NordenBladet — Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 minskar statens behov av nettoupplåning i år med cirka 2,2 miljarder euro. I propositionen har beaktats de ändringar i behovskalkylen som beror på det förbättrade konjunkturläget och höjningen av kalkylen över skatteinkomster. I tilläggsbudgetpropositionen föreslås för 2021 en anslagsminskning på totalt cirka 249 miljoner euro. Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster höjs med 1,5 miljarder euro.I tilläggsbudgetpropositionen föreslås allokeringar till flera olika helheter. I förslagen har man beaktat de nödvändiga utgiftsbehov som föranleds av coronavirussituationen, övriga nödvändiga utgiftsbehov inom förvaltningsområdena, kompensationerna för minskningen av avkastningen av penningspelsverksamhet samt de förslag som hänför sig till programmet för hållbar tillväxt i Finland. Den ekonomiska tillväxten har ökat skatteinkomsternaDen ekonomiska tillväxten har återhämtat sig jämförelsevis kraftigt efter covid-19-pandemin, vilket också syns i statens skatteinkomster. Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster höjs med 1,5 miljarder euro.  Den mest betydande enskilda ändringen i positiv riktning gäller skatten på förvärvs- och kapitalinkomster, där kalkylen över inflödet av inkomster höjs med 1,2 miljarder euro.På basis av den uppdaterade makroekonomiska prognosen och uppgifterna om influtna belopp uppskattas intäkterna från samfundsskatten öka med 123 miljoner euro, intäkterna från mervärdesskatten med 536 miljoner euro och intäkterna från överlåtelseskatten med 105 miljoner euro. Intäktskalkylen för arvs- och gåvoskatten har sänkts med 90 miljoner euro och intäkterna från tobaksskatten med 106 miljoner euro. Dessutom förutspås intäkterna från bilskatten bli 261 miljoner euro mindre än det tidigare budgeterade beloppet.Det föreslås att kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med 412,5 miljoner euro. De viktigaste faktorerna bakom förslaget är inkomsterna från faciliteten för återhämtning och resiliens på 271 miljoner euro samt inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter. Uppskattningen av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter höjs med 148 miljoner euro till följd av att priset på utsläppsrätter har höjts.Hanteringen av coronavirusläget medför ytterligare extra utgifterFör stöd till last- och passagerarfartygsrederier för bedrivande av trafik föreslås cirka 23,2 miljoner euro, varvid stödsumman för 2021 stiger till cirka 69,5 miljoner euro. Med stödet tryggas Finlands nödvändiga trafikförbindelser, försörjningsberedskapen och Finlands utrikeshandelstransporter samt säkerställs regelbunden frakttrafik och passagerartrafik under den fortsatta covid-19-pandemin.Det föreslås ett anslag på 100 miljoner euro för genomförande av en femte ansökningsomgång för tidsbegränsat kostnadsstöd för företag. För tryggande av landskapens flygförbindelser föreslås 13,8 miljoner euro.För domstolarnas, Åklagarmyndighetens, de privata rättsbiträdenas samt Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader föreslås ett tillägg på sammanlagt cirka 23 miljoner euro för att täcka utgifter till följd av coronavirusläget. För polisen, Gränsbevakningsväsendet, räddningsverken och Nödcentralsverket föreslås anslag på sammanlagt cirka 10,4 miljoner euro för utgifter till följd av coronavirusläget. För de utbildningsanordnare som får statsandel för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme föreslås på grund av coronavirusläget cirka 6,8 miljoner euro för att ersätta förluster som minskningen av inkomsterna från elevavgifter orsakar och merkostnader för hälsosäkra undervisningsarrangemang.För en fortsatt höjning av företagares rätt till arbetsmarknadsstöd och av det skyddade beloppet inom utkomstskyddet för arbetslösa för tiden 1.9—30.11.2021 föreslås 29 miljoner euro. De ändringar som gjorts i utkomstskyddet för arbetslösa på grund av coronavirusläget fortsätter således till och med den 30 november 2021.Det föreslås ett tillägg på sammanlagt cirka 3,7 miljoner euro för omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd. Tillägget föranleds av upprätthållandet av testningskapaciteten i anslutning till covid-19-pandemin, uppföljningen av den genetiska variationen i covid-19-virusstammar och informationskampanjer i syfte att öka vaccinationstäckningen.Propositionen innehåller också flera andra mindre förslag till omkostnader till följd av coronavirusläget för olika ämbetsverk, inrättningar och aktörer. Den minskade avkastningen av penningspelsverksamhet för i år kompenserasUppskattningen av Veikkaus Ab:s intäkter 2021 har sjunkit från det tidigare meddelade 740 miljoner euro till 700 miljoner euro, och intäktsföringen av avkastningen från penningspel till staten beräknas således i år bli cirka 40 miljoner euro lägre än den nivå på vilken den uppskattades vara vid beredningen av budgeten för 2021. Minskningen kompenseras i sin helhet med budgetmedel inom ramen. Av den minskade intäktsföringen riktas 21,2 miljoner euro till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, 17,2 miljoner euro till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde och 1,6 miljoner euro till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Riktlinjer om kompensation för minskningen av avkastningen av penningspelsverksamhet för 2022 fastställs i propositionen om komplettering av budgetpropositionen.Utgifter i anslutning till programmet för hållbar tillväxt i FinlandI den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 ingår utgifter enligt planen för återhämtning och resiliens till ett belopp av sammanlagt 3,86 miljoner euro, som närmast består av administrativa resurser för genomförande av investeringar samt en förskottsbetalning till landskapet Åland. Det är fråga om genomförande av Finlands plan för återhämtning och resliliens som finansieras av EU.Andra ändringar i tilläggsbudgetpropositionenFörslaget innehåller många preciseringar av behovskalkylerna och ändringar av tidsplanen för projekt. För statsandelen för kostnaderna för utkomstskyddet för arbetslösa föreslås ett avdrag på sammanlagt 217 miljoner euro på grund av att sysselsättningsgraden har stigit. I statens andel av de kostnader som föranleds av sjukförsäkringslagen föreslås ett avdrag på 40 miljoner euro. Behovet att minska anslaget föranleds bland annat av att antalet coronatest som ersätts från sjukförsäkringen är lägre än beräknat. Det föreslås att det anslag som reserverats för kostnader för familjeförmåner minskas med 14 miljoner euro på grund av att behovskalkylen preciserats. Det föreslås att det anslag som anvisats för utgifter i anslutning till det grundläggande utkomststödet sänks med 30 miljoner euro till följd av det förbättrade ekonomiska läget och den minskade arbetslösheten.Det föreslås att statens andel av de utgifter som föranleds av folkpensionslagen minskas med 65 miljoner euro, eftersom antalet mottagare är lägre än beräknat. För kostnaderna för det allmänna bostadsbidraget föreslås ett tillägg på 30 miljoner euro på grund av att antalet mottagare är större än beräknat.För det egentliga utvecklingssamarbetet föreslås ett tillägg på 12,6 miljoner euro för Finlands donationer av coronavirusvaccin. Finlands deltagande i donationerna sköts med ett öronmärkt stöd till mekanismen för samarbete kring vacciner COVAX AMC som samordnas av vaccinalliansen Gavi. Ett villkor för stödet är köp av vacciner av Finlands kvot. Tillägget riktas som ett öronmärkt stöd som ska användas för de vacciner som Finland skaffar som en del av EU:s upphandling av vacciner. Motsvarande belopp dras av från momentet anskaffning av vaccin under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Eftersom finska staten har förbundit sig att i vilket fall som helst betala de vaccin som skaffas, är arrangemangets kostnadseffekt för staten neutral eller nästan neutral.För polisen föreslås 30,6 miljoner euro för att trygga verksamheten och för att bekämpa brott som riktar sig mot kritiska sektorer samt för ett projekt för att effektivisera avslöjandet och stödja utredningen av korruptionsbrottslighet.För anskaffning av två utsjöbevakningsfartyg föreslås ett tilläggsanslag på 65 miljoner euro för 2021 för Gränsbevakningsväsendet. Gränsbevakningsväsendet berättigas att inom ramen för den totala finansieringen ingå ett beställningsavtal om två nya utsjöbevakningsfartyg så att det totala värdet av anskaffningen är högst 325 miljoner euro före 2026. Det tidigare beviljade anslaget räcker inte till för anskaffning av nya utsjöbevakningsfartyg i Turva-klassen, framför allt på grund av att marknadspriserna på råvaror och fartygskomponenter har stigit till följd av pandemin.För ersättandet av de utgifter som skogsbranden i Kalajoki orsakat föreslås ett understöd på 1,6 miljoner euro till Älvdalarnas räddningsverk.För förvaltningsnämnden för Sveaborg föreslås ett tilläggsanslag på 7,6 miljoner euro för ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet.För Livsmedelsverket föreslås ett anslag på sammanlagt cirka 4 miljoner euro för det brottsbekämpande arbete inom livsmedelskedjan som utförs vid verket, för att utveckla övervakningen av distansförsäljning samt för ersättningar som betalas med anledning av djursjukdomen IHN.Det föreslås att fullmakterna för projekt enligt tidigare beslut justeras enligt följande: Fullmakten för projektet Luumäki—Imatra—ryska gränsen, förbättring av järnvägsförbindelsen, justeras med 15 miljoner euro (från 195 miljoner euro till 210 miljoner euro) för att de kvalitetsmål för bankonstruktionen som uppställts för projektet ska uppnås. Fullmakten för projektet för att fördjupa av havsfarleden i Ajos i Kemi justeras med 15,2 miljoner euro (från 26,5 miljoner euro till 41,7 miljoner euro) till följd av att den beräknade kostnadsnivån har stigit. Fullmakten för projektet för att förbättra stamväg 68 genom byggande av en ny vägbro i Kållby justeras med 1,2 miljoner euro (från 5 miljoner euro till 6,2 miljoner euro) till följd av att den beräknade kostnadsnivån har stigit. Fullmakten för projektet för att förbättra anslutningarna vid Simo på avsnittet Uleåborg—Kemi på riksväg 4 justeras med 5 miljoner euro (från 20 miljoner euro till 25 miljoner euro) till följd av att den beräknade kostnadsnivån har stigit.För understöd till bostadshus för att bygga infrastrukturen för laddplatser för elbilar föreslås ett tillägg på 2 miljoner euro och för fullmakten för energiunderstöd för främjande av energieffektiviteten i bostadsaktiebolag föreslås ett tillägg på 10 miljoner euro ur Statens bostadsfond.För främjande av den stödmodul som hänför sig till projektet för ett datasystem för den byggda miljön (Ryhti) anvisas ett anslag på 2 miljoner euro.Konsekvenser för balansen i statsfinanserna och skuldsättningenMed beaktande av att de ordinarie inkomsterna ökar med cirka 1,9 miljarder euro och anslagen minskar med cirka 249 miljoner euro minskar den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 behovet av statens nettoupplåning med 2,2 miljarder euro. I poster inom skuldhanteringen antecknas som tillägg 534 miljoner euro, eftersom den låga räntenivån har orsakat emissionsvinster 2021 i samband med att lånen emitterats. Med beaktande av skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna i den fjärde tilläggsbudgetpropositionen samt posterna för skuldhantering antecknas i nettoupplåningen till nominellt värde ett avdrag på sammanlagt 2,7 miljarder euro, varvid beloppet av nettoupplåningen till nominellt värde 2021 är 11,7 miljarder euro.Vid utgången av 2021 beräknas statsskulden vara cirka 136 miljarder euro, vilket är cirka 55 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med de föreslagna lagändringarna om arbetarskyddstillsynen är att effektivisera marknadskontrollen av tekniska anordningar som används i arbetet och att förbättra arbetarskyddsmyndigheternas rätt till information. I fortsättningen ska arbetarskyddsmyndigheten ha en skyldighet att anmäla misstänkta fall av arbetsrelaterad människohandel till polisen. Lagändringarna träder i kraft den 15 november 2021.Ändringar i fråga om tillsynen över arbetarskyddet har gjorts i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen. Dessutom har det gjorts ändringar gällande marknadskontroll i lagen om vissa tekniska anordningars överensstämmelse med gällande krav.  Nya befogenheter i fråga om marknadskontroll av tekniska anordningarGenom lagändringarna ökar myndigheternas befogenheter när det gäller marknadskontrollen av tekniska anordningar som används i arbetet. Avsikten med de nya befogenheterna är främst att kontrollen av de tekniska anordningar som säljs via näthandeln ska bli effektivare. Det är arbetarskyddsmyndigheterna som är de marknadskontrollmyndigheter som övervakar hur de tekniska anordningar som är avsedda för att användas i arbetet överensstämmer med kraven, och dessa är regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskydd och social- och hälsovårdsministeriet.De nya befogenheterna är befogenheten för regionförvaltningsverkets ansvarsområde för arbetarskyddet och för social- och hälsovårdsministeriet att skaffa en teknisk anordning under annan identitet för att kontrollera anordningen.befogenheten för social- och hälsovårdsministeriet att kräva att ett innehåll som gäller en sådan teknisk anordning som medför stor risk ska avlägsnas från ett onlinegränssnitt eller att i sista hand kräva att åtkomsten till onlinegränssnittet ska begränsas.Lagändringarna i fråga om marknadskontrollen bygger på EU:s marknadskontrollförordning (EU 2019/1020). Genom lagändringarna blir det möjligt att ingripa mera effektivt i situationer där människors liv och hälsa äventyras på grund av att anordningen inte överensstämmer med kraven.  Arbetarskyddsmyndigheternas anmälningsskyldighet utökasGenom lagändringen utökas arbetarskyddsmyndigheternas skyldighet att polisanmäla för förundersökning så att även misstänkt arbetsrelaterad människohandel omfattas av anmälningsskyldigheten. Genom att utöka anmälningsskyldigheten vid människohandelsbrott förbättras möjligheterna att utnyttja arbetarskyddsmyndigheternas expertis och att identifiera arbetsrelaterad människohandel i början av brottsprocessen och under processens gång. I fortsättningen ska arbetarskyddsmyndigheten också vara skyldig att polisanmäla när den upptäckt att ett förfarande strider mot de EU-bestämmelser om kemikaliesäkerhet som gäller arbetstagarnas hälsa eller säkerhet på arbetsplatsen.Inkomstregistret ska få användas för tillsyn över arbetsförhållandenGenom en lagändring utökas också arbetarskyddsmyndigheternas rätt att få sekretessbelagda uppgifter från andra myndigheter. Ändringen innebär att arbetarskyddsmyndigheterna har möjlighet att utnyttja uppgifterna i inkomstregistret även vid tillsynen över arbetsförhållandena på arbetsplatserna. I och med ändringen kan man rikta tillsynen över arbetsförhållandena och utreda enskilda fall effektivare och mer ändamålsenligt. Lagändringarna träder i kraft den 15 november 2021. Den 4 november 2021 framställde regeringen att lagarna ska stadfästas. Avsikten är att republikens president ska stadfästa lagarna fredagen den 5 november 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronapandemin. På grund av det förändrade epidemiläget införs i Kymmenedalen begränsningar för samhällsspridningsfasen som gäller restauranger.Ändringen av förordningen börjar gälla fredagen den 5 november 2021.Begränsningarna för samhällsspridningsfasen gäller i landskapen Egentliga Finland, Satakunta, Päijänne-Tavastland, Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Nyland och Kymmenedalen från och med den 5 novemberFörplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus.Alla kunder i restaurangens lokaler inomhus ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande plan yta.Som ett alternativ till de särskilda begränsningarna i förplägnadsverksamheten kan aktören kräva att deras kunder visar upp ett covidintyg.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i det övriga landet, dvs. områden som befinner sig i accelerationsfasen eller på basnivån,  från och med den 5 novemberHär gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hur står det till med den finska rättsstaten? Vilka är utmaningarna? Vilka verktyg får vi av den rapport om rättsstatsprincipen som Europeiska kommissionen publicerade i juli? Vid justitieministeriets seminarium besvaras dessa frågor av framstående företrädare för det finländska rättslivet.Demokrati, de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt rättsstatsprincipen utgör grunden för vårt samhälle. I en rättsstat agerar det allmänna, det vill säga myndigheterna, enligt lagen, respekterar demokratin och de grundläggande fri- och rättigheterna, samtidigt som de övervakas av oberoende och opartiska domstolar. Rättsstatsprincipen står dock inför allt större utmaningar även i EU.Justitieminister Anna-Maja Henriksson har bjudit in företrädare för rättsområdet i Finland för att diskutera rättsstatsprincipen och det finländska rättsväsendets oberoende. Dessutom diskuteras hur vi har förberett oss och hur vi bör förbereda oss för den händelse att rättsstatsprincipen börjar rubbas.Vid seminariet som ordnas i Ständerhuset i Helsingfors torsdagen den 11 november belyses rättsstatens tillstånd och hoten mot den av Pauliine Koskelo, domare vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.Resultaten av den rapport om rättsstatsprincipen som Europeiska kommissionen publicerade i juli presenteras av Salla Saastamoinen, tjänstförrättande direktör för Europeiska kommissionens generaldirektorat för rättsliga frågor och konsumentfrågor.I diskussionen om den finska rättsstatens nuläge deltar också ordföranden för den EU-kommitté som bereder utnämningen av domare i EU-domstolen Allan Rosas, högsta förvaltningsdomstolens president Kari Kuusiniemi, högsta domstolens president Tatu Leppänen, ordföranden för Domstolsverkets direktion, justitierådet Mika Ilveskero, direktören för Rättsstatscentret vid Helsingfors universitet Tuija Brax, professor Tuomas Ojanen från Helsingfors universitet, professor emeritus Olli Mäenpää samt professor Johanna Niemi från Åbo universitet.Seminariet hålls den 11 november kl. 10.30–12.45 och det kan också följas som direkt webbsändning på adressen https://www.mediaserver.fi/live/oikeusministerio/10012/GOD_Jw.Ytterligare upplysningar: Johanna Suurpää, avdelningschef, tfn 0295 150 534, [email protected]
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Begränsningarna i trafiken över de yttre gränserna fortsätter. Vaccinationstäckningen är fortfarande otillräcklig i Finland och det finns alltjämt en risk för att hälso- och sjukvårdens bärkraft överskrids. Därför förlängs giltighetstiden för det beslut som fattades den 14 oktober fram till den 28 november. Man kan dock komma till Finland från vilket land som helst genom att visa upp ett godtagbart intyg över fullständig vaccinationsserie.Med trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet.Enligt statsrådets beslut av den 14 oktober slopades inreserestriktionerna från och med den 18 oktober för invånare i länder och områden på EU:s gröna lista. På den gröna listan finns länder där sjukdomsläget är tillräckligt under kontroll och i fråga om vilka Europeiska unionens råd har beslutat tillåta fritt resande till EU:s territorium. Den 28 oktober togs  Argentina, Colombia, Namibia och Peru med på listan. Från och med den 8 november görs samma tillägg också i den förteckning över länder som utgör bilaga till statsrådets beslut.När det gäller andra tredjeländer fortsätter inreserestriktionerna. Om en person som kommer från ett land som omfattas av begränsningarna inte har fått hela vaccinationsserien är tillåtna inresegrunder återresa till Finland eller till andra EU- och Schengenstater, transitering i reguljär trafik på flygplatsen eller någon annan nödvändig orsak.Se gällande inreserestriktioner och hälsosäkerhetskrav på webbplatserna nedan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fram till den 3 november har 86 procent av befolkningen i målgruppen för vaccinationerna, dvs. 12 år fyllda och äldre, fått åtminstone den första vaccindosen, och 79 procent båda vaccindoserna. Enligt nuvarande bedömning uppnås en vaccinationstäckning på 80 procent i slutet av denna vecka.Under veckan (28.10–3.11) ökade vaccinationstäckningen för den första dosen med 0,3 procentenheter, och med 1,6 procentenheter för den andra dosen. Fram till den 3 november har 102 491 personer fått den tredje vaccindosen.Vecka 43 togs det in sammanlagt 83 nya coronapatienter till bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården. Förra vecka kom 12 nya coronapatienter in för intensivvård, medan antalet föregående vecka var 22. I slutet av förra vecka vårdades sammanlagt 97 coronapatienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem var 74 på bäddavdelningar och 23 på intensivvårdsavdelningar. Inom den specialiserade sjukvården vårdades sammanlagt 119 patienter i slutet av vecka 42. Totalt 1 176 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 3 november.Under de två senaste veckorna (18–31.10.) har personer i åldrarna 12−79 år som inte är vaccinerade tagits in på sjukhus 12 gånger oftare än personer i samma åldersgrupp som fått båda vaccindoserna. Sannolikheten för att bli intagen för specialiserad sjukvård har varit störst bland personer i åldern 40–69 år som inte har vaccinerats. Under de två senaste veckorna rapporterades 141 nya smittfall per hundratusen invånare och under de två föregående veckorna (4–17.10) var antalet 143. Under den senaste veckan konstaterades det 4 124 coronafall, medan motsvarande siffra för den föregående veckan var 3 682. Det gjordes cirka 77 000 coronavirussester och 5,4 procent av de testade proverna var positiva. Föregående vecka var andelen positiva testresultat 4,8 procent. Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Lägesbilden uppdateras varje vecka på Institutet för hälsa och välfärds (THL) webbplats. En omfattande uppföljningsrapport publiceras i fortsättningen varannan vecka på torsdag eftermiddag på webbplatsen Hybridistrategins uppföljningsrapport. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsminister Timo Harakka besöker Förenta staterna den 4-9 november 2021. Resan går till Seattle, Tacoma och Washington DC. I besöket i Seattle och Tacoma deltar också en företagsdelegation.Centrala teman för besöket är högteknologi, såsom automatiserad sjöfart, smarta hamnar, utnyttjande av artificiell intelligens, 5G- och 6G-samarbete samt den gröna övergången.Under besöket träffar minister Harakka bland annat företrädare för president Bidens regering och delstatsförvaltningen i delstaten Washington. I reseprogrammet ingår också företagsbesök och företagsseminarier samt besök i Tacomas och Seattles hamnar.Under besöket undertecknar minister Harakka och delstaten Washingtons vice guvernör Denny Heck dessutom ett samarbetsdokument mellan kommunikationsministeriet och delstaten Washington om högteknologi och grön övergång.I samband med undertecknandet av samarbetsdokumentet diskuterar minister Harakka också med representanter för universitetet i Washington om möjligheterna att främja ett vetenskaps- och forskningssamarbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nordiska myndigheter och aktörer i det civila samhället som arbetar med kampen mot människohandel samlas till ett seminarium i Helsingfors den 18 november. Att utbyta kunskap och kompetens stöder deltagarna i deras arbete och stärker kampen mot människohandel. De webbsända delarna av seminariet är öppna för alla och anmälningar till dem tas emot till och med den 15 november.Vid seminariet behandlas människohandel i bred omfattning utan begränsning till någon särskild form av människohandel, grupp av offer eller bekämpningsmetod. Att fokusera på de åtgärder som genomförs i praktiken och att sprida dem till andra ger deltagarna idéer, information och kontakter för att utveckla sina egna arbetssätt.Vid seminariet diskuteras också möjligheterna att intensifiera det nordiska samarbetet i kampen mot människohandel. De iakttagelser och förslag som lyfts fram vid seminariet kommer att utnyttjas i den utredning som de nordiska justitieministrarna kom överens om vid sitt möte i juni 2021.Seminariet är ett led i Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Det arrangeras i samarbete mellan justitieministeriet, inrikesministeriet, utrikesministeriet och statsrådets samordnare för arbetet mot människohandel.Evenemanget öppnas av justitieminister Anna-Maja Henriksson och inrikesminister Maria Ohisalo. Utrikesminister Pekka Haavisto står värd för seminariets kvällstillställning.Välkommen att följa seminariet på webben! Del I och III av seminariet är öppna för alla och direktsänds på webben. Del I kl. 10.00–12.45 ger en helhetsbild av arbetet mot människohandel på olika nivåer bland annat i Europeiska unionen och i de nordiska länderna. Del III kl. 17.10–18.20 är en presentation av resultaten från seminariets workshoppar och sidoevenemang och de allmänna slutsatserna. Eftermiddagens workshop, del II, är endast för inbjudna experter som arbetar med att förebygga och bekämpa människohandel.En länk till direktsändningen på webben skickas per e-post till alla som anmält sig. Anmälningar till de webbsända delarna av seminariet tas emot fram till den 15 november 2021 via denna länk. Inspelningen av seminariet finns tillgänglig för webbdeltagarna fram till den 18 december 2021.Seminariet hålls på engelska.ProgramSeminarieprogrammet på engelska10.00 – 10.20 Opening speechesAnna-Maja Henriksson, Minister of Justice of FinlandMaria Ohisalo, Minister of the Interior of Finland10.20 – 10.50 Keynote speechesDiane Schmitt, EU Anti-Trafficking Coordinator: EU Strategy on Combatting Trafficking in Human BeingsItohan Okundaye, Member of the International Survivors of Trafficking Advisory Council (ISTAC): What Should Governments Do More to Prevent Trafficking in Human Beings?10.50 – 12.40 Presentation of best practises against trafficking in human beings in the Nordic countriesIceland: Hildur Sunna Pálmadóttir, Ministry of Justice and Alda Hrönn Jóhannsdóttir, Suðurnes police: Creating the New Icelandic National Action Plan against Trafficking in Human Beings – How Human Trafficking Became a Political Priority and What Are the Successes?Finland: Kristina Stenman, Non-Discrimination Ombudsman: The National Rapporteur on Trafficking in Human Beings – How Independent Reporting Mechanism Strengthens the Work against Trafficking in Human Beings?Sweden: Mats Paulsson, Gender Equality Authority: The National Referral Mechanism for Victims of Trafficking12.40 – 12.45 closing remarks for Part I
Eva Biaudet, Member of Parliament, FinlandPART II
13.45 – 17.00 Parallel workshops on Best Practices for participants present in HelsinkiPART III, Streamed online17.10 – 18.10 ConclusionsPresentations of the workshop resultsGreetings from the side events18.10 – 18.20 Closing remarksVenla Roth, Government Anti-Trafficking Coordinator of Finland
Future and Next Steps of Closer Nordic Cooperation on Prevention and Combatting of Trafficking in Human Beings

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jämfört med Sverige, Danmark och flera andra utvecklade länder har konjunktursvängningarna varit större än genomsnittet i Finland. Den externa chocken som Finland stod inför under coronakrisen var dock mindre än chocken i många andra länder. Produktionsstörningar som kommit via globala värdekedjor minskade värdet av Finlands produktion år 2020 med en halv procent. Störningarna i värdekedjorna har också drivit finländska företag att förnya sin verksamhet.Konjunktursvängningarnas omfattning har minskat globalt under de senaste 25 åren. Detta har påverkats av en fördjupning av världsmarknaden, en harmonisering av regleringen och utvecklingen på finansmarknaderna. Även i Finland har konjunktursvängningarna minskat från tidigare, även om konjunktursvängningarna hos oss fortfarande är mera omfattande än i Sverige, Danmark eller de flesta andra utvecklade länderna. Detta framgår av en utredning om värdekedjor, internationell handel och ekonomisk sårbarhet som Etla nyligen upprättade för statsrådet.En orsak till de stora konjunktursvängningarna i Finland är att ekonomin är liten. Med andra ord, ju större landet och ju högre levnadsstandarden är, desto mindre är konjunktursvängningarna. Den omfattande konjunktursvängningen i Finland har också kunnat ses som nedgångsperioder, konstaterar Jyrki Ali-Yrkkö, forskningsdirektör vid Etla och ansvarig för undersökningen.”Såväl under 1970-talets exportnedgång som under depressionen i början av 1990-talet minskade ekonomin i Finland betydligt mer än ekonomin i Sverige och Danmark. Vi återhämtade oss också långsammare från 2010-talets finanskris. I stora länder är näringsstrukturen ofta mångsidigare och fluktuationerna inom de enskilda sektorerna kan inte sätta hela samhällsekonomin i gungning. I små länder kan situationen vara annorlunda, och det är vad vi har erfarenhet av när det gäller Nokia och pappersindustrin under 2000-talet”, säger Ali-Yrkkö.Finlands känslighet för chocker, till exempel avseende ökningen av riskpremier, är också högre än jämförelseländernas, även om skillnaderna är små och kan förklaras av ekonomins strukturer. Enligt Ali-Yrkkö är det dock svårt att hitta allmängiltiga faktorer som påverkar storleken på de ekonomiska förändringarna. De ekonomiska kriserna och deras uppkomstmekanismer avviker mycket från varandra.Konsekvenserna av störningar i värdekedjor var mindre i Finland än i de flesta andra ländernaKonsekvenserna av coronakrisen har avvikit från andra konjunktursvängningar. Under coronakrisen påverkades konjunktursvängningarna av globala värdekedjor, genom vilka krisen spred sig mellan länder och sektorer.De störningar i värdekedjorna som industrin stött på minskade Finlands BNP med omkring 0,5 procent. I den internationella jämförelsen drabbades de flesta länderna mer av störningar i värdekedjorna än Finland.Vad gäller specifika sektorer drabbades enligt undersökningen särskilt läkemedelsindustrin av en chock i värdekedjorna, men även fordonsindustrin och den kemiska industrin har haft svårigheter. De största störningarna i värdekedjorna har förekommit i FoU-intensiva företag. ”Detta kan förklaras av att de delar, komponenter och andra mellanprodukter som företag som satsar på forskning och utveckling behöver blir allt mer komplicerade. Det är svårare att skaffa dem från alternativa företag jämfört med standardkomponenter eller råvaror”, säger Ali-Yrkkö vid Etla.Störningarna fortsätter fortfarande I företagsenkäten i undersökningen visade det sig att de finländska företagen fortfarande plågas av problem i värdekedjorna. Orsaken är dock inte densamma som i coronakrisens början. Då orsakades problemen av utbudsstörningar, nu handlar det om överefterfrågan. Den höga efterfrågan har nu orsakat en brist på kapacitet, eftersom företagen i världen under hösten 2021 inte har kunnat öka sin minskade produktion tillräckligt snabbt för att möta efterfrågan. Även transporten och logistiken lider nu av brist på containrar.De störningar som coronan orsakat i värdekedjorna har också drivit finländska företag att förnya sin verksamhet. Företagen strävar efter att öka sin egen funktionssäkerhet genom att hitta alternativa leverantörer, minska antalet mellanhänder och få en direkt kontakt till tillverkarna.Enligt den nu publicerade utredningen finns det dock inga exakta åtgärder för att förbättra den ekonomiska stöttåligheten. De bästa sätten kan vara att diversifiera de ekonomiska strukturerna genom innovationspolitik och att förbättra omvärlden för ekonomin på ett övergripande sätt. De offentliga finansernas goda skick gör det möjligt att reagera utifrån behoven för varje kris.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021 och tillgodoser i synnerhet informationsbehov vid ekonomiska rådet.Närmare uppgifter:Jyrki Ali-Yrkkö, forskningsdirektör, Etla, tfn 046 851 0501, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet deltar i forskningsprojektet E2 där man utreder hur Finlands dragningskraft bland internationella experter och finländska återflyttare kan stärkas. Inom projektet hörs utlandsfinländare, utlänningar bosatta i Finland och internationella digitala nomader. Bristen på kvalificerad arbetskraft är redan ett hinder för tillväxt inom många branscher. Därför behöver Finland arbetskraftsinvandring utöver åtgärder som förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. I E2:s forskningsprojekt kan också potentiella inflyttare till Finland uttala sig. Forskningen söker svar på bland annat följande frågor: Hur blir Finland ett land som bjuder in, engagerar och ett attraktivt land för kvalificerade arbetstagare och dit det är enkelt för utlandsfinländare att återvända eller där det för utlänningar är lätt att få arbete? Hur kan man delta i byggandet av Finland också utanför vårt land? Den nya informationen stöder programmet Talent Boost”Kvalificerad arbetskraft är en viktig resurs för att stärka företagsamheten. Vid ministeriet arbetar vi nu hårt för att processerna i anslutning till migrationen ska bli smidiga och att hela systemet ska fungera. Det är fint att vi genom forskning får

Källa: Valtioneuvosto.fi