NordenBladet — Statsrådet har i dag fattat beslut om nationellt värdefulla landskapsområden. De nationellt värdefulla landskapsområdena är representativa exempel på det finländska kultur- och naturarvet. De har uppstått genom samverkan mellan naturen och den traditionella markanvändningen. Det finns nu 186 nationellt värdefulla landskap, vilket är 30 fler än i den föregående förteckningen.”Uppgifterna om de mest märkvärdiga finländska kulturlandskapen har uppdaterats genom en lång arbetsprocess. De nationellt värdefulla landskapsområdena är en mångsidig samling av landsbygdslandskap som väcker stolthet. För att områdena ska bevara sitt värde långt in i framtiden måste de vårdas och värnas. Det behövs samarbete som baserar sig på kontinuitet i näringsverksamheten, respekt för de kultur- och naturvärden som är kännetecknande för områdena samt skicklig planering av markanvändningen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Miljöministeriet har svarat för uppdateringen av landskapsområdena. Inventeringarna har gjorts landskapsvis i huvudsak som NTM-centralernas arbete. Inventeringarna har i första hand gällt jordbruksbaserade odlingslandskap samt särdrag i naturen och byggnadsarvet som hänför sig till dem. Arbetet har fått stöd av indelningen i landskapsprovinser. Indelningen har gjort det möjligt att på ett representativt sätt täcka kulturlandskapen som är typiska för alla delar av Finland, allt från slätterna med jordbruksverksamhet och byarna på fjällen till de frodiga ådalarna i södra delarna av landet och de mest avlägsna, snabbt uppkomna och ihärdiga byarna från efterkrigstiden. I urvalet ingår också områden som formats av andra näringar än sådana som baserar sig på jordbruk, det vill säga kulturlandskap från skärgård till skogsområden. Det ingår också en rad historiska landskapssevärdheter. Det viktigaste nya tillägget är objekten som på ett mångsidigt sätt representerar sameområdena i Övre Lappland. Kartläggningen av samernas kulturlandskap är projektets viktigaste insats på internationell nivå.Det sammanlagda antalet nationellt värdefulla landskapsområden är nu 186. I förteckningen 1995 var antalet 156. I den uppdaterade förteckningen finns 50 helt nya områden och 20 områden har avlägsnats. Den nya områdesförteckningen ersätter den tidigare förteckningen från 1995. Den nya områdesförteckningen utgör den nationella inventeringen som avses i statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen. De riksomfattande målen för områdesanvändningen baserar sig på markanvändnings- och bygglagen och de beaktas i planeringen av områdesanvändningen och i de statliga myndigheternas verksamhet. De nationellt värdefulla landskapsområdena med tillhörande områdesgränser och beskrivningar har publicerats på webbplatsen ymparisto.fi.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen överlämnade torsdagen den 18 november ett förslag till komplettering av budgetpropositionen för 2022 till riksdagen. Enligt propositionen ska förmånstagarna kompenseras för de minskade intäkterna från avkastningen av penningspelsverksamhet med 73,8 miljoner euro utöver det belopp på 330 miljoner euro som föreslagits i budgetpropositionen. I den kompletterande budgetpropositionen ökar behovet av anslag med 152 miljoner euro. Inkomstposterna höjs på motsvarande sätt med sammanlagt 39 miljoner euro till följd av att inkomsterna av blandad natur har ökat.Kompensation för minskningen av avkastningen av penningspelsverksamhet Det föreslås att förmånstagarna även 2022 ska kompenseras fullt ut för de minskade intäkterna från avkastningen av penningspelsverksamhet. Det föreslås att de minskade intäkterna ska kompenseras med sammanlagt 73,8 miljoner euro utöver det belopp på 330 miljoner euro som tidigare föreslagits i budgetpropositionen. Av detta totala belopp ska cirka 15,8 miljoner euro finansieras genom en sänkning av lotteriskatten och cirka 46,3 miljoner euro kompenseras genom en anslagsökning i statsbudgeten. Avkastningen av penningspelsverksamhet har dessutom föranlett så kallade ofördelade vinstmedel. Det föreslås att användningen av dem ökas till ett belopp av 11,7 miljoner euro.Till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde anvisas kompensation till ett belopp på sammanlagt cirka 41 miljoner euro. Av denna summa är konstens och kulturens andel cirka 18,4 miljoner euro, idrottsväsendets andel cirka 11,9 miljoner euro, vetenskapens och forskningens andel cirka 6,4 miljoner euro och ungdomsarbetets andel cirka 4,3 miljoner euro. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde kompenseras till ett belopp av sammanlagt cirka 3,1 miljoner euro för främjande av hästuppfödning och hästsport och social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde till ett belopp av cirka 29,7 miljoner euro för understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd.Finansiering för informationssystemsprojektFör den fortsatta finansieringen av projektet för ett gemensamt fältledningssystem (KEJO) för polisen, räddningsväsendet, social- och hälsovårdsväsendet, Gränsbevakningsväsendet, försvarsmakten och Tullen föreslås det ett belopp på 6,85 miljoner euro för polisväsendet. I anslutning till utvecklingen av fältledningssystemet föreslås det också ett tillägg på 300 000 euro för försvarsmaktens omkostnader. Till Rättsregistercentralen anvisas 1,7 miljoner euro för projektet för revidering av systemet för verkställigheten av påföljdsavgifter och 925 000 euro för utvecklingsprojektet för hantering av behörigheter inom justitieförvaltningen.För utvecklandet av ett nytt informationssystem för budgetramar och budget föreslås 4,0 miljoner euro och för betalningen av den nationella medfinansieringen i det av EU delfinansierade projektet EuroQCI föreslås 2,4 miljoner euro. Det föreslås en anslagsökning på 5,8 miljoner euro för att täcka kostnaderna för projektet TE-digi. För utgifterna för den riksomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovården föreslås ett tillägg på sammanlagt cirka 3,5 miljoner euro, varav 2,5 miljoner euro riktas till kostnaderna för anskaffning av virtualisering och kapacitet för Kanta-tjänsternas disksystem och 1 miljon euro till kostnaderna för covidintyg.Andra ändringar i den kompletterande budgetpropositionenMed anledning av läget i Afghanistan föreslår regeringen att flyktingkvoten för 2022 höjs till 1 500 personer, medan den i budgetpropositionen var 1 050 personer.  I anslutning till höjningen föreslås det ett tillägg på 1,1 miljoner euro i anslagen för inrikesministeriets förvaltningsområde. I anslagen för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslås det ett tillägg på 2,5 miljoner euro för statens ersättningar för integrationsfrämjande verksamhet och ett tillägg på 0,7 miljoner euro för integrationsutbildning. Det föreslås 300 000 euro för en revidering av beredskapslagen.För att förkorta behandlingstiderna för åtalsprövning och behandlingstiderna i domstolarna föreslås en anslagshöjning på 3 miljoner euro. Av dessa medel ska 2,55 miljoner euro anvisas till domstolarnas omkostnader och 450 000 euro till åklagarmyndighetens omkostnader.För räddningsväsendet föreslås det 350 000 euro för utökad räddningsutbildning och 1,6 miljoner euro för anordnandet av en svenskspråkig räddningskurs. Den svenskspråkiga kursen genomförs som en regional kurs och ordnas av Räddningsinstitutet i Kuopio i samarbete med något annat regionalt räddningsverk. Det föreslås att nivån på anslagen för räddningsväsendets särskilda utgifter höjs med cirka 1 miljon euro till 3 miljoner euro.Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata föreslås få ett anslag på sammanlagt cirka 3,9 miljoner euro, varav 1,9 miljoner euro ska användas för att snabba upp registreringen av utlänningar och 1 miljon euro för digitalisering av myndighetens serviceprocesser.Det föreslås ett tillägg på 3,4 miljoner euro för en temporär höjning av de studerandes egna inkomstgränser.Det föreslås ett tilläggsanslag på cirka 5,1 miljoner euro i samband med den grundliga renoveringen av Nationalteaterns lilla scen för ersättningar till följd av förseningar som föranleds av en rättsprocess.Det allmänna understödet till kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (UNOHCHR) föreslås bli höjt med 2,1 miljoner euro. Det föreslås 2,5 miljoner euro i statsunderstöd för sådana kommunala infrastrukturprojekt som främjar gång och cykling. Det föreslås ett anslag på 2,5 miljoner euro för understöd för digital flygplatsverksamhet. Avsikten är att bevilja statsunderstöd för investeringshelheten Helsinki-East Aerodome i Pyttis.Vidare föreslås det att det anslag på 87 miljoner euro för elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin som föreslogs i budgetpropositionen ska slopas. Detta beror på att beredningen av lagstiftningen om elektrifieringsstödet har fördröjts på grund av att EU-kommissionen fortfarande inte har lagt fram riktlinjer för kompletteringen. Anslaget kommer att anvisas på nytt i en tilläggsbudgetproposition i samband med att lagförslaget överlämnas.Justering av anslagen i överensstämmelse med behovskalkylernaDet föreslås en anslagshöjning på 10 miljoner euro för ersättningar till privata rättsbiträden. Ökningen av anslaget föranleds av det ökade antalet ärenden vid domstolarna och beviljas för åtgärdandet av anhopningen av ärenden på grund av covid-19 och de därmed ökade beloppen av utbetalade ersättningar.I statens andel av de utgifter som följer av sjukförsäkringslagen föreslås ett tillägg på 23 miljoner euro. Behovet föranleds närmast av att utgifterna för läkemedels- och reseersättningar och kalkylerna över ersättningsutgifterna för undersökning och vård har preciserats. Av tillägget hänför sig 6 miljoner euro till de merkostnader som coronavirustestningen medför för sjukförsäkringsersättningarna.Statens nettoupplåning ökar med 113 miljoner euroSkatteinkomstprognosen sänks med sammanlagt 27 miljoner euro. Skatteintäkterna minskar särskilt till följd av den sänkning av lotteriskatten som nämns ovan. Minskningen motsvarar 17 miljoner euro. Dessutom sänks intäktskalkylen över skatten på förvärvs- och kapitalinkomster med 2 miljoner euro efter att bedömningen av konsekvenserna av höjningen av hushållsavdraget har uppdaterats. Också intäktskalkylen över energiskatten sänks med 8 miljoner euro efter att intäktskalkylerna över skatten på el för värmepumpar och datorhallar och för skatten på biogas har preciserats på grund av de ändringar som föreslagits i lagstiftningen om dessa.Kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med sammanlagt 66 miljoner euro. Ändringen beror framför allt på att det beräknade marknadspriset för utsläppsrätter har stigit. Inkomsterna från handläggningsavgifter för visum har däremot minskat till följd coronaviruspandemin.Det föreslås att anslagen för 2022 höjs med 152 miljoner euro till sammanlagt 64,9 miljarder euro. Inkomstposterna höjs med 39 miljoner euro till sammanlagt 57,9 miljarder euro. Propositionen ökar statens behov av nettoupplåning med 113 miljoner euro. Sålunda beräknas statens nettoupplåning uppgå till cirka 7 miljarder euro 2022. Statsskulden beräknas vid utgången av 2022 uppgå till cirka 144 miljarder euro, vilket är cirka 55 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Webbinariet ”Allvarliga och omfattande störningar – ett steg före” avslutar serien av webbinarier om inre säkerhet 2021 den 2 december.På webbinariet diskuteras bland annat vilka säkerhetsrisker klimatförändringen orsakar och hur coronapandemin har påverkat kommunernas säkerhetssituation. Dessutom dryftas det mer allmänt hur vi kan trygga en fungerande vardag i en allt mer komplicerad värld där allt mindre störningar har allt större konsekvenser.På de tidigare webbinarierna behandlades bland annat tryggheten i vardagen och främjandet av jämlikheten i fråga om säkerhet samt nya möjligheter att utveckla och innovera säkerhetstjänster. Webbinarierna baserar sig på den redogörelse för den inre säkerheten som regeringen överlämnade i maj och som för närvarande behandlas i riksdagen. 
 (blanketten på finska). 
Observera att deltagandet är öppet för alla och gratis, men du måste anmäla dig på förhand, eftersom deltagarna får en personlig länk.  Välkommen till årets sista webbinarium om säkerhet!
Allvarliga och omfattande störningar – ett steg före 
2.12.2021 kl. 13–16.30Program13.00 Ordföranden öppnar webbinariet, Ari Korhonen, sakkunnig inom beredskap och säkerhet, Finlands Kommunförbund 
13.05 Artificiell intelligens och säkerhet – vad måste vi förstå? Antti Merilehto, facklitterär författare
13.50 Temaprogram:
1. Coronapandemins inverkan på kommunens säkerhetssituation, Sam Vuorinen, kommundirektör, Mörskom kommun
2. Säkerhetsriskerna i anslutning till klimatförändringen, Ilona Láng, forskare, Meteorologiska institutet 
14.35 Paus
14.45 Temaprogram: 
1. Verksamhetsmodellen AVAK – vad gör kommunens regionala beredskapscentral? Kati Aaltio, servicechef, Nurmijärvi kommun
2. Gods- och logistiksäkerheten på 2020-talet, Petri Lounatmaa, bevakningsdirektör, Tullen
15.35  Alue 2030-programmet – hur tryggar vi en störningsfri vardag? Ville Anttila, beredskapsombud, Försörjningsberedskapscentralen
– kommentar Jouni Pousi, specialforskare, sekretariatet för säkerhetskommittén
16.15 Sammanfattning och avslutande ord, ordföranden

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen delade ut Barndagspriset till Sagalunds museum och Suomen Parkour ry. Barndagspriset delas ut för arbete som främjar hobbyer för barn inom konst och konstfostran. Pristagarna får 10 000 euro var.– Sagalunds museum och Suomen Parkour står vardera för en fräsch form av barnkultur och fritidsverksamhet med betoning på att barnen själva får göra och upptäcka saker. Barn är fulla av idéer, kreativitet och energi. Och det är något dessa yrkesskickliga aktörer inom kulturarv, hantverk och parkour lyckas svara briljant på, konstaterar forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.   Sagalunds museumSagalunds museum finns på Kimitoön och verksamhetsområdet omfattar Åboland och Salo. Det är det första barnkulturcentret förlagt till ett museum. Museet ordnar årligen verksamhet för 5 000 barn. Prismotiveringen lyder som följer: Sagalunds kulturarvspedagogik och miljöfostran främjar FN:s mål för hållbar utveckling. Kulturarv och miljö sammanförs bland annat inom skolträdgårdsverksamheten, som barncentret även fört ut till skolor i Fiskars, Pargas och Salo.  Barnkulturcentret eftersträvar efter att skapa verksamhetsmodeller som är färdiga att tas i bruk och delas vidare, samt främja barnens intresse för att själva inhämta kunskap. Centret sysselsätter personer med kunskap om traditionella arbetstekniker och hantverkare, upprätthåller traditionellt hantverkskunnande samt förmedlar dessa kunskaper till en yngre generation på ett sätt som väcker deras intresse. Enligt centret ”ökar inlärningen av färdigheter barnens tilltro till sin egen förmåga och uppmuntrar dem att utveckla sig själva”.Sagalund ordnar klubbverksamhet samt program för skolklasser och daghemsgrupper. I upplevelseverkstäderna och klubbarna får man bland annat pröva på att baka rågbröd, smida spik, spinna på slända och tröska säd. Museet förtjänar beröm för sitt sätt att förmedla kulturarv, historia, miljöfostran och ansvar för miljön till en yngre generation genom olika aktiviteter. Upplevelseverkstäderna tar dramat till hjälp för att skapa stämning från svunna tider. Verksamheten präglas av respekt för barnen och en förståelse för att de vill pröva på och lära sig nya saker genom att själva få göra dem.Suomen Parkour rySuomen parkour ry är en riksomfattande aktör inom parkour som grundats 2003 och har 24 regionala medlemsorganisationer. Föreningen främjar parkour för barn, ordnar evenemang och utbildar ledare. 5 000 barn deltar i verksamheten varje vecka. I prismotiveringen sägs bland annat: Föreningen har gjort ett betydelsefullt arbete genom att svara på det stora intresset för parkour bland barn runt om i landet. I undervisnings- och kulturministeriets skolenkäter har parkour varit en favorithobby från och med 2016, särskilt bland pojkar i lågstadieåldern. Intresset beror bl.a. på synligheten på Youtube och på att utövarna kan använda sig av sin fantasi för att hitta på olika rörelser och trick. Suomen parkour har utbildat ledare samt ordnat smakprovstimmar på skolgårdar samt hobbyverksamhet i anslutning till skoldagen. Via föreningen har 13 000 barn getts möjligheter att utöva parkour 2016–2020. Föreningen främjar barnens kreativitet, deras möjligheter att utöva en hobby tillsammans med andra eller på egen hand samt värdesätter varje barns eget uttryck och egen uppfinningsrikedom. Föreningen har anslutit sig till många samarbetsprojekt, med t.ex. aktörer inom arkitektur och i cirkusbranschen.Barndagspriset har beviljats sedan 1999. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet publicerar en handlingsplan för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor inom räddningsbranschen. Syftet med handlingsplanen är att utveckla praxis inom branschen så att den blir mer jämställd och främjar likabehandling. Handlingsplanen bygger på ett omfattande utredningsarbete som inrikesministeriet inledde 2020 tillsammans med arbetsgruppen för jämställdhet och likabehandling inom räddningsbranschen.Handlingsplanen för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor inom räddningsbranschen är ett praktiskt verktyg med hjälp av vilket räddningsbranschen genom konkreta metoder kan främja jämställdhet och likabehandling. En riksomfattande utbildningsplan om jämställdhet och likabehandling ska utarbetas för räddningsbranschen. De avtalsbrandkårer som ordnar ungdomsverksamhet ska se till att deras verksamhet följer lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i verksamhet bland barn. Varje aktör inom räddningsväsendet ska ha tillgång till anvisningar och förfaranden som gäller trakasserier samt en namngiven kontaktperson för trakasserier.Handlingsplanen styr jämställdhets- och likabehandlingsarbetet inom räddningsbranschen under de kommande åren. De viktigaste målen för planen stöder sig förutom på lagstiftningen också på branschens värderingar – mänsklighet, professionalitet och tillförlitlighet – samt på räddningsväsendets strategi.Nuläget i fråga om jämställdhet och likabehandling inom räddningsbranschen har utretts grundligtInrikesministeriet började utreda nuläget 2020 när ministeriet tillsatte en arbetsgrupp för jämställdhet och likabehandling inom räddningsbranschen. Utredningsarbetet omfattade enkäter till organisationer inom räddningsbranschen och till avtalsbrandkårer, en enkät till organisationer som representerar befolkningsgrupper som riskerar att bli utsatta för diskriminering, en jämställdhetsrapport om räddningsväsendet som beställdes av Statistikcentralen och information om sådana avgöranden från diskrimineringsombudsmannen och Regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskyddet som gäller räddningsväsendet. Räddningsinstitutet tog fram en sammanställd statistik över sökande för att arbetsgruppen skulle få en närmare uppfattning om sökandeprofilen inom räddningsbranschen.Räddningsväsendet är en starkt segregerad bransch. Kvinnornas andel av de heltidsanställda med full lön är endast 13 procent. Inom räddningsväsendet arbetar också mycket få personer med invandrarbakgrund. Cirka 40 procent av organisationerna inom branschen hade inte gjort någon jämställdhets- eller likabehandlingsplan.När det gäller arbetsförhållanden finns det brister i hur kvinnorna beaktas bland annat i fråga om utrustning och tjänstekläder. När det gäller dem som arbetar på fältet i räddningsverksamhet finns det ingen verksamhetsmodell för blivande mammor. På alla brandstationer beaktas inte olika kön i socialutrymmena.Mycket få personer med invandrarbakgrund avlägger studier inom räddningsbranschen. Av dem som hade sökt till räddarutbildningen är under en procent kvinnor. Likabehandlingen behöver utvecklas också när det gäller bland annat rekryterings- och urvalsprocesserna. Genomförandet av handlingsplanen följs årligen vid inrikesministeriet som en del av styrningen av välfärdsområdenaInrikesministeriet följer aktivt hur planen genomförs och uppföljningen kopplas till räddningsverkens strategiska styrning, vilket betyder att målen tas med i välfärdsområdenas riksomfattande strategiska mål. Detta innebär i praktiken att frågan framöver kommer att tas upp vid de årliga förhandlingarna med räddningsverken.Långsiktiga mål för handlingsplanen för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor inom räddningsbranschenAtt stärka ledarskapet och kompetensen i jämställdhets- och likabehandlingsfrågor genom att aktuell information som bygger på kunskap och forskning används som stöd. 
 Att säkerställa att likabehandlings- och jämställdhetsplanerna är uppdaterade inom räddningsbranschen och att ingen diskrimineras eller trakasseras inom branschen.
 Att utveckla arbetsförhållanden, löner och rekryteringspraxis så att de blir mer jämställda och likvärdiga, att öka antalet personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra bland personalen inom räddningsväsendet och att stärka hbtqi-personers ställning. 
 Att uppmuntra människor med olika bakgrund att söka sig till studier inom räddningsväsendet, att trygga jämställda och likvärdiga möjligheter till karriärutveckling och att avveckla segregationen inom räddningsväsendet. 
 Att säkerställa en trygg uppväxt för barn och unga inom brandkårers ungdomsverksamhet.
 Att i räddningsväsendets kommunikation beakta jämställdhets- och likabehandlingsaspekterna, i synnerhet åtkomlig och flerspråkig kommunikation.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 17 november hade 86,2 procent av Finlands befolkning i målgruppen för vaccinationerna, dvs. 12 år fyllda och äldre, fått åtminstone den första vaccindosen, och 80,6 procent åtminstone två vaccindoser.Under veckan (11–17.11.) ökade vaccinationstäckningen för den första dosen med 0,2 procentenheter, och med 0,6 procentenheter för den andra dosen. Sammanlagt 154 629 personer har fått tre vaccindoser. Under vecka 45 (8.–14.11.) togs det in sammanlagt 137 coronapatienter på bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården. De föregående fem veckorna varierade antalet patienter mellan 110-135. Förra veckan togs 31 nya coronapatienter in för intensivvård, medan antalet var 20 den föregående veckan. I slutet av vecka 45 vårdades sammanlagt 147 coronapatienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem 110 på bäddavdelningar och 37 på intensivvårdsavdelningar. Från augusti till utgången av oktober har personer som inte är vaccinerade tagits in för specialiserad sjukvård 19 gånger oftare än personer som fått båda vaccindoserna, och för intensivvård 33 gånger oftare. Totalt 1 236 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 17 november.
Under veckorna 44–45 rapporterades det 199 nya smittfall per 100 000 invånare jämfört med 142 fall per 100 000 invånare veckorna 42–43. Förra veckan rapporterades det cirka 5 900 nya coronafall jämfört med cirka 5 200 fall vecka 44.Det togs cirka 95 200 tester förra veckan, och 6,2 procent av testresultaten var positiva. I mitten av oktober uppgick antalet tester till cirka 77 600, och efter det har antalet tester ökat i jämn takt. Av testresultaten från mitten av oktober var 4,8 procent positiva, och de positiva testresultaten har fortsatt öka efter det.  Kriterierna för samhällsspridning uppfylls i 12 områden: Södra Österbottens, Helsingfors och Nyland (HUS), Egentliga Tavastlands, Mellersta Österbottens, Kymmenedalens, Länsi Pohja, Birkalands, Norra Österbottens, Päijänne-Häme, Satakunta, Vasa och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. 
Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Lägesbilden uppdateras varje vecka på Institutet för hälsa och välfärds (THL) webbsida Lägesöversikt om coronaviruset. En omfattande uppföljningsrapport publiceras varannan vecka på torsdag eftermiddag på webbsidan Hybridistrategins uppföljningsrapport. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministern för nordiskt samarbete, Thomas Blomqvist, håller ett anförande vid ett möte om det gränsregionala samarbetets tillstånd och framtid i Uleåborg den 18 november. Han kommer också att träffa företrädare för samarbetsorganisationen Bottenviksbågen, Uleåborgs stad, BusinessOulu och universitetet.Den 18 november håller minister Blomqvist ett anförande vid Gränsregionalt forum som handlar om gränssamarbetets tillstånd och framtid. De begränsningar i gränstrafiken som införts på grund av coronapandemin har orsakat utmaningar för samarbetet i gränsregionerna.Minister Blomqvist framhåller att det regionala samarbetet en viktig del av det nordiska samarbetet.”Arbetet stöder på ett konkret sätt vårt gemensamma mål att bli världens hållbaraste och mest integrerade region. Historiskt har det nordiska samarbetet alltid siktat på att underlätta en gränsöverskridande vardag. Det gränsregionala samarbetet och gränsregionerna kan här ses som föregångare. De främjar en djupare nordisk integration, en av hörnstenarna i de nordiska statsministrarnas gemensamma vision.”Ministern kommer också att träffa företrädare för samarbetsorganisationen Bottenviksbågen. Uleåborg är för närvarande ordförande i Bottenviksbågen, och Luleå är vice ordförande. Till Bottenviksbågen hör, som det framgår av namnet, de svenska och finska kustområdena kring Bottenviken. Bottenviksbågen är en av de tretton organisationerna för nordiskt gränssamarbete vars verksamhet finansieras av Nordiska ministerrådet.Ministern träffar också företrädare för Uleåborgs stad, BusinessOulu och Uleåborgs universitet och diskuterar framtidsutsikterna och exportfrämjande i de nordliga regionerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utkastet till regeringsproposition om den nya klimatlagen var ute på en omfattande remiss från den 2 juli till den 6 september 2021. Sammanlagt 448 utlåtanden lämnades om propositionen, av vilka 282 var från allmänheten. Ett sammandrag av remissutlåtandena har nu publicerats och lagförslaget har omarbetats utifrån responsen.Största delen av remissinstanserna ansåg att reformen av klimatlagen är nödvändig och förhöll sig positivt till den. Särskilt understöd fick de forskningsbaserade målen för minskning av utsläppen och målet om klimatneutralitet före 2035. Inställningen till tryggandet av samernas rättigheter i klimatlagen var också i stor utsträckning positiv.Under remissbehandlingen ville man också göra de ungas röster hörda. Under remissbehandlingen deltog över hundra ungdomar i åldern 14–17 år i kommenteringen av regeringspropositionen i samarbete med Nuorten Akatemia.Regeringens proposition med förslag till en ny klimatlag har omarbetats utifrån remissvaren. Till exempel ansvaret och skyldigheterna i fråga om delgivning av information har preciserats för att ge olika aktörer bättre möjligheter att följa klimatpolitiken och påverka beredningen av den.Den uppdaterade propositionen behandlades den 17 november i ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik, som styr beredningen och drar upp de viktigaste riktlinjerna för klimatlagen. Härnäst skickas propositionen till rådet för bedömning av lagstiftningen, som utvärderar i synnerhet bedömningen av propositionens konsekvenser. Avsikten är att regeringspropositionen ska överlämnas till riksdagen i början av 2022.Kommunernas skyldigheter och ändringssökande bereds i ett separat förslagI regeringspropositionen som överlämnas i början av året inkluderas inte den skyldighet för kommunerna att främja som ingick i propositionen som har varit ute på remiss.Vid budgetförhandlingarna i september 2021 fattades ett beslut om en ny skyldighet, enligt vilken kommunerna, regionerna eller landskapen ska göra upp klimatplaner. Avsikten är att skyldigheten ska ingå i klimatlagen. Eftersom skyldigheten som ska åläggas kommunerna kräver grundligt beredningsarbete, bereds det i sin helhet i en annan proposition som kompletterar reformen av klimatlagen som ska ske i början av året.Förslaget som har varit på remiss och enligt vilken kommunala myndigheter under vissa förutsättningar ska vara skyldiga att främja målen i klimatlagen väckte också kritik hos många remissinstanser. Den föreslagna skyldigheten ansågs vara inexakt och av oklar betydelse.I utkastet som varit på remiss föreslogs det att en bestämmelse om ändringssökande fogas till klimatlagen. I utkastet föreslogs det att statsrådets beslut enligt klimatlagen i vissa situationer kan överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Den föreslagna bestämmelsen om ändringssökande ansågs vara ett viktigt initiativ, men i flera utlåtanden konstaterades det att förslaget förutsätter fortsatt beredning. Bestämmelserna om ändringssökande slås samman med propositionen som överlämnas senare.Till stöd för beredningen av den proposition som överlämnas senare låter miljöministeriet göra två utredningar. Finlands miljöcentral gör under slutet av 2021 en utredning om alternativa sätt att genomföra kommunernas eller regionernas klimatplaner. För kommunerna ordnas samråd gällande ärendet i början av 2022. Det beställs en separat utredning gällande ändringssökande. Utredningen görs av juris doktor Pekka Vihervuori.Avsikten är att propositionen om kommunernas skyldigheter och ändringssökande ska överlämnas till riksdagen hösten 2022.Sammandrag av utlåtandena om klimatlagen (på finska)Revideringen av klimatlagenValtioneuvosto.fi: Revidering av klimatlagen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En utredning om straffbarheten för tvingande till äktenskap har blivit klar vid justitieministeriet. I utredningen bedöms möjligheterna att precisera bestämmelserna i strafflagen.I utredningen som gjorts som tjänsteuppdrag vid justitieministeriet beskrivs tvångsäktenskap som fenomen, granskas det nuvarande rättsläget i fråga om straffbarhet för tvingande till äktenskap, inventeras internationella förpliktelser och görs en internationell jämförelse.Enligt den finska strafflagen kan tvingande till äktenskap för närvarande bli straffbart som människohandel, grov människohandel eller olaga tvång. I utredningen har man som alternativ till att precisera strafflagen undersökt möjligheten att införa en särskild bestämmelse samt att komplettera bestämmelsen om människohandel eller tvång.En utredning av kriminalisering av tvångsäktenskap ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.Justitieministeriets utredning om kriminaliseringen av tvingande till äktenskap är på remiss fram till den 14.1.2022, varefter justitieminister Anna-Maja Henriksson drar upp riktlinjer för fortsatta åtgärder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ekosystemen har en allt viktigare roll när det gäller att driva innovations- och näringspolitik på regional nivå, nationell nivå och EU-nivå. Utvärderingen och mätningen av olika ekosystems betydelse och effekter håller ännu på att utvecklas både på nationell och internationell nivå, och det är komplicerat att bedöma ekosystemens effekter. De nuvarande mätmetoderna och datainsamlingen bidrar inte i tillräcklig grad till möjligheterna att verifiera ekosystemens mer omfattande samhälleliga effekter.Innovationsekosystem i fokus för den föränderliga innovationspolitiken i Finland och jämförelseländernaInnovationspolitiken syftar traditionellt till att påverka utvecklandet och införandet av innovationer. Innovation har ansetts vara ett viktigt sätt att höja produktiviteten, stödja en hållbar tillväxt i ekonomi och sysselsättning samt öka medborgarnas välbefinnande. Särskilt under det senaste årtiondet har innovationspolitiken samtidigt både utvidgats och fördjupats.En betydande förändring i innovationspolitiken jämfört med tidigare är att politikåtgärderna och politikinstrumenten mer direkt gäller något identifierbart ekosystem, och att åtgärderna i större utsträckning inriktas på att stärka hela ekosystemets effekter och förutsättningarna för innovationsverksamhet. Till exempel inom klusterpolitiken ligger fokus i huvudsak på företag i samma bransch, medan den motiverande faktorn och utgångspunkten för innovationsekosystemens utveckling ofta är någon samhällelig utmaning eller en förändringstrend på fenomennivå, där lösningen kan medföra betydande affärsmöjligheter. Utvecklingen kräver ett mer omfattande sektorsövergripande samarbete mellan FoUI-aktörer och sammanföring av olika aktörers resurser och kunnande.MDI Public Oy och Näringslivets forskningsinstitut har gjort en utredning där de utifrån dokumentmaterial och kompletterande intervjuer granskat nuläget för innovationspolitiken i fyra europeiska jämförelseländer (Storbritannien, Belgien, Sverige och Danmark) när det gäller innovationsekosystem och deras roll med tanke på innovationspolitiken och dess instrument.Begreppet ekosystem syns inte lika mycket i jämförelseländernas innovationspolitik som i Finlands, men ett mer traditionellt klusterperspektiv framhävs. Det bör dock noteras att detta innebär att de politiska målsättningarna till stor del representerar mer traditionella former av innovationspolitik och effektanalys (t.ex. FoUI-satsningar, samarbete mellan små och medelstora företag och forskning inom det geografiska området, patent). Målet för mätarna och analysramarna är då exempelvis inte förståelse av den gröna eller digitala omställningen eller systematisk modellering och uppföljning som anknyter till detta. I Sverige lyfte utvärderingen av innovationsprogrammen också fram programmens mer omfattande samhälleliga effekter och övergångseffekter, bland annat effekterna på den gröna och digitala omställningen.Analysen av innovationsekosystemens effekter kräver förståelse av logiken bakom effekternas uppkomst och mer omfattande analysMed innovationsekosystem avses den helhet av aktörer som bildas kring skapande och nyttjande av ny kunskap. Vid analys av innovationsekosystem granskas det ömsesidiga beroendet, relationerna och växelverkan mellan olika aktörer samt den evolutiva utvecklingen. Begreppet innovationsekosystem är relativt nytt, och inom forskning har man inte förrän nyligen börjat göra målmedvetna insatser för att konceptualisera det.Nyttjandet av innovationsekosystem i innovationspolitiken förutsätter en mer omfattande analys av effekterna. Det väsentliga är att fästa uppmärksamhet vid i vilken omfattning och på vilka sätt aktörer inom innovation satsar på forskning, utveckling och innovation, vilka resultat detta ger och hur olika aktörers resurser och kunnande kan kombineras. Det intressanta med tanke på samhälleliga förändringar är effekterna på den innehållsmässiga inriktningen och organiseringen av samt strategierna och processerna för innovationsverksamhet. Dessa bidrar till möjligheterna att snabbare ta fram, införa och sprida innovationer.Begreppet innovationsekosystem innebär många utmaningar med tanke på analysen och den kvantitativa mätningen av effekter. FoUI-politikens nuvarande indikatorer och datainsamlingen bidrar inte i tillräcklig grad till en effektiv politik som stöder ekosystemens utveckling eller till ekosystemens betydelse. Olika kedjeeffekter och en bredare förståelse av de effekter som eftersträvas med innovationsekosystem är ett sätt att bidra till effekter och till mätningen av dem.En slutrapport om MDI Public Oy:s och Näringslivets forskningsinstituts projekt publiceras i statsrådets publikationsserie våren 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi