Rapport: Förfarandet för ersättning av skador förorsakade av fridlysta arter måste utvecklas – antalet skador har ökat under 2010-talet
NordenBladet — Den arbetsgrupp som berett lagstiftning om förfarandet för ersättning och förebyggande av skador som förorsakats av arter som fridlysts med stöd av naturvårdslagen har blivit klar med sin slutrapport. Projektets styrgrupp föreslår att bestämmelser om ersättning av skador förorsakade av fridlysta arter bör utfärdas genom lag.
”Den betydande ökningen i antalet skador på 2010-talet har visat att systemet för ersättning måste utvecklas. Det är också viktigt att förutse att de växande fågelbestånden och den globala uppvärmningen sannolikt kommer att öka antalet skador”, säger ordföranden för projektets styrgrupp, överdirektör Ari Niiranen vid miljöministeriet.
Enligt styrgruppen är det viktigt att se till att ersättningssystemet blir tydligare och rättvisare. Ersättningsförfarandet kan bli tydligare om man utfärdar lagbestämmelser om uppgifterna för de myndigheter som deltar i förfarandet. Det är dessutom möjligt att göra förfarandet effektivare genom att utveckla e-tjänsterna.
Styrgruppen anser att framför allt metoderna för förebyggande av skador bör utvecklas. I slutrapporten föreslås att staten ska betala särskild ersättning för genomförande av förebyggande åtgärder.
Styrgruppen föreslår att bidragen fortsättningsvis ska beviljas efter prövning och att de ska betalas ur statsbudgeten inom ramen för det anslag som årligen beviljas. En förutsättning för att bidrag ska beviljas ska också i fortsättningen vara att sökanden har vidtagit förebyggande åtgärder. Bidrag ska betalas för skador som alla fridlysta arter har förorsakat.
Projektet kring ersättning av skador förorsakade av fridlysta arter inleddes av miljöministeriet och genomfördes i samarbete med andra ministerier, intressebevakningsorganisationer, frivilligorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut. Slutrapporten från projektet överlämnades till miljöministeriets kanslichef den 28 maj 2019.
2018 års skador har mestadels drabbat jordbruket
Närings-, trafik- och miljöcentralerna har hittills betalat ut bidrag till ett belopp av sammanlagt ca 862 000 euro som ersättning för skador som under 2018 förorsakades av fridlysta djur. Merparten, ca 836 500 euro, har beviljats för skador på jordbruket.
Antalet ansökningar om bidrag visar tecken på att minska betydligt jämfört med året innan. År 2017 betalas det ut ett rekordstort belopp i bidrag, ca 1 250 000 euro. De exceptionella väderförhållandena 2017 är den viktigaste orsaken till skillnaden i antalet ansökningar. De ansökningar som gällde skador förorsakade av kajor minskade betydligt, eftersom kajan med stöd av en ändring (555/2018) av jaktlagen övergick från att vara fridlyst enligt naturvårdslagen till att bli en icke-fridlyst art som kan jagas utanför häckningstiden. Därför har det inte längre betalats ut bidrag för de skador som kajor orsakat efter augusti 2018.
Anvisningarna för ansökan om bidrag har uppdaterats
Det går att ansöka om ersättning för skador som förorsakats under 2018 ända fram till den 31 maj 2019 i de fall där skördeskada eller annan skada kunnat fastställas först våren 2019.
Man kan i regel ansöka om ersättning för skador som uppstått under 2019 fram till den 31 december 2019, och i enskilda fall fram till utgången av maj 2020. Skadorna bör alltid fastställas av en oberoende expert.
För de skador som kungsörnen orsakar renhushållningen betalas ersättning till renbeteslagen senast den 30 oktober 2019 beroende på hur kungsörnens häckning har lyckats inom renskötselområdet.
I bilagorna finns närmare anvisningar om ansökningsförfarandet. Anvisningarna uppdaterades våren 2019. Det har meddelats mer detaljerade anvisningar för ansökan om ersättning för skador på balar.
Mer information:
Hanne Lohilahti, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 374, fornamn.k.efternamn@ym.fi
Ari Niiranen, överdirektör, miljöministeriet, tfn 0295 250 071, fornamn.efternamn@ym.fi
Kontaktpersoner vid de regionala NTM-centralerna:
NTM-centralen i Södra Österbotten: Hannu Mahla, överinspektör, 0295 027 874, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
NTM-centralen i Södra Savolax: Lauri Puhakainen, naturvårdsexpert, , 029 5024 223, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
NTM-centralen i Tavastland: Esa Pynnönen, överinspektör, 0295 025 219, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
NTM-centralen i Sydöstra Finland: Tuula Tanska, naturvårdsbiolog, 0295 029 291, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
NTM-centralen i Kajanaland: Jouko Saastamoinen, överinspektör, 0295 023 889, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
NTM-centralen i Mellersta Finland: Aulis Jämsä, biolog, 0295 024 749, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
NTM-centralen i Lappland: Taina Kojola, överinspektör, 0295 037 379, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
NTM-centralen i Birkaland: Marika Koskinen, överinspektör, 0295 036 029, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
NTM-centralen i Norra Karelen: Mika Pirinen, naturvårdsexpert, 0295 026 214, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
NTM-centralen i Norra Österbotten: Tupuna Kovanen, överinspektör, 0295 038 357, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
NTM-centralen i Norra Savolax: Antti Lammi, miljööverinspektör, 0295 026 819, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
NTM-centralen i Nyland: Tapio Korhonen, jurist, 0295 021 408, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
NTM-centralen i Egentliga Finland: Olli Mattila, överinspektör, 0295 022 902, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
Källa: ym.fi