NordenBladet — Nu får också de som har haft covid-19 och som fått en vaccindos EU:s covidintyg. De får EU:s vaccinationsintyg från Kanta-tjänsten från och med den 5 november 2021. Vaccinationsintyget fungerar som coronapass. Avläsningsappen för covidintyg godkänner också detta intyg. Om du reser ska du kontrollera intygets behörighet i mållandet.Personer som har haft covid-19 och som dessutom har fått en vaccindos får ett coronapass. De får då anteckningen 1/1 på vaccinationsintyget under punkten ”givna vaccindoser”.Vaccinationsintyget kan användas som coronapass i Finland när det har gått sju dagar sedan vaccinationen. Också avläsningsappen för covidintyget godkänner vaccinationsintyget efter sju dagar.Enligt medicinska undersökningar får en person som har haft covid-19 ett minst lika bra skydd mot sjukdomen av en vaccindos som andra får av två vaccindoser. Därför rekommenderar Institutet för hälsa och välfärd och Europarådet och anser social- och hälsovårdsministeriet att personer som haft covid-19 och som fått en vaccindos ska ha samma rättigheter att utnyttja EU:s covidintyg och coronapasset som personer som fått hela vaccinationsserien.Intyget om tillfrisknande kan också användas som coronapassPersoner som haft covid-19 och som fått en vaccindos kan även i fortsättningen använda intyget om tillfrisknande som covidintyg och coronapass. Detta intyg är giltigt i 180 dagar efter det positiva testresultatet. Det lönar sig att söka fram EU:s covidintyg i Kanta-tjänsten (www.kanta.fi) och spara det på telefonen som pdf-fil eller skriva ut det på papper, för att det sedan ska kunna användas som coronapass. Personer som inte använder Kanta-tjänsten får covidintyg från hälso- och sjukvården. I Finland används coronapasset som ett alternativ till coronarestriktioner.Resenären ska utreda mållandets kravOm du reser ska du ta reda på vilket covidintyg som behövs för gränsövergången i mållandet och på vilket sätt covidintygen kan användas för andra ändamål i mållandet. Olika länders krav kan variera också vid EU:s inre gränser. Före resan är det också bra att kontrollera coronasituationen i mållandet. När du återvänder till Finland ska du delta i ett obligatoriskt covid-19-test om du inte har ett covidintyg. Personer som testats på förhand eller som testats omedelbart efter ankomsten till landet samt personer som inte har en hel vaccinationsserie ska dessutom testa sig 3–5 dygn efter ankomsten till landet. Testerna är avgiftsfria för personer som anländer till Finland. Kravet på covidintyg och på att man ska gå och testa sig gäller inte personer under 16 år och inte heller personer som kommer från lågriskländer.Reseanvisningarna och resebegränsningarna för EU-länderna finns samlade på webbplatsen Re-open EU (reopen.europa.eu)Länderna beslutar själva vilka intyg som krävs av dem som kommer till landet och om det t.ex. krävs att man fått en eller två vaccindoser. Vissa länder kan också kräva ett så kallat intyg om  tillfrisknande. Enligt EU-förordningen måste medlemsländerna godkänna EU:s gemensamma covidintyg om medlemslandet godkänner också andra motsvarande intyg.Det är skäl att i allmänhet iaktta särskild försiktighet då man reser. Coronavirussituationen kan snabbt förändras i olika länder och regioner.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet öppnar en ny ansökningsomgång för statsunderstöd för att ersätta de kostnader som uppstått 16.3.2020-1.7.2021 på grund av tryggandet av hälsosäkerheten vid gränserna under covid-19-epidemin. Utlysningen kompletterar det ursprungliga statsunderstöd som kunde sökas 11.11–9.12.2020 och på nytt 11.3–8.4.2021.Statsunderstödet öppnas på nytt eftersom alla de som är berättigade till ersättning inte har ansökt om understöd. På grund av understödets karaktär är det motiverat att alla de som kan tänkas ansöka också har en faktisk möjlighet att söka understödet. Det understöd som utlyses nu gäller inte de kostnader för hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena som uppstått efter den 2 juli 2021, utan för dem ordnas en separat ansökan vid en tidpunkt som meddelas senare. Regeringen har förbundit sig att ersätta alla de kostnader för hälsosäkerhetsåtgärder vid gränserna som orsakats av coronapandemin. Understödet kan sökas av kommuner, samkommuner, Ålands landskapsstyrelse och Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) för deras kostnader för tryggandet av hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena.Ansökningstiden slutar den 26 november 2021 kl. 16.15.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I juni tillsatte inrikesministeriet ett projekt med uppgift att fastställa långsiktiga mål för Finlands övergripande migrationspolitik. Som bakgrund till arbetet kartläggs nu medborgarnas och invandrarnas tankar.I enkäten efterlyses synpunkter på hurdan migrationspolitik Finland behöver. Förslagen till utveckling av migrationspolitiken kan vara strategiska eller konkreta. Dessutom ska åsikterna gärna motiveras kort. Enkäten kan besvaras fram till den 30 november.Migrationspolitiken är ett omfattande politikområde. Genom den styrs bland annat hur vi får arbetstagare som vi behöver från utlandet till Finland, på vilka grunder asyl eller uppehållstillstånd beviljas i Finland, hurdana myndighetsprocesser invandrare stöter på och hurdan integration de erbjuds.Genom en övergripande migrationspolitik vill inrikesministeriet samla olika aktörers verksamhetsfält i en och samma diskussion och fastställa enhetliga mål för dem. En övergripande migrationspolitik innebär samarbete och olika aktörers delaktighet. Avsikten är att under projektet höra samhällets synpunkter på bred front.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president befullmäktigade en sidoackreditering fredagen den 4 november.Republikens president befullmäktigade chefen för Finlands ambassad i Abuja, ambassadör Leena Pylvänäinen, att representera Finland i Liberia.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikko representerar Finland i eurogruppen måndagen den 8 november och i rådet för ekonomiska och finansiella frågor tisdagen den 9 november. Båda mötena ordnas i Bryssel.Utvärderingen av samordningen av den ekonomiska politiken i EU avbröts i fjol på grund av coronakrisen. Diskussionen inleddes på nytt i höst när Europeiska kommissionen offentliggjorde ett meddelande om saken. Utvärderingen gäller EU:s planeringstermin för den ekonomiska politiken och de finanspolitiska reglerna. Kommissionen presenterar sitt meddelande och finansministrarna diskuterar det preliminärt i rådet.Ministrarna diskuterar också energipriserna, inflationen och politiska åtgärder i anslutning till dessa. Dessutom behandlas bland annat förslaget till ändring av solvensreglerna för banksektorn samt genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens.Eurogruppen diskuterar den ekonomiska utvecklingenTemana för eurogruppens möte är bland annatden makroekonomiska utvecklingen, inflationen och de finanspolitiska utsikternasamordning av den ekonomiska politiken ur euroområdets synvinkeldigitala euronframstegen med slutförandet av bankunionen och utvecklingen inom banksektorn.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet uppdaterar promemorian om stamvårdande jakt på varg som är på remiss. Naturresursinstitutet har upptäckt ett programmeringsfel i de beräkningar som legat till grund för förordningen. Ministeriet ändrar inte förordningen eller avbryter beredningen, utan använder en annan modell för att fastställa referensvärdet för en gynnsam bevarandestatus för vargstammen.Naturresursinstitutet lämnade den 2 september 2021 en halvtidsrapport som jord- och skogsbruksministeriet har använt vid beredningen av förordningen. Halvtidsrapporten ingår i Naturresursinstitutets referensvärdesarbete som blir färdigt hösten 2022. Enligt halvtidsrapporten finns det flera sätt att bestämma referensvärdet för en gynnsam skyddsnivå. I rapporten redogör Naturresursinstitutet för tre sätt att bedöma referensvärdet, det vill säga att värdet fastställs enligt minsta livskraftiga population, genetisk livskraft eller livsmiljöns bärkraft. När det gäller modellen som bygger på minsta livskraftiga population identifierade Naturresursinstitutet i halvtidsrapporten möjligheten att tillämpa Sveriges modell. Som alternativ till denna modell utvecklar Naturresursinstitutet en egen riskbaserad beslutsmodell som ministeriet använde vid beredningen av förordningen. Felet visar att den valda riskbaserade beslutsmodellen ännu inte är helt klar. Naturresursinstitutet informerade ministeriet om programmeringsfelet den 2 november, det vill säga dagen efter att förordningen skickades ut på remiss (den 1 november). I diskussionerna med Naturresursinstitutet lyftes därefter fram ett annat alternativ för att beräkna referensvärdet, vilket också ingår i halvtidsrapporten. Eftersom referensvärdet för en gynnsam skyddsnivå kan fastställas på ett alternativt sätt avbryter jord- och skogsbruksministeriet inte beredningen av utkastet till förordning eller remissbehandlingen.Jord- och skogsbruksministeriet beslutade den 5 november att använda samma modell som Sverige tillämpat för att fastställa en gynnsam skyddsnivå. Den bygger på minsta livskraftiga population (PEP) och en koefficient. Enligt den är den gynnsamma skyddsnivån två gånger den minsta livskraftiga populationen. Programmeringsfelet har inte påverkat fastställandet av minsta livskraftiga population i referensvärdesarbetet. Enligt Naturresursinstitutets preliminära bedömning är Finlands minsta livskraftiga population 14 vargflockar. I likhet med Sverige bedömer ministeriet att den gynnsamma bevarandestatusen i Finland är i så fall 28 flockar. I mars fanns det enligt Naturresursinstitutets bedömning 28 vargflockar och 20 revirmarkerande vargpar i Finland. Detta är den största vargstammen på över hundra år.Nu i november efter sommarens reproduktion har vi enligt Naturresursinstitutets prognosmodell med 90 procents sannolikhet 36–51 vargflockar och 70–84 vargrevir. Den kvot på fyra flockar som ingår i förordningen kommer inte att göra det svårare att bevara den gynnsamma skyddsnivån.Jord- och skogsbruksministeriet ska uppdatera motiveringspromemorian till förordningsutkastet. Remisstiden förlängs fram till den 8 december 2021. Remissinstanserna kommer att få den uppdaterade promemorian så snart som möjligt. Enligt ministeriet kan den stamvårdande jakten på varg fortfarande inledas vårvintern 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om ändring av elmarknadslagen och till vissa lagar som har samband med den har sänts på remiss. Förslaget ökar bland annat flexibiliteten i elsystemet, medför nya möjligheter för kunderna att delta på marknaden och förbättrar försörjningsberedskapen genom att ett smartare elnät och energilagringsmöjligheter utvecklas.Det huvudsakliga syftet med propositionen är att sätta i kraft de ändringar som elmarknadsdirektivet kräver i den nationella lagstiftningen om elmarknaden. Ett annat viktigt mål är att genomföra de konkreta åtgärderna i den slutrapport som arbets- och näringsministeriets arbetsgrupp för smarta nät publicerade i oktober 2018. Med hjälp av åtgärderna kan ett smart elsystem främja kundernas möjligheter att aktivt delta på elmarknaden och främja leveranssäkerheten. I propositionen föreslås bland annat preciseringar av principerna för ägande och användning av energilager och att flexibiliteten i nätverksamheten utnyttjas samt att ställningen på elmarknaden för självständiga aggregatorer som sammanför små konsumtions- och produktionsobjekt förtydligas.I regeringspropositionen föreslås också åtgärder för att förebygga osaklig avtals- och marknadsföringspraxis som riktas mot konsumenter på detaljmarknaden för el. Konsumentombudsmannen lade fram ett initiativ för arbets- och näringsministeriet i juni 2021. I initiativet föreslogs bland annat förbud mot förhandsfakturering inom detaljhandeln med el.Avsikten är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen innan vårsessionen 2022 inleds.Utlåtanden kan lämnas fram till den 8 december 2021Utlåtandena till den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten Utlåtande.fi ska lämnas in senast den 8 december 2021. Utlåtandet behöver inte sändas in till ministeriet separat per e-post eller post. Den som lämnar ett utlåtande måste registrera sig och logga in i webbplatsen utlåtande.fi. Närmare anvisningar om hur tjänsten används finns i bruksanvisningarna för utlåtande.fi. Stöd för att använda tjänsten kan begäras på adressen lausuntopalvelu.om(at)gov.fi. Alla utlåtanden som lämnats är offentliga och publiceras på webbplatsen.Om den som ger utlåtande inte vill registrera sig i tjänsten, kan utlåtandet också sändas per e-post till kirjaamo.tem(at)gov.fi på arbets- och näringsministeriets registratorskontor. Vi ber er använda diarienumret VN/372/2021 som referens för utlåtandena.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har beviljat 3 393 400 euro för att med anledning av coronavirusläget trygga verksamheten för idrottsorganisationer, regionala idrottsorganisationer och serier i bollsporter inom sommargrenar samt för att stödja stora idrotts- och motionsevenemang samt för att täcka extra kostnader.De riksomfattande grenförbunden beviljades sammanlagt 1 043 500 euro, varav 588 500 euro för att täcka underskott och 455 000 euro för utvecklingsprojekt. Inom utsatt tid hade det inkommit sammanlagt 34 ansökningar om understöd.Finlands Militäridrottsförbund beviljades 48 000 euro i utvecklingsunderstöd för att utveckla verksamheten vid idrottsklubbar för beväringar.De regionala idrottsorganisationerna beviljades sammanlagt 276 900 euro, varav 130 400 euro för utvecklingsprojekt och 146 500 euro i underskottsunderstöd. Inom utsatt tid hade det inkommit sammanlagt 789 ansökningar.Föreningarna som bedriver professionell tävlings- och elitidrott inom sommargrenar beviljades sammanlagt 1 455 000 euro. Med understödet täcks det underskott som uppstått på grund  arrangemangen vid hemmamatcher i serierna på de högsta nivåerna inom sommargrenar, på samma sätt som man gjort i fråga om serieverksamheten inom vintergrenarna, eftersom man till följd av myndighetsbeslut måste spela inför en begränsad publik. Träningsmatcher, tävlings- och publikevenemang har legat nere på grund av covid-19 pandemin. Verksamheten inom idrotts- och motionsföreningar har, liksom antalet deltagare, likaså minskat avsevärt. För att återuppliva verksamheten till tidigare nivåer krävs specialåtgärder samt extra investeringar för att antalet deltagare ska nå minst samma nivåer som före coronan, säger minister Antti Kurvinen.Specialunderstöd för att stöda stora idrotts- och idrottsevenemangPå grund av pandemin har man varit tvungen att ställa in nationella och internationella idrotts- och motionsevenemang eller ordna dem utan publik. Evenemang har också skjutits på framtiden eller flyttats till Finland. Allt detta har föranlett kostnader som inte kunnat beaktas på förhand.
Syftet med specialunderstödet är att täcka de kostnader som arrangörer av evenemang har haft för idrotts- och motionsevenemang som inställts, flyttats eller omorganiserats på grund av Covid-19-epidemin.Åtta arrangörer beviljades sammanlagt 815 000 euro i understöd för kostnader för 16 evenemang eller matcher för kvalificering till stora tävlingar. Understöd beviljades inte för evenemang som har fått understöd för stora evenemang 2021 för ifrågavarande stortävling eller för evenemang som uppskjutits till 2022. I framställan har ansökningar från sökande som fått evenemangsstöd av Statskontoret förkastats eftersom understöd inte kan beviljas för överlappande ändamål.Beviljade understöd Covid-19 pandemiunderstöd för motions- och idrottsföreningar 2021, nr. 2 (specialunderstöd)
Specialunderstöd för att stödja stora motions- och idrottsevenemang,Covid-19-stöd

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nu finns det mer detaljerad information om den framtida nyttan av och kostnaderna för informationssystemet för den byggda miljön. I en utredning som gjorts som en del av definitionen av systemet bedöms vilken nytta reformen kan förväntas medföra. Det har också gjorts en annan utredning där man kartlägger reformens inverkan på kommunernas försäljningsinkomster. Utredningarna gör det möjligt att se till att reformen ger fördelar för dem som använder systemet. De hjälper också att bedöma nyttan av denna omfattande investering i förhållande till kostnaderna.Utredningen som gjorts av Heikki Rannikko från Ramboll Oy visar att fördelarna med det nya riksomfattande informationssystemet är större än dess kostnader. Så är det speciellt på lång sikt då informationssystemet kompletteras med ny information och nya funktioner. Avsikten är att den första versionen av informationssystemet för den byggda miljön ska tas i bruk 2024. Omedelbara besparingar uppnås redan på kort sikt av att myndigheternas verksamhet effektiviseras.Utredningen bygger på tidigare ändrings- och nyttoanalyser och dessutom gjordes en närmare analys av vissa utvalda myndighetsprocesser. Nyttopotentialen av den digitala omställningen bedömdes utifrån processerna i Skatteförvaltningens fastighetsbeskattning, Räddningsväsendets uppgifter, regionala ansvarsmuseernas planutlåtanden samt beviljandet av miljötillstånd och Skogscentralens beslut. Med hjälp av exemplen kunde man få en uppfattning om hur processen kommer att förändras, vad som skulle kunna göras smidigare och hur mycket arbetstid en bättre tillgång till information kan spara. Uppgifter om den arbetstid som används för processerna fanns inte färdig och därför gjordes det en noggrannare bedömning av de utvalda exemplen.Den effektivitetsnytta som kan uppnås genom mer effektiva myndighetsprocesser uppgår enligt utredningens försiktiga uppskattning till cirka tio miljoner euro på fem år. Fördelarna ökar när informationssystemet kompletteras till att omfatta fler funktioner. Den slutliga årliga sparpotentialen för statens uppgifter uppskattats till två miljoner euro och för kommunernas del till 32 miljoner euro.Kartläggning av kommunernas försäljningsinkomsterI utredningen som Muutostuuli Oy gjorde på miljöministeriets uppdrag kartlades de inkomster som kommunerna får av försäljning av byggnadstillsynshandlingar och geografisk information. Kartläggningen som gjorts av Toni Saarikoski gällde inte inkomsterna av behandlingen av bygglov. Syftet var att utreda inte bara rörliga medel i euro utan också försäljningsrutinerna.Utredningen gjordes genom att kartlägga läget i 13 kommuner av olika storlek på olika håll i Finland. Generaliserat beräknas det att till de finländska kommunerna årligen inflyter 3,8–4,9 miljoner euro i försäljningsinkomster. Utredningen gav dock inte tillräckligt täckande uppgifter om utgifterna. Volymerna varierar naturligtvis enligt kommunens storlek. Byggnadstillsynens dokumentvolym är några hundra tusen exemplar per år och volymen av geografiskt informationsmaterial några tiotusentals exemplar per år. Särskilt de största kommunerna har olika nätbutiker för försäljning av informationsprodukter. Det fanns gott om information om produktpriser.Finlands miljöcentral (SYKE) utnyttjar båda utredningarna som en del av arbetet med att definiera informationssystemet för den byggda miljön. Arbetet ska bli klart vid årsskiftet.Bekanta dig med presentation om fördelar och kostnader (på finska i Ryhti-infon 26.10. och 2.11.)Bekanta dig med presentationen om utredning om kommunernas försäljningsinkomster (på finska i Ryhti-infon 26.10. och 2.11.)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har utrett skyldigheterna enligt språklagen och tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna när en privat aktör sköter offentliga uppgifter. Utredningen har gjorts av professor Kirsi Kuusikko från Lapplands universitet.Det framkommer av utredningen att när tjänster upphandlas hos en privat tjänsteproducent ska tillhandahållandet av språklig service vara ett tydligt kriterium för upphandlingen i enlighet med förpliktelserna i språklagen för det offentliga samfund som anskaffar tjänsten. Den som ansvarar för upphandlingen ska också ha en helhetsbild av hur skyldigheterna enligt språklagen uppfylls när tjänsten tillhandahålls. Enligt professor Kirsi Kuusikko har myndigheterna försökt bland annat utarbeta olika språkliga serviceplaner för att skapa en övergripande uppfattning av den språkliga servicen.
 
– Även likabehandlingsplanerna skulle kunna utvecklas så att språkperspektivet tydligare utgör en del av styrningen av verksamheten. I en likabehandlingsplan skulle man till exempel närmare kunna definiera vilka kvalitativa krav språklagstiftningen ställer på verksamheten, konstaterar Kuusikko.Grundlagsutskottet har bett regeringen bedöma hur de språkliga rättigheterna tillgodoses när offentliga förvaltningsuppgifter är utlagda på privata aktörer. Syftet med utredningen var att klarlägga eventuella tolkningsproblem i fråga om 25 § i språklagen och vad de beror på. Utredningen gjordes för att identifiera ett eventuellt behov av att revidera bestämmelsen och för att bestämmelsen lättare ska kunna tillämpas och följas upp när privata aktörer producerar tjänster. Målet var också att få

Källa: Valtioneuvosto.fi