NordenBladet — Dialogerna under undantagsperioden som inleddes i början av coronapandemin fortsatte under hösten när man samlades den 27 oktober för att diskutera coronaupplevelserna under de senaste 18 månaderna. Av diskussionerna framgick att öppnandet av samhället inger glädje, men väcker också oro och känslor av besvikelse.Mest oro och besvikelse orsakas av de nya skiljelinjer som uppstått i samhället, särskilt i fråga om vaccindebatten. Många sade sig vilja förstå andras synpunkter och delta i diskussionen, men visste inte hur det skulle vara möjligt. Det känns otrevligt att beskylla och stämpla ovaccinerade som dåliga människor eftersom alla ändå måste medverka i samhället. Å andra sidan upplever många frustration över att pandemin förlängs eftersom somliga vägrar att vaccinera sig. Den långa undantagsperioden har lämnat sina spårDebattörerna oroade sig mest för hur äldre och unga orkar, samt för deras ensamhet. De studerande har blivit utan sociala evenemang och aktiviteter. En del av debattörerna upplevde det som svårt med interaktion i närvaro. Den egna sociala toleransen har försvagats och detta har lett till att man tröttnar snabbare än tidigare i sociala situationer. Upphörandet med distansarbete upplevdes i regel vara lättande och energigivande. Å andra sidan kräver hybridarbete att man vänjer sig och skapar nya förfaranden. Organisationerna upplevde att virtuell verksamhet är positiv eftersom det blivit lättare för människor att delta i organisationsverksamhet. Behovet av att förstå olika människors synpunkter och tankar samt behovet att stärka den känsla av gemenskap som sjunkit under pandemin lyftes tydligt fram vid diskussionerna. Pandemin har behandlat olika grupper ojämlikt och återhämtningen sker också på olika sätt. Frågan är hur vi tillsammans kan hitta metoder för att höra dem som tagit skada av pandemin och å andra sidan att stödja dem som går vidare.Under höstens första diskussionsdag ordnades sammanlagt 12 diskussioner med 84 deltagare. Diskussioner ordnades på Åland, i Esbo, Helsingfors, Åbo och Vanda. Diskussionerna ordnades av Dialogakademin, stiftelsen Dialogpaus, Kansalaisareena, Kansalaiskasvatusseura, Laurea, Yrkeshögskolan Metropolias projekt Hippa-Remote och Hytke, Tammerfors stads kulturfostringsenhet, Taidekaari-teamet vid TAITE, Åbo domkyrkoförsamling, Vanda stad och finansministeriet.Tanken bakom dialogerna under undantagsperioden är att ge medborgare och organisationer möjlighet att föra en konstruktiv diskussion och öka förståelsen för hur det är att leva i Finland under exceptionella omständigheter. Dialogakademin, Stiftelsen Dialogpaus, justitieministeriet, Sitra, finansministeriet och statsrådets kansli ansvarar för samordningen av dialogerna om undantagsperioden, sammanställandet av sammandraget och förmedlingen av det till stats- och kommunförvaltningen samt offentliggörandet av sammandraget för allmänt bruk. Höstens andra dialogdag ordnas torsdagen den 2 december. Du kan delta genom att anmäla dig på Stiftelsen Dialogpaus webbplats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat yrkeshögskolorna fem miljoner euro i statlig finansiering enligt prövning för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FoUI). FoUI-projektansökan är ett etablerat sätt att stärka den strategiska planeringen och ledningen samt att stödja FoUI-verksamhetens kvalitet och genomslagskraft. Den riktade ansökningen genomfördes i år för fjärde gången.Finansiering beviljades i år Yrkeshögskolan Haaga-Helia, Sydöstra Finlands Yrkeshögskola, Yrkeshögskolan Karelia, Yrkeshögskolan Laurea, Yrkeshögskolan Novia och Vasa yrkeshögskola med stöd av en gemensam ansökan, Satakunta yrkeshögskola och Åbo yrkeshögskola.– Yrkeshögskolorna utvecklar på ett effektivt sätt praktiska lösningar såväl inom sina egna områden som nationellt. Yrkeshögskolornas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet förtjänar uppskattning och stöd, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.I ansökningarna beskrev yrkeshögskolorna sina projektplaner för FoUI-verksamhet inom respektive profileringsområden och enligt respektive strategier. En utomstående panel bedömde och poängsatte ansökningarna. I bedömningen fokuserade man på att planen är realistisk och innovativ i förhållande till yrkeshögskolans strategi och styrkor. Finansiering beviljades de ansökningar som bedömdes vara lämpliga och som bäst stöder högskolans profilering. Ordförande för den internationella panelen är Ilmari Absetz som är programdirektör för temat bioekonomi och cirkulär ekonomi vid Business Finland.Ett önskemål var att yrkeshögskolornas projekt ska anknyta till regionens och de viktigaste regionstädernas FoUI-miljöer. Vidare önskade man att FoUI-åtgärderna ska generera effekter av socialt, kulturellt, ekonomiskt eller ekologiskt hållbar utveckling antingen för högskolans egen verksamhet eller för verksamhetsområdets eller regionstädernas verksamhet.Till ansökningsomgången, som avslutades i juni 2021, inkom sammanlagt 20 projektansökningar, av vilka en ansökan var gemensam för två yrkeshögskolor. Sammanlagt söktes inemot 15 miljoner euro i finansiering.Finansierade projekt

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte i maj 2021 en arbetsgrupp med uppgift att bereda ett förslag till färdplan för den nationella utvecklingen av kulturturismen. Arbetsgruppen har genom en webbenkät samlat in intressegruppernas synpunkter till stöd för färdplansarbetet. Utifrån resultaten kan Finland i framtiden vara känd i världen för en mångsidig kultur, som resenärer kan lära känna på ett ansvarsfullt sätt via en smidig digital servicekedja.I enkätsvaren betonades särskilt hållbar utveckling och digitalisering. Ett ökat samarbete mellan kultur- och naturarvsobjekten samt målen för hållbar turism lyftes fram som de viktigaste målen för att stärka kulturturismen.När det gäller utnyttjande av digitalisering visade enkätsvaren att det finns ett behov att utveckla bland annat försäljningen och marknadsföringen av kulturturismprodukter. Nätverksbildning och samarbete mellan de nationella aktörerna samt marknadsföring ansågs höra till de viktigaste utvecklingsåtgärderna. Det fanns inga stora skillnader mellan de olika målen och den beräknade betydelsen av åtgärderna.Tillgången och synligheten i fråga om kulturturismprodukter samt marknadsföring och försäljning upplevdes i synnerhet som utmaningar. Av enkäten framgick att det finns informationsutmaningar i samband med identifieringen av turismrelaterade möjligheter samt samordningen av kultur- och turismbranschens mål och verksamhetskulturer.Som lösningar föreslogs bland annat ökad kunskap och informationsspridning samt utvecklingen av olika samarbetsformer, såsom gemensamma säljplattformar och modeller med flera producenter.   Brister i kompetensen ansågs också vara en utmaning. Behoven av kompetensutveckling hade i enkätsvaren särskilt att göra med produktutveckling, kundförståelse, ansvarsfullhet och digitalt kunnande.Av enkätsvaren framgick att de framtida möjligheterna för kulturturismen är mångfasetterade. Möjligheterna kopplades bland annat till utvecklingen av en hållbar turism, där det också ansågs vara viktigt att beakta kulturell hållbarhet och att värna om kulturella resurser. Samarbetet mellan aktörerna inom kultur- och turismbranschen betraktades också som en möjlighet som kan leda till nya produkter och tjänster samt öka regionernas attraktionskraft.Det totala antalet respondenter uppgick till 156. Deltagarna representerade kulturorganisationer och kulturobjekt, aktörer inom turismbranschen, utbildningsorganisationer och den offentliga förvaltningen. Svar erhölls från olika håll i Finland, mest från Nyland, Lappland, Norra Karelen och Södra Savolax.Färdplan för kulturturismen  I färdplanen fastställs utvecklingsåtgärderna för de kommande åren och avsikten är att färdplanen ska vara ett nationellt styrande dokument också inom Europarådets kulturvägsverksamhet. Färdplanen främjar regeringens mål att stärka kulturturismen.Arbetsgruppens förslag till färdplan för den nationella utvecklingen av kulturturismen avses bli färdigt i slutet av februari 2022.  Med sikte på en färdplan för utveckling av kulturturismen. Sammandrag av resultaten av webbenkäten  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto presenterar prioriteringarna för Finlands ordförandeskap i Barentsrådet under konferensen Arctic Spirit i Rovaniemi den 16 november. Under sitt ordförandeskap ämnar Finland bland annat stärka Barentsregionens biodiversitet och bekämpa invasiva arter, stödja elektrifiering av transporterna, stärka ungas möjligheter att delta, stödja den fria rörligheten och förbättra förbindelserna.Vid slutet av Finlands ordförandeskap 2023 infaller Barentssamarbetets 30-årsjubileum.De unga är nyckeln till Barentsregionens framtidTill Barentsrådet hör de nordiska länderna, Ryssland och EU. I rådets arbete deltar också företrädare för regionens ursprungsfolk och Barents regionråd.Det regionala samarbetet, inklusive Barentssamarbetet, är ett viktigt sätt för Finland att främja stabiliteten och säkerheten, en hållbar utveckling och ekonomiska möjligheter i sina närområden. Regionerna och landskapen har en nyckelroll när det gäller att främja samarbete mellan människorna i Barentsregionen. När det gäller kontakter mellan människor fokuserar Finland framför allt på de unga. De unga är nyckeln till Barentsregionens framtid och de är av avgörande betydelse för om regionen kan förbli levande och utvecklas ytterligare.Ordförandeskaps program (pdf, 8 MB)Finlands ordförandeskap på webben Twitter: #BarentsFi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kulturens roll i främjandet av kommunernas välfärd och hälsa har stärkts. Flera kommuner än tidigare skriver till exempel in målen för kulturverksamheten i sin välfärdsberättelse eller fastställer målen i sin budget. Detta framgår av den datainsamling som THL, Kommunförbundet och undervisnings- och kulturministeriet genomförde våren 2021.Kommunerna beaktar också bättre än tidigare lagen om kommunernas kulturverksamhet i beslutsfattandet. Lagen reviderades år 2019. I datainsamlingen uppgav 35 procent av kommunerna att de förtroendevalda har behandlat ifrågavarande lag under fullmäktigeperioden 2017-2021. Ökningen jämfört med 2019 var 9 procentenheter.”Enligt undersökningen har kulturdeltagandet en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande. Konst och kultur existerar således inte utan aktörer.  Den reviderade lagen tryggar möjligheterna att skapa och få tillgång till kultur och därför är det viktigt att både kommunens förtroende- och tjänstemannaförvaltning är så medveten som möjligt om lagens mål och uppgifter, berättar kulturråd Esa Pirnes vid undervisnings- och kulturministeriet. Samordningen av kulturverksamhet mer organiserad än tidigareKulturverksamheten verkar också vara mer organiserad än tidigare. I 76 procent av kommunerna hade man kommit överens om vilket förvaltningsområde som samordnar kulturverksamhet som främjar välfärd och hälsa i kommunen. Dessutom hade 70 procent av kommunerna utnämnt en person som ansvarar för kulturverksamheten. Motsvarande siffror i datainsamlingen 2019 var 68 och 58 procent.Det finns fortfarande utrymme för utveckling i fråga om hur kommunerna rapporterar om kulturtjänster och -verksamhet i kommunens verksamhetsberättelse eller i den omfattande välfärdsberättelsen. 71 procent av kommunerna uppgav till exempel att de årligen rapporterar hur många som deltagit i kommunens kulturtjänster. Endast 32 procent uppgav att de årligen rapporterar hur nöjda kommuninvånarna är med kulturtjänsterna.“Det är viktigt att kommunerna följer upp kommuninvånarnas tillfredsställelse med kulturtjänsterna och för in resultaten i kommunens verksamhetsberättelse och i den omfattande välfärdsberättelsen. Detta stöder bättre anordnande av kulturtjänster och främjar kommuninvånarnas välfärd och hälsa “, konstaterar kulturråd Kirsi Kaunisharju vid undervisnings- och kulturministeriet.Uppgifterna grundar sig på en datainsamling som genomfördes våren 2021, där man särskilt utredde åtgärder, resurser och verksamhetspraxis inom den kultur som främjar välfärd och hälsa i kommunerna. “Med hjälp av informationen kan kommunerna planera, leda och utvärdera främjandet av välfärd och hälsa genom konst och kultur”, berättar forskningskoordinator Niina Saukko vid THL. 279 kommuner i Fastlandsfinland svarade på datainsamlingen som genomfördes för andra gången. Täckningsprocenten var 95.Läs de kommunspecifika uppgifterna i webbtjänsten TEAviisari (www.teaviisari.fi.)Kulttuuri kunnan toiminnassa 2021 hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen näkökulmasta. (Kultur i kommunens verksamhet 2021 med tanke på främjande av hälsa och välfärd) Tutkimuksesta tiiviisti -julkaisu (Kortfattat om undersökningen -publikation.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU betonar ekonomisk återhämtning, klimatåtgärder samt en grön och digital övergång i nästa års budget. Rådet och Europaparlamentet nådde en överenskommelse om budgeten måndagen den 15 november.EU-medlemsländerna behandlade budgetpropositionen för nästa år fredagen den 12 november vid budgetrådets möte i Bryssel. Statssekreterare Maria Kaisa Aula representerade Finland. Förlikningskommittén, där rådet och parlamentet förhandlade om budgeten, sammanträdde i samband med mötet.Förhandlingarna fortsatte måndagen den 15 november och förlikningskommittén sammanträdde på nytt. På kvällen nådde rådet och parlamentet enighet om EU:s budget för nästa år.
Rådet och parlamentet enades om EU-budgeten för nästa år enligt följande:Åtagandena uppgår sammanlagt till ca 169,5 miljarder euro. EU förbinder sig till dessa anslag nästa år, men en del av dem betalas ut först senare.Betalningsbemyndiganden uppgår sammanlagt till ca 170,6 miljarder euro. Dessa anslag betalar EU ut nästa år.Överenskommelsen måste ännu formellt fastställas av båda institutionerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har beviljat understöd till 14 regionala projekt som erbjuder kommunerna expertstöd för genomförandet av klimatåtgärder och ansökan om finansiering i samband med det. Drygt en miljon euro, det vill säga sammanlagt 1 050 000 euro, delas ut.”Flaskhalsarna i det regionala klimatarbetet kan bäst utredas där man kommer nära både problemet och lösningen till det. Det är viktigt att påskynda kommunernas klimatarbete, eftersom kommunerna har tillgång till många metoder som är viktiga med tanke på stävjandet av klimatförändringarna, såsom planläggning, trafiklösningar och offentliga upphandlingar”, säger Miia Berger, specialsakkunnig vid miljöministeriet.Målet är att företrädarna för kommunerna ska förstå vilka slags klimatåtgärder som är de mest verkningsfulla och ekonomiskt mest lönsamma i just deras kommuner. Projekten på landskapsnivå förutsätts bedriva aktivt samarbete med varandra och duplicera god praxis för att undvika överlappande arbete. De projekt som beviljats understöd ska inledas tidigast den 1 januari 2022 och avslutas senast den 31 maj 2023, men i övrigt är tidpunkterna för projekten fria. Projekten ska pågå i minst 12 månader.”I och med projektet ökar resurserna för klimatarbetet avsevärt. Med hjälp av finansieringen kan vi anställa en klimatexpert till hjälp för kommunerna i Södra Österbotten och på så sätt få fart på klimatarbetet i varje kommun. Kommunernas resurser för klimatarbete är ofta små, så understödet är ett betydande tillägg till den nuvarande situationen”, säger planeringschef Mari Pohjola från Södra Österbottens förbund.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har beslutat att upphandla ett förslag till färdplaner för energibeskattningen hos Teknologiska forskningscentralen VTT Ab. Avsikten är att utreda hur energibeskattningen fungerar i de olika utvecklingsscenarierna. Man ska samtidigt bedöma hur skatteunderlaget kan tryggas på ett socialt och regionalt rättvist sätt i samband med utsläppsminskningar och tekniska förändringar så att näringslivets verksamhetsförutsättningar också tas i beaktande.“Finland har redan nu ett framstegsvänligt energiskattesystem. Vi har utvecklat det under innevarande valperiod så att energibeskattningen stöder miljövänliga investeringar. Denna utvecklingstrend måste fortsättas så att vi ska skapa förutsägbarhet både för företag och för hushåll”, konstaterar finansminister Annika Saarikko.     Färdplanen skapar förutsägbarhet för utvecklingen av energibeskattningen i scenarier som beskriver den tekniska utvecklingen inom energisektorn och elektrifieringen av industrin. Den nuvarande energibeskattningens funktion enligt olika utvecklingsscenarier i förhållande till utsläppshandeln och andra styrmedel bedöms i färdplanen. Samtidigt bedömer man olika utvecklingsscenarier med tanke på konkurrenskraften, den sociala och regionala rättvisan samt den ekologiska hållbarheten och beskriver utvecklingsförslagens genomförbarhet ur ett internationellt perspektiv. Granskningarna inriktas på el och uppvärmning, samt användningen av bränsle inom industrin och i arbetsmaskiner. Färdplanen utarbetas med beaktande av den centrala EU-regleringen och eventuella ändringar i den. Utredningsarbetet ska vara klart före utgången av februari 2022.Målet är att färdplanen för energibeskattningen tillsammans med utsläppshandeln ska stödja uppnåendet av regeringens mål om koldioxidneutralitet 2035. Regeringsprogrammet har fastställt att Finland ska vara koldioxidneutralt före 2035 och bli världens första fossilfria välfärdssamhälle.Ordförande för styrgruppen för beredningen av färdplanen för energibeskattningen är avdelningschefen för finansministeriets skatteavdelning, överdirektör Terhi Järvikare. Styrgruppen har företrädare förutom för finansministeriet, även för jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet samt miljöministeriet. Även andra utomstående sakkunniga kan delta i styrgruppens arbete. Sekreterare för styrgruppen är Göran Koreneff och Juha Forsström från Teknologiska forskningscentralen VTT Ab. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har fattat beslut om att förlänga giltighetstiden för den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet till den 31 december 2021. Dessutom införs begränsningar för förplägnadsrörelser i landskapen Norra Österbotten, Birkaland och Egentliga Tavastland samt i Länsi-Pohja sjukvårdsdistrikt.Ändringen av förordningen börjar gälla Mondagen den 15 november 2021. Begränsningarna för förplägnadsrörelser i de nya regionerna börjar gälla Onsdagen den 17 november 2021.Regeringen slog förra veckan fast att de regionala beskrivningarna av epidemifaserna ska slopas. I stället för de tidigare epidemifaserna har man berett epidemiologiska kriterier för områden med samhällsspridning, som lämpar sig bättre för det nuvarande epidemiläget. Institutet för hälsa och välfärd publicerar på sin webbplats uppgifter om områden som uppfyller kriterierna för områden med samhällsspridning från och med den 15 november.Social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande: Social- och hälsovårdsministeriet har sänt ett styrningsbrev till regionerna om det fullständiga genomförandet av hybridstrategins handlingsplanBegränsningarna för områden med samhällsspridning gäller i landskapen Egentliga Finland, Satakunta, Päijänne-Tavastland, Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Birkaland, Nyland, Kymmenedalen och Egentliga Tavastland samt i Länsi-Pohja sjukvårdsdistrikt från och med den 17 novemberFörplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus.Alla kunder i restaurangens lokaler inomhus ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande plan yta.Som ett alternativ till de särskilda begränsningarna i förplägnadsverksamheten kan aktören kräva att deras kunder visar upp ett covidintyg.Begränsningarna för förplägnadsrörelserna i det övriga landet från och med den 17 novemberHär gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland är känt för vatten och sin tekniska kompetens inom vattensektorn. Enligt en färsk utvärdering bör Finland i högre grad också marknadsföra sitt kunnande inom diplomati i vattenfrågor. Undersökningar visar att sannolikheten för barn som bor i en konfliktmiljö att dö till följd av komplikationer som orsakas av förorenat vatten är 20 gånger större än risken att avlida som offer för själva väpnade konflikten. Foto: Liisa TakalaMålet för Finlands internationella strategi för vattensektorn är en värld med tryggad vattenförsörjning till 2030. Det betyder att det alltid ska finnas vatten tillgängligt för varje ändamål, överallt och för alla i världen. Målet är ambitiöst, men Finland har lärdomar som vi kan ta vara på.En av strategins tre helheter fokuserar på frågor som rör fred och vatten. Temat är ytterst viktigt: Vattnet har stått bakom minst hälften av konflikterna sedan 1990-talet, trots att vattenresurser sällan nämns i fredsavtal.Gedigen kompetens…I den utvärdering som publicerades i slutet av oktober undersöker man hur Finland med diplomati i vattenfrågor har lyckats lösa och förebygga vattenrelaterade spänningar – och vad som kunde göras bättre i fortsättningen. Fokus i den oberoende utvärdering som utrikesministeriet låtit göra låg särskilt på Finlands arbete i FN:s ekonomiska kommission för Europa UNECE, gränsvattensamarbetet med Ryssland och Finlands stöd kring gränsvattenfrågor som gäller Mekong och Nilen.Det allmänna intrycket är mycket positivt: Finland får beröm för att långsiktigt stödja inkluderande hantering och nyttjande av vattenresurser och för att utveckla det internationella samarbetet inom vattensektorn. Utvärderingen betraktar det motiverade och kompetenta nätverket av aktörer som en särskild styrka för vårt land. Finlands gränsvattenavtal med Ryssland har bedömts vara det bästa i världen. Enligt utvärderingen har Finland kontinuerligt visat sin förmåga att svara på vattenrelaterade spänningar och tillämpa evidensbaserad diplomati och tekniskt stöd.… också till andras kännedomFinland har alltså förmåga, vilja och aktörer – vad saknas? Enligt Rens de Man, som leder utvärderingsgruppen, känner internationella aktörer inte tillräckligt till finländskt kunnande. Därför måste Finland göra upp en tydlig plan för hur landet kan bli ledande aktör inom diplomati i vattenfrågor. Till stöd för genomförandet av strategin behövs en förvaltningsövergripande organisation som sammanför de olika aktörernas bästa praxis.”Vi måste ha en genomgående kunskap om förhållandena när det gäller att förebygga konflikter. Detta i sin tur förutsätter att forskningsinrättningar, civilsamhällesorganisationer, företag och Finlands beskickningar har tydliga roller, incitament och möjligheter att skaffa och förmedla den information som behövs i arbetet med diplomati i vattenfrågor. Det är för sent för informationsinhämtning i det skede då konflikten redan har brutit ut”, säger de Mans.Kommunikation, förberedelser och ett smidigt samarbete inom vattendiplomatnätverket är av största vikt för att Finland ska kunna ses som en trovärdig partner som man vid behov kan vända sig till.Läs merUtvärderingsrapporten och en inspelning av utgivningsevenemanget

Källa: Valtioneuvosto.fi