NordenBladet — Regeringen föreslog riksdagen den 18 november 2021 en ändring av bokföringslagen. Syftet med reformen är att finländska myndigheter lättare än för närvarande ska kunna utreda om utländska företag har affärsverksamhet i Finland och om de ska betala skatt till Finland.Syftet med den ändring av bokföringslagen som regeringen föreslår är att Finlands skatte- och tullmyndighet i framtiden ska ha rätt att få tillgång till bokföringsmaterial från utländska företag. Lagförslaget i enlighet med regeringsprogrammet är ett viktigt instrument i bekämpningen av grå ekonomi när det gäller utländska företags verksamhet. I praktiken försätter lagreformen utländska företag i samma ställning som finländska företag när det gäller myndigheternas möjlighet att få information.”Det är viktigt att finska och utländska företag behandlas lika både när det gäller bokföringsskyldighet och beskattning. Reformen är en viktig åtgärd i bekämpningen av grå ekonomi”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Om ett utländskt företag har affärsverksamhet i Finland eller om dess affärsverksamhet utomlands de facto leds från Finland, är det utländska företaget enligt den föreslagna lagändringen bokföringsskyldigt. Den information som fås från bokföringen kan i en sådan situation användas som grund för beskattningen av företaget i Finland. Vid beredningen av regeringspropositionen har olika intressentgrupper och sakkunniga hörts. Lagändringen har ansetts vara bra och nödvändig. Reformen avses träda i kraft så snart som möjligt. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den låga sysselsättningsgraden bland partiellt arbetsföra är ett gemensamt problem i de nordiska länderna. En ny slags övergångsarbetsmarknad, den sociala ekonomins möjligheter och socialt företagande kan dock erbjuda lösningar som förbättrar sysselsättningen för partiellt arbetsföra.Bland annat dessa frågor behandlas vid en virtuell nordisk konferens, Promoting Employment for People with disabilities, torsdagen den 9 december kl. 10.00–16.30.Vid evenemanget kan man höra om inspirerande exempel, erfarenheter, nya perspektiv och praktiska lösningar på problemen med att sysselsätta partiellt arbetsföra. Anföranden hålls av representanter för näringslivet, den offentliga förvaltningen och organisationer både från Finland och från de övriga nordiska länderna. Vid mötet behandlas också EU-kommissionens nya initiativ till en handlingsplan för den sociala ekonomin samt det svenska bolaget Samhall, som sysselsätter partiellt arbetsföra.  Samhall har agerat modell för det finländska bolaget Jobbkanalen Ab, och en proposition om detta bereds för närvarande i riksdagen.Evenemanget öppnas av social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen och avslutas av statssekreterare Ville Kopra från arbets- och näringsministeriet.Konferensen är ett av arbetslivsevenemangen under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet svarar för arrangemangen. Evenemanget hålls på engelska. Skrivtolkning ordnas. Hashtaggar som används i sociala medier om evenemanget är #Norden2021 och #TheNordicsTogether.Läs mer om konferensen och anmäl dig: Promoting Employment for People with disabilities (sourcehub.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagen om penninginsamlingar ändras så att det i fortsättningen är möjligt att tillhandahålla tjänster för frivillig utsläppskompensation utan tillstånd till penninginsamling. Tjänsterna lämnas utanför lagen om penninginsamlingar. Regeringen föreslog torsdagen den 18 november att den lag som gäller detta ska stadfästas. Avsikten är att republikens president stadfäster lagen den 19 november. Lagen träder i kraft den 22 november 2021.Syftet med den frivilliga utsläppskompensationen är att göra det möjligt att genom en avgift kompensera växthusgasutsläpp som orsakas av till exempel resor eller tillverkning av en produkt som köps.– Utsläppskompensation är en väsentlig del av klimatåtgärderna och ett komplement till effektiva utsläppsminskningsåtgärder. Det är viktigt att lagen om penninginsamlingar inte hindrar tillhandahållandet av dessa tjänster som kompenserar utsläpp. I fortsättningen bör vi fokusera på att utveckla kvalitativa kriterier för kompensationstjänster, säger inrikesminister Maria Ohisalo.Ändringen av lagen om penninginsamlingar bidrar till att främja målet i regeringsprogrammet att nå klimatneutralitet före 2035 i Finland.Lagändringen möjliggör en utveckling av utsläppskompensationsmarknadenÄndringen av lagen om penninginsamlingar förtydligar förhållandet mellan tjänsterna för frivillig utsläppskompensation och lagen om penninginsamlingar. Den nuvarande lagstiftningen har förefallit oklar för företag och organisationer som tillhandahåller utsläppskompensationstjänster.I och med lagändringen ska tjänsterna för frivillig utsläppskompensation lämnas utanför lagen om penninginsamlingar och det är i fortsättningen möjligt att tillhandahålla sådana tjänster utan tillstånd till penninginsamling. Verksamhet som inte omfattas av lagen om penninginsamlingar är möjlig för olika aktörer oberoende av tjänsteleverantörens rättsliga form, dvs. om det är fråga om till exempel ett företag, en stiftelse eller en organisation. I och med ändringen är det möjligt att utveckla marknaden för nationella tjänster för frivillig utsläppskompensation. Målet är att därigenom uppmuntra företag och andra aktörer inom branschen att utveckla nya tjänster för frivillig utsläppskompensation samt innovationer inom branschen.Lagen om penninginsamlingar reglerar i huvudsak allmännyttiga penninginsamlingarI lagen om penninginsamlingar finns bestämmelser om anordnande av penninginsamlingar och om tillsyn över hur de anordnas. Med penninginsamling avses verksamhet där pengar samlas in genom vädjan till allmänheten och utan motprestation. En förutsättning för anordnandet av en penninginsamling är antingen att ett tillstånd till penninginsamling söks hos Polisstyrelsen eller att en anmälan om anordnande av en småskalig insamling görs till polisinrättningen. Företag kan inte få tillstånd till penninginsamling eller anordna småskaliga insamlingar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med propositionen är att se över familjepensionsskyddet så att man kan tillgodose samhällets och familjernas förändrade behov. Lagarna träder i kraft den 1 januari 2022.Vid dödsfall tryggas den efterlevande makens och barnens försörjning genom familjepension, som kan vara efterlevandepension eller barnpension. I fortsättningen ska familjepensionssystemen trygga försörjningen under den anpassningstid som följer efter förmånslåtarens död. Ett av syftena med lagändringarna är också att rikta familjepensionsförmånerna till barn och barnfamiljer. Förbättringar i barnpensionenDet föreslås att barnpensionen enligt arbetspensionslagarna ska förlängas med två år, det vill säga tills barnet fyller 20 år. Den kalkylerade familjepensionsandel som den efterlevande maken får ska betalas som barnpension till barnet, om det inte finns någon som får efterlevandepensionen. Efterlevandepensionen beviljas för viss tidI fortsättningen är efterlevandepensionen tidsbegränsad inom både arbetspensionssystemet och folkpensionssystemet. Utbetalningen av efterlevandepensionen begränsas i de båda systemen till högst tio år eller tills det yngsta barnet fyller 18 år. Vid utbetalningen av den efterlevandepension som beviljas enligt folkpensionslagen är den övre åldersgränsen fortfarande 65 år.  Begränsningen av tiden för efterlevandepensionen ska tillämpas på personer födda 1975 eller senare, om förmånslåtaren dör efter att lagarna trätt i kraft. Lagändringarna gäller således inte de efterlevandepensioner som redan utbetalas, och inte heller de efterlevande makar som är födda före 1975.Även sambor får efterlevandepensionRätten till efterlevandepension kommer också att gälla en sambo som bott i gemensamt hushåll med förmånslåtaren och som har ett gemensamt minderårigt barn med förmånslåtaren. Efterlevandepensionen betalas tills det gemensamma barnet fyller 18 år. Boendet i det gemensamma hushållet ska vara stadigvarande, det vill säga samborna ska ha bott ihop i minst fem år före förmånslåtarens död.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har fastställt procentsatserna för sjukförsäkringsavgifterna för 2022.SjukförsäkringsavgifternaÅr 2022 är den försäkrades sjukvårdsavgift 0,53 procent av den förvärvsinkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen. Den avgift som tas ut av beskattningsbara pensions- och förmånsinkomster är 1,50 procent. Avgifterna för arbetsinkomstförsäkringenArbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift är 1,34 procent. Avgiften är 0,19 procentenheter högre än år 2021.Den dagpenningsavgift som tas ut hos löntagare och företagare är 1,18 procent av löne- och företagarinkomsten, om det sammanlagda beloppet av hela årets löne- och företagarinkomst är minst 15 128 euro. Avgiften är 0,18 procentenheter lägre än år 2021. Om det sammanlagda beloppet av löne- och arbetsinkomsten är mindre än 15 128 euro, tas det inte ut någon dagpenningsavgift.
 
Den tilläggsfinansieringsandel som ska betalas 2022 av företagare som är försäkrade i enlighet med lagen om pension för företagare är 0,14 procent. Andelen är 0,05 procentenheter mindre än år 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Giltighetstiden för vissa av de undantagsbestämmelser om utkomstskyddet för arbetslösa som gäller till utgången av november 2021 förlängs till utgången av 2022. Syftet med lagändringarna är att förenkla verkställigheten av utkomstskyddet för arbetslösa och på så sätt minska den arbetsmängd som behandlingen av förmånsansökningar medför.Den särskilda jämkningsperioden och den beräknade lön som hänger samman med den ska inte tillämpas före år 2023. Arbetslöshetsförmånen kan på basis av ansökan fortfarande temporärt betalas ut i förskott för högst sex månader.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ogrundade konkurrensförbudsavtal begränsar arbetstagarnas möjligheter att röra sig på arbetsmarknaden, vilket gör arbetsmarknaden mindre smidig. Riksdagen har godkänt de lagändringar som regeringen föreslagit i syfte att minska antalet ogrundade konkurrensförbudsavtal. Arbetsgivaren ska i fortsättningen betala arbetstagaren ersättning också för konkurrensförbudsavtal som är kortare än sex månader.Det ska finnas ett särskilt vägande skäl som hänför sig till arbetsgivarens verksamhet eller anställningsförhållande för att konkurrensförbudsavtal ska kunna ingås. Konkurrensförbudsavtalet begränsar arbetstagarens rätt att ingå ett arbetsavtal om ett arbete som ska börja sedan anställningsförhållandet upphört med en arbetsgivare som idkar verksamhet som konkurrerar med den förstnämnda arbetsgivaren, eller idka konkurrerande verksamhet för egen räkning.– Jag är nöjd över att konkurrensförbudsavtalen i fortsättningen kommer att inriktas bättre. Konkurrensförbudsavtal har använts rutinmässigt för nästan alla arbetstagargrupper oberoende av om det är fråga om en nyckelperson för företaget eller inte. Detta strider mot bestämmelserna i arbetsavtalslagen, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände i dag nya förordningar som förpliktar till effektivare separat insamling och materialåtervinning av avfall än för närvarande. I avfallsförordningen, som preciserar avfallslagen, ställs en minimikravnivå på avfallshanteringen, till exempel nya krav gällande den separata insamlingen på fastigheter. De nya bokförings- och rapporteringsskyldigheterna hjälper aktörerna inom branschen att spåra avfallsflöden, förbättra avfallsstatistikens kvalitet och följa upp hur målen för återanvändning och materialåtervinning framskrider.Statsrådet godkände fyra förordningar*. Statsrådets förordning om avfall ersätter den tidigare förordningen och i de övriga förordningarna gjordes ändringar. Förordningarna träder i kraft den 1 december 2021. Målen för återvinning av kommunalt avfall (avfall från boende och jämförbart avfall från annan verksamhet) skärps betydligt jämfört med nuläget. Det nya målet för återvinning är att minst 55 procent av det kommunala avfallet ska återvinnas 2025, 60 procent 2030 och 65 procent 2035. Enligt de senaste uppgifterna (2019) återvinns endast 43 procent av det kommunala avfallet. Målen blir mer krävande i och med att beräkningsgrunderna för återvinningsgraden för kommunalt avfall och förpackningsavfall stramas åt.Minst 70 viktprocent av bygg- och rivningsavfallet ska återvinnas på annat sätt än som energi eller bränsle. Det gäller inte jordavfall som lösgjorts från marken eller farligt avfall. Målet är detsamma som för närvarande. Under de senaste åren har cirka 50–60 procent av bygg- och rivningsavfallet återvunnits.Den separata insamlingen av avfall från boende utökas stegvisKommunen ska ordna separat insamling av bioavfall från bostadsfastigheter som är belägna i tätorter och som omfattar minst fem lägenheter senast från och med den 1 juli 2022. Den separata insamlingen av bioavfall utvidgas till alla bostadsfastigheter i tätorter med över 10 000 invånare senast den 19 juli 2024. Den separata insamlingen av bioavfall kan ersättas med kompostering på fastigheten. Anmälan ska då göras till den kommunala avfallshanteringsmyndigheten gällande komposteringen.Kommunen ska också ordna separat insamling av förpackningsavfall från bostadsfastigheter som är belägna i tätorter och som omfattar minst fem lägenheter senast från och med den 1 juli 2023. Insamlingen av förpackningsavfall från fastigheter sker enligt avfallslagen från och med juli 2023 i samarbete med förpackningsproducenterna, och producenterna betalar ersättning till kommunerna för insamlingen. Förpackningsavfallsproducenten ska ordna regionala insamlingsplatser. Avsikten är att bestämmelser om insamlingsplatserna ska utfärdas senare genom en förordning om förpackningsavfall.Dessutom ska kommunen ordna områdesvisa mottagningsplatser för annat avfall från boende som inte samlas in på fastigheterna. Sådant avfall är bland annat textilavfall, träavfall, trädgårds- och parkavfall, kasserade föremål av stor storlek, avfall från småskalig byggnads- och rivningsverksamhet samt farligt avfall. Den områdesvisa mottagningen av textilavfall inleds senast den 1 januari 2023.Enligt avfallslagen, som godkändes i juli, kan kommunen utvidga kravet på separat insamling eller, om de stränga förutsättningarna enligt lagen uppfylls, också inskränka skyldigheterna för en tidsperiod på högst fem år.Separat insamling av kommunalt avfall som uppkommer på en fastighet genom offentlig förvaltnings- och serviceverksamhet eller näringsverksamhet blir också obligatorisk i tätorter samt på detalj- eller generalplanerade områden, när verksamheten ger upphov till en viss kilomängd bioavfall, förpackningsavfall eller småskaligt metallavfall per vecka.Den separata insamlingen och återvinningen av bygg- och rivningsavfall utökas bland annat genom att det ställs krav på separat insamling av asfaltavfall och avfall av mineralull, bitumen och takpapp.Aktörerna i livsmedelsbranschen ska överlåta oanvända livsmedel för återutdelning, i första hand som människoföda, om detta inte äventyrar livsmedelssäkerheten och kostnaderna är skäliga.Nya skyldigheter i fråga om avfallsbokföring och avfallsrapportering

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen godkände totalreformen av lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor vid statsrådets allmänna sammanträde i dag. Genom reformen ändras lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor samt vissa lagar som har samband med dem.Syftet med reformen är att främja bildandet av pensionsstiftelser och pensionskassor och verksamhetsförutsättningarna för dessa anstalter som en del av den decentraliserade verkställigheten av arbetspensionssystemet. Syftet med förslaget är att pensionsstiftelser och pensionskassor med sina egna särdrag ska förbli användbara alternativ när arbetsgivaren ordnar lagstadgat pensionsskydd och frivilligt tilläggspensionsskydd för sina arbetstagare.Pensionsstiftelsernas och pensionskassornas andel av ansvarsskulden i de anstalter som bedriver arbetspensionsverksamhet är cirka 4 procent. Under de senaste årtiondena har det inte bildats många nya pensionsstiftelser och pensionskassor, och de flesta stiftelser och kassor som bedriver tilläggspensionsförsäkringsverksamhet är stängda, dvs. de tecknar inte längre försäkringar för nya personer.Avsikten med reformen är också att precisera och förtydliga pensionsstiftelsernas och pensionskassornas likvidations- och konkursbestämmelser. Vid en upplösning av kassan har det i praktiken varit svårt att överlåta försäkringsbeståndet, och syftet med reformen är därför att göra mottagandet av pensionsstiftelsers och pensionskassors försäkringsbestånd mer attraktivt. Lagstiftningen om pensionerna eller de övriga förmånerna ändras inte i samband med reformen. Lagarna träder i kraft den 1 januari 2022. Avsikten är att republikens president ska stadfästa lagarna fredagen den 19 november 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland hjälper Estland att bekämpa coronapandemin. Estland lämnade den 9 november en begäran till de övriga EU-länderna om att få bistånd i form av vacciner på grund av det svåra coronaläget.Coronaläget i Estland har försämrats snabbt. Finland ger cirka 130 000 doser av vaccinet Pfizer-BioNTech som ett lån till Estland. Vaccinerna överlämnas redan inom november månad. Lånet innebär att Finland får tillbaka samma vaccinmängd av Estland i februari 2022. Vaccinlånet kommer inte att fördröja vaccinationerna för Finlands befolkning. Beslutet om lånet av vacciner fattades vid statsrådets sammanträde torsdagen den 18 november 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi