Finland: Revideringen av naturvårdslagstiftningen inleds med ett samråd med allmänheten

”Finlands natur och skyddet av den är något som berör oss alla: naturen erbjuder möjligheter till rekreation och upplevelser och tillhandahåller livsviktiga tjänster, till exempel pollinering. Vi reviderar naturvårdslagstiftningen för att den ska skydda naturen bättre och för att vi ska kunna stoppa förlusten av biologisk mångfald. Det är viktigt att alla har möjlighet att delta i revideringen. På det sättet når vi bästa möjliga slutresultat”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Fredagen den 24 januari öppnade miljöministeriet en enkät för att kartlägga allmänhetens synpunkter på revideringen av naturvårdslagstiftningen.

Enkäten har publicerats på sex språk: finska, svenska, engelska, nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska.

I januari–februari kommer det dessutom att ordnas små samråd i ministeriets kanaler i sociala medier, och även diskussions- och samrådsmöten för centrala intressegrupper.

Resultaten av enkäten och samråden kommer att utgöra underlag för revideringen av naturvårdslagstiftningen.

Naturvårdslagens metoder och effekt förbättras

Naturvårdslagen är ett av de viktigaste redskapen när det gäller att trygga den biologiska mångfalden i Finland. Lagen stiftades för över 20 år sedan och behöver ses över för att den bättre ska kunna trygga arter, naturtyper och de tjänster som naturen tillhandahåller.

Metoderna i naturvårdslagen måste utvecklas, eftersom de för närvarande inte är tillräckligt verkningsfulla. Enligt den utvärdering av lagens effekt som Finlands miljöcentral genomförde 2010 behöver lagen förtydligas och funktionaliteten förbättras. Utvärderingen kommer att uppdateras före utgången av april 2020 med tanke på den förestående lagreformen.

Reformens centrala mål är att främja bevarandet av biologisk mångfald med hjälp av mer välfungerande lagstiftning, att öka acceptansen för naturvård och att effektivisera de administrativa förfarandena. Ett ytterligare mål är att förtydliga naturvårdslagens roll som en del av miljölagstiftningen i stort och att granska naturvårdslagens betydelse när det gäller att begränsa klimatförändringen och främja en anpassning till den.

Regeringens proposition med förslag till reviderad naturvårdslag ska enligt planerna färdigställas i slutet av 2021.

Den nya lagen ska innehålla tydligare bestämmelser om förfarandet för ersättning av skador orsakade av fridlysta arter

Inom projektet bereds ett lagförslag om förfarandet för ersättning och förebyggande av skador orsakade av fridlysta arter. Framför allt de skador som orsakats av fridlysta fåglar har ökat under 2010-talet. Syftet med den nya lagen är att utveckla förutsättningarna att förebygga skador och att förtydliga förfarandena för beviljande, utbetalning och övervakning av ersättning.

Regeringens proposition med förslag till lag om ersättning av skador orsakade av fridlysta arter ska enligt planerna färdigställas i slutet av 2020.

Ekologisk kompensation erbjuder ett sätt att kompensera naturskador

I samband med revideringen av naturvårdslagstiftningen kommer möjligheterna med och förutsättningarna för ekologisk kompensation att utvecklas och prövas särskilt ur lagstiftningsperspektiv. Med hjälp av ekologisk kompensation kan den skada som mänsklig aktivitet har orsakat den biologiska mångfalden på ett håll kompenseras genom att man ökar den biologiska mångfalden på annat håll.

Kompensation betraktas som den sista utvägen, dvs. den bör tillämpas endast när det inte finns några andra möjliga sätt att undvika naturskador. Under projektets gång fastställs det närmare i vilka fall, och med vilka förfaranden, kompensation kan tillämpas.

Revideringen leds av en brett sammansatt grupp

Miljöministeriet har tillsatt en brett sammansatt styrgrupp som består av representanter från intressegrupper och myndigheter. Styrgruppen kommer att följa upp hur reformen framskrider. Styrgruppen sammanträdde första gången torsdagen den 23 januari för att diskutera projektet och genomförandet av det. Ordförande för styrgruppen är kanslichef Hannele Pokka.

Det har därtill utsetts brett sammansatta projektgrupper som kommer att främja varje enskilt projekt. Grupperna inleder sitt arbete i januari–februari, och deras mandatperiod löper ut den 30 september 2021.

Grupperna kommer att använda resultaten från webbenkäten och samråden i sitt arbete.

Mer information:

Förfrågningar om intervjuer med ministern: Antti Heikkinen, specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 0295 250 231

Naturvårdslagen: Johanna Korpi, lagstiftningsråd, johanna.korpi@ym.fi, tfn 0295 250 278

Lagen om ersättning av skador orsakade av fridlysta arter: Hanne Lohilahti, specialsakkunnig, hanne.lohilahti@ym.fi, tfn 0295 250 374

Ekologisk kompensation: Leila Suvantola, lagstiftningsråd, leila.suvantola@ym.fi, tfn 0295 250 433