NordenBladet — Statsrådet har godkänt nya program för Europeiska unionens fonder inom området för inrikes frågor för programperioden 2021–2027. Fonderna under programperioden är fonden för inre säkerhet, asyl-, migrations- och integrationsfonden samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.Totalfinansieringen från fonderna för inrikes frågor under programperioden 2021–2027 är cirka 183 miljoner euro. I samband med halvtidsutvärderingen 2024 är det möjligt att få tilläggsfinansiering för programmen förutsatt att man före halvtidsutvärderingen har anhållit om utbetalning av minst 10 procent av den ursprungliga finansieringsandelen. Tilläggsfinansieringen allokeras till medlemsstaterna utifrån de kriterier som anges i förordningen om fonden.Fenomen som försämrar säkerheten kan förebyggas genom beredskap inför nya hotMålet för fonden för inre säkerhet (Internal Security Fund ISF) är att utveckla verktyg, rutiner, samarbete och en lägesbild för att bekämpa och utreda gränsöverskridande brottslighet. Ett ytterligare mål är att stärka kriståligheten och beredskapen inför nya hot så att man kan förebygga fenomen som försämrar säkerheten. Avsikten är också att förbättra skyddet av brottsoffer. Fonden är indelad i tre särskilda mål som fastställs i EU-förordningen om fonden:• att förbättra och underlätta informationsutbytet mellan och inom behöriga myndigheter och berörda unionsorgan och unionsbyråer samt vid behov med tredjeländer och internationella organisationer
• att förbättra och effektivisera det gränsöverskridande samarbetet, inklusive gemensamma insatser mellan behöriga myndigheter när det gäller terrorism och grov och organiserad brottslighet med en gränsöverskridande dimension
• att stödja stärkandet av medlemsstaternas kapacitet.I början av programperioden är Finlands andel av finansieringen från fonden för inre säkerhet 36,60 miljoner euro.Genomförandet av den gemensamma migrationspolitiken främjasMålet för asyl-, migrations- och integrationsfonden (Asylum, migration and integration Fund AMIF) är att främja en effektiv hantering av migrationsfrågor samt genomförandet, stärkandet och utvecklingen av den gemensamma asylpolitiken och den gemensamma migrationspolitiken. Fonden är indelad i fyra särskilda mål som fastställs i EU-förordningen om fonden och av vilka Finland har inkluderat de tre första i programmet:• att stärka och utveckla alla aspekter av det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet dess yttre dimension
• att stärka och utveckla den lagliga migrationen till medlemsstaterna i enlighet med ländernas ekonomiska och sociala behov samt att främja en effektiv integration av tredjelandsmedborgare och att bidra till deras sociala delaktighet
• att delta i bekämpningen av olaglig migration, att effektivisera ett effektivt, tryggt och människovärdigt återvändande och återtagande samt att främja återintegrationen i tredjeländer i initialskedet
• att öka solidariteten och rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna, särskilt med de medlemsstater som mest påverkas av de utmaningar som gäller migration och asyl, bland annat genom praktiskt samarbete.I början av programperioden är Finlands andel av finansieringen från asyl-, migrations- och integrationsfonden 67,93 miljoner euro. Via fonden betalas dessutom finansiering till medlemsstaterna för vidarebosättning och humanitär inresa. Den finansieringsandel som betalas till Finland 2021–2022 uppskattas uppgå till totalt cirka 33,8 miljoner euro.Målet är en stark och effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränsernaMålet för instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (Instrument for financial support for Border Management and Visa Policy, BMVI) är att utveckla och genomföra en stark och effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna och att därigenom ge högre inre säkerhet i unionen. Samtidigt skyddar man den fria rörligheten för personer inom unionen och följer fullt ut unionens regelverk med iakttagande av de förpliktelser som rör de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Fonden är indelad i två särskilda mål som fastställs i EU-förordningen om fonden:• att stödja en effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna, som genomförs av den europeiska gräns- och kustbevakningen 
• att stödja den gemensamma viseringspolitiken.I början av programperioden är Finlands andel av finansieringen från instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik 77,97 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland är ordförande i Freedom Online Coalition 2021. Koalitionens syfte är att trygga friheter och rättigheter som gäller internet. I egenskap av ordförandeland ordnar Finland en webbkonferens 30.11–3.12.2021 för att fira koalitionens tioåriga historia. Konferensen kulminerar i ett online ministermöte för koalitionens medlemsländer med utrikesminister Pekka Haavisto som värd. Utöver de 34 medlemsländerna samlar konferensen också experter på olika frågor kring de mänskliga rättigheterna, internet och digitalisering från civilsamhällesorganisationer, företag och forskningsinstitut, för att diskutera hur man bäst kan främja ett fritt, inkluderande, tillgängligt och tryggt internet på 2020-talet.Öppenhet, tillgänglighet, delaktighetSedan koalitionen grundades 2011 har antalet internetanvändare ökat explosionsartat. Den digitala tekniken erbjuder allt fler möjligheter att dela information och hålla kontakt. Tillgång till internet har blivit en nödvändighet för att kunna utnyttja tjänster och delta i det ekonomiska och samhälleliga livet. Samtidigt har en stor del av världens befolkning inte tillgång till internet och digital teknik. Varje år begränsas internet i politiskt syfte och ny teknik utnyttjas för politiskt förtryck och för ekonomisk vinning. Koalitionens uppdrag, att försvara och främja de mänskliga rättigheterna på webben, är idag mer aktuellt än någonsin.Temat för jubileumskonferensen är ”Öppenhet, tillgänglighet, delaktighet – mänskliga rättigheter på webben på 2020-talet”.  På programmet står paneldebatter som fördjupar sig i tillgänglighet och likabehandling, artificiell intelligens, cybersäkerhet och auktoritära stater.Anmäl dig till konferensen  Janette Sorsimo-Kimmo, utrikesministeriets enhet för politiska frågor gällande mänskliga rättigheterjanette.sorsimo-kimmo(at)formin.fi 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rättsstaten fungerar bra när medborgarna kan lita på att deras rättigheter tillgodoses. Förtroendet är limmet i ett demokratiskt samhälle, den sammanhållande kraften, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson i dag på ett rättsstatsseminarium i Ständerhuset.Vid seminariet som ordnades av justitieministeriet samlades framstående företrädare för det finländska rättslivet för att diskutera den finska rättsstatens nuläge och utmaningar.
 
I sitt anförande betonade justitieminister Henriksson att medborgarna måste kunna lita på att förvaltningen iakttar lagen och att rättigheter tillgodoses på lika villkor. Medborgarna ska också kunna lita på sina möjligheter att driva sin sak i en oavhängig domstol.
 
– Den finska rättsstaten står allmänt taget på en tämligen stabil grund. Detta stöds också av den rapport om rättsstatsprincipen som EU-kommissionen offentliggjorde i somras. Finland klarar sig bra i internationella jämförelser och får goda omdömen om yttrandefriheten, bekämpningen av korruption och medborgarnas förtroende för demokratiska institutioner. Detta är viktigt och återspeglar också värderingarna i vårt samhälle.
 
Henriksson påpekade dock om att det skulle vara naivt att tro att det i Finland inte kan förekomma strävanden att rubba rättsstaten.
 
– Det är skäl att i tillräckligt god tid överväga beredskapen inför detta alternativ, sade Henriksson.En livskraftig demokrati och tillgodoseendet av rättigheterna förutsätter kontinuerlig utveckling
Henriksson betonade att man i lagstiftningen tillräckligt effektivt måste trygga domstolarnas oberoende ställning. Här har inrättandet av Domstolsverket varit ett steg mot att stärka oberoendet. Även justitieförvaltningens resurser ses över, eftersom regeringen har beslutat inleda beredningen av en redogörelse för rättsvården. Redogörelsen bereds vid justitieministeriet och den ska ge aktuell information om rättsvårdens tillstånd i Finland i syfte att trygga justitieförvaltningens verksamhetsförutsättningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lösningarna som gäller avvecklingen av flerkanalsfinansieringen ser annorlunda ut på Åland än i riket. I arbetet har Ålands särförhållanden och -behov tagits i beaktande.Enligt statsminister Marins regeringsprogram skulle en parlamentarisk kommitté bereda
landskapens beskattningsrätt och avvecklingen av flerkanalsfinansieringen som separata frågor
inom ramen för reformen av social- och hälsovården.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fram till den 10 november har 86 procent av befolkningen i målgruppen för vaccinationerna, dvs. 12 år fyllda och äldre, fått åtminstone den första vaccindosen, och 80 procent båda vaccindoserna. Uppnåendet av denna milstolpe räcker dock inte i sig till för att minska spridningen av smitta och behovet av sjukhusvård.Under veckan (4–10.11) ökade vaccinationstäckningen för den första dosen med 0,3 procentenheter och för den andra dosen med 0,9 procentenheter. Fram till den 10 november har 121 799 personer fått den tredje vaccindosen. Det är fortfarande ytterst viktigt att alla som inte ännu har gjort det vaccinerar sig. Vaccinationen ger bra skydd mot allvarlig coronavirussjukdom och bidrar också till att skydda närstående.Under de två senaste veckorna (25.10–7.11) har det rapporterats 167 nya smittfall i Finland per 100 000 invånare, vilket är cirka 26 procent mindre än de 133 smittfall per 100 000 invånare som rapporterades under de två veckorna före det (11–24.10). Vecka 44 rapporterades cirka 5100 coronafall, medan det under de tre föregående veckorna rapporterades cirka 3700–4200 fall per vecka.Vecka 44 togs det in sammanlagt 119 nya coronapatienter till bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården. Under de senaste fem veckorna har antalet nya coronaviruspatienter som tagits in på bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården stigit från 110 till 135 patienter. Förra veckan tog man emot 20 nya coronapatienter inom intensivvården. Antalet personer som tagits in på intensivvård per vecka har varierat mellan 13 och 28 under de senaste fem veckorna. I slutet av vecka 44 vårdades sammanlagt 140 coronapatienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem var 107 på bäddavdelningar och 33 på intensivvårdsavdelningar. Det fanns fler coronapatienter inom den specialiserade sjukvården än i slutet av vecka 43, då det fanns sammanlagt 115 patienter (91 patienter vårdades på bäddavdelningar och 24 intensivvårdsavdelningar). Under de senaste månaderna har belastningen på sjukhusvården i genomsnitt hållits på samma nivå. Totalt 1 212 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 27 oktober.Risken att bli intagen för specialiserad sjukvård är betydligt större för dem som inte är vaccinerade än för dem som har fått båda vaccindoserna. I augusti-oktober 2021 har personer som inte är vaccinerade tagits in på sjukhus 19 gånger oftare än personer som fått båda vaccindoserna.
Förra veckan togs över 83 000 tester. Det är lite mer än de tre föregående veckorna då det togs cirka 76 500–79 500 tester per vecka. Av de tester som togs förra veckan var 6,2 procent positiva. Detta är en ökning jämfört med vecka 43 då andelen positiva testresultat var 5,2 procent. Veckorna 41 och 42 låg var andelen 4,5–4,8 procent. Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Lägesbilden uppdateras varje vecka på Institutet för hälsa och välfärds (THL) webbplats. En omfattande uppföljningsrapport publiceras varannan vecka på torsdag eftermiddag på webbplatsen Hybridistrategins uppföljningsrapport. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med Finlands garantiprogram har varit att stödja små och medelstora företags tillgång till finansiering genom att erbjuda bankerna garantier för företagslån. Enligt en utvärdering som arbets- och näringsministeriet beställt har garantiprogrammet väl nått de näringspolitiska mål som uppställts för det. Den offentliga finansieringen har gett en tiodubbel hävstångseffekt.Finlands garantiprogram är ett program som har gjort det lättare för små tillväxtföretag att få lån genom att bevilja ytterligare garantier för företagens banklån. Garantierna har inriktats speciellt på nyetablerade, snabbväxande, internationaliseringsinriktade och innovativa företag.”Jag är mycket nöjd med resultaten av utvärderingen av garantiprogrammet. Programmet har lyckats både att förbättra företagens finansiella ställning och utvidga serviceutbudet på finansmarknaden. Finland, Europeiska investeringsbanksgruppen och Europeiska kommissionen har genom samarbete delat risken och resultatet är en tiodubbel hävstångseffekt för den offentliga finansieringen. Detta om något är fråga om verkningsfullt samarbete”, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. ”Jag är mycket nöjd att Europeiska kommissionens, Finlands regerings, EIF:s och EIB:s mångåriga insats för att stödja snabbt växande och innovativa lokala små företag har gett ett så pass positivt resultat. Utvärderingen visar tydligt att Finlands SMF-garanti nådde sina mål att öka tillgången till finansiering för små och medelstora företag genom förmånliga lånevillkor. Detta skulle inte ha varit möjligt utan garantin. Europeiska investeringsfonden hoppas att få fortsätta sitt framgångsrika samarbete med arbets- och näringsministeriet”, säger Alain Godard som är verkställande direktör för EIF.Det hade reserverats sammanlagt 40 miljoner euro i finansiering för genomförandet av garantiprogrammet 2016–2020. Av detta belopp finansierades 20 miljoner euro med medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och 20 miljoner euro med nationella medel. Europeiska investeringsfonden, som hör till Europeiska investeringsbanksgruppen, har svarat för genomförandet av garantiprogrammet. Garantierna har förmedlats av fem banker: Andelsbanken, Nordea, Aktia, Oma Säästöpankki och Sparbanksgruppen.Betydande stöd till nystartade företag har beviljats via programmetFöre utgången av 2020 har över 700 företag beviljats lån ur garantiprogrammet. Lånens totalbelopp är cirka 400 miljoner euro. Flest lån beviljades företag inom industri och handel.Utvärderingen visar att det från garantiprogrammet har beviljats betydande stöd till nystartade och unga företag. Nästan en tredjedel av garantierna har beviljats företag under 1 år vid tidpunkten för lånet och sammanlagt över hälften företag under 5 år. Målet med garantiprogrammet har varit att rikta finansiering till växande företag, och enligt utvärderingen har detta lyckats. Den genomsnittliga omsättningen för de företag som fått finansiering från programmet har ökat betydligt kraftigare än hos små och medelstora företag i genomsnitt.Garantiprogrammet har ökat antalet små och medelstora företag som fått bankfinansieringEnligt utvärderingen har garantiprogrammet lyckats med att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering. Garantiprogrammet har ökat antalet små och medelstora företag som fått bankfinansiering.En stor del av garantierna inom programmet har beviljats mikroföretag, nystartade företag, företagsförvärv och generationsväxlingar. Man har lyckats utnyttja programmet i situationer där bristen på säkerheter i typiska fall försvårar erhållandet av bankfinansiering.Majoriteten av de intervjuade företagen trodde att de skulle ha blivit utan bankfinansiering utan den säkerhet som garantiprogrammet erbjuder. Å andra sidan litade en stor del av företagen dock på att finansieringen skulle ordnas från andra källor. Bristen på ett garantiprogram skulle dock ha haft en fördröjande och minskande effekt på projekt och investeringar. I utvärderingen granskades också programmets effekter på finansmarknaden och företagsfältet i vidare bemärkelse. Garantiprogrammet har utvidgat lånemarknaden för små och medelstora företag, särskilt nystartade företag, samt gjort utbudet av finansiering för små och medelstora företag mångsidigare. Programmet har också bidragit till att utvidga finansieringsmöjligheterna när bankerna har utnyttjat Europeiska investeringsbankens nya finansieringstjänster. Det väsentliga är att göra bankerna delaktiga och förankra programmet i kontorsnätverketBankerna har fungerat i stor utsträckning inom de ramar som garantiprogrammet tillåter, och speciellt bankernas strategier och deras koncentration på sina egna kundsegment eller geografiska områden har styrts av garantin. Enligt utvärderingsrapporten har det med tanke på täckandet av marknaden för små och medelstora företag varit viktigt att garantiprogrammet har förmedlats av flera banker och att programmet också i stor utsträckning har förankrats i bankernas kontorsnätverk. Att programmet riktats enligt bankernas egen marknad har kunnat lämna vissa företag utanför möjligheten till garantier, trots att garantiprogrammet i stor utsträckning har använts av bankerna. I rapporten konstateras att det ha varit lätt för företagen att utnyttja programmet, eftersom bankerna ansvarar för det administrativa arbetet.Utvärderingen gjordes AV 4FRONT Oy.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska unionens råd och Europaparlamentet försöker enas om unionens nästa års budget fredagen den 12 november.EU-medlemsländerna behandlar budgetpropositionen vid budgetrådets möte i Bryssel. Statssekreterare Maria Kaisa Aula representerar Finland. Förlikningskommittén, där rådet och parlamentet söker enighet om budgeten, sammanträder i samband med mötet.  Förlikningstiden löper ut måndagen den 15 november. Om ingen enighet nås under förlikningstidens gång kommer Europeiska kommissionen att utfärda ett nytt budgetförslag.Finansieringsbehoven bör prioriterasFinland betonar att användningen av medel måste basera sig på realistiska behov. Olika finansieringsbehov bör prioriteras vid behov.Det är enligt Finland viktigt att nästa års EU-budget följer principerna för god ekonomiförvaltning och återhållsam budgetering. Åtagandena och betalningarna bör fastslås med hänsyn till maximibeloppen i budgetramen för 2021–2027. Åtagandena och betalningarna måste ha tillräckliga marginaler för att EU ska kunna svara på oförutsedda utgifter nästa år.Finland försöker påverka utgifterna i budgeten och därmed också nivån på Finlands EU-avgifter för att Finlands nettobidrag ska förbli skäligt och rättvist.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen förhandlade onsdagen den 10 november om coronasituationen och om åtgärder som krävs. Regeringen fastställde att den uppdaterade handlingsplanen för hybridstrategin för att bekämpa coronapandemin tas i fullt bruk. Restriktionerna i fråga om restauranger fortsätts, likaså beredningen av en utvidgning av användningen av covidintyget. Giltighetstiden för de temporära bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar föreslås bli förlängd till utgången av juni 2022.Regeringen fick en lägesöversikt över det aktuella epidemiläget och hur coronavaccinationerna framskrider. Det regionala epidemiläget har försämrats på många ställen, och kräver fortfarande åtgärder för att minska antalet smittfall. Vi har idag nått en riksomfattande vaccinationstäckning på 80 procent, men enbart detta räcker inte till för att få epidemin att avta. Den uppdaterade handlingsplanen för hybridstrategin ska enligt regeringens beslut tas i fullt bruk från och med måndagen den 15 november. Utgångspunkten för den uppdaterade strategin är att samhällets olika funktioner är öppna. Den betonar regionala och riktade åtgärders viktighet för bekämpningen av epidemin. Regionerna uppmanas fortfarande att följa upp epidemiläget och att fatta beslut på basis av de rekommendationer och begränsningar som behövs för att bekämpa epidemin.Social- och hälsovårdsministeriet bereder sådana epidemiologiska kriterier för områden med samhällsspridning som bättre lämpar sig för det nuvarande epidemiläget än fasbeskrivningarna som använts tidigare. Områdena kan använda dessa kriterier som riktgivande hjälp vid bedömningen av nödvändiga åtgärder. Som ett led i införandet av hybridstrategin godkände regeringen principerna för användning av den riksomfattande nödbromsmekanismen. Tröskeln för att införa mekanismen är hög. Nödbromsmekanismen införs om epidemiläget försämras på ett överraskande och mycket allvarligt sätt och om epidemiläget inte kan kontrolleras genom omfattande regionala åtgärder. Restriktionerna i fråga om restauranger fortsätter, liksom även giltighetstiden för de temporära bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomarRegeringen anser med tanke på epidemiläget att det är nödvändigt att fortsätta med restriktionerna i fråga om restauranger. Behovet av restaurangrestriktioner i olika områden kommer att bedömas utifrån nya epidemiologiska kännetecken. Statsrådet fattar beslut om restriktioner i fråga om restauranger vid sitt extraordinära allmänna sammanträde måndagen den 15 november. Restriktioner som riktas mot förplägnadsrörelser fastställs enligt 58 a § i lagen om smittsamma sjukdomar genom förordning av statsrådet.De temporära bestämmelser i lagen om smittsamma sjukdomar som gäller 16, 43, 58 och 59 § löper ut vid årsskiftet 2022. Dessa gäller bland annat hälsosäkerhet vid inresor, coronablinken, restriktioner i fråga om lokaler och funktioner i syfte att hindra smittspridning, samt covidintyget. Social- och hälsovårdsministeriet utreder dessutom, i syfte att skydda patienter och klienter, möjligheterna att bereda en temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar som gäller coronavaccinationsskyddet för anställda inom social- och hälsovården och studeranden som gör arbetspraktik.Regeringen vill främja utvidgningen av användningen av covidintyget som ett självständigt restriktionsmedel. Samtidigt utreds möjligheten att ta i bruk covidintyget på arbetsplatser. Frågan bereds enligt en snabb tidsplan i samarbete mellan ministerierna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland deltar i sex trafik- och transportinitiativ vid klimatmötet i Glasgow. Länderna förbinder sig att minska utsläppen från trafik- och transporter på land, i havet och i luften. En stor del av deklarationerna offentliggörs på klimatmötets trafik- och transportdag den 10 november 2021.Kommunikationsministeriet och miljöministeriet informerar Trafik- och transport finns inte på klimatmötets egentliga agenda, men i synnerhet på initiativ av värdlandet Storbritannien kommer länderna överens om många initiativ inom sektorn. På så vis har trafik- och transportsektorn en synligare roll vid mötet än vid de tidigare klimatmötena.“Deklarationerna är ett tydligt budskap som visar att allt fler länder stegvis ämnar frigöra sig från fossila bränslen, vare sig det är fråga om vägtrafik, sjö- eller luftfart. Glasgows åtaganden ligger i linje med Finlands ambitiösa klimatmål. Deklarationerna stärker Finlands roll som ett högteknologiskt land som utvecklar klimatvänliga lösningar för trafik- och transportsektorn”, säger kommunikationsminister Timo Harakka.“Utsläppsminskningarna inom trafik- och transportsektorn är kritiska med tanke på uppnåendet av 1,5 gradersmålet. Deklarationerna manar på den internationella klimatpolitiken och också nationella åtgärder. Det är viktigt för Finland att vi hittar metoder för en koldioxidfri sjöfart, eftersom vi i praktiken är en ö”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Nya person- och paketbilar utsläppsfria före 2035Vid klimatmötet publiceras ett uttalande om utsläppsfria nya fordon. De undertecknande länderna, Finland medräknat, förbinder sig att främja målet om att alla nya person- och paketbilar som säljs ska vara utsläppsfria före 2035 eller tidigare. I deklarationen avses med utsläppsfritt fordon en bil som inte ger upphov till växthusgasutsläpp mätt som avgas.Deklarationen är i linje med det 55 %-beredskapspaket som Europeiska kommissionen offentliggjorde den 15 juli 2021. Kommissionen har föreslagit att gränsvärdena för koldioxidutsläpp från nya person- och paketbilar ska skärpas. Detta innebär i praktiken att det lönar sig för biltillverkarna att 2035 tillverka endast utsläppsfria person- och paketbilar.Trettio procent av nya tunga fordon utsläppsfria före 2030När det gäller tung trafik undertecknar länderna ett samarbetsprotokoll. Målet är att minst 30 procent av alla sålda nya tunga fordon ska vara utsläppsfria 2030. Dessutom strävar de undertecknande länderna efter att alla nya tunga nyttofordon ska ha nollutsläpp 2040. Initiativet gäller både person- och godstransporter. I protokollet avses med utsläppsfritt fordon ett fordon med nollutsläpp mätt i avgas, dvs. el- och vätebilar. Protokollet stöder utvecklingen av Finlands ackumulatorkluster och elbilskluster. Måluppfyllelsen följs upp årligen.Dessutom ansluter sig Finland till initiativet om laddningsinfrastruktur för elfordon inom vägtrafiken, där man förbinder sig att påskynda byggandet av infrastrukturen. Laddningsinfrastrukturen är en absolut förutsättning för elektrifieringen av trafiken och minskningen av växthusgasutsläppen.Nationellt har också biogas identifierats som en viktig drivkraft när man övergår från fossila bränslen inom vägtrafiken. Biogasen är med beaktande av dess livscykelutsläpp ett klimatvänligt alternativ som främjar den cirkulära ekonomin.  Koldioxidfria rutter för sjöfartenClydebank-deklarationen uppmuntrar till pionjärarbete och till att utveckla helt utsläppsfria sjötransportförbindelser som modell för övriga världen. Deklarationen har namngetts enligt den skotländska varvs- och hamnstaden.Staterna kan identifiera potentiella transportförbindelser och tillsammans med hamnar och rederier ta fram innovativa modellösningar för den offentliga och privata sektorn. Syftet med deklarationen är att stödja Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s åtgärder för att minska utsläppen och att visa att man redan under de närmaste åren kan bedriva fossilfri drift på vissa farleder.I Finland finns det ännu inte helt koldioxidfria havsrutter. På fartyg används i allt högre grad till exempel biobränsleblandningar och med dem följer hybridlösningar, vilket innebär att fartyget delvis drivs med el. Dessutom finns det i Finland landsvägsfärje- och förbindelsefartygsrutter som under de närmaste åren kan elektrifieras mer omfattande. Finland är också med i den deklaration som Danmark tagit initiativ till och vars mål är en sjöfart utan växthusgasutsläpp före 2050. Avsikten är att förhandla om en motsvarande åtstramning av Internat-ionella sjöfartsorganisationen IMO:s mål vid sessionen för IMO:s kommitté för skydd av den marina miljön i slutet av november.Mål nettonollutsläpp från luftfarten före 2050I enlighet med EU:s gemensamma ståndpunkt stöder Finland ett uttalande där man stegvis driver på en minskning av koldioxidutsläppen från luftfarten. Enligt uttalandet är målet att nettonollmålet för koldioxidutsläpp inom den internationella luftfarten ska uppnås före 2050. Målet bidrar till att den globala medeltemperaturökningen ska stanna på 1,5 grader. I uttalandet erkänns Internationella civila luftfartsorganisationen ICAO:s roll, och uppnåendet av målen ska också främjas via ICAO. Till exempel bör man sträva efter att kompensationssystemet för utsläpp från internationell flygtrafik, CORSIA, ska vara så effektivt som möjligt. En viktig mellanfas är ICAO:s generalförsamling 2022. I uttalandet förbinder sig länderna också att utveckla och ta i bruk hållbara flygbränslen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi