossijsk vid Svarta havet har varit måltavla för attacker, har hamnen i Murmansk blivit Rysslands strategiska utfartsväg till de internationella marknaderna.
Skuggflottan och det ekologiska hotet
Murmansks betydelse ökar främst genom hanteringen av arktiska oljeprojekt som Vostok Oil och Novy Port. En stor del av denna produktion når världsmarknaden via åldrande tankfartyg med bristfälliga försäkringar, kända som skuggflottan.
Den norska stortingsledamoten och tidigare utrikesministern Ine Eriksen Søreide har uttryckt djup oro över skicket på de fartyg som passerar längs den norska kusten. I mars identifierades den 23 år gamla tankern Paz i norska vatten. Fartyget saknade ett giltigt CLC-certifikat (Civil Liability Convention), vilket ska garantera skadeersättning vid en eventuell oljeolycka.
Norsk beredskap och restriktioner
Norges fiskeri- och havsminister Marianne Sivertsen Næss bekräftar att landet följer situationen noga. Ett trafikledningssystem har införts för tankfartyg som håller fartygen minst 40 kilometer från den norska kusten. Detta avstånd ska säkerställa tillräcklig responstid vid en eventuell olycka.
Trots att avtalet om sjöräddning och oljeskydd mellan Norge och Ryssland fortfarande löper, har det praktiska samarbetet minskat avsevärt efter utbrottet av det fullskaliga kriget i Ukraina. Ministern konstaterade att även om Norge har en stark saneringskapacitet, skulle det ta tid att mobilisera internationell hjälp, varför man vid behov även förlitar sig på oljeindustrins resurser.
Internationellt tryck ökar
Samtidigt som Norge fokuserar på övervakning har andra länder vidtagit tuffare åtgärder. Storbritannien har gett sin militär befogenhet att borda fartyg från skuggflottan i sina vatten för att begränsa finansieringen av Rysslands krigföring. Liknande steg har tagits av Frankrike, vars flotta nyligen stoppade tankern Deyna som stävat ut från Murmansk.
Ksenia Vakhrusheva, rådgivare vid miljöorganisationen Bellona, noterade att Murmansk av tekniska skäl inte helt kan ersätta volymerna från Östersjöterminalerna, då leveranskedjorna skiljer sig åt. Risken kvarstår dock att Ryssland, för att undvika kontroller i europeiska vatten, börjar styra gamla tankfartyg utan isklass mot den norra sjövägen, vilket ytterligare ökar riskerna för Arktis känsliga ekosystem.
Sedan oktober 2025 har minst 85 sanktionerade tankfartyg från skuggflottan registrerats längs den norska kusten med kurs mot Kolahalvön.
Omslagsbilden är illustrativ och skapad med AI. (NordenBladet)
Fler norska nyheter på svenska:
Norge har erbjudit nödhamn till 131 ryska fartyg
