NordenBladet — Utkastet till regeringsproposition om den nya klimatlagen var ute på en omfattande remiss från den 2 juli till den 6 september 2021. Sammanlagt 448 utlåtanden lämnades om propositionen, av vilka 282 var från allmänheten. Ett sammandrag av remissutlåtandena har nu publicerats och lagförslaget har omarbetats utifrån responsen.Största delen av remissinstanserna ansåg att reformen av klimatlagen är nödvändig och förhöll sig positivt till den. Särskilt understöd fick de forskningsbaserade målen för minskning av utsläppen och målet om klimatneutralitet före 2035. Inställningen till tryggandet av samernas rättigheter i klimatlagen var också i stor utsträckning positiv.Under remissbehandlingen ville man också göra de ungas röster hörda. Under remissbehandlingen deltog över hundra ungdomar i åldern 14–17 år i kommenteringen av regeringspropositionen i samarbete med Nuorten Akatemia.Regeringens proposition med förslag till en ny klimatlag har omarbetats utifrån remissvaren. Till exempel ansvaret och skyldigheterna i fråga om delgivning av information har preciserats för att ge olika aktörer bättre möjligheter att följa klimatpolitiken och påverka beredningen av den.Den uppdaterade propositionen behandlades den 17 november i ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik, som styr beredningen och drar upp de viktigaste riktlinjerna för klimatlagen. Härnäst skickas propositionen till rådet för bedömning av lagstiftningen, som utvärderar i synnerhet bedömningen av propositionens konsekvenser. Avsikten är att regeringspropositionen ska överlämnas till riksdagen i början av 2022.Kommunernas skyldigheter och ändringssökande bereds i ett separat förslagI regeringspropositionen som överlämnas i början av året inkluderas inte den skyldighet för kommunerna att främja som ingick i propositionen som har varit ute på remiss.Vid budgetförhandlingarna i september 2021 fattades ett beslut om en ny skyldighet, enligt vilken kommunerna, regionerna eller landskapen ska göra upp klimatplaner. Avsikten är att skyldigheten ska ingå i klimatlagen. Eftersom skyldigheten som ska åläggas kommunerna kräver grundligt beredningsarbete, bereds det i sin helhet i en annan proposition som kompletterar reformen av klimatlagen som ska ske i början av året.Förslaget som har varit på remiss och enligt vilken kommunala myndigheter under vissa förutsättningar ska vara skyldiga att främja målen i klimatlagen väckte också kritik hos många remissinstanser. Den föreslagna skyldigheten ansågs vara inexakt och av oklar betydelse.I utkastet som varit på remiss föreslogs det att en bestämmelse om ändringssökande fogas till klimatlagen. I utkastet föreslogs det att statsrådets beslut enligt klimatlagen i vissa situationer kan överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Den föreslagna bestämmelsen om ändringssökande ansågs vara ett viktigt initiativ, men i flera utlåtanden konstaterades det att förslaget förutsätter fortsatt beredning. Bestämmelserna om ändringssökande slås samman med propositionen som överlämnas senare.Till stöd för beredningen av den proposition som överlämnas senare låter miljöministeriet göra två utredningar. Finlands miljöcentral gör under slutet av 2021 en utredning om alternativa sätt att genomföra kommunernas eller regionernas klimatplaner. För kommunerna ordnas samråd gällande ärendet i början av 2022. Det beställs en separat utredning gällande ändringssökande. Utredningen görs av juris doktor Pekka Vihervuori.Avsikten är att propositionen om kommunernas skyldigheter och ändringssökande ska överlämnas till riksdagen hösten 2022.Sammandrag av utlåtandena om klimatlagen (på finska)Revideringen av klimatlagenValtioneuvosto.fi: Revidering av klimatlagen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En utredning om straffbarheten för tvingande till äktenskap har blivit klar vid justitieministeriet. I utredningen bedöms möjligheterna att precisera bestämmelserna i strafflagen.I utredningen som gjorts som tjänsteuppdrag vid justitieministeriet beskrivs tvångsäktenskap som fenomen, granskas det nuvarande rättsläget i fråga om straffbarhet för tvingande till äktenskap, inventeras internationella förpliktelser och görs en internationell jämförelse.Enligt den finska strafflagen kan tvingande till äktenskap för närvarande bli straffbart som människohandel, grov människohandel eller olaga tvång. I utredningen har man som alternativ till att precisera strafflagen undersökt möjligheten att införa en särskild bestämmelse samt att komplettera bestämmelsen om människohandel eller tvång.En utredning av kriminalisering av tvångsäktenskap ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.Justitieministeriets utredning om kriminaliseringen av tvingande till äktenskap är på remiss fram till den 14.1.2022, varefter justitieminister Anna-Maja Henriksson drar upp riktlinjer för fortsatta åtgärder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ekosystemen har en allt viktigare roll när det gäller att driva innovations- och näringspolitik på regional nivå, nationell nivå och EU-nivå. Utvärderingen och mätningen av olika ekosystems betydelse och effekter håller ännu på att utvecklas både på nationell och internationell nivå, och det är komplicerat att bedöma ekosystemens effekter. De nuvarande mätmetoderna och datainsamlingen bidrar inte i tillräcklig grad till möjligheterna att verifiera ekosystemens mer omfattande samhälleliga effekter.Innovationsekosystem i fokus för den föränderliga innovationspolitiken i Finland och jämförelseländernaInnovationspolitiken syftar traditionellt till att påverka utvecklandet och införandet av innovationer. Innovation har ansetts vara ett viktigt sätt att höja produktiviteten, stödja en hållbar tillväxt i ekonomi och sysselsättning samt öka medborgarnas välbefinnande. Särskilt under det senaste årtiondet har innovationspolitiken samtidigt både utvidgats och fördjupats.En betydande förändring i innovationspolitiken jämfört med tidigare är att politikåtgärderna och politikinstrumenten mer direkt gäller något identifierbart ekosystem, och att åtgärderna i större utsträckning inriktas på att stärka hela ekosystemets effekter och förutsättningarna för innovationsverksamhet. Till exempel inom klusterpolitiken ligger fokus i huvudsak på företag i samma bransch, medan den motiverande faktorn och utgångspunkten för innovationsekosystemens utveckling ofta är någon samhällelig utmaning eller en förändringstrend på fenomennivå, där lösningen kan medföra betydande affärsmöjligheter. Utvecklingen kräver ett mer omfattande sektorsövergripande samarbete mellan FoUI-aktörer och sammanföring av olika aktörers resurser och kunnande.MDI Public Oy och Näringslivets forskningsinstitut har gjort en utredning där de utifrån dokumentmaterial och kompletterande intervjuer granskat nuläget för innovationspolitiken i fyra europeiska jämförelseländer (Storbritannien, Belgien, Sverige och Danmark) när det gäller innovationsekosystem och deras roll med tanke på innovationspolitiken och dess instrument.Begreppet ekosystem syns inte lika mycket i jämförelseländernas innovationspolitik som i Finlands, men ett mer traditionellt klusterperspektiv framhävs. Det bör dock noteras att detta innebär att de politiska målsättningarna till stor del representerar mer traditionella former av innovationspolitik och effektanalys (t.ex. FoUI-satsningar, samarbete mellan små och medelstora företag och forskning inom det geografiska området, patent). Målet för mätarna och analysramarna är då exempelvis inte förståelse av den gröna eller digitala omställningen eller systematisk modellering och uppföljning som anknyter till detta. I Sverige lyfte utvärderingen av innovationsprogrammen också fram programmens mer omfattande samhälleliga effekter och övergångseffekter, bland annat effekterna på den gröna och digitala omställningen.Analysen av innovationsekosystemens effekter kräver förståelse av logiken bakom effekternas uppkomst och mer omfattande analysMed innovationsekosystem avses den helhet av aktörer som bildas kring skapande och nyttjande av ny kunskap. Vid analys av innovationsekosystem granskas det ömsesidiga beroendet, relationerna och växelverkan mellan olika aktörer samt den evolutiva utvecklingen. Begreppet innovationsekosystem är relativt nytt, och inom forskning har man inte förrän nyligen börjat göra målmedvetna insatser för att konceptualisera det.Nyttjandet av innovationsekosystem i innovationspolitiken förutsätter en mer omfattande analys av effekterna. Det väsentliga är att fästa uppmärksamhet vid i vilken omfattning och på vilka sätt aktörer inom innovation satsar på forskning, utveckling och innovation, vilka resultat detta ger och hur olika aktörers resurser och kunnande kan kombineras. Det intressanta med tanke på samhälleliga förändringar är effekterna på den innehållsmässiga inriktningen och organiseringen av samt strategierna och processerna för innovationsverksamhet. Dessa bidrar till möjligheterna att snabbare ta fram, införa och sprida innovationer.Begreppet innovationsekosystem innebär många utmaningar med tanke på analysen och den kvantitativa mätningen av effekter. FoUI-politikens nuvarande indikatorer och datainsamlingen bidrar inte i tillräcklig grad till en effektiv politik som stöder ekosystemens utveckling eller till ekosystemens betydelse. Olika kedjeeffekter och en bredare förståelse av de effekter som eftersträvas med innovationsekosystem är ett sätt att bidra till effekter och till mätningen av dem.En slutrapport om MDI Public Oy:s och Näringslivets forskningsinstituts projekt publiceras i statsrådets publikationsserie våren 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Brandskyddsfondens innovationspris går i år till en ny lösning som utvecklats för att släcka elbilsbränder. Den inhemska uppfinningen skyddar släckningspersonalen mot de gifter som frigörs vid en batteribrand samtidigt som den kyler ned batteriet och begränsar branden. Också de övriga priserna delades ut till lösningar för släckning av elbils- och litiumbatteribränder.Brandskyddsfondens innovationspris 2021 och prissumman på 12 000 euro går till specialforskare Marko Hassinen, forskare Juha Laitinen och produktchef Jari Mikkonen för utvecklingen av en filtrerande brandfilt för fordonsbränder. Andra priset delas mellan två arbetsgrupper. Den ena gruppen har utvecklat en chassisprinkler för elbilar och den andra en bassäng för släckning av litiumbatteribränder. Vardera gruppen fick en prissumma på 5 000 euro. Dessutom gav fonden fyra hedersomnämnanden.Giftiga föreningar frigörs vid elbilsbränder – den nya uppfinningen skyddar släckningspersonalen och utomståendeDen filtrerande brandfilten, som är avsedd för släckning av batteribränder i fordon, bygger på en ny slags släckningsteknik där isolering, nedkylning med vatten och filtrering av rökgaser kombineras i en enda produkt. Produkten filtrerar de farligaste giftiga föreningarna ur de ångor som frigörs vid batteribränder samtidigt som den dels kyler ned batteriet, dels begränsar branden.Chassisprinklern förhindrar och fördröjer batteribränder i elbilarDen ena av de två grupper som får dela på andra priset består av brandmästarna Tarmo Helander och Joonatan Suosalo, brandförmännen Markus Frimodig och Elmeri Backman samt VVS-montörerna Pasi Andersson och Joni Välimäki. De har utvecklat en chassisprinkler som förhindrar och fördröjer batteribränder i elbilar, vilket gör att man kan minska de skador som orsakas omgivningen och människorna av de skadliga kemikalier som frigörs vid branden. Släckningsbassängen lämpar sig för elbilsbränder i parkeringshallar och på bildäck på fartyg – har fått två internationella patentDen andra grupp som får ta emot det delade andra priset är Firesea equipment Oy:s verkställande direktör Ari Mattila, produktutvecklingschef Jari Nyppel, produktutvecklings- och fartygsexpert Veli-Matti Junnila och företagare Jarmo Järvinen som utvecklat släckningsmetoden EVFSpool för elbilsbränder.Hedersomnämnanden Brandskyddsfonden delade dessutom ut fyra hedersomnämnanden och 2 000 euro vardera för innovationer som främjar räddningsverksamheten och förebyggandet av bränder. Säkerhetsexpert och brandmästare Arto Latvala för planering av en snabbguide till konsumenterna på temat säkerhetBrandman-akutvårdare Mikko Mäkinen för utveckling av ett kombinationsrör som fungerar med pulver och vatten och som används för släckning av lägenhetsbränder utifrånBrandman Pertti Leikkainen för planering av en draganordning som är integrerad i brandbilens frontvinsch Brandman Mikko Heinonen och ledande brandinspektör Juhan-Petteri Laakso för deras förslag om förflyttning i underjordiska parkeringsutrymmen av fordon som brunnit eller annars skadats. Vad är Brandskyddsfondens innovationspris?Brandskyddsfondens innovationspris delas årligen ut för viktiga innovationer relaterade till räddningsväsendet. Syftet med Brandskyddsfondens innovationspris är att uppmuntra företag, organisationer, personalen inom räddningsbranschen och enskilda personer att utveckla nya, effektivare och säkrare anordningar, förfaranden och arbetsmetoder samt att öka räddningsbranschens synlighet och uppskattning i samhället.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finländare går genom snö och snöyra, myt eller fakta? Hur påverkar förhållandena viljan att gå och cykla, hur förebygger man halkolyckor? Forumet Finland går och cyklar (Suomi kävelee ja polkee) 25.11.2021 samlar än en gång personer som är intresserade av att promenera och cykla. Temat för forumet är gång och cykling året runt.“Det är viktigt med bra underhåll av gång- och cykellederna när vi strävar efter att främja andelen utsläppsfria, aktiva trafikformer i trafiken. Det är också viktigt för hälsan att allt från skolelever till seniorer kan röra sig smidigt och tryggt till fots och på cykel i vardagen”, säger kommunikationsminister Timo Harakka.Syftet med Trafikledsverkets och NTM-centralernas riktlinjer för vinterunderhåll är att främja gång och cykling även på vintern. Detta förutsätter att gång- och cykellederna underhålls ordentligt oavsett väder.“Förhållandena har stor betydelse för hur smidigt, attraktivt och säkert färdsättet är. Med ett högklassigt underhåll kan Trafikledsverket, NTM-centralerna och städerna genuint påverka om gång och cykling ska vara en del av resekedjan vintertid”, säger Trafikledsverkets generaldirektör Kari Wihlman.Med hjälp av så kallade kvalitetskorridorer är det möjligt att i samarbete med städerna erbjuda gång- och cykelleder med högre servicenivå. Med hjälp av kvalitetskorridorerna strävar man efter att uppnå en enhetlig nivå på vinterunderhållet som är oberoende av väghållaren.Under Trafikledsverkets, kommunikationsministeriets och Transport- och kommunikationsverket Traficoms gemensamma forum i november fördjupar man sig i vinterförhållandena för gång och cykling. Teman för evenemanget är aktiva skolresor för barn och unga, inkluderande utvecklingsmetoder för hanteringen av trafikledernas kondition, förhindrande av halkningsolyckor och vinterunderhåll av toppklass.Forumet stöder målen i det nationella programmet för att främja gång och cykling. Målet är att höja antalet resor som görs till fots och på cykel med 30 procent fram till 2030 jämfört med 2016.Evenemanget ordnas som ett webbinarium torsdagen den 25 november 2021 kl. 10-12.30 och man hinner ännu med! Forumets hashtag i sociala medier är #Suomikäveleejapolkee.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet —

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Yrkeshögskolan Karelias företagarprogram Draft program har fått ett särskilt hedersomnämnande i tävlingen för främjande av europeiskt företagande (EEPA). Programmet för företagande i Joensuu fick erkännande för sitt innovativa och kreativa projekt som främjar företagande, där lokal god praxis överförs till andra nya företagare i regionen.Draft Program är ett litet men innovativt program för entreprenörskap som är gemensamt för fem läroanstalter i östra Finland. Programmet erbjuder mikrofinansiering och träning för studerandeteam, personalteam och alumniteam. I programmet har man utvecklat en verksamhetsmodell för forskningsbaserat entreprenörskap där varje kundteam betraktas som en forskningsexpedition som producerar lokalt relevant branschspecifik information. Företagarcoacher, dvs. forskande företagsutvecklare, omvandlar lärdomarna av arbetet med teamen till s.k. nyttiggörande publikationer. Nyttiggörande publikationer är praktiska bloggar, videor, podcaster och handböcker som överför god branschspecifik praxis på lokal nivå till andra nystartade företagare i regionen. Under de senaste åren har programmet gett upphov till knappt ett tiotal företag per år. I år deltog sammanlagt 47 projekt från 28 länder i sex kategorier i EEPA-tävlingen. Syftet med tävlingen är att presentera de bästa verksamhetssätten och praxisen för främjande av entreprenörskap. Dessutom är avsikten att öka kännedomen om företagande samt att sporra och uppmuntra till att bli företagare. Europeiska kommissionen delar årligen ut den europeiska utmärkelsen för främjande av företagande och i år redan för 15:e gången.Tävlingsdeltagarna och de projekt som fick ett särskilt omnämnande deltog vid evenemanget SME Assembly, som i år ordnades den 15–17 november i Slovenien.Hashtaggen för tävlingens sociala medier är #EEPA2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europaminister Tytti Tuppurainen bjuder in invånare i Uleåborg och Norra Österbotten och ungdomar i Barentsregionen att dela med sig av sina tankar och åsikter om Europa och Europas framtid i Uleåborg den 30 november. Invånarna i Uleåborgsregionen är också välkomna att diskutera EU-frågor med Europaminister Tuppurainen vid en kaffestund på kaféet H2O Konstila i kulturhuset Valve i Uleåborg.Diskussionsmötena ingår i Finlands ministrars ”Europa är vi”-turné. Ministrarna kommer under hösten och vintern att besöka olika orter runt om i landet för att höra finländarnas förhoppningar angående EU:s utveckling.Europaminister Tuppurainen ska tala vid en kaffestund för allmänheten på eftermiddagen. Därefter diskuterar hon EU-frågor med invånare i Uleåborgsregionen som deltar i kaffestunden. Deltagarna i kaffestunden får också höra en sammanfattning av de grupp- och paneldiskussioner som ungdomar hållit tidigare samma dag.”Det blir intressant att höra vilka hälsningar ungdomarna i norr vill föra fram. Det är särskilt värdefullt att vi för en gränsöverskridande dialog, eftersom länderna i norr och i den arktiska regionen har många gemensamma angelägenheter, och det regionala samarbetet är starkt. Det är viktigt att ungdomarnas hälsningar går vidare till konferensen om Europas framtid. Jag ser också fram emot att få höra vad människor i Uleåborgsregionen tycker och tänker om Europas framtid”, säger Europaminister Tuppurainen.Seminariet för ungdomar är avsett för ungdomar i Barentsregionen. Deltagarna kommer förutom från Finland också från Sverige, Norge och Ryssland. Seminariet inleds med att ungdomarna dryftar Europas framtid i mindre grupper. Dagens teman har förberetts i förhandsdiskussioner som ordnats i Unesco-nätverkets skolor. Talare vid seminariet är minister Tuppurainen, ambassadör för frågor om Barentsregionen och den nordliga dimensionen Jari Vilén, ordförande för Uleåborgs stadsstyrelse och Europeiska regionkommitténs representant vid konferensen om Europas framtid Mirja Vehkaperä samt Finlands medborgarrepresentant vid konferensen om Europas framtid Ninni Norra. Sammanfattningen av ungdomarnas diskussioner i mindre grupper och paneldiskussionen streamas också på webben. Seminariet arrangeras av statsrådets kansli, Uleåborgs stad, Norra Österbottens förbund, utrikesministeriet och ordförandeskapet i Barents euroarktiska råd.Finlands ministrars ”Europa är vi”-turné är en del av konferensen om Europas framtid, vars syfte är att samla in EU-medborgarnas tankar och åsikter om Europas framtid. De frågor som tas upp antecknas på webbplattformen för konferensen om Europas framtid, och ministrarna för fram finländarnas hälsningar vid konferensens plenum.Det är fritt fram att dela sina tankar på webbplattformen, som är öppen för alla. Där samlas det in åsikter om bland annat värden, klimat, ekonomi, hälsa och utbildning. Den EU-gemensamma hashtaggen i sociala medier är #FramtidenÄrDin.Program för evenemangen i Uleåborg tisdagen den 30 novemberKl. 9.30–13.50 Seminarium för ungdomar Man måste anmäla sig på förhand för att delta.Seminariet hålls på engelska.Sammanfattningen av ungdomarnas diskussioner och paneldiskussionen efter det kan följas i direktsändning på webben kl. 12.30–13.50.  Kl. 15.30–16.30 Kaffestund för allmänheten Kaffestunden ordnas på kaféet H2O Konstila i kulturhuset Valve i Uleåborg.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Minnesotas guvernör Tim Walz besöker Finland den 17–19 november. Det är guvernörens första utlandsbesök sedan coronapandemin började.Besöket äger rum i samband med det omfattande samarbetet mellan Finland och Minnesota inom ren energi, hållbar bioekonomi och digital teknik. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Skinnari undertecknade ett samarbetsdokument mellan Finland och Minnesota i samband med sitt besök i Förenta staterna i oktober. Samarbetet öppnar nya kommersiella möjligheter för finländska företag. Det främjar också Finlands klimatmål och det internationella samarbetet för att bekämpa klimatförändringen.Med guvernör Walz följer en delegation på ungefär 60 personer. I delegationen ingår ett stort antal amerikanska företag. Det här tyder på att det finns ett intresse för Finland.”Finland är välkänt i Minnesota. Vi har många gemensamma starka sidor, som också kompletterar varandra, från forskning till internationell handel och från idrott till kultur. Samarbetet med Förenta staterna på delstatsnivå är nu det rätta sättet för Finland att gå framåt och uppnå konkreta resultat. Vi kommer i fortsättningen att samarbeta systematiskt också med andra utvalda delstater”, säger minister Skinnari.“Minnesota är ett fantastiskt ställe för affärer. Vårt mål är att hela världen ska få veta det och att stärka handeln med våra partner i Europa samtidigt som vi förbättrar de ekonomiska möjligheterna för företag och familjer här i Minnesota”, säger guvernör Walz. “Jag har med mig företagsledare från hela delstaten när vi utvecklar våra befintliga relationer och uppmuntrar europeiska företag att starta och expandera sin verksamhet i Minnesota.”Under besöket träffar guvernör Walz republikens president Sauli Niinistö, näringsminister Mika Lintilä, utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari, vetenskaps- och kulturminister Antti Kurvinen och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Under resan träffar delegationen från Minnesota också representanter för finländska företag, forskningsinstitut, universitet och städer.”Finlands starka sidor ligger i lösningar inom ren energi, hållbar bioekonomi och digital teknik och det finns efterfrågan på dem i Minnesota. Det är bra att ta vara på den här efterfrågan. Genom dessa delstatspartnerskap främjar vi samarbetet mellan länderna och uppkomsten av nya ekosystem för innovation och affärsverksamhet”, säger minister Lintilä.Förenta staterna är en av Finlands viktigaste handelspartner. Samarbetet med Minnesota är en del av ett nytt slags, mera omfattande samarbete på delstatsnivå i landet. Utöver Minnesota har Finland hittills undertecknat samarbetsdokument med delstaterna Maine, Michigan och Washington. I fokus för samarbetet mellan delstaterna är bland annat grön ekonomi, digitalisering och samarbete inom skogssektorn. Målet är att främja finländska och amerikanska aktörers gemensamma ekosystem för innovation. På längre sikt förväntas samarbetet leda till att handeln och investeringarna samt de akademiska och kulturella banden stärks.I Finland ansvarar arbets- och näringsministeriet för det samarbetsdokument som ingåtts med Minnesota. I Förenta staterna främjar Finlands beskickningar och Business Finland samarbetet med delstaterna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Korngröt, makaronilåda och hönsfrikassé – alla finländare känner till de här skolmatsklassikerna. Nu är målet att alla barn i världen ska få skolmat före 2030. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari är sändebud för livsmedelsprogrammet WFP och han berättar gärna varför det lönar sig erbjuda skolmåltider. Finland är en föregångare när det gäller skolmat – vi har redan erbjudit alla barn gratis skolmat i över 70 års. Vi vet av erfarenhet att skolmåltider stöder barns och ungas lärande, hälsa och lika möjligheter. Vilka minnen har du av skolmaten, minister Ville Skinnari? Från första klassen var skolmaten livsviktig för den här unga idrottaren. Tack vare maten orkade jag ända till eftermiddagen, både i spelen på skolgården och på fritiden. Det fanns skolmat som inte var så populär, men senare har också de blivit omtyckta delikatesser, till exempel blomkålssoppa. Hönsfrikassén var inte min favorit, och kanske just den inte är vår främsta exportprodukt, men näringsvärdena var bra och hjälpte oss orka hela dagen. Det bästa är att om – allt för ofta när – frukosten glöms bort, så får man i alla fall lunch i skolan. Tyvärr försummar allt för många skolelever i Finland frukosten. Uppskattade du skolmaten då eller har din uppskattning vaknat senare? Tiden förgyller alla minnen, men jag gillade faktiskt inte alla rätter. Fastän skolköket har vissa utmaningar, så tror jag ändå på det finska skolmatssystemet och på att eleverna får den näring de behöver ur skolmaten. Sömn, näring och vila – också som minister märker jag hur viktiga de är. Finland var det första landet i världen som stiftade en lag om avgiftsfria skolmåltider 1943, mitt under pågående krig. Det var en mycket djärv handling. Generationerna före oss var modiga när de byggde upp framtiden, men hur ser skolmatens framtid nu ut? Skolmaten är inte något kommunerna borde spara på, också föräldrarna oroar sig ofta för detta. Som skolmatsambassadör vill jag uppmana Finland att hålla fast vid sina trumfkort! Vad vill du åstadkomma som WFP:s skolmatsambassadör? Mitt främsta mål är att öka kännedomen om och tillgången till skolmat i olika länder. För detta ändamål håller vi på att samla en internationell koalition, som jag leder tillsammans med Frankrike och FN:s livsmedelsprogram. Koalitionen ska stödja och utveckla olika länders skolmatsprogram så att de når alla barn som blev utan skolmat när skolor stängdes på grund av coronapandemin. Dessutom arbetar vi för att också de barn som inte fick skolmåltider ens före pandemin också ska omfattas av skolmaten. Koalitionens övergripande mål är att alla barn i världen ska få skolmat före 2030. Samtidigt vill vi utveckla kvaliteten på skolmatsprogrammen i länder med högre inkomstnivå. Mitt mål är att utöver detta internationella arbete också exportera finländsk expertis och finländska lösningar. Finland är en föregångare när det gäller skolmat, och det finländska systemet ses som en förebild för väl genomförd skolbespisning. Jag vill exportera våra erfarenheter och lösningar tillsammans med statliga aktörer, organisationer och företag. Kan Finland på något sätt dra nytta av att skolmatsprogram inleds i andra länder? Skolmatsprogrammen är viktiga för att trygga livsmedelstryggheten i svaga stater, och redan det att Livsmedelstryggheten förbättras och förhållandena i dessa länder stabiliseras är bra för Finland på flera vis. Också det att Finland stöder utvecklingen av skolmatsprogram i andra länder kan vi dra nytta av på flera sätt. Till exempel har finländska företag mycket kunnande när det gäller praktiska lösningar för skolbespisning, såsom digitala lösningar för planeringen av skolmaten. Nu har vi samlat allt detta kunnande – följande mål är att föra kunnandet ut i världen.  Länkar till andra sidor:https://www.educationfinland.fi/schoolmeals

Källa: Valtioneuvosto.fi