NordenBladet — Regeringen vill utvidga gipsbehandlingen av åkrar till större kustområden än för närvarande i enlighet med målen i Finlands program för hållbar tillväxt. Gipsbehandlingen inriktas på lämpliga åkerskiften i Bottenvikens, Bottenhavets, Skärgårdshavets och Finska vikens avrinningsområden. Övergödningen av Finlands kustvatten är fortfarande den största enskilda utmaningen inom vattenskyddet, och det behövs effektiva och omfattande åtgärder för att bekämpa den.Gipsbehandling av åkrar är en effektiv lösning inom den cirkulära ekonomin. Behandlingen minskar fosforbelastningen från jordbruket på Östersjön och främjar bevarandet av åkermarkens kolförråd. Effekten av gips har visats genom omfattande åkerförsök i Finland under de senaste tio åren. Forskningsresultaten visar att gipset i bästa fall halverar urlakningen av löslig fosfor från åkrar till vattendrag. Jordförbättrande gips, som används i Finland, är en biprodukt från gödselindustrin och uppfyller de uppställda renhetskraven.I programmet för effektiverat vattenskydd sprider man gips på åkrarna i Skärgårdshavets avrinningsområde i samarbete med jordbrukarna 2020–2023. Av områdets åkrar har ca 16 000 hektar behandlats med gips hittills.Finlands program för hållbar tillväxt finansieras med medel från EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland beviljar jordbrukare understöd för gips, som konkurrensutsätter anskaffningen och leveransen av gips till åkrarna. Gipsstödet beviljas genom jordbrukarens ansökan i form av en tjänst. De regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna ger jordbrukarna inom det egna verksamhetsområdet information om ansökningsomgången för gipsstöd våren 2022.Man har kartlagt de åkrar som lämpar sig för gipsbehandling i Finland. Målet för det pågående programmet för effektiverat vattenskydd 2019–2023 är att behandla cirka 65 000 hektar åker i Skärgårdshavets avrinningsområde. Anslaget i budgetpropositionen för nästa år möjliggör gipsbehandling av åkrar i andra kustområden på ca 35 000 hektar åkermark.I seminariet ”Gips, fiber och strukturkalk – ny information om miljönyttan” kan man höra om nyttan av gips. Seminariet ordnas den 8 december 2021 kl. 9–11. Vid seminariet behandlas resultaten av KIPSI- och KUITU-projekten samt projektet för strukturkalkning. Projekten ingår i programmet för effektiverat vattenskydd.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Haavisto träffar Lettlands utrikesminister Edgars Rinkēvičs i Helsingfors den 9 november.Ministrarna ska diskutera ländernas bilaterala relationer och coronavirusläget och ta upp regionala och internationella frågor, såsom de transatlantiska relationerna och Afghanistan. – Det är viktigt att utbyta åsikter om aktuella frågor med vårt nära grannland Lettland, säger minister HaavistoUnder sitt besök träffar Lettlands utrikesminister också riksdagens talman Anu Vehviläinen och Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands har börjat leverera vaccindonationer till utvecklingsländer. Det första partiet vaccin mot covid-19 anlände till Abidjan i Elfenbenskusten torsdagen den 4 november. Vaccinen fördelas enligt EU:s gemensamma beslut genom mekanismen Covax.Finland har donerat 98 400 doser Astra Zeneca-vaccin till Elfenbenskusten. Finlands donationer skickas nu varje vecka till olika delar av världen. 
Under hösten kommer Finland att donera cirka 3,65 miljoner covid-19-vaccin till låginkomst- och medelinkomstländer. Statsrådet beslutade i september att donera tre miljoner doser Astra Zeneca-vaccin och 650 000 doser Johnson & Johnson-vaccin. Vaccinernas totala värde uppgår till 10 miljoner euro. Finland har tillsammans med de övriga EU-länderna och Europeiska kommissionen förbundit sig till att agera solidariskt i hanteringen av pandemin genom insatsen Team Europe. Målet med Team Europe-samarbetet är att donera och fördela 250 miljoner vaccin genom mekanismen Covax (Covid-19 Vaccine Global Access). Finland framhåller vikten av att fördela vaccin till de platser där de behövs allra mest, till exempel i Afrika, genom Covax AMC (Advanced Market Commitment). ”Finland anser att solidariteten kring vaccineringen är mycket viktig. Vi måste stödja tillgången till vaccin, både för att hjälpa fattiga länder och för att stoppa pandemin. Det främjar hälsosäkerheten också i Finland och sporrar hela världens ekonomiska återhämtning”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Donationerna påverkar inte tillgången till vaccin i Finland. I början av pandemin reserverades fler vaccin mot covid-19 i EU:s gemensamma upphandling än vad Finland behöver för eget bruk. Vaccinen styrs direkt från läkemedelsfabrikerna till mottagarländerna. Det globala initiativet Covax samordnar fördelningen av covid-19-vacciner. Covax är den viktigaste kanalen för multilateralt samarbete för att säkerställa en jämlik global tillgång till vaccin mot covid-19. Inom Covax finns mekanismen Covax AMC som stöder tillgången till vaccin i låginkomstländer och medelinkomstländer. Covax leds av vaccinalliansen Gavi i samarbete med bland annat Världshälsoorganisationen WHO och Världsbanken.EU är en betydande finansiär av Covax. Finland stöder tillgången till vaccin i låginkomst- och medelinkomstländer genom Covax AMC som en del av EU och Team Europe.Ytterligare upplysningar:Eija Limnell, ambassadråd, enheten för hållbar utveckling och klimatpolitik, tfn + 358 50 576 8985Kirsi Airio, utvecklings- och utrikeshandelsministerns specialmedarbetare, tfn +358 50 574 1729Utrikesministeriets e-postadresser har formen [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet och Motiva har beviljat Tammerfors utmärkelsen Föregångare inom offentligt träbyggande. Enligt juryns motiveringar har Tammerfors genom sitt målmedvetna arbete smidigt integrerat träbyggandet som en del av den växande stadens identitet, grundläggande funktioner och klimatarbete. Utmärkelsen delades ut för första gången.Miljöministeriet och Motiva informerarUtmärkelsen delades ut av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen på den nationella trädagen som ordnades i dag 4.11.”Varma gratulationer till Tammerfors! Stadens starka vilja att bygga mer av trä har förverkligats i form av ett effektfullt, synligt och modernt träbyggande. Kommunerna spelar en stor roll när det gäller att stävja klimatförändringarna, och Tammerfors är ett gott exempel på att det i kommunerna finns vilja och kompetens att fatta klimatvänliga beslut även inom byggandet. Jag tror att Tammerfors fungerar som inspiration även för andra kommuner i detta”, sade minister Mikkonen i sitt gratulationstal.Lyckat samarbete för att öka byggandet av trähöghusSärskilt tack får Tammerfors för sina åtgärder för att öka byggandet av trähöghus. Staden har lyckats engagera och uppmuntra aktörerna inom byggbranschen att övergå till modernt höghusbyggande. 2021–2022 byggs det cirka tusen nya höghushem av trä i Tammerfors. År 2020 var 14 procent av de flervåningsbostadshus som fick bygglov försedda med trästomme, och staden har som mål att öka andelen till 30 procent fram till 2030. Trähöghusens marknadsandel är för närvarande 4–5 procent i hela Finland.Tammerfors har också erbjudit en god grund för omfattande utveckling av träbyggandet. Den varierade användningen av styrmedel för byggande har uppmuntrat och styrt till mångsidigt träbyggande. Stadens klara riktning har också stärkt företagsverksamheten inom branschen. Hela Birkaland har nytta av det kunnande som staden har fått gällande påskyndandet av offentligt träbyggande. Tammerfors stads omfattande samarbete med olika aktörer har ökat kunskapen, färdigheterna och kompetensen i fråga om träbyggande, och utgör ett starkt stöd för att träbyggandet ska bli vanligare i Finland.”Att främja träbyggande är en viktig del av färdplanen för ett koldioxidneutralt Tammerfors. Man har gjort ett långsiktigt arbete bland annat genom planering av markanvändning och markpolitik. Olika slags incitament spelar också en viktig roll”, konstaterar Mikko Nurminen, serviceområdeschef för utveckling av stadsmiljön i Tammerfors.Kommunerna som drivkraft för träbyggandeDet nationella målet för offentligt träbyggande är att öka marknadsandelen för träbyggande från 15 procent 2019 till 45 procent 2025. Hösten 2020 publicerade miljöministeriet de nationella målen för offentligt byggande i trä, som har utarbetats tillsammans med olika intressentgrupper.”Det är kommunerna som sitter med verktygen för att främja användningen av trä. På kommunfältet finns det redan ett stort intresse för att minska byggandets koldioxidfotavtryck och främja den cirkulära ekonomin. Nu är det rätt tid att ta träbyggandet från ord till handling, så som man förtjänstfullt har gjort i Tammerfors”, säger Petri Heino, programchef för programmet för träbyggande och jurymedlem från miljöministeriet.Med utmärkelsen Föregångare inom offentligt träbyggande vill man lyfta fram den offentliga sektorns viktiga och förtjänstfulla verksamhet för att främja träbyggande. Träbyggandet är en viktig del av byggandets koldioxidsnåla framtid och den offentliga sektorn har i egenskap av byggherre en viktig roll som vägvisare för hela branschen.Juryn för hedersomnämnandet bestod av Petri Heino från miljöministeriet, Harri Heinaro från Motiva, Anu Turunen från Puuinfo, Jussi Niemi från Finlands Kommunförbund och Timo Nyyssölä från Skogscentralen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat en uppföljningsrapport där Finlands nationella äldrepolitik granskas och utvärderas i förhållande till den internationella handlingsplanen om åldrande, som antogs i Madrid 2002. Rapporten belyser det utvecklingsarbete som gjorts i Finland och placerar det i en internationell kontext.Äldrepolitiken i Finland överensstämmer till sina mål och sitt innehåll i hög grad med FN:s mål. FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) uppmuntrar medlemsstaterna att närma sig utarbetandet av rapporten med ett  ”nedifrån och upp”-tillvägagångssätt som inkluderar det civila samhället och de äldre.Avsikten är att hjälpa medlemsstaterna att få respons på den politik och de program som de genomfört. Social- och hälsovårdsministeriet begärde utlåtanden om uppföljningsrapporten av olika ministerier och sakkunnigorganisationer samt företrädare för kommunsektorn, frivilligorganisationer, intressegrupper och arbetsmarknadsorganisationer. Av de 31 organisationer som tog emot begäran om utlåtande lämnade 26 ett utlåtande.De nationella rapporterna är en viktig del av granskningen och utvärderingen av äldrepolitiken. De utgör grunden för den regionala sammanfattande rapporten om genomförandet av handlingsplanen. Efter granskningen och utvärderingen på nationell nivå samordnar FN:s regionala kommittéer samkörningen av uppgifterna inom sitt eget område. Gransknings- och utvärderingsprocesserna kulminerar i en allmän översikt som utförs av FN:s kommission för social utveckling (CSocD).Bakgrunden till uppföljningsrapporten är den internationella handlingsplanen Madrid International Plan of Action on Ageing (MIPAA), som godkändes av den andra världskonferensen om åldrande i Madrid i april 2002. För att främja genomförandet av handlingsplanen och målen ordnas det vart femte år en nationell rapporteringsrunda där den nationella äldrepolitiken ses över och utvärderas. Genomförandet av handlingsplanen följs upp av FN:s ekonomiska kommission för Europa UNECE. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens ministerarbetsgrupp för social- och hälsovård diskuterade den 4 november de åtgärder som föreslagits av den expertarbetsgrupp som utrett vården i livets slutskede.De åtgärder som expertarbetsgruppen föreslagit för att utveckla den palliativa vården och vården i livets slutskede samt för att stärka patientens självbestämmanderätt utvärderas enligt en tidta-bell som fastställs närmare vid beredningen. Först bedöms behovet av lagstiftning om fastställande av patientens vårdtestamente samt en ut-vidgning av de palliativa centrens verksamhet till alla välfärdsområden.En självständig expertarbetsgrupp utredde ändringsbehoven i lagstiftningen gällande god vård i livets slutskede, självbestämmanderätt samt palliativ vård och eutanasi. Arbetsgruppen överläm-nade sin slutrapport till social- och hälsovårdsministeriet i augusti 2021.Expertarbetsgruppen anser att den palliativa vården och vården i livets slutskede bör utvecklas och att tillgången till vård samt kompetensen bör ökas. Det bör finnas tillgång till palliativ vård av hög kvalitet i hela Finland. Enligt arbetsgruppen räcker inte enbart rekommendationer till för att åtgärda bristerna, utan det behövs ändringar i lagstiftningen. I sin slutrapport föreslår arbetsgrup-pen ändringar i patientlagen, hälso- och sjukvårdslagen och sjukförsäkringslagen. Utredning om regleringsbehov och arbetsgruppens synpunkter på ändring av lagstiftningen: Slutrapport från den expertarbets-grupp som utrett behovet av lagstiftning för vård i livets slutskede, självbestämmanderätt, palliativ vård och eutanasi   Länk till en annan webbplats

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen enades i dag om den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021. Propositionen innehåller anslagsökningar till åklagare, domstolarna och Brottspåföljdsmyndigheten för att åtgärda anhopningen av ärenden till följd av coronapandemin.– Jag är nöjd över att vi fick mer pengar för att avarbeta den stora ärendebalansen till följd av coronan. Pandemin har på många sätt påverkat justitieministeriets förvaltningsområde. Konsekvenserna av coronapandemin syns med fördröjning och kostnaderna till följd av den är stora i förhållande till justitieministeriets årliga budget på cirka 1 miljard euro, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.I den fjärde tilläggsbudgetpropositionen föreslås det 4,07 miljoner euro för domstolarna och 750 000 euro för åklagarna för att avhjälpa anhopningen av rättegångsärenden till följd av pandemin. Coronapandemin har lett till en ökad ärendebalans vid domstolarna och åklagarväsendet, eftersom man har varit tvungen avbryta behandlingen av ett stort antal ärenden eller övergå till specialarrangemang för att förhindra spridningen av pandemin.Brottspåföljdsmyndigheten föreslås få 5,8 miljoner euro för att avhjälpa den anhopning av verkställighet av fängelsestraff som pandemin har orsakat. På grund av covid-19-pandemin har man begränsat verkställigheten av korta fängelsestraff och verkställigheten av förvandlingsstraff för böter.Dessutom föreslås det att dimensioneringen av anslagen till ersättningar till privata rättsbiträden höjs med 12 miljoner euro. Ökningen av utgifterna för 2021 beror bland annat på att antalet avgöranden vid domstolarna har ökat, eftersom den anhopning av ärenden som uppstått till följd av coronapandemin har avvecklats med tilläggsresurser.Statsrådets pressmeddelande om tilläggsbudgeten

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår ett tillägg på 10 miljoner euro för energiunderstödet för bostadshus i den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för år 2021. Genom tilläggsanslaget kan man fortsätta bevilja det eftersökta understödet utan uppehåll.”Energieffektiva byggnader är en central del av ett klimatneutralt samhälle. Finländarna har med iver tagit emot det understöd som står till buds. Med tilläggsanslaget säkerställer vi att byggnadernas energirenoveringar inte skjuts upp, utan arbetet fortsätter runt om i Finland”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Energiunderstödet har påskyndat renoveringar för att göra bostadshus mycket energieffektiva – mer energieffektiva än vad som förutsätts i lagstiftningen, eller rentav så energieffektiva att de motsvarar nästan nollenerginivå.  Tilläggsanslaget på 10 miljoner euro beräknas räcka till cirka 2 500 hushåll. Tack vare renoveringarna skulle man spara uppskattningsvis 72 000 megawattimmar värmeenergi, och utsläppen skulle minska med cirka 14 300 ton koldioxid fram till år 2023.Understödet har erbjudits i snart två års tid, och beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). De 40 miljoner euro som tidigare reserverats för innevarande år har i praktiken bundits till ansökningar som redan har lämnats in. Det har reserverats 40 miljoner euro för understöd 2022.Stöd till kommunerna och landskapen i införandet av informationssystemet för den byggda miljönRyhti-projektet uppdaterar hanteringen av informationen om den byggda miljön 2020–2024. Uppgifter från planer och bygglov samlas in i ett enhetligt format i det nya informationssystemet för den byggda miljön. Uppdateringen kommer att ta bort överlappande överföring och manuell behandling av information. Den kommer också att underlätta arbetet i kommunerna, som är det kommande informationssystemets centrala användare och informationsproducenter.Regeringen föreslår ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro för det förändringsstöd som erbjuds kommunerna och landskapen. Tillsammans med kommunerna planeras utbildning, informationsutbyte och stöd för upphandlingar, med vilka kommunerna kan åstadkomma en nationellt interoperabel informationshantering.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I den fjärde tilläggsbudgeten för 2021 föreslås ett nettotillägg på sammanlagt 99,7 miljoner euro till inrikesministeriets förvaltningsområde. För anskaffning av Gränsbevakningsväsendets nya utsjöbevakningsfartyg föreslås 65 miljoner euro, för tryggande av polisens verksamhet 30 miljoner euro och för förvaltningsområdets utgifter till följd av coronapandemin och gränskontrollen vid de inre gränserna 10,38 miljoner euro. Minskningar på sammanlagt cirka 9,54 miljoner euro föreslås under momentet för fonder och i utgifter för transporter i samband med avlägsnande ur landet och hämtning. Polisens verksamhet tryggas genom ett tillägg på 30 miljoner euroPolisens anslagssituation har visat sig vara mycket stram 2021. Det tillägg på 30 miljoner euro som föreslås för polisen tryggar en tillräcklig finansiering för polisen 2021 och gör det möjligt för polisen att inte 2022 behöva inleda anpassningsåtgärder som gäller antalet årsverken. För polisen föreslås också ett tillägg på 0,21 miljoner euro för att effektivisera avslöjandet och stödja utredningen av korruptionsbrottslighet samt ett tillägg på 0,4 miljoner euro för att stärka förmågan att bekämpa IT-relaterad brottslighet. Två nya utsjöbevakningsfartyg skaffas till GränsbevakningsväsendetFör Gränsbevakningsväsendet föreslås ett tilläggsanslag på 65 miljoner euro för anskaffning av två nya utsjöbevakningsfartyg i Turva-klassen. De nya fartygen ersätter tre gamla fartyg. Den beställningsfullmakt och det anslag som beviljats tidigare räcker inte till för anskaffning av fartygen. Det ökade behovet beror bland annat på att marknadspriserna på råvaror och fartygskomponenter har stigit till följd av pandemin.Utgifterna för markbränder i Kalajoki täcksSläckningsarbetet i samband med den stora markbranden i byn Rautio i Kalajoki pågick i drygt två veckor i juli–augusti. I släckningsarbetet deltog räddningspersonal och räddningsmateriel från alla Finlands 22 räddningsområden på bred bas. Älvdalarnas räddningsverk var också tvunget att förbereda sig på evakueringar under branden. Branden medförde betydande oförutsedda kostnader för Älvdalarnas räddningsverk. Det föreslås ett tillägg på 1,6 miljoner euro för att täcka kostnaderna.Coronapandemin och kontrollen vid de inre gränserna ökade utgifternaCoronapandemin har medfört extra utgifter för förvaltningsområdet, som föreslås få tillägg på sammanlagt 6,98 miljoner euro som föranleds av bekämpning av och beredskap inför coronaviruset. Gränsbevakningsväsendet fortsatte gränskontrollen vid de inre gränserna fram till den 26 juli 2021. För de kostnader som föranleddes av gränskontrollen vid de inre gränserna föreslås ett tillägg på 3,4 miljoner euro. Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 lämnades till riksdagen torsdagen den 4 november.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslås ändringar i elbeskattningen för värmepumpar och elpannor, datorhallar samt återvinningsindustri. Energiskatt inom jordbruket ska i fortsättningen återbäras till yrkesmässigt vattenbruk. Dessutom ska man införa punktskatt på biogas som används i trafiken.Syftet med propositionen är i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering att främja  icke-förbränningsbaserad värmeproduktion. Till den billigare skatteklassen II för elström överförs sådan el som används i elpannor samt i värmepumpar och som producerar värme för nätet för fjärrvärme eller fjärrkyla. El som används utanför dessa nät i värmepumpar med en sammanlagd effekt på minst 0,5 megawatt samt i pumpar med cirkulerande vatten för geotermisk värme ska i fortsättningen också höra till den lägre elskatteklassen.Kategorin av datorhallar som omfattas av den lägre elskatteklassen utvidgas i syfte att uppmuntra ytterligare utnyttjande av överskottsvärme. I fortsättningen ska också mindre datorhallar ha rätt att skaffa el i en lägre elskatteklass, om de uppfyller kraven på servereffekt, utnyttjande av överskottsvärme och energieffektivitet.Den elström som används vid industriell tillverkning och förädling av återvunnet material ska i fortsättningen höra till den lägre skatteklassen. Sådan verksamhet ska dessutom vara berättigad till skatteåterbäring för energiintensiva företag ända till utgången av återbäringens giltighetstid. Den el som används vid yrkesmässigt vattenbruk överförs till den lägre elskatteklassen. Detta ska genomföras genom samma förfarande med skatteåterbäring som de övriga energiskattestöden inom jordbruket.Punktskatt på biogas som används i trafik I och med propositionen införs det en punktskatt på biogas som används i trafik. Skatten ska i enlighet med den nuvarande miljöbaserade energiskattemodellen bestå av en energiinnehålls- och en koldioxidskatt. Dessutom ska en försörjningsberedskapsavgift tas ut för biogas. Skattenivån bestäms enligt skattenivån för uppvärmningsbränslen, varvid energiinnehållsskatten är 10,33 euro per megawattimme och beräkningsgrunden för koldioxidskattebeloppet värdet av ett ton koldioxid, dvs. 53 euro. Om biogasen uppfyller lagens hållbarhetsvillkor och övriga krav sänks koldioxidskatten. Största delen av biogaserna skulle således vara helt koldioxidfria i trafikbruk.Hållbar biogas ska även i fortsättningen vara skattefri i uppvärmnings- och arbetsmaskinsbruk. En förutsättning för skattefrihet är att den får behövligt godkännande för statligt stöd enligt EU-lagstiftningen. Också småskalig biogasproduktion ska vara skattefri.Beskattningsförfarandet i fråga om bio- och naturgas föreslås bli preciserat. Samtidigt utvidgas distributionsnätens möjligheter att registrera sig som punktskatteskyldiga för gas.Skatteintäkterna minskar med 20 miljoner euroÄndringarna minskar statens energiskatteintäkter med sammanlagt 20 miljoner euro per år och ökar energiskatteåterbäringarna med en halv miljon euro. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022. Lagändringarna avses träda i kraft vid ingången av 2022. En del av skattestöden träder dock i kraft efter att de har fått EU-godkännande.En länk till regeringens proposition publiceras på den finska webbsidan för beslut. 

Källa: Valtioneuvosto.fi