Rapport: Framtidens skolmåltider – bättre samarbete och lika möjligheter till mellanmål

NordenBladet — Högst en tiondel av skoleleverna äter dagligen en näringsmässigt fullvärdig skollunch och endast var fjärde kommun erbjuder eleverna ett avgiftsfritt mellanmål om skoldagen blir lång. Enligt den färska utredningen bör man säkerställa att eleverna orkar med skoldagen genom att alla grundskoleelever erbjuds ett avgiftsfritt och närande mellanmål varje skoldag.I ett projekt om skolmåltider (Kattava koululounas ja välkyt välipalat), som genomförts inom ramen för statsrådets forsknings- och utredningsverksamhet, utreddes nuläget för skolmåltiderna i grundskolan samt praxis kring och möjligheter att erbjuda mellanmål. Utredningen resulterade i unik information om utbudet av och sätten att erbjuda mellanmål i grundskolorna, utnyttjandet av EU:s system för utdelning av frukt, grönsaker och mjölk i skolan samt skolmåltiderna i samband med undantagsförhållandena under coronaviruspandemin. Resultaten utnyttjas vid beredningen av utvecklingsprogrammet för skolmaten och som bakgrundsinformation vid utvecklingen av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet.Enligt utredningen äter högst var tionde elev en näringsmässigt fullvärdig skollunch varje skoldag, och praxisen att erbjuda mellanmål i skolorna varierar betydligt mellan kommunerna och skolorna. Det leder till att eleverna försätts i en ojämlik ställning beroende på bostadsort. Över hälften (56 %) av kommunerna erbjuder inte eleverna avgiftsfritt mellanmål, och 42 procent av kommunerna erbjuder avgiftsfritt mellanmål endast till en del av eleverna. Enligt den gällande rekommendationen för skolbespisningen borde skolan erbjuda mellanmål om skoldagen pågår längre än tre timmar efter lunchen. Enligt utredningen erbjuder var fjärde kommun avgiftsfritt mellanmål till eleverna om skoldagen varar längre en tre timmar efter lunchen. Mellanmålen under långa skoldagar består oftast av dryck och knäckebröd med bredbart pålägg. De avgiftsbelagda mellanmål som erbjuds eleverna i skolornas klubbar är däremot med större sannolikhet näringsmässigt fullvärdiga. De övriga avgiftsbelagda mellanmål som erbjuds eleverna i skolan kan även bestå av produkter med mycket salt, fett och tillagt socker.Finlandsmodellen för hobbyverksamhet går ut på att göra det möjligt för skoleleverna att ha en hobby i samband med skoldagen. För samordningen av modellen ansvarar kommunerna i samarbete med hobbyaktörerna, och finansieringen har prioriterats till att hitta professionella verksamhetsledare. Om man erbjuder hobbyer direkt efter skoldagen är det viktigt att se till att eleverna orkar bra, och då spelar mellanmålet en stor roll. Utvecklingen av skolmåltiderna fokuserar på att genomföra systematisk matfostran i grundskolan, stärka det multiprofessionella samarbetet och involvera eleverna i utvecklingen av skolmåltiderna.Från teori till praxis – reform- och utvecklingsbehoven har identifierats effektivtEnligt utredningen bör skolmåltiderna utvecklas på ett helhetsbetonat sätt på riks-, kommun- och skolnivå. Resultaten har utnyttjats för att ta fram elva åtgärder som ska genomföras på nationell och kommunal nivå. Åtgärdsförslagen uppmuntrar beslutsfattarna att föra vidare de åtgärder med vilka den finländska innovationen, nämligen jämlika och avgiftsfria skolmåltider, kan göras allt mer attraktiv och högklassig. Åtgärdsförslagen är konkreta och genomförbara, men för att omsätta dem i praktiken krävs nationell och politisk styrning samt ett starkt engagemang för att utveckla skolmåltiderna bland kommunerna.I Finland har man under de senaste åren skapat och tagit fram verksamhetsmodeller och verktyg som stöd för skolmåltiderna och matfostran i skolan.”Nu är det hög tid att se till att de befintliga verktygen förankras i skolornas vardag så att vi också i framtiden kan stoltsera med att vara ett föregångarland för skolmåltider”, konstaterar Tanja Tilles-Tirkkonen, konsortieledare vid Östra Finlands universitet.Projektet Kattava koululounas ja välkyt välipalat har genomförts av Östra Finlands universitet i samarbete med Ammattikeittiöosaajat Amko ry, Sydöstra Finlands yrkeshögskola XAMK och Institutet för hälsa och välfärd. Projektets styrgrupp har bestått av representanter för jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet.Närmare information:konsortieledare Tanja Tilles-Tirkkonen, Östra Finlands universitet, tfn 040 727 9791, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi







High quality & nature friendly luxury cosmetics from Scandinavia - ElishevaShoshana.com

error: Content is protected !!
Copyright © NordenBladet 2008-2021 All Rights Reserved.
Skandinaviska / Nordiska nyheter och information på svenska.
Scandinavian / Nordic news and info in Swedish.
Nordic News Service & Link Directory